På jakt med den obändiga söklusten

Redigera film utan ansträngning

2010-02-13T13:59:00.009+02:00

Klippandet känns svårhanterligt.

Videoredigeraren Windows Live Movie Maker på Windows 7 är enkelt gratisverktyg att använda och låter sociala kids med några få knapptryckningar samla ihop bilder och filmklipp för att sedan utan att egentligen anstränga sig skapa bländande filmverk. Det är lika enkelt att publicera filmen på Youtube eller Facebook, som att bränna ut den på DVD-skiva.

Jag har redan tidigare hämtat videoredigeraren Windows Live Movie Maker gratis och installerat den på Nemi-datorn på Windows Vista. Vanliga Windows Movie Maker 6.0 på Windows Vista finns kvar även efter att jag installerat Windows Live Movie Maker. Det är jag glad för. Windows Live Movie Maker riktar sig främst till sociala kids och verkar vara som bäst om man bara snabbt vill göra något kul. Det är lätt att komma igång och lätt att lägga på en massa maffiga effekter. Med andra ord - en värdig utmanare till videoredigeraren iMovie 8.05 på stationära Alice-datorn på Mac OS X 10.6. Windows Live Movie Maker importerar samma videoformat på Windows Vista som Windows Movie Maker 6.0. På Windows 7 erbjuds sociala kids dessutom import av Apples filer i .mov- och .qt- samt i .mp4-format.

Varken Windows Movie Maker 6.0 eller nya Windows Live Movie Maker fungerar på datorer på Windows XP. Mina behov är såpass konservativa att jag klarar mig med Windows Movie Maker 2.1 på Windows XP. Eller - alternativt med Windows Movie Maker 6.0 på Windows Vista. Export av videofiler i nya Windows Live Movie Maker begränsar sig till .wmv-filer, liksom i gamla Windows Movie Maker 2.1. Windows Live Movie Maker på Windows 7 saknar funktioner för att ha full kontroll i redigeringen. Det finns ingen uppenbar tidslinje, vilket gör att klippandet för mig känns mer svårhanterligt. Däremot är det enkelt att lägga till en ljudfil. Översikten i den rudimentära tidslinjen i Windows Live Movie Maker blir genast bättre om man först avgränsar scenerna för hand. Programmet tar miniatyren från klippets första ruta.

Uppdatering:

Jag kollar in nya 2.0-versionen av videoredigeraren Videospin. Programmet känns fortfarande intressant, med det intressanta erbjuds tyvärr bara i betalversion. Det egentliga nya är hantering av filer för mobila enheter, samt Apples filer i .mov- och .qt- samt i .mp4-format. Men - som sagt - bara i betalversion. Avsaknaden av flv-redigering kompenseras galant av gratis videoredigeringsprogrammet RichFLV 4.2.

MS Office 2007 är avinstallerat

2010-02-06T11:23:00.008+02:00

Antpati mot Sun Microsystems.

Tiden för visstida gratis utvärderingen av MS Office 2007 på MS Windows 7 på stationära Scaleo-datorn gick ut 31.1.2010. Min Office-rutin räcker väl till för att hitta till vardags behövliga funktioner också i det nya flikbaserade gränssnittet. Och visst är gränssnittet intuitivt och användarvänligt. Men det är så få funktioner som krävs till vardags.

Det blir ingen affär på betalversionen av kontorsprogramsviten MS Office 2007. Jag avinstallerar istället gratis utvärderingsversionen. Utvärderingen fortsätter tillsvidare i gratis beta-version på MS Office 2010 på MS Windows 7 på bärbara Nemi-datorn. Jag avstår helt från att installera gratis utvärderingsversion MS 2010 Home & Student (beta) på MS Windows 7 på stationära Scaleo-datorn. Tots min häftiga antipati mot Sun Microsystems installerar jag istället gratis kontorsprogramsviten Openoffice 3.1 på svenska på MS Windows 7 på stationära Scaleo-datorn. Min Office-rutin räcker väl till för att hitta alla till vardags behövliga funktioner också på Openoffice 3.1. Gränssnittet påminner dessutom om det för mig mera bekanta gränssnittet i gamla kontorsprogramsviten MS Office 2000-2003.

Kontorsprogramsviten Openoffice 3.1 är ett en självklar del i samband med gratis Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 på lotshustruns bärbara Amilo-dator. Openoffice 3.1 är dessutom ett självklart gratisalternativ i samband med Apple-operativsystemet Mac OS X 10.6 på stationära Alice-datorn. Jag tillbringar dock merparten av min tid på MS Windows 7 på stationära Scaleo-datorn. Kanske utvärderingen av Openoffice 3.1 lyckas bättre, utöver mina till vardags behövliga Office-funktioner, i en mera frekventerad miljö. Tiden får visa.

Snöslunga mot säkerhetshål

2010-01-27T16:55:00.012+02:00

Fem månader innan attackerna.

Microsoft har i dagarna släppt en extra uppdatering som täpper till svagheten i Internet Explorer, som dubbats till 'Google-hålet', det säkerhetshål som drabbade Google och ett 30-tal andra företag runt om i världen i början av januari 2010. Säkerhetshålet kunde utnyttjas genom att bädda in en ActiveX-applikation i Office-dokument skapade med Word, Excel, Access eller Powerpoint.

Jag noterade med stor förvåning att det både i Frankrike och Tyskland höjts röster som rekommenderar användarna att byta webbläsare på grund av dessa attacker. Det tycker jag är en dålig rekommendation. Trots att jag faktiskt har fyra konkurrerande webbläsare i bruk. För en hemanvändare är det en smal sak att ha flera webbläsare installerade. Annat är det i företagsvärlden. Men ett byte från Internet Explorer till någon konkurrerande webbläsare utgör en ökad säkerhetsrisk också för vanliga användare. Internet Explorer 8 är det absolut säkraste alternativet på marknaden. Konkurrerande webbläsare är behäftade med andra säkerhetsrisker.

Det säkerhetshål som har upptäckts gäller alla versioner av webbläsaren Internet Explorer på alla Windows plattformer, men Microsoft har bara sett attacker som skett mot Internet Explorer 6 på Windows XP. Internet Explorer 8 är troligen inte drabbat på grund av det phishing-skydd som finns inbyggt i webbläsaren. Som användare av Internet Explorer 8 behöver jag inte riskera att trilla i 'Google-hålet'.

En säkerhetsuppdatering av en Windows-komponent som Internet Explorer är inget man fixar genom att ändra lite kod, skapa en uppdatering och skicka ut den. Innan den godkänns måste man kontrollera att den fungerar hos alla användare och tillsammans med de miljoner olika applikationer som användare kör. Det här har Microsoft en speciell process för, och när man betänker att det brukar ta någon dag från det att säkerhetshålet upptäcks till att det finns en fungerande uppdatering, kan man i det här fallet inte låta bli att imponeras lite. Eller inte alls. Den svaghet i Microsofts Internet Explorer 6, som användes för att attackera bland annat Google har visserligen fixats men det rapporteras om att Microsoft kunde ha fixat säkerhetshålet långt innan attackerna skedde. Microsoft visste nämligen om säkerhetshålet i Internet Explorer 6 redan fem månader innan attackerna skedde.

Jag noterade i början av januari 2010 ett kritiskt säkerhetshål i min fysiska kondition. Röjningen av vinterns enorma snömängder lyckas bara kring villan i Nupurböle i Esbo. Och det också med helhjärtad assistens av lotshustrun. Området kring Torpet har varit onåbart allt sedan julen. Säkerhetshålet i min fysiska kondition har nu täppts till genom anskaffningen av Jonsered snöslungan ST 2111 E. Både infart till och områden kring Torpet i Nupurböle i Esbo är nu uppröjda till allmän belåtenhet. Jag kunde ha fixat svagheten långt innan snön attackerade. Jag visste nämligen om säkerhetshålet i min fysiska kondition redan fem månader innan attackerna skedde.

Bra så. Microsoft hann nämligen fixa 'Google-hålet' medan jag var upptagen med att fixa 'Jonsered-hålet'.

Prylar i motvind i Windows 7

2010-01-20T09:37:00.014+02:00

Voyager 510 på MS Windows 7.

Mitt nya operativsystem MS Windows 7 Home Premium har fyllt alla förväntningar. På gott och ont. Multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c stöds inte i Windows 7. Inte heller externa wlan-adaptern Trust NW-3100 för trådlös uppkoppling på hemmanätverket. Ingendera prylen tillverkas mera. Passliga drivrutiner kan inte förväntas.

HP OfficeJet 1170c och Trust NW-3100 funkar dock bägge två på stationära Scaleo-datorn på Windows XP SP3. På stationära Scaleo-datorn på Windows 7 kan OfficeJet 1170c dock fungera som skrivare - i lånta fjädrar - med stöd av drivrutinen för HP DeskJet 870c. Mycket praktiskt. Visserligen kan jag inte utnyttja skannerfunktionen på Windows 7 men nog på Windows XP SP3. Någon direkt wlan-ersättare för Trust NW-3100 finns däremot inte inte. Ett alternativ på stationära Scaleo-datorn på Windows 7 är att plugga i adsl-kabeln för fast uppkoppling på webben. Det andra alternativet är att använda externt 3g-bredband för trådlös webb-uppkoppling på stationära Scaleo-datorn på Windows 7.

Jag kompletterar framgångsrikt Windows 7-miljöerna med it-telefonitjänsten Skype (4.1) både på stationära Scaleo-datorn och på bärbara Vista-datorn Nemi på Windows 7. Skype är ett utmärkt verktyg att testa prylar med mikrofon, högtalare och webbkamera. Kombitelefonen Philips Voip321 låter sig kopplas till stationära Scaleo-datorn på Windows 7 med en webbsökt VOIP3211S/79-drivrutin för Windows Vista. Jag kör Voip321-programmet Vista-kompatibelt på Windows 7. Programmet och kombitelefonen fungerar alldeles utmärkt på Skype.

Jag pluggar externa videokameran Logitech QuickCam Ultra Vision till stationära Scaleo-datorn. Windows 7 känner direkt igen prylen och installerar automatiskt drivrutiner för integrerad mikrofon, högtalare och webbkamera. QuickCam-programmet laddar ner och installerar en programuppdatering på Windows 7. Jag ställer framgångsrikt in mikrofon, högtalare och kamera. Testsamtal på Skype bekräftar att alla enheter fungerar som de ska på Windows 7.

De integrerade enheterna - mikrofon, högtalare och webbkamera - funkar klanderfritt på bärbara Nemi-datorn på Windows Vista SP2. På Windows 7 fungerar endast den integrerade högtalaren och webbkameran perfekt. Däremot inte ljudinställningen på den integrerade mikrofonen. Det är en av de två komponenter i alarmraporten som inte har förunnats drivrutiner för migrationen till Windows 7 - ännu. Testsamtal på Skype bekräftar att alla integrerade enheter, utom mikrofonen, fungerar som de ska på MS Windows 7. Den fenomenala bärbara Dell-datorn XPS M1530 är helt enkelt för långt optimerad för Windows Vista SP2. En alternativ lösning är att starta upp Nemi-datorn på Windows Vista SP2. En bättre lösning är att installera Plantronics trådlöst bluetooth-uppkopplade öronsnäcka Voyager 510 på Windows 7 både på stationära Scaleo-datorn och på bärbara Vista-datorn Nemi. Öronsnäckan Voyager 510 låter sig dock inte paras med den integrerade bluetooth-enheten på bärbara Nemi-datorn. Plantronics externa usb-pluggade bluetooth-sändaren låter sig dock villigt installeras på Windows 7 både på stationära Scaleo-datorn och på bärbara Vista-datorn Nemi. Testsamtal på Skype bekräftar att Voyager 510 öronsnäckans högtalare och mikrofon på fungerar som de ska på MS Windows 7.

Uppdatering:

Den externa usb-pluggade bluetooth-sändaren för öronsnäckan Voyager 510 låter sig villigt installeras på Windows XP SP3. Testsamtal på Skype bekräftar att öronsnäckans högtalare och mikrofon på Voyager 510 fungerar som de ska på bärbara xp-datorn Amilo. Lotshustruns bärbara xp-dator Amilo är färdigt försedd för Skype-kontakter med den externa videokameran Logitech QuickCam Ultra Vision.

Jag kompletterar framgångsrikt Windows 7-miljöerna på både stationära Scaleo-datorn och på bärbara Vista-datorn Nemi med musiktjänsten Spotify (0.3.22). Nu kan jag avnjuta min dagliga Abba-dos oberoende av operativsystem.

Uppdatering:

Trådlös 3g-uppkoppling på webben är en besynnerligt konsument-fientlig excersis. Installation av 3g-modem och trådlöst 3g-bredband på Windows 7 kan tyckas vara en enkel match, också för absoluta it-noviser. Installationen förlöper till synes utan problem. Uppkopplingen på 3g-bredband lyckas bara inte. Programmet ska köras i kompabilitetsläge för Windows Vista SP2 på Windows 7. Och inte bara det. För att (via Windows Update) få de färskaste drivrutinerna installerade i samma veva ska man vara färdigt uppkopplad på webben, trådbundet via Lan eller trådlöst via Wlan.

Uppdateringar i Windows-miljö

2010-01-06T18:41:00.020+02:00

En kaskad i början av månaden.

Windows-användare får lätt en bild av att uppdateringsbehov är någonting unikt för Windows-operativsystem. Självutnämnda it-entusiaster förstärker bilden med att ystert gläfsa om att Apples operativsystem Mac OS X och Linux-operativsystemet Ubuntu är flefria och därigenom befriade från oket med kontinuerliga säkerhetsuppdateringar.

Riktiga sakkunnare vet givetvis att detta inte stämmer men bryr sig inte om att dementera Apple- eller Linux-fanboys felaktiga utlåtanden. Dåligt insatta it-noviser kan tyvärr ta åt sig av den felaktiga bilden och ta till sitt kors en dator med högst konsumentovänliga operativsystem som Mac OS X eller Linux Ubuntu. Rutinerade och Windows-vana it-användare kan bättre klara sig med annorlunda operativsystem.

I början av år 2007 ansåg jag mig ha förkovrats tillräckligt i it-kunnighet. Jag beslöt jag mig för att bekanta mig med Linux-operativsystemet Ubuntu, som alternativ till Windows. Den bubblan sprack omedelbart. Linux Ubuntu är förvisso ett angenämt forskningsobjekt för it-sakkunniga. Något förstahands operativsystem för absoluta it-noviser är Ubuntu definitivt inte. Min färskaste erfarenhet kom med uppgraderingen till upphaussade Ubuntu 9.10 Karmic Koala. Det var en sällsynt halvfärdig version. På gränsen till katastrofal. Under årets 2009 sista kvartal strömmade sammanlagt 345 säkerhetsuppdateringar in, ackompanjerade av halva dussinet omstarter. Sega problem med Adobe Flash Player och uppstartshanteraren Grub-2 förgiftade atmosfären från början. Problemen löstes först i början av december 2009. Löften som utgavs kring Grub-2 och den nya Programcentralen har inte ännu heller uppfyllts. Programportalen GetDeb aktiverades ordentligt försenad under årets 2009 sista dagar. Årslutet kunde sålunda firas med uppdateringar av VLC (1.0.4), Songbird (1.4.3), Rhythmbox (0.12.6), OgmRip (0.13.3) samt Gimp (2.6.8). Trasiga rester av tidigare versioner av OgmRip måste till råge på allt städas bort för hand innan finalversionen gick med på att låta sig installeras. Skolbetyg: 5- (på skalan 4-10).

Apples Mac-datorer tog jag på kornet i början av år 2009. Med så mycket status som låg i detta varumärke förväntade jag mig en it-miljö utan löpande uppdateringar. Den bubblan sprack omedelbart. Även om operativsystemet Mac OS X uppdateras mera sparsamt än operativsystemet Windows så var antalet säkerhetsuppdateringar uppseendeväckande drygt. Under årets 2009 sista kvartal strömmade en massa uppdateringar in. Många med omstart av Mac OS X. Bland annat den monstruösa uppdateringen till Mac OS X 10.6.2 Snow Leopard. Samt många grundläggande uppdateringar såsom: Performances (1.0), HP Printer Drivers (2.3), Superdrive Firmware (4.0) samt Airport Client (3.0). Samt Apples programvaror såsom: iMovie (8.0.5), iTunes (9.0.2), Safari (4.0.4) och iPhoto (8.1.1). Partnerprogrammen ruskades om ställvis ordentligt: VLC (1.0.2) (1.0.3), EyeTV (3.2) (3.2.1) (3.3), Skype (2.8), Handbrake (0.9.4), Perian (1.2), Dropbox (0.6.570), Java RT (1.0), ClamXav (2.0.5) (ClamAv 0.95.5), Gimp (2.6.8), Miro (2.5.4), OpenOffice (3.1.1), Picasa (3.6.1) samt RealPlayer (11.1.0). Operativsystemet Mac OS X 10.6 Snow Leopard var tydligt ett halvfärdigt hastverk. Något förstahands operativsystem för absoluta it-noviser är Mac OS X definitivt inte. Skolbetyg: 7- (på skalan 4-10).

Orsaken till denna huvudlösa brådska inom både Apple- och Ubuntu-gemenskapen var tydligt Microsofts operativsystem Windows 7 Home Premium. Egentligen har det strömmat in bara 10 säkerhetsuppdateringar till Windows 7 sedan början av november 2009. Sammanlagt 25 uppdateringar om man räknar med partnerprogram. I jämförelse med antalet och omfånget av uppdateringar i Mac OS X och Linux Ubuntu ter sig uppdateringarna i Windows-miljön försvarliga, rentav anspråkslösa. Uppdateringar svärmar in högst oregelbundet i Mac OS X och Ubuntu. I Windows-miljön erbjuds en välordnad kaskad i början av månaden. Information om kritiska uppdateringar läses ofta upp i tv-nyheterna. Skolbetyg: 9- (på skalan 4-10).

Uppdatering:

En kvalificerad gissning är att Mac OS X 10.6.3 dyker upp i programuppdateringen i början av februari eller mars 2010 ( monstruösa 200 säkerhetsuppdateringar).

Uppdatering:

Ubuntu-gemenskapen fortsätter med sin cirkus i monstruösa uppdateringar. Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 har förlänats 165 nya säkerhetsuppdateringar och 2 omstarter av systemet - under januari 2010.

Bättre prestanda på bredband

2009-12-30T09:51:00.007+02:00

8MB inkommande, 1MB utgående.

Hembyn här i Nupurböle i Gamla Esbo har förlänats både trådbunden och trådlös motorväg till internätet. De långsamma och förslummade byvägarna till internätet är nu ett minne blott. Elisa-tomten erbjöd passligt till julklapp gratis uppgradering av trådbundet adsl-bredband. Under en period på 18 månader. 8MB på inkommande, 1MB på utgående.

Jag gick länge i tron att 1MB inkommande var den högsta hastigheten bredband på glesbygden presterade. Men tekniken utvecklas. Från och med 14.11.2007 har jag haft 2MB inkommande hastighet på bredbandet. Med ett 12-månaders kontrakt. Till samma månadspris som 1MB hastigheten (24,90 euro). Från och med 14.11.2008 steg månadspriset på 1MB hastigheten med 8% (24,90 ->26,90 euro) och 2MB hastighetens månadspris sjönk återigen med 3% (34,90 ->33,90 euro). Jag behöll givetvis 2MB inkommande hastighet på bredbandet. Men tekniken utvecklas. Från och med 14.12.2009 har jag ett 18-månaders kontrakt med 8MB inkommande hastighet på bredbandet. Till samma månadspris som 2MB hastigheten (33,90 euro). 8MB inkommande hastighet på bredbandet kostar normalt 42,90 i månaden.

Den yttersta krisreserven med det modemknutna (33/56kbps) internetabonnemanget till Telia Sonera är obehövlig. Och numera uppsagd från och med 17.11.2009. Abonnemanget ersätts av en krisreserv med trådlöst 3g-bredband.

Elisa-tomten aktiverade helt överraskande 3g-antennmasten i grannbyn. Passligt till julklapp. Från och med 14.12 2009 betjänas hembyn här i Nupurböle i Gamla Esbo med full 3g-prestanda i Elisa-tomtens trådlösa nätverk. Den inbesparade månadsavgiften på Telia Sonera (9 euro) täcker precis den extra månadsavgiften på edge-abonnemanget på 3g-reserven på bärbara Nemi-datorn.

För uppsägningen av Sonera-abonnemanget krävs att jag är inloggad på min privata box på Telia Sonera. Bra så, men uppsägningen är inte lätt för det. Formuläret är nämligen väl undangömt. Jag hittar det till sist med att bläddra igenom praktiskt taget alla sidor i boxen. Uppsägningen träder i kraft efter det en mänsklig it-betjänt på Telia Sonera ringer tillbaka för bekräftelse.

Audio och video i Windows 7

2009-12-16T10:53:00.012+02:00

Media Center på MS Windows 7

Musikuppspelning på CD i MS Windows Media Player 11 är väl genomtänkt. Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Och så har det faktiskt varit från och med MS Windows XP. Filmuppspelning på DVD i MS Windows XP är knepigt.

Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i MS Windows Media Player 11 på MS Windows Vista. Likaså i MS Windows Media Player 12 på MS Windows 7. Piratkopierad dvd-skiva med tv-inbandningar kan manuellt spelas upp (efter fiffel med filer och meny) i MS Windows Media Player 11 på MS Windows XP och Vista. Likaså i MS Windows Media Player 12 på MS Windows 7. Men - då jag vill ha en korrekt och automatisk uppspelning av piratkopierad dvd-skiva med tv-inbandningar laddar jag ner och installerar gratis filmuppspelaren VLC Media Player (1.0.3).

Filmuppspelaren VLC Media Player behövs annars också på MS Windows 7 för uppspelning av filmlagrets säkerhetskopierade dvd-filmer i .iso-format. Filmlagrets videofiler i .mpg-format (Nero Vision) och .dvr-ms-format (Media Center) visas snällt upp i MS Windows Media Player 11 på MS Windows Vista. Likaså i MS Windows Media Player 12 på MS Windows 7. Det nya med MS Windows Media Player 12 på MS Windows 7 är att den också kan spela upp videofiler i .divx-format (mpeg-4) samt filmstumpar (med ljud) i .mov-format (Apple QT). Gratis filmuppspelaren VLC Media Player (1.0.3) behövs för detta ändamål både i MS Windows XP och Vista. Filmlagrets videofiler i .eyetv-format måste konverteras till .mpg-format för att överhuvudtaget bli visbart i andra filmuppspelare än programvaran EyeTV (3.2.1). Jag noterar att film-och videouppspelning på MS Windows 7 är minst lika väl genomtänkt som filmuppspelning på Mac OS X i Apple-miljö. Med den skillnaden att Mac OS X 10.6 behöver 3-5 program där MS Windows 7 klarar sig med 1-2 program.

MS Windows Media Center på MS Windows 7 är mer finessrik och finslipad än motsvarande version på MS Windows Vista, men i grunden är det fråga om samma fina program. Media Center känner direkt igen externa digiboxen (digitala AnySee DVB/T) och installerar automatiskt drivrutinen. Jag skannar in tv-kanalerna. En koll på live-programmen visar att tv-bilden är felfri. Jag flyttar ett par filmer i .dvr-ms-format från Vista-partitionen till arkivet på MS Windows 7. Filmuppspelningen är felfri.

Kompatibilitetskrav från olika videoformat uppfylls med extra programvaror på MS Windows Vista: DivX 7 Player (Codec), QuickTime 7 Player samt Showtime och Vision i Nero 7 Premium. Dessa programvaror är inte nödvändiga på MS Windows 7. Gratis dvd-backup-programmet DVD Shrink (3.2.0.15) kan numera installeras både på MS Windows 7 och Vista utan obligatorisk stöd-installation av dvd-brännaren Burning Rom i Nero 7 Premium. Gratisprogrammet ISO Recorder (3.1) på MS Windows 7 och Vista bränner vid behov filmlagrets dvd-filmer (.iso-format) på optisk skiva som dvd-video. Till och med snabbare än Burning Rom i Nero 7 Premium.

Bärbara Nemi-datorn på MS Windows 7 ser sin usb-kopplade externa hårddisk (Maxtor OnTouch) med det lokala filmarkivet. Det centrala filmarkivet på gemensamma nätdisken (Maxtor Nas) syns på MS Windows 7 via Windows-nätverket (mshome) - både på bärbara Nemi-datorn och på stationära Scaleo-datorn. Det nya med MS Windows 7 är att stationära Scaleo-datorn via Hemgrupp-delningen nu också ser det lokala filmarkivet på usb-kopplade externa hårddisken (Maxtor OneTouch) på bärbara Nemi-datorn. Mycket praktiskt.

Med MS Office 2010 på kornet

2009-11-27T08:26:00.012+02:00

Editeringsfunktion är utesluten.

Användningen av min visstida gratis utvärderingsversion MS 2007 Home & Student visar att min Office-rutin väl räcker till för att hitta alla till vardags behövliga funktioner också i det nya flikbaserade gränssnittet. Och förvisso är gränssnittet intuitivt och användarvänligt. Men det är så få funktioner jag behöver till vardags.

Redan den vilande kontorsprogramsviten MS Office 97 Professional Edition bjuder på alla till vardags behövliga (lokala) funktioner för det privata hemmet. De flesta Office 97-funktioner och -egenskaper är dessutom helt oanvända (99%) i lotshemmet. Procentsatsen av oanvända Office 2007 -funktioner och -egenskaper ligger på en ännu högre nivå (99,9%). Det stora skillnaden till gamla Office-versioner syns ligga i utbudet av integrerade online-partners för MS Office.

Jag kan fildela i programsviten MS Office 2000-2007 med hjälp av Microsofts gratis webbtjänst Office Live Workspace. Jag kan granska, dela och lagra mina Office-dokument över webben. Det krävs dock att jag har programsviten MS Office 2002-2007 installerad på datorn för att kunna direkt komma åt och redigera filerna på webben. Webbtjänsten är gratis men kräver registrering. Min Live ID på Live Hotmail räcker bra till. Jag kan lagra tusentals office-dokument på Microsofts servrar och ge andra tillgång till dessa via lösenord. Office Live Workspace är dock inte en webbaserad Office-programsvit såsom Google Documents.

Ett djupare integrerat samspel mellan programsviten MS Office 2002-2007 och Office Live Workspace kräver gratis tilläggsprogrammet Office Live Update (1.4). Automatiken i Office Live Update gäller dock bara för de nyare MS Office 2002-, 2003- och 2007-versionerna. I kontorsprogramsviten MS Office 2000 erbjuder tillägget Office Live Update bara fildelning (import/export). Office-applikationerna i MS Office 97 kan inte alls integreras med online-partners. Lagring och visning i Office Live Workspace låter sig dock skötas manuellt.Den ultimata online-partnern låter mig emellertid visa, redigera och dela filer för Office-applikationerna Word, Excel, PowerPoint online - direkt i webbläsaren. Precis som i en webbaserad Office-programsvit såsom Google Documents. En förtitt på Microsofts webbaserade Office-programsvit MS Office Web Apps utlovas i samband med utvärderingsversionen MS Office 2010 Home & Student (beta).

Jag faller för frestelsen. Mitt användarkonto på Microsofts gratis fildelningstjänst Windows Live SkyDrive (25GB) är aktivt. Bärbara Nemi-datorn är försedd med WordPad (6.1) på Windows 7 och Microsofts gratis läsprogram (Viewers): MS Word 2003, MS Excel 2007 och MS Powerpoint 2007. Men ingen installerad Office-programsvit. Jag laddar ner och installerar gratis utvärderingsversionen MS Office 2010 Home & Student (beta). Ingen aktiveringskod avkrävs. Jag sparar ut några Office-dokument på webben (Office 2010 Backstage/Share). Mitt godkännande till utvärderingen av MS Office Web Apps avkrävs. Jag loggar in på mitt konto på Windows Live SkyDrive. Office-dokumenten låter sig snällt visas upp. Och skrivas ut till pappers. Men - editeringsfunktionen är tyvärr utesluten i utvärderingsversionen. Likaså möjligheten att (som inloggad) öppna och spara webblagrade Office-dokument i lokal programversion av MS Office 97-2010.

Jag avstår tillsvidare från att avinstallera gratis utvärderingsversion MS 2010 Home & Student (beta). Jag lägger nämligen märke till att programpaketet inte levererats komplett. Microsoft syns ladda ner kompletterande Office-programsnuttar allt efter användarens behov. Jag beslutar att vänta en tid på editeringsfunktionen i molnet.

Andra aktivering av Windows 7

2009-11-25T10:58:00.011+02:00

Förenas till en levande betjänt.

Microsoft har effektiverat jakten på piratkopior. Windows 7 Home Edition i oem-version (109 euro) kan bara installeras och aktiveras på en enda dator i taget. Min installations-dvd med Windows 7 Home Edition i fullversion (180 euro) kan 'fritt' installeras och aktiveras på lotshemmets tre datorer. Ominstallation på samma dator är turligen obegränsat.

Installation och aktivering av Windows 7 på stationära Scaleo-datorn gick problemfritt. Lotsens bärbara Nemi-dator läser min originala installations-dvd och startar snällt upp processen för installation av Windows 7 Home Premium. Jag har i ett tidigare skede utvärderat Nemi-datorns kompatibilitet med hjälp av Microsofts gratis testprogram Windows 7 Upgrade Advisor. En massa frågetecken och behov till uppdatering radas upp i rapporten. Alla rapportens omnämnda enheter och drivrutiner fungerar dock klanderfritt på bärbara Nemi-datorn på Windows Vista SP2.

Jag väljer 'Anpassad' installation av Windows 7, på en färdigt preparerad partition (50GB), på samma hårddisk som Windows Vista. Installationen går lätt och smidigt. Efter en halvtimme kan jag starta upp Nemi-datorn i 'dual boot' - alternativt med Windows 7 eller Windows Vista SP2. It-säkerheten kompletterar jag med samma resurser som i stationära Scaleo-datorn på Windows 7. Säkerhetsuppdateringar trugas ut på webben. 'Windows Update' erbjuder automatiskt uppdateringar till bland annat nätkort, wlan och 3g-modem. Samt till usb-kopplade enheten HP PSC 2355. Grafikkortet (nVidia GeForce) måste uppdateras manuellt med nVidia-drivrutiner på tillverkaren Dells supportsajt för Windows 7. Jag går problemfritt över till trådlös wlan-uppkoppling på bredbandet. Den trådlösa 3g-uppkopplingen på Elisa lyckas också utmärkt. Jag aktiverar framgångsrikt min trådlösa Bluetooth-mus.

Sortimentet med färdigt förinstallerade applikationer kompletterar jag med Microsofts gratis läsprogram: Word 2003 Viewer (.doc), Excel 2007 Viewer (.xlsx) och Powerpoint 2007 Viewer (.pptx). Inga extra tilläggsprogram behöver laddas ner - varken för Office 2007 (.docx) eller OpenOffice 3.1 (.odt). Windows 7 bjuder på nya flik-baserade versionen av WordPad (6.1), som klarar av att både läsa och skriva nya filformat, som MS Office 2007 (.docx) samt OpenOffice 3.1 (.odt). Vid en första åtanke verkar det lönt att installera och ta i bruk lotshemmets vilande kontorsprogramsvit, MS Office 97 Professional Edition. Office-applikationerna Word 97 (.doc), Excel 97 (.xls) och Powerpoint 97 (.ppt) fyller nämligen allas behov i lotshemmet. Potentiella problem med uac-funktioner i Window 7 får mig att (tillsvidare) avstå från planen. Jag avslutar kompletteringen på bärbara Nemi-datorn på Windows 7 med att ladda ner och installera samma nyttoprogram som på stationära Scaleo-datorn på Windows 7 - gratis läsprogrammet Adobe Reader (9.2) och gratis pdf-skrivaren CutePDF Writer (2.8)

Det uppdaterade grafikkortet i bärbara Nemi-datorn på Windows 7 klarar elegant av avancerade visuella effekter (Windows Aero). Jag startar webbläsaren Internet Explorer 8 och går in på mina testsidor på webben för att få tilläggen Adobe Flash Player (10.0) och Java Runtime (6.17) installerade. De två saknade komponenterna av it-medborgarens fyra elementära applikationer , e-postklienten Windows Live Mail och fotoassistenten Windows Live Photo Gallery, laddas ner och installeras i samband med gratis programpaketet Windows Live Essentials. I och med att gamla multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 stöds av uppdaterade drivrutiner i Windows 7 har jag vid behov en lokal enhet för utskrift på papper (hp psc 2350-series) och bildinskanning (hp imaging printing) på bärbara Nemi-datorn på Windows 7.

Bärbara Nemi-datorn på Windows 7 ser den lokalt usb-kopplade externa OneTouch-hårddisken. Samt lotshemmets övriga datorer, och den gemensamma externa näthårddisken (Maxtor NAS), på windows-nätverket (mshome). Kopplingen till nätskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c lyckas på bärbara Nemi-datorn både på Windows Vista och Windows 7 - via stationära Scaleo-datorn på Windows XP i Windows-nätverket. Jag konfigurerar ytterligare HP PSC 2355 till delad skrivare, via lotshustruns bärbara Amilo-dator på Windows XP till nätskrivare för Nemi-datorn.

Jag avslutar dagen med ett försök att automatiskt aktivera installationen av operativsystemet Windows 7 - online på webben. Det misslyckas. Programmet öppnar en bildskärm med ett formulär med instruktioner och sifferserier - texten anmodar mig att manuellt aktivera Windows 7 på telefon. Jag ringer jag upp Microsofts produktaktiveringscenter i Finland. Gratisnumret betjänas av en robotbetjänt. Betjänten ber mig trycka in formulärets 9 serier på 6 siffror på telefon. Det lyckas, men aktiveringen misslyckas. Jag gör ett nytt försök. Robotbetjänten meddelar bestämt att aktiveringen inte lyckas - men jag förenas vänligen till en levande betjänt, automatiskt. Människobetjänten svarar överraskande snabbt. Jag beskriver mitt problem. Betjänten ber mig läsa upp in bildskärmens 9 serier på 6 siffror. Jag får i respons 9 serier på 6 andra siffror upplästa för mig och jag skriver samtidigt in dem i formuläret på bildskärmen. Sessionen avlutas med att programmet bekräftar att aktiveringen av Windows 7 lyckats. Jag kollar med människobetjänten om automatisk aktivering fungerar i framtiden. Betjänten svarar nekande. jag kollar om manuell aktivering via robotbetjänt i så fall fungerar i framtiden. Betjänten svarar nekande. Min produktaktivering ska också i framtiden skötas med en levande betjänt.

Uppdatering:

Ominstallation av Windows 7 på samma dator, stationära Scaleo eller bärbara Nemi, kan lyckligtvis aktiveras automatiskt. Tror jag. I samband med aktivering samlas uppgifter om den aktuella datorn, som underlättar framtida identifikation. Vid en eventuell avinstallation av Windows 7 noteras situationen på Microsoft, vilket underlättar automatisk om-aktivering i framtida datorflytt. Tror jag. I praktiken tror jag att mina produktaktiveringar också i framtiden måste skötas med en levande betjänt. Tur att jag har kvar min trådlösa högtalartelefon. Och tur att jag har en naturlig dragning till piratism. Annars kände jag mig kränkt av uppvaktningen.

Uppdatering:

Jag aktiverar Hemgrupp på både Scaleo- och Nemi-datorn på Windows 7 och delar ut innehållet (bilder, filmer, musik och dokument) korsvis. Jag aktiverar det lokala filmarkivet på externa OneTouch-hårdskivan i Hemgruppen på Nemi-datorn och delar filmarkivet med Scaleo-datorn. Nu kan jag på Windows 7 hantera Nemi-datorns lokala filmarkiv på Scaleo-datorn (på Hemgrupp) på Windows 7. Mycket praktiskt. Utdelning av usb-kopplade enheter lyckas inte i Windows-nätverk (mshome). Men nog i Hemgrupp på Windows 7.

MS Office 97 i MS Windows 7

2009-11-20T17:05:00.019+02:00

Väljer en feg men trygg lösning.

Microsofts Office-programsvit har i princip sett likadan ut sedan MS Office 95. Visst har det tillkommit nya funktioner och någon gammal funktion har fått uppfräschning. I grunden har det trots allt varit samma trygga MS Office (95-2003). Den största och mest uppenbara nyheten i MS Office 2007 är det nya utseendet med flikbaserat gränssnitt.

Lotshemmet har i tidernas början investerat i kontorsprogramsviten MS Office 97 Professional Edition på MS Windows NT SP4. Lotsen jobbade parallellt med kontorsprogramsviten MS Office 2000 Premium både på arbetsplatsen och i lotshemmet. Praktiska enhetlighetsskäl ledde till att MS Office 97 med tiden övergavs till fördel för MS Office 2000 på MS Windows XP SP3. Skräpbilagor från MS Office 2007 hanteras med ett xml-kompatibilitetstillägg från Microsoft. Och skräpbilagor från OpenOffice 3.1 hanteras i sin tur med ett odf-kompatibilitetstillägg från Sun. MS Office 2000 Premium är faktiskt ett praktiskt och konsumentvänligt Office-paket. Tanken att ta i bruk betalalternativet MS Office 2007 eller gratisalternativet OpenOffice 3.1 är mycket avlägsen.

Lotshustruns bärbara Amilo-dator utnyttjar numera ordbehandlaren MS Word 2002, som ingår i datorns MS Works Suite 2004. Samspelet med xml-filformaten i MS Office 2007 och odf-filformaten i OpenOffice 3.1 hanteras med framgång av varsinna kompatibilitetstillägg. Ett djupare integrerat samspel i 'molnet', mellan programsviten MS Office 2007 och gratis molntjänsten Office Live Workspace, kräver gratis tilläggsprogrammet Office Live Update (1.4). Men - automatiken i Office Live Update gäller endast för de nyare MS Office XP-, 2003- och 2007-versioner. Inte det 'föråldrade' kontorsprogramsviten MS Office 2000 Premium - dock så att lagring och visning i molntjänsten Office Live Workspace låter sig skötas manuellt. Jag har turligen 'ärvt' ett restpaket med kontorsprogramsviten MS Office XP (2002) Standard, som jag installerar och aktiverar på MS Windows XP SP3 på stationära Scaleo-datorn. I och med det ger Office Live-tillägget mig möjlighet att öppna arbetsytor i Office Live Workspace direkt från Office-applikationerna MS Word 2002, MS Excel 2002 och MS PowerPoint 2002. Mycket praktiskt.

Operativsystemet MS Windows 7 Home Premium är alternativt i parallellt bruk (dual boot) med MS Windows XP SP3 eller MS Windows Vista SP2. Mitt försök att på nytt installera och aktivera kontorsprogramsviten MS Office XP (2002) Standard på stationära Scaleo-datorn på Windows 7 misslyckas. Microsoft har effektiverat sin jakt på piratkopior. Men eftersom ordbehandlaren WordPad (6.1) galant hanterar både .docx-textformat (MS Office 2007) och .odt-format (OpenOffice 3.1), men inte gamla .doc-textformat, ser jag en möjlighet att rehabilitera programsviten MS Office 97 Professional Edition på Windows 7. Turligen gör jag först en koll på webben - MS Office 97 skapar problem för uac-hanteringen på Windows 7. Problemet kan visserligen lösas - men jag vågar mig inte på så avancerade processer. Jag väljer en feg men trygg lösning - jag laddar ner, installerar och aktiverar kontorsprogramsviten MS Office 2007 i gratis utvärderingsversion - som Hem och studentutgåva (inlösningspris för fullversion 96,90 euro).

Uppdatering:

Med stöd av xml-kompatibilitetstillägget från Microsoft (MS Office 2007) klarar både MS Works Suite 2004 och MS Office 97 Professional Edition problemfritt av xml-filer från Office-applikationerna MS Word 2007, MS Excel 2007 och MS PowerPoint 2007.

Med stöd av odf-kompatibilitetstillägget från Sun (OpenOffice 3.1) klarar MS Works Suite 2004 problemfritt av odf-filer från OpenOffice-applikationerna Writer 3.1, Calc 3.1 och Impress 3.1. MS Office 97 klarar dessvärre inte av odf-filer från OpenOffice.

Koll på text & bild i Windows 7

2009-11-18T10:55:00.022+02:00

Kompensera bristen i Windows 7

MS Works är en lite enklare kontorsprogramsvit från Microsoft som ofta erbjuds till nya datorer. MS Works ska nu bytas ut mot gratisversionen MS Office Starter 2010, som är en bantad variant av betalprogramsviten MS Office 2010. Startpaketet bjuder bara på Word 2010 och Excel 2010, men båda har alla funktioner vi vanliga användare behöver.

Första dagen med operativsystemet MS Windows 7 visar att villkoren för it-medborgarens fyra elementära applikationer i Windows 7 i dagsläget uppfylls till drygt tre delar av fyra. Webben, e-posten och fotoassistensen är helt i sin ordning. Men inte texthanteringen - inte med ordbehandlaren WordPad (6.1). Hanteringen av det vanligaste filformatet (.doc) saknas i WordPad. En lösning är att ladda ner och installera gratis MS Office-läsprogram. En annan lösning är att skaffa sig och installera en kontorsprogramsvit. Situationen är bättre under år 2010. De som då nöjer sig med MS Office Starter 2010 kan utan problem fortsätta att använda både Word 2010 och Excel 2010 då det inte finns någon tidsspärr i gratispaketet. Min provisoriska lösning är att i dagsläget ladda ner och installera utvärderingsversionen för MS Office 2007 Home & Student - gratis, till och med 31.01.2010.

I och med att gamla multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c (anno 1997) inte stöds av någon drivrutin i MS Windows 7 har jag ingen lokal enhet för utskrift på papper och bildinskanning på stationära Scaleo-datorn på Windows 7. Till problemets lösning förordas helt enkelt byte av lokal skrivenhet. Min lösning är att i första hand kompensera bristen i Windows 7 med att virtuellt utnyttja lokala pdf-skrivaren CutePDF Writer (2.8). Samt i andra hand gemensamma nätskrivaren HP PSC 2355 - via lotshustruns Amilo-dator i Windows-nätverket.

Jag pluggar kabeln från digikameran (Olympus Digital 800) i usb-uttaget på stationära Scaleo-datorn på Windows 7. Drivrutinerna för digikameran installeras automatiskt. Import av foton erbjuds via Bildhanteraren i Windows 7, eller alternativt som import och avtittning via fotoassistenten Windows Live Photo Gallery. Vad mera kan vardagens it-medborgare kräva? Fotoassistenten Windows Live Photo Gallery är ett utmärkt hjälpmedel för oss vanliga användare. Mina sociala kopplingar favoriserar emellertid Googles konkurrerande fotoassistent Picasa (3.1). Gratisprogrammet Picasa låter sig laddas ner och installeras snällt på MS Windows 7.

Även om det också erbjuds många förträffliga program för bildredigering som molntjänster på webben föredrar jag min fenomenala lokala bildredigerare Paint Shop Pro (6.02). Så länge jag bara får. Jag installerar utan problem det NT-kompatibla programmet på MS Windows 7. Mycket praktisk egenskap i MS Windows 7 och Vista.

Bildredigeraren Paint Shop Pro (anno 1998) använder jag dock bara till avancerad bildredigering. Till vardags använder jag fotoassistenten Picasa som bildförbättrare. Med Picasa kan jag rotera foton i rätt led, klippa bort onödiga delar av bilden, räta ut fotot så att horisonten blir rak. Röda ögon från blixtbilder är lätta att korrigera. Om jag vill, kan jag ytterligare rätta till kontrast, ljus och färger. Och när jag mejlar fotona kan jag välja passande bildstorlek. Picasa låter mig dessutom välja mejlprogram - webbaserade Gmail - eller lokala e-postklienten Windows Live Mail.

Uppdatering:

Bärbara Nemi-datorn på Windows Vista har ingen port för parallellkoplade skrivare, som för gamla multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c (anno 1997). Det är högst troligt att drivrutinerna också saknas i MS Windows Vista SP2. Kopplingen till nätskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c lyckas däremot på bärbara Nemi-datorn på Windows Vista - via stationära Scaleo-datorn på Windows XP i Windows-nätverket

Första dagen med Windows 7

2009-11-11T08:33:00.017+02:00

Skrivar- och skanningfunktion.

Stationära Scaleo-datorn (anno 2005) går med på att läsa en dvd-skivkopia, och så starta upp processen för installation av MS Windows 7 Home Premium. Jag måste faktiskt säkerhetskopiera min installations-dvd (med hjälp av en annan dator).

Min originala installations-dvd är helt enkelt inte läsbar i dvd-enheten i Scaleo-datorn.

Övriga datorer i lotshemmet går villigt med på att läsa dvd-skivan. Och att starta upp processen för installation av Windows 7 Home Premium. Till och med lotshustruns bärbara Amilo-dator (anno 2004). Men inte stationära Scaleo-datorn (anno 2005). Det är sannerligen oväntat, och ett icke önskvärt dilemma. Speciellt om det är enda datorn i hemmet.

Jag har i ett tidigare skede utvärderat gammeldatorernas kompatibilitet med hjälp av Microsofts gratis testprogram Windows 7 Upgrade Advisor. Amilo-datorn uppges ha för lite centralminne (512MB), och problem med drivrutiner för minneshantering förutspås. Scaleo-datorn har däremot tillräcklig kapacitet, även om grafikkortet (Sapphire Radeon) inte stöder avancerade visuella effekter (Windows Aero). Ljud- och nätkortet är lyckligtvis fullt kompatibla med Windows 7. Installationen förutsätter nämligen fungerande uppkoppling på internätet. Problem med drivrutiner för hantering av gamla multifunktionskrivaren HP Officejet Pro 1170c förutspås dock.

Stationära Scaleo-datorn är uppstartad på MS Windows XP SP3 och bordet är findukat för installation av MS Windows 7. Jag lägger säkerhetskopian i dvd-enheten. Installationen av operativsystemet MS Windows 7 Home Premium startas upp, fem säkerhetsuppdateringar (1085KB) för installationsprogrammet hämtas. Jag väljer 'Anpassad' installation, på en färdigt preparerad partition (60GB) på andra hårddisken (D:). Installationen går lätt och smidigt. Efter en halvtimme kan jag starta upp Scaleo-datorn i 'dual boot' - alternativt med Windows 7 (D:) eller Windows XP SP3 (C:). Ytterligare tio säkerhetsuppdateringar för Windows 7 hämtas. Drivrutinerna för ljudkortet (Realtek AC97) och nätkortet (Nvidia nForced) uppdateras. Scaleo-datorn skyddas av brandvägg (Windows Firewall) och it-säkerhetsprogram (Windows Defender).

Jag kompletterar it-säkerheten med att ladda ner och installera Microsofts gratis it-säkerhetsprogram Security Essentials (1.0). Programmet uppdaterar virussignaturerna i sin databas och kör en första virusskanning. Inga problem uppdagas. Och för att vid behov frigöra utrymme på hårdskivan och tömma windows-registren på allt onödigt, laddar jag ner och installerar jag gratis trim-programmet Windows Live OneCare Safety Scan.

Sortimentet med färdigt förinstallerade applikationer är som väntat sparsamt: MS Internet Explorer (8.0), Windows Media Player (12.0) och Windows Media Center (samt .iNet Framework 3.5.1). Anteckningsblocket (NotePad) och ordbehandlaren WordPad finns givetvis med. Windows 7 bjuder dessutom på den nya flik-baserade versionen av WordPad, som klarar av att både läsa och skriva avancerade filformat, som MS Office 2007 (.docx) samt OpenOffice 3.1 (.odt). Nya Wordpad klarar bra av att läsa och skriva enkla filformat, som textdokument (.txt) och Word-dokument (.rtf). Men olyckligtvis inte gamla versioner av Word-dokument i .doc-format. Mycket opraktiskt. Till it-medborgerligt självförsvar behövs i så fall Microsofts gratis läsprogram Word Viewer 2003 spetsat med 'Microsoft Office 2007 Compatibility Pack'.

Jag startar webbläsaren Internet Explorer 8 och går in på mina testsidor på webben för att få tilläggen Adobe Flash Player (10.0) och Java Runtime (6.17) installerade. Jag kollar it-medborgarens fyra elementära applikationer på Scaleo-datorn på Windows 7. Webbläsaren Internet Explorer 8 är i sin ordning. Men eftersom ordbehandlaren WordPad inte klarar gamla versioner av Word-dokument i .doc-format brister den i it-medborgerligt självförsvar i Windows 7. De två övriga komponenterna, e-postklienten Windows Live Mail och fotoassistenten Windows Live Photo Gallery, laddas ner och installeras i samband med gratis programpaketet Windows Live Essentials.

Som väntat klarar inte inte grafikkortet i Scaleo-datorn på Windows 7 av avancerade visuella effekter (Windows Aero). Och även om Windows 7 fysiskt känner igen gamla multifunktionskrivaren HP Officejet Pro 1170c så saknas behövliga drivrutiner. Lokal skrivar- och skanningsfunktion saknas därmed på Scaleo-datorn. Mycket opraktiskt. Jag avslutar dagen med att aktivera installationen av operativsystemet Windows 7 - online på webben. Vid något senare skede ska jag försöka mig på att installera Windows 7 i 'dual boot' med Windows Vista på bärbara Nemi-datorn. Jag hoppas att aktiveringen av Windows 7 på stationära Scaleo-datorn inte utesluter ytterligare en aktivering på bärbara Nemi-datorn.

Uppdatering:

Till skillnad från operativsystemen Mac OS X och Linux Ubuntu är operativsystemet MS Windows 7 inte färdigt försett med ett läsprogram för dokument i .pdf-format. Jag laddar ner och installerar gratis läsprogrammet Adobe Reader (9.2). För att skriva .pdf-filer installerar jag ett speciellt program på datorn. Gratisprogrammet CutePDF Writer (2.8) är ett fungerande alternativ. När programmet är installerat lägger det sig som en extra (spök)skrivare, för virtuell utskrift på hårdskivan i .pdf-format i pappersversionens layout.

Stationära Scaleo-datorn på Windows 7 ser lyckligtvis lotshemmets övriga datorer på windows-nätverket. Samt den gemensamma externa näthårddisken (Maxtor NAS). Jag konfigurerar den delade multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 i lotshustruns bärbara Amilo-dator till nätskrivare för Scaleo-datorn på Windows 7.

Uppdatering:

Microsoft har effektiverat sin jakt på piratkopior. Windows 7 Home Edition i oem-version (109 euro) kan faktiskt bara installeras och aktiveras på en enda dator i taget. Ominstallation eller byte av dator ordnar sig i bästa fall med ett telefonsamtal till aktiveringscentret på Microsoft i Finland. Min installations-dvd med Windows 7 Home Edition i retail-version (180 euro) kan 'fritt' installeras och aktiveras på flera datorer i lotshemmet. Aktiveringen förutsätter dock i det fallet också ett samtal till aktiveringscentret på Microsoft i Finland, men med större framgångsutsikter.

Produktionsdag på Apples iMac

2009-11-06T08:24:00.027+02:00

Lång rad med gula frågetecken.

Jag shoppar Microsofts nya operativsystem Windows 7 Home Edition på webben. Och för säkerhets skull i fullversion (180 euro). Min avsikt är nämligen att helt installera om Windows XP SP3 på stationära Scaleo-datorn och köra det i 'dual boot' med Windows 7. Stationära iMac-datorn tar ansvar för produktion och publicering på webben.

Stationära Scaleo-datorn är mitt laboratorium för it-forskningar. Den renoverade gammeldatorn (anno 2005) fyller alla krav som MS Windows 7 Home Edition ställer. Men - innan jag installerar Windows 7 på andra hårddisken (D:) så ska jag installera om Windows XP på första hårddisken (C:). Jag har haft problem med en säkerhetsuppdatering, målet för uppdateringen är trasigt. Materialet på hårddisken (C:) är för säkerhets skull kopierat både till andra hårddisken (D:) samt till gemensamma externa näthårddisken i Windows-nätverket (Maxtor NAS).

Produktionsmaterialet kopierar jag till stationära iMac-datorn på Windows XP SP3. Datorn har alla behövliga applikationer: webbläsaren MS Internet Explorer (8.0) för nättjänsterna Blogger, Google och Iterasi samt Windows Notepad (5.1) för textbehandling av utkast till inlägg på Blogger. Och, som socker på bottnet - gamla bildredigeraren Paint Shop Pro (6.02) för bearbetning av illustrationer. Jag finslipar miljön på Windows XP på iMac-datorn med att installera Iterasi tillägget på webbläsaren IE8 - samt Stardocks Objectdock (1.9) grafiska programstartare, för bekvämlighetens skull. Användningen av Apples tangentbord och Mighty mus stressar. Jag gillar att skriva text på Apples tangentbord men de bakvända kortvalen stökar till rutinerna. Navigeringen på bildskärmen (Home, Back, Next, End) görs på pil-tangenterna. Delete och Erase delar på samma tangent. Taggarna i html-editering är kluriga att använda. Likaså at-tecknet för e-postadresser. Och att kopiera och klistra in element i Bloggers editeringsfönster är inte alls lika självklart enkelt som på gammeldatorn. Dessutom är Apples Mighty mus aningen okänslig, och ställvis hysterisk. Och så är ytan för högerklicken faktiskt lite mindre i Windows än i Mac OS X. Allt går visserligen att göra - men bakvänt, annorlunda.

Jag klarar av att tryggt avinstallera och radera Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 på stationära Scaleo-datorn. Med att installera nya Windows XP SP3 från inköpt installations-cd på andra hårddisken (D:). I 'dual boot' med gamla långköraren Windows XP på första hårddisken (C:). Men installationen är en besvikelse. Nya versionen av Windows XP (D:) hittar inget nätkort på datorn för trådbunden uppkoppling på bredband. Jag kollar situationen med gamla versionen av Windows XP (C:) - uppkoppling på bredband lyckas utan problem. Jag har turligen hittat Scaleo-datorns Recovery-cd med originala Windows XP SP2 (anno 2005). En åter-installationen av Windows XP från Recovery-cd lär vara lätt, och så ser det ut att vara - till en början. Resultatet är en ny besvikelse - den gamla, originala versionen av Windows XP SP2 hittar inte heller något nätkort på datorn. Jag laddar in originala cd-skivan med drivrutiner (anno 2005) men den klagar högljutt på att datorn inte är original Fujitsu-dator. Moderkortet byttes ju ut vid renoveringen av gammeldatorn.

Stationära Scaleo-datorn ser nu enkom gamla Windows XP SP2 på första hårdskivan (C:). Jag kan tryggt radera partitionen med nya Windows XP SP3 på andra hårdskivan (D:). Jag installerar om nya Windows XP Home Edition SP3 på första hårdskivan (C:). Jakten på en fungerande lösning till uppkoppling på bredband börjar. Utan uppkoppling på internet kan jag varken aktivera XP-installationen eller söka efter saknade drivrutiner på webben. Jag pluggar 3g-modemet, Huawei E160e, i usb-porten. Nya Windows XP SP3 känner igen Huawei-modemet, Saunalahtis 3g-program (Mobiililaajakaista) installerar sig - trådlös uppkoppling på bredband är ett faktum. Jag aktiverar XP-installationen på webben. Den trådlösa (gsm-)uppkopplingens hastighet är bedrövlig (53 kbps). Trådlös wlan-uppkoppling på hemmanätverket via externa usb-adaptern Trust NW-3100 bjuder på en acceptabel lösning. Jag hittar min installations-cd, pluggar i wlan-adaptern i usb-porten och ställer in hemmanätverket (SSID). Snabb 2MB-uppkoppling på bredband är ett faktum.

Windows Update laddar ner 56 säkerhetsuppdateringar för installation. Jag tar i bruk Microsofts it-säkerhetsprogram Security Essentials (1.0) samt laddar ner och installerar Windows Media Player 11 på Windows XP. Windows Update laddar ner ytterligare 16 säkerhetsuppdateringar för installation. Men - nya Windows XP Home Edition SP3 hittar ännu heller inget nätkort på datorn. Jakten på drivrutiner börjar på webben. Jag öppnar Enhetshanteraren - en lång rad med gula frågetecken visar att en massa drivrutiner saknas. Inte bara för nätkort utan också för ljudkort med mera. På webben lyckas jag bara uppdatera drivrutinen för bättre bildskärmshantering. Bra så, jag gillar inte alls rudimentär vga-hantering på platt bildskärm.

Jag laddar in Scaleo-datorns originala cd-skiva med drivrutiner (anno 2005), men tystar protesterna. Med cd-skivan liggande i datorn går jag på nytt till Enhetshanterarens gula frågetecken och klickar för uppdateringar av drivrutiner. Och till min glädje hittas och installeras alla saknade drivrutiner från gamla cd-skivan. Ljudkortet och audio-funktionen aktiveras. Trådbunden uppkoppling på bredband är ett faktum. Jag kollar Windows Media Player 11 med en dvd-film. Dvd-omkodare saknas, precis som på Apples iMac på Windows XP SP3. Jag tar i bruk mitt Cineplayer-paket (2.3.1) för Windows XP. Jag går in på mina testsajter på webben och låter Internet Explorer (8.0) uppdatera sina Adobe Flash- och Java RT-tillägg.

Till slut tar jag i bruk Windows Live Safety Scanner på Windows XP samt laddar ner och installerar Easus Partition Manager (4.0) Home Edition. Med hjälp av dessa städprogram findukar jag bordet på stationära Scaleo-datorn för veckändans installation av Microsofts nya operativsystem Windows 7 Home Edition. Nya Windows XP Home Edition SP3 startar dubbelt snabbare än den gamla långköraren. Och den nya kompakta installationen märks också i bruk - allt går väloljat och snabbt. Windows XP Home Edition SP3 (anno 2009) är beredd att ta upp kampen med utmanaren Windows 7 Home Edition på stationära Scaleo-datorn (anno 2005).

Uppdatering:

Paketet med installations-dvd för (svenskspråkiga) MS Windows 7 Home Premium anländer som kurirpost. Jag laddar i originala dvd-skivan för att få en koll hur installationen startar upp. Men - installationen startar inte upp. Utforskaren ser inte ens innehållet på dvd-skivan. Jag kollar situationen med andra datorer. Alla övriga datorer i lotshemmet går villigt med på att läsa dvd-skivan - och att starta upp processen för installation av Windows 7 Home Premium. Till och med lotshustruns bärbara Amilo-dator (anno 2004). Men inte stationära Scaleo-datorn (anno 2005), på vilken moderkortet byttes ut vid renoveringen.

Uppdatering:

Stationära Scaleo-datorn (anno 2005) går nu villigt med på att läsa dvd-skivan, och att starta upp processen för installation av Windows 7 Home Premium. Lösningen var att bränna en säkerhetskopierad installations-dvd (med hjälp av en annan dator). Min inköpta, originala installations-dvd av Windows 7 Home Premium är helt enkelt inte läslig i dvd-enheten i stationära Scaleo-datorn.

Närkontakt med Ubuntu 9.10

2009-11-04T10:24:00.009+02:00

Gimp städas dessbättre inte bort.

Ubuntu-gemenskapen har tydligt följt i spåren på förebilderna Microsoft och Apple. Microsofts nya operativsystem Windows 7 är vad Windows Vista borde ha varit. Apples nya operativsystem Mac OS X 10.6 är vad Mac OS X 10.5 borde ha varit. Och nu syns nya Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 vara vad Ubuntu 9.04 borde ha varit från början.

Jag klickar igång 9.04-uppgraderingsprocessen till Ubuntu 9.10 på lotshustruns minnessvaga bärbara Amilo-dator. Sammanlagt 1008MB laddas ner. Processen meddelar att 32 paket tas bort, 353 nya paket tillkommer och 1184 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 121 föråldrade paket. Jag kollar i efterhand situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 9,26GB till förfogande av vilka 5,51GB är använt och 3,75GB är fritt. Efter dryga 2 timmar startar jag upp datorn på nytt. Boot-hanteraren Grub (1.0) är emellertid samma gamla version som tidigare. Nya Grub (2.0) erbjuds inte vid uppgradering - endast vid ren installation av Ubuntu 9.10 i fullversion. Av någon anledning installeras språkstödet ofullständigt. Jag laddar ner ytterligare 7 paket och kompletterar språkstödet för svenska. Och så aktiverar jag programkällan Medibuntu tillbaka. Till sist startar jag uppdateringshanteraren som laddar ner 14 nya säkerhetsuppdateringar.

Så gott som alla applikationer uppdateras i Ubuntu 9.10: Firefox (3.5.4), Evolutions (2.28.1), OpenOffice (3.1.1), Gimp (2.6.7), F-Spot (0.6.1.4), Rhytmbox (0.12.5), Totem (2.28.2), Brasero (2.28.2), Audacity (1.3.9), Skype (2.1.0.47), Songbird (1.2.0), OgmRip (0.13.2), VLC (1.0.2) och GParted (0.4.5). Bildredigeraren Gimp städas dessbättre inte bort i processen. Och Ubuntu One-clienten är färdigt installerad. Jag uppdaterar Skype (2.1.0.47) och Songbird (1.2.0) för hand. Ouppdaterade förblir tillsvidare: Spotify (0.3.21) på Wine (1.1.31), XSane (0.996), Picasa (3.0.0) samt Screenlets (0.1.2) och MobileConnect (1.0). Jag pluggar i 3g-modemet i usb-porten och kollar trådlös uppkoppling på Saunalahtis 3g-bredband. 3g-uppkopplingen funkar helt problemfritt på bärbara Amilo-datorn på Ubuntu 9.10.

Bärbara Amilo-datorn får klara sig utan visuella effekter på Ubuntu 9.10. Filmuppspelaren (xine) överraskar negativt med att inte alls starta upp. Filmuppspelaren (gstreamer), som inte fungerat tidigare, tar nu framgångsrikt över. DVD-filmen 'Mamma Mia' låter sig snällt spelas upp i dvd-original både på Filmuppspelaren (gstreamer) och VLC Media Player på Ubuntu 9.10. Lokala säkerhetskopian av 'Mamma Mia' låter sig utan problem spelas upp som .iso-fil (på datorns Windows-partition) - både på Filmuppspelaren (gstreamer) och VLC Media Player på Ubuntu 9.10. Men - endast VLC Media Player klarar av att spela upp den säkerhetskopierade .iso-filen på det centrala filmarkivet för ambulerande mediacenter (på Maxtor NAS).

Nästa dag klickar jag igång 9.04-uppgraderingsprocessen till Ubuntu 9.10 på den renoverade stationära Scaleo-datorn. Efter dryga 2 timmar startar jag upp datorn på nytt. Resultatet är detsamma som i 9.04-uppgraderingen till Ubuntu 9.10 på bärbara Amilo-datorn. Stationära Scaleo-datorn får också klara sig utan visuella effekter på Ubuntu 9.10. De taskiga drivrutinerna för Intel-grafikkort i Ubuntu 9.04 har måhända åtgärdats men Ubuntu 9.10 erbjuder inga proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner.

De flesta extra applikationerna på Scaleo-datorn förblir ouppdaterade: Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Jag uppdaterar för hand: Miro (2.5.3) , K9Copy (2.3.3), Skype (2.1.0.47) och Songbird (1.20). Handbrake (0.9.3) överraskar negativt med att inte alls starta upp i Ubuntu 9.10. Skype (2.1.0.47) överraskar däremot positivt med att äntligen bjuda på sms-hantering också i Linux-miljö.

Nyheterna i Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 väcker måhända positiva reaktioner i Ubuntu-gemenskapen. Men vardagens it-medborgare berörs nog enbart av uppdateringarna till installerade applikationer. I praktiken är det nya Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 vad fuskverket Ubuntu 9.04 borde ha varit. Jag besluter mig plötsligt för att avstå från Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 på stationära Scaleo-datorn. Till fördel för nya MS Windows 7 Home Edition. Jag installerar inköpta MS Windows XP SP3 på andra hårdskivan (D:) i 'dual boot' med ursprungliga långköraren MS Windows XP SP3 på första hårdskivan (C:). Och nu har jag inga problem av att radera Ubuntu-partitionen.

Med andra ord - jag findukar bordet på stationära Scaleo-datorn för en eventuellt kommande XP-uppgradering till Windows 7. Ubuntu-äventyret fortsätter på lotshustruns bärbara Amilo-dator. Jag installerar de extra applikationerna på Amilo-datorn: Miro (2.5.3), K9Copy (2.3.3), Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Ja - öppna molntjänsten Dropbox är mera praktisk än den introvärta molntjänsten Ubuntu One.

Med MS Windows 7 på kornet

2009-10-30T08:30:00.013+02:00

Windows 7 Starter för netbooks.

Vardagens it-medborgare har ingen orsak att vara missnöjd med att ha Windows XP eller Windows Vista installerad på hemdatorn. It-betjänter och privata finsmakare ger negativa omdömen om egenskaper i Windows Vista. Kritiken kan vara befogad i kaotisk företagsmiljö. Privata användares anspråk på hemdatorn är annorlunda.

Windows 7 är i allt väsentligt en förfinad variant av föregångaren Windows Vista. Såsom Windows Vista egentligen borde ha varit från början alltså. Det innebär att vi i lotshemmet, som i dag sitter med Windows Vista på bärbara mediadatorn Dell XPS (M1530), inte kommer att uppleva någon revolution om vi i framtiden skaffar oss en ny hemdator med Windows 7.

Finsmakarnas kritik mot Windows Vista riktas främst mot uac-funktionen och uppstartstiden. Microsoft har finslipat uac-funktionen så att den numera dyker upp mer sällan i Windows 7. Och faktiskt inte låser datorn när fönstret ska öppnas. Windows 7 startar mycket snabbare än Windows Vista med samma konfiguration och likvärd dator. Det är möjligt tack vare att drivrutiner under starten laddas parallellt och att färre tjänster startas. Den effektivaste funktionen är 'Services on Demand'. Det innebär att tjänster startas endast då de behövs.

Från och med november 2009 kan vi förvänta oss att få operativsystemet MS Windows 7 Home Premium färdigt förinstallerat på nya hemdatorer på butikshyllan. För finsmakare som kör Windows Vista går det för all del att köpa uppgraderingar från Windows Vista till Windows 7 till ett lägre pris (108,90 euro) än vad Windows 7 kostar i fullversion (179,90 euro). Uppgraderingar från Windows Vista Home Premium till Windows 7 Home Premium kan ta många timmar i anspråk. Åtminstone om man har lika mycket data, lika många program och Windows-komponenter installerade, som vi har i lotshemmets Vista-dator Nemi. Ett hett tips är att rensa så mycket som möjligt innan uppgraderingen.

Det är i övrigt också all anledning att med jämna mellanrum gå igenom och rensa datorn. Med rensa menas i det här fallet främst tre saker: avinstallera program som inte behövs eller inte används, se till att använda så få Windows-komponenter som möjligt och rensa bort filer som inte används. Detta ger inte bara snabbare uppgradering till Windows 7 men ger dessutom mindre attack-yta för skadlig kod. Och om man rensar bort överslopps program så ger det troligtvis effekter som att datorn startar och fungerar snabbare tack vare att färre saker behöver laddas och att minne frigörs som tidigare tagits i anspråk av programmen.

Systemkraven för operativsystemet Windows 7 Home Premium (32-bitarsversionen) är moderata. Processorn bör vara på 1GHz, internminnet på 1GB och 16GB ledig plats bör finnas på hårddisken - samt DirectX 9 grafikprocessor (eller högre). Det är faktiskt rätt lite jämfört med Windows Vista Home Premium.

När det kommer till att installera ett operativsystem på gammal eller prestationssvag hårdvara tänker man kanske först på Linux, inte Windows. Men Windows 7 ändrar på den bilden. MS Windows 7 Starter är tillgängligt för netbooks - exempelvis på Nokias dyra minibärbara Booklet 3G. Men MS Windows 7 Home Premium passar också för gamla, prestationsfattiga datorer på Windows XP. Det finns dock ingen uppgradering från Windows XP till Windows 7. Det betyder inte att det är speciellt svårt att migrera datorn från Windows XP till nya Windows 7. Däremot betyder det att man ska göra en ren installation med Windows 7 Home Premium i fullversion (179,90 euro).

Den gamle trotjänaren, stationära xp-datorn Fujitsu Siemens Scaleo P-S300 (anno 2005), är renoverad med 2MB tilläggsminne och en extra 320GB hårddisk. Om jag i ett svagt ögonblick anser att investeringen (179,90 euro) är prisvärd så installerar jag kanske Windows 7 på den extra hårddisken (D:). Och behåller Windows XP på sin egen hårddisk (C:). Att använda Windows XP virtuellt inne i Windows 7 Home Premium erbjuds nämligen inte. Eftersom alla lotshemmets prylar och programvaror klarade migrationen från Windows XP till Windows Vista så blir det nog inga problem vid eventuell migrationen till Windows 7 heller.

Findukat bord för Ubuntu 9.10

2009-10-28T09:50:00.033+02:00

Det är ett besynnerligt baksteg.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 har i snart sex månader trugats ut på nätet till 8.10-uppgradering på stationära Scaleo-datorn. Och även om jag redan en gång blivit besviken på uppgraderingen så kan jag inte motstå frestelsen. Erfarenheten av uppgraderingen till Ubuntu 9.04 på lotshustruns bärbara Amilo-dator är ändå rätt positiv.

Jag klickar igång uppgraderingsprocessen. Processen inleds med en bekant besvikelse. Ubuntu 9.04 erbjuder inga proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner. Utan stöd av grafikkortet mister jag de visuella effekterna i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen på stationära Scaleo-datorn. Men eftersom bärbara Amilo-datorn klarat sig hyfsat utan visuella effekter så klickar jag för fortsättning av 8.10-uppgradering till Ubuntu 9.04. Med andra ord - jag findukar bordet på stationära Scaleo-datorn för en eventuellt kommande 9.04-uppgradering till Ubuntu 9.10.

Sammanlagt 721MB laddas ner. Processen meddelar att 15 paket tas bort, 117 nya paket tillkommer och 1059 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 43 föråldrade paket. Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 125GB till förfogande av vilka 20GB (varav 14GB data) är använt och 105GB är fritt. En fördelaktig allokering av skivminnet fortsätter att överraska positivt. Av någon anledning installerar sig Ubuntu 9.04 på engelska på stationära Scaleo-datorn. Inte direkt på svenska som i maj 2009 på Amilo-datorn. Jag laddar ner ytterligare 14 paket och installerar språkstödet för svenska. I övrigt är resultatet detsamma som i maj 2009 i 8.10-uppgraderingen till Ubuntu 9.04 på lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Bildredigeraren Gimp 2.6.6 städas även nu av någon anledning bort vid 8.10-uppgraderingen till Ubuntu 9.04. Jag öppnar pakethanteraren Synaptic och installerar programmet tillbaka. Det här var ett svårlöst problem på bärbara Amilo-datorn ännu i maj 2009. Men - stationära Scaleo-datorn har nu samma program och -versioner installerade som i bärbara Amilo-datorn: Firefox (3.0.14), Evolutions (2.26.1), OpenOffice (3.0.1), Gimp (2.6.6), F-Spot (0.5.0.3), Rhytmbox (0.12.0), Totem (2.26.1), Brasero (2.26.1), XSane (0.996), Picasa (3.0.0), Audacity (1.3.7), Skype (2.0.0.72), Songbird (1.1.2), Spotify (0.3.21) på Wine (1.1.31), OgmRip (0.12.3), VLC (0.9.9a) samt GParted (0.4.3). Bärbara Amilo-datorn har för sig ytterligare installerat på Ubuntu 9.04: Screenlets (0.1.2) samt MobileConnect (1.0). Javisst - bärbara Amilo-datorn kan faktiskt vid behov kopplas upp på trådlöst 3g-bredband.

Stationära Scaleo-datorn har några installationer för framtida forskningsresor för sig: K9Copy (2.3.0), Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), Handbrake (0.9.3), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Så - nu finns dessa applikationer också till förfogande på Ubuntu 9.04. Jag gör en snabbkoll på multimedia-missen i Ubuntu 8.10. DVD-filmen 'Mamma Mia' låter sig snällt spelas upp i original på Ubuntu 9.04 både på Filmuppspelaren (Xine) och VLC Media Player. Men - till min besvikelse spelas inte säkerhetskopian upp i .iso-format på Ubuntu 9.04 på Filmuppspelaren (Xine) - turligen nog på VLC Media Player. Det är ett besynnerligt baksteg från .iso-framgången på Filmuppspelaren (Xine) på Ubuntu 8.10. Jag kollar situationen på bärbara Amilo-datorn på Ubuntu 9.04. Samma besynnerliga baksteg där också. Jag har bara inte testat och noterat det tidigare.

Jag sväljer besvikelsen och hoppas på upprättelse i 9.04-uppgraderingen till Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10. Rykten förspeglar dock att Ubuntu snarare orienterar sig mot 'molnet' - molntjänsten Ubuntu One är färdigt integrerad i Ubuntu 9.10.

Uppdatering:

Jag vågar mig sist slutligen på att radera den onödiga resten av Ubuntu-partitionen på första hårdskivan (C:). Partitionsredigeraren GParted indikerar att partitionen kan raderas. Jag markerar alla tre Ubuntu-beståndsdelarna för radering. Raderingen lyckas. Stationära Scaleo-datorn startar snällt upp både på Windows XP SP3 och Ubuntu 9.04 Jaunty. Jag går tillbaka till partitionsredigeraren GParted på Ubuntu 9.04. Utrymmet efter Windows-partitionen är tomt (oallokerat). Men - GParted går varken med på att krympa eller utöka den existerande Windows-partitionen. Detta fenomen har den nördiga Ubuntu-gemenskapen också underlåtit att informera om i instruktionerna för avinstallation av Ubuntu.

I Windows XP finns bara möjlighet att radera och skapa partitioner. Windows Vista erbjuder därutöver möjlighet att krympa och utöka partitioner. Det senare under förutsättning att det är tomt (oallokerat utrymme) efteråt. Windows XP behöver ett tredjeparts-verktyg. Jag laddar ner och installerar gratisverktyget Partition Manager Home Edition på Windows XP. Nu har jag också möjlighet att städa upp efter en avinstallation av Ubuntu med att krympa och utöka partitioner i Windows XP.

Uppdatering:

Ubuntu-partitionen på andra hårdskivan (D:) är onödigt stor (125GB). En eventuell 9.04-uppgradering till Ubuntu 9.10 är på kommande. Jag besluter mig för att krympa Ubuntu-partitionen till 25 GB. Det frigör utrymme (100GB) för en eventuell installation av operativsystemet MS Windows 7 på andra hårdskivan (D:). Jag går för säkerhets skull över till GParted (0.4.3) på Ubuntu 9.04. Men - GParted låter inte krympa en monterad Ubuntu-partition i bruk. En aktiv Ubuntu-partition kan inte avmonteras.

Jag går över till programverktyget Partition Manager på Windows XP. Men - Partition Manager låter inte krympa en 'okänd' Ubuntu-partition. Radering lyckas vid behov.

Flinkare uppstart av Windows

2009-10-23T08:38:00.007+03:00

It-säkerhet behöver inte kosta.

Ibland tycker lotshustrun att det tar evigheter från det att hon slår på sin bärbara xp-dator Amilo (anno 2004) till dess hon kan börja använda Windows. Alla program som är inställda att starta med Windows försöker nämligen starta på en och samma gång. Totalt kaos i gamylen. Som tur finns det ett gratisprogram som råder bot på problemet.

Med gratisprogrammet Startup Delayer (2.5) kan jag ställa in uppstarten så att vissa program startar lite senare och på så sätt snabba upp den tid det tar för Windows att starta upp (boot). Exempel på sådana program är iTuneshelper, Lightscribe Control Panel och Google Update med flera. Dessa program fyller ingen specifik funktion vid inloggning och det gör inget om de startar ett par minuter senare. Jag laddar ner Startup Delayer och installerar programmet på Windows XP på Amilo-datorn. Och resultatet låter inte vänta på sig, datorn piggnar till i uppstarten. Den kvalitativa livstiden för bärbara xp-datorn Amilo är förlängd med månader.

Bärbara xp-datorn presterar inte underverk utan flankstöd. Jag måste numera konsekvent ställa upp för månatliga upprensningar av onödigheter i datorn. Amilo-datorn är minnessvag men den klarar sig bättre tack vare prestandaförbättraren Eboostr för cache-minnet på usb-sticka. Dock inte lika bra som min restaurerade trotjänare. Tilläggsminne är faktiskt den bästa hjälpen för en tillslöad gammeldator.

Bärbara Amilo-datorns livstid syntes vara till ända för två år sedan - i september 2007. Men då avinstallerade jag den tunga säkerhetsprogramsviten F-Secure Internet Security 2007. Windows Defender tampas efter det mot spionprogram, Windows Firewall tar ansvaret för brandväggen och Alvils Free antivirus - avast! 4 Home Edition ansvaret för virusskyddet. I oktober 2009 tar MS Security Essentials ansvaret för spion- och virusskyddet. Med bravur. Vardagens it-säkerhet behöver faktiskt inte kosta ett dyft på privata hemdatorer.

Många onödiga programvaror är bortrensade på bärbara Amilo-datorn sedan lotsens aktiva dagar. Och varje gång har gammeldatorn piggnat till. Nu senast i juli 2009 när den massiva kontorsprogramsviten MS Office 2000 Premium avinstallerades - till fördel för redan installerade Word 2002 i programsviten MS Works Suite 2004.

Lotshustruns bärbara xp-dator är tillsvidare trådlöst wlan-uppkopplad (i konkurrens med iMac-datorn Alice och Vista-datorn Nemi) men från och med 23.10.2009 direktuppkopplad med nätverkskabel på bredbandsroutern (2mbps adsl). Lotshustruns myckna surfande på webben är bättre betjänt av den flinkare trådbundna uppkopplingen. Och den trådlösa 3g-uppkopplingen står i reserven - i händelse av elavbrott.

Mobilt 3g-bredband på Ubuntu

2009-10-21T10:14:00.016+03:00

Linux-revolutionen kom av sig.

Linux-operativsystemet Ubuntu har nästan helt överskuggats av mina forskningar i Apples operativsystem Mac OS X. Under ett halvårs tid tycker jag mig enbart ha kollat månatliga säkerhetsuppdateringar i Ubuntu. I oktober 2009 besluter jag mig för att prova Saunalahtis trådlösa 3g-bredband på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Jag bläddrar bakåt i gamla inlägg med Ubuntu-taggar och hittar till min överraskning en en hel del ämnen som tangerar Linux-operativsystemet Ubuntu. Omedelbart efter det jag i maj 2009 tar bruk Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator så lyckas jag installera musiktjänsten Spotify (0.3.21) på Wine i Ubuntu. I juni 2009 forskar jag om barriärer mellan olika filsystem visavi NTFS. Till fördel för Windows.

I början av juli 2009 jämför jag mitt favorita Linux-program OGMRip (0.12.3) med dvd-omkodaren Handbrake (0.9.3) i Mac OS X. Till fördel för Mac OS X. I slutet av juli 2009 gör jag en snabb jämförelse mellan Linux-programmet K9Copy (2.3.0) och Windows-programmet DVD Shrink (3.2.0.15) i avseende på spegelkopiering i .iso-format av dvd-filmer. Till fördel för Windows. Augusti 2009 går utan närmare kopplingar till Linux Ubuntu.

I september 2009 väcks min nyfikenhet för trådlöst 3-bredband på Ubuntu. Oktober 2009 börjar dock med laboreringar i redigering av Flash Video i RichFLV (4.2) på plattformsoberoende Adobe AIR. Men snart blir det dags för installation av Saunalahtis trådlösa 3g-bredband på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Jag pluggar in usb-modemstickan Huawei E160e med Saunalahtis sim-kort - med pin-koden inaktiverad. Inaktiveringen av pin-koden görs enklast med hjälp av en mobiltelefon. Till min överraskning startar 'guiden för mobilt bredband' automatiskt. Ett plakat med 3g-operatörer i 'Finland' slås upp på bildskärmen, jag prickar för 'Saunalahti'. Jag ger profilen namnet 'E160e'. Ibruktagandet funkar direkt utan att jag behöver ladda någon extra mjukvara på webben. Installationsprogrammet känner till accesspunkten 'internet.saunalahti'. Jag vänsterklickar med musen på ikonen för nätkopplingar och startar upp 3g-bredbandet med att pricka i profilen 'E160e', den trådlösa wifi-uppkopplingen på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator inaktiveras automatiskt. Och aktiveras automatiskt när jag avslutar 3g-sessionen.

Jag pluggar in externa usb-modemet Huawei E220 med Saunalahtis sim-kort - med pin-koden inaktiverad. Huawei E220 funkar dock inte utan att en andra profil skapas. Jag högerklickar på ikonen för nätkopplingar och startar 'guiden för mobilt bredband' för hand. Ett plakat med 3g-operatörer i 'Finland' slås upp på bildskärmen, jag prickar för 'Saunalahti'. Jag ger den andra profilen namnet 'E220'. Ibruktagandet funkar direkt utan att jag behöver ladda någon extra mjukvara på webben. Installationsprogrammet känner till accesspunkten 'internet.saunalahti'. Jag vänsterklickar med musen på ikonen för nätkopplingar och startar upp 3g-bredbandet med att pricka i profilen 'E220'.

Även om Linux-revolutionen kom av sig i fråga om netbooks så visar den lyckade 3g-installationen att Linux-gemenskapen har förberett sig väl för kraven i den mobila netbook-miljön i Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04.

Uppdatering:

Ubuntu 8.10 har under oktober 2009 fått 38 säkerhetsuppdateringar, 1 omstart. Ubuntu 9.04 har under samma period fått 61 säkerhetsuppdateringar, 1 omstart.

Webb-tv på RealPlayer SP+

2009-10-16T08:24:00.011+03:00

Videoströmmar för Flash Player.

Gratis mediaspelaren RealPlayer SP (12.0) spelar upp alla väsentliga video-format. Windows Media, QuickTime, Flash video, Mpeg-2 och Mpeg-4 med mera. RealPlayer SP kan ladda hem (rippa) olika videoströmmar, men tyvärr inte krypterade flash-baserade sändningar på webb-tv. Och dessutom gäller det att vara på sin vakt med betalversionen.

Under år 2008 gick det ännu bra att banda in videoströmmar på SVT Play (i .ivr-format) på gratis mediaspelaren RealPlayer 11. Under år 2009 har både YLE Areena i Finland (100% Flash Player) och SVT Play i Sverige (60% Flash Player) gått över till krypterade flash-sändningar på webb-tv. Inbandning på RealPlayer SP kräver att jag ställer in alternativ uppspelning på 'Windows Media' på SVT Play. Kvaliteten på den inspelade videon är dessvärre lika ryckig som inbandningarna 2008. Trots att hemdatorns centralminne har uppdaterats sedan sist. Jag går tillbaka till problemfri visning på 'Flash Player' på SVT Play. Videoströmmen är nämligen inte problemfri på 'Windows Media' - tittandet avbryts för buffringar.

Det går att gratis bränna material på CD (max 120 minuter musik) med RealPlayer SP. Men vill jag bränna på DVD (max 120 minuter video) så måste jag skaffa mig programmets betalversion RealPlayer SP Plus (25 euro). DVD-bränningens kapacitet har visserligen höjts från 80 till 120 minuter i RealPlayer SP Plus. Men det tröstar mig inte. Urvalet av inbandningsbara tv-program och -filmer på webb-tv är så försvinnande litet i praktiken. I och med att både Yle Areena och SVT Play gått över till krypterade videoströmmar för Flash Player.

Målgruppen för mediaspelaren RealPlayer SP Plus är tydligen det mobila fildelande Facebook- och Twitter-folket. Inte vardagens it-medborgare. Fildelning på sociala medier och konvertering av videosnuttar till passande filformat för smartmobiler är inte riktigt gamylers hetaste passion.

Uppdatering:

Mediaspelaren RealPlayer SP+ (12.0) finns bara i Windows-miljö. I Linux Ubuntu 9.04 och Mac OS X 10.6 erbjuds en anspråkslös version av mediaspelaren RealPlayer 11. RealPlayer 11 spelar upp alla väsentliga video-format och kan på Mac OS X ladda hem (rippa) videoströmmar på Youtube. Linux-versionen är faktiskt riktigt anemisk.

Videoredigering på Apples iMac

2009-10-14T09:32:00.022+03:00

Betaltillägg för mpeg-2 playback.

Den portabla usb-kopplade EyeTV DTT tv-stickan med EyeTV 3-programvaran är glädjande bekväm i tv-inbandningar på Mac OS X. Helt i klass med Windows Media Center på Windows Vista. EyeTV 3-paketet är speciellt prisvärt (60 euro) för de fina egenskaperna i videoredigeringen. Nästan i samma klass med Sonys hdd-/dvd-spelare RDR HXD870B.

Multimediaspelaren Sony RDR HXD870B bjuder på fenomenalt konsumentvänlig redigering av hdd-videon. Onödiga snuttar i början och slutet av (90-100 minuters) långfilmer är bortklippta i ett nafs. Radering av insprängd reklam är lätt som en plätt. Putsjobbet tar 10-15 minuter, och filmen är klar med det. Snabbkopiering till dvd-skiva på 10-15 minuter är ett extra bonus. Motsvarande putsjobb på mediadator på Windows, med exempelvis filmredigeraren Nero Vision 4 i betalprogramsviten Nero 7 Premium, kräver minst 25-30 minuter. Men - filmen är inte klar med det. Kopiering till dvd-skiva, eller export som .mpg-fil på hårdskiva, kräver realtid på 90-100 minuter.

Med hjälp av EyeTV 3:s inbyggda redigerare kan jag enkelt klippa bort insprängd reklam från tv-inspelningen samt kapa skräpet i början och slutet av programmet. Arbetet påminner om redigeringsarbetet i Nero Vision 4. Egenskaperna i arbetet påminner mera om egenskaperna i Sony RDR HXD870B. Filmklippen (Cut) och filkomprimeringen (Compact) går lika snabbt i EyeTV 3 som i Sony RDR HXD870B. Ett inbandat serieavsnitt på 55-60 minuter (1GB) redigeras och komprimeras i EyeTV 3 till en snutt på 42-45 minuter på 10 minuter. Och filmen är i princip klar med det. Om jag exporterar filmen som .mpg-fil på hårdskiva kräver jobbet ytterligare 1 minut. Om jag exporterar filmen som .mov-fil på hårdskiva går det ca 13 minuter till jobbet.

Att bränna en filmkopia på (video) dvd-skiva med iDVD (7.0.4) är däremot långsamt - bränningen går i realtid, 90-120 minuter. Filmfilen ska dessutom vara i Apples eget format, exempelvis som .mov-fil. Apples iDVD-brännare godtar varken .eyetv- eller .mpg-filformat. Det betyder att en film med dynamiska (DVB) undertexter måste avtittas direkt på iMac-datorn, antingen med EyeTV 3-programmet i .eyetv-filformat i Mac OS X eller med Anysee-programmet i .trp-filformat i Windows. Dynamiska (DVB) undertexter i .eyetv-filen försvinner i exporten till andra filformat, exempelvis till .mpg- eller .mov-fil.

Inbandning av tv-film (med färdig undertext) på de kommersiella tv-kanalerna MTV3, Nelonen, SUB och Viitonen lyckas både på Nero Home (i formatet .mpg) och Windows Media Center (i formatet .drv-ms) samt på Anysee (i formatet .trp) och EyeTV 3 (i formatet .eyetv). Detta beror på att undertexterna bränns in direkt på filmfilen. Mediaspelaren VLC Media Player (1.0.2) klarar av både Nero-formatet .mpg och WMC-formatet .drv-ms samt EyeTV 3-formatet .eyetv och Anysee-formatet .trp. Jag kan således utnyttja mitt centrala filmarkiv på den gemensamma nätresursen Maxtor NAS och mitt ambulerande media center för filmuppvisningar.

Apples mediaspelare QuickTime spelar normalt upp ett smalt urval av olika videoformat. Gratis tilläggsprogrammet Perian (1.1.4) för QuickTime på Mac OS X utökar möjligheterna att spela upp olika videoformat i QuickTime. Visserligen kan jag spela upp dessa videoformat via förträffliga VLC Media Player, men med tillägget Perian kan de spelas upp i alla program som använder QuickTime. QuickTime Player (10.0) visar dock inte gratis upp videofiler i .mpg-format, följaktligen inte heller i .eyetv-format. Jag ska i princip kunna se dynamiska undertexter till filmer när jag tittar på filmer via QuickTime Player eller Apples Media Center-lösning Front Row. Undertexter som kommer i formatet .idx/.sub (två separata filer som hör till filmen i fråga) får stöd via QT-tillägget Perian (1.1.4). Front Row kan visa samma filmer som QuickTime, förutsatt att de finns i iTunes-biblioteket eller i mappen 'Filmer' (Movies). Och dynamiska (DVB) undertexter förutsatt att QuickTime förses med betaltillägget för mpeg-2 playback (20 euro)? Eller inte?

Men Yle-tekniken för dynamiska (DVB) undertexter i tv-filmer är besvärlig. VLC Media Player (1.0.2) klarar inte av att visa inte upp de separata undertexterna. Jag är skeptisk till att QT-tillägget för mpeg-2 playback kan hantera dynamiska (DVB) undertexter i tv-filmer. Det blir nog ingen affär på Apples Store.

Uppdatering:

Plattformsoberoende VLC Media Player (1.0.1) uppdateras till version 1.0.2 och EyeTV 3-programmet (3.1.3) till version 3.2 för Mac OS X 10.6.

Uppdatering:

Även om dvd-bränningen av tv-inbandningar på EyeTV 3 i princip är en besvikelse så är det en lättnad att (video) dvd-kopian lätt låter sig avtittas på tv-apparaten Sony Bravia via multimediaspelaren Sony RDR HXD870B. Och att dvd-kopian också låter sig spegelkopieras till .iso-format på hårdskiva. En andra lättnad är att EyeTV-exporterade filmkopior i .mov- och .mpg-filformat inte orsakar problem i Windows-miljö, varken i VLC Media Player eller i programsviten Nero 7 Premium.

Anna Netrebko intar Stockholm

2009-10-09T08:25:00.004+03:00

Visa används i alla tre bokningar.

Dundersuccé är bara förnamnet när Anna Netrebko och Massimo Giordano för första gången intar Sverige och Stockholms konserthus på torsdagen 24. september 2009. Anna Netrebko är tydligen inte lika populär som i Danmark och Norge. Lotshustrun bokar utan problem in sig via Ticnet.se på konserthuset på parkettens 16. rad.

Konserterna i Köpenhamn och Oslo säljs slut på 15 minuter. I Stockholm finns ännu fina platser att boka så sent som 27. maj 2009. Lotshustrun tar förnöjt ut biljetten på sin HP PSC 2355 färgskrivare. Dagen därpå bokar lotshustrun sig ett rum på Berns Hotel i Stockholm - online via partnerservicen Booking.com. Flygbiljetten till och från Stockholm bokar hon först 17.augusti 2009 via Eticket.fi.

Lotshustruns motivation är så stark att hon klarar av alla utmaningar på egen hand. Visa-kortet används i alla tre bokningar. Betalningen av rummet på Berns Hotel sköts vid avfärden från Stockholm. Visa-kortuppgifterna ligger färdigt i hotellets register. Konsert- och flygbiljett betalas i samband med bokningen online på Visa. Identifikationen sköts i bägge fallen exemplariskt - varje enskild transaktion verifieras via nätbanken. Kontot på nätbanken är visserligen i lotsens namn men lotshustrun har full tillgång till inloggnings- och bankkoder.

Flygresan till och från Stockholm sköts av Blue1. Dagen innan avresan får lotshustrun ett sms-meddelande på mobiltelefonen med ett erbjudande om direkt elektronisk incheckning. Hon godtar sms-erbjudandet och tar förnöjt ut sitt Boarding Card via hemdatorn på sin HP PSC 2355 färgskrivare. Mycket praktiskt. Lotshustrun utnyttjar sms-erbjudandet också för hemresan. Sitt Boarding Card tar hon ut på en självbetjäningsautomat på flygplatsen i Stockholm. Med att på egen hand knappa in referensnumret från sms-bekräftelsen i mobiltelefonen. Lotshustrun har därmed intagit sin plats bland suveräna it-medborgare.

Vid hemkomsten demonstrerar lotshustrun förnöjt sina byten - autografen av Anna Netrebko i programhäftet och en avriven sida med recensionen i Aftonbladet. De odrägliga väntetiderna med incheckning och inväntan av bagage är ett minne blott. Lotshustrun reser numera med ett rymligt handbagage som är optimerat för facken inne i flygkabinen. Det rimmar dessutom bättre med bekvämligheten i den elektroniska självbetjäningen.

Uppdatering:

Jag är själv förtjust i Anna Nebtrenko. Mitt filmlager har fyra iso-kopior av tv-inbandningar på dvd-skiva: Galanatt på Shönbrunn i Wien (2003) och konsert på Waltbuhne i Berlin (2006) i vilka Anna Netrebko sjunger tillsammans med Placido Domingo och Rollando Vilazón. Samt operan La Traviata på festspelen i Salzburg (2005) och operan Manon på Staatsoper Unter den Linden i Berlin (2007) i vilka Anna Netrebko sjunger tillsammans med Rollando Vilazón. En grabbnäve kultur för soffpotatisen.

Redigera Flash Video i RichFLV

2009-10-07T16:35:00.009+03:00

Utseende och funktion är likadan.

Allt sedan jag greps av samlingsmani på musikvideon har jag spanat efter aspiranter till program för enkel redigering av .flv-filer (flash video). Inte alls stora jobb. Bara att klippa bort (cut) enstaka irriterande ägostämplar - eller att sporadiskt klistra ihop (merge) korta snuttar. De få program jag hittills provat på bara klarar jag inte av.

Av en ren slump provar jag gratis videoredigeringsprogrammet RichFLV 4.2. Gratisprogrammet RichFLV 4.2 bygger på plattformsoberoende runtime-modulen Adobe AIR 1.5. Jag har Adobe AIR färdigt installerad på stationära xp-datorn Scaleo. Jag startar upp installationen av RichFLV - den sköter jobbet helt automatisk. Och med RichFLV är det enkelt att redigera och ändra i .flv-filer. Arbetet görs i redigeringsläge med en 'tidslinje' (Keyframes). Nu kan jag enkelt trimma, dela upp och sätta ihop olika .flv-filer i programmet. Jag klipper till provs bort några irriterande plakat från ett par musikvideon och sparar de redigerade filmsnuttarna tillbaka på hårdsskivan. Juldikten 'Tomten' är i två drygt fem minuters filmsnuttar. Jag klistrar framgångsrikt ihop de båda snuttarna till en elva minuter lång video.

Jag går över till stationära iMac-datorn, laddar ner och installerar Adobe AIR 1.5.2 på Mac OS X 10.6. Jag laddar ner RichFLV 4.2 och startar upp installationen - den sköter jobbet helt automatisk. Utseende och funktion i RichFLV är precis likadan på Mac OS X som på Windows XP. Jag går tillbaka till stationära Scaleo-datorn, laddar ner och installerar RichFLV 4.2 på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10. Programmet noterar vid uppstarten att runtime-modulen Adobe AIR på Linux Ubuntu saknas - RichFLV laddar automatiskt ner Adobe AIR för installation. Installationen av Adobe AIR och RichFLV sköter sig helt automatiskt. Utseende och funktion i RichFLV är precis likadan på Linux Ubuntu som på Windows XP och Mac OS X.

Jag har mediaspelaren VLC Media Player (1.0.1) installerad för uppspelning av .flv-filer (flash video) på Windows och Mac OS X, samt på Linux Ubuntu. Apples mediaspelare QuickTime spelar normalt upp ett smalt urval av olika videoformat. Gratis tillägget Perian (1.1.4) för QuickTime på Mac OS X utökar möjligheterna att spela upp olika videoformat i QuickTime. Visserligen kan jag spela upp dessa videoformat via förträffliga VLC Media Player, men med tillägget Perian kan de spelas upp i alla program som använder QuickTime. Och nu kan jag spela upp .flv-filer (flash video) i QuickTime Player (10.0) på Mac OS X 10.6.

Uppdatering:

Jag ska också kunna se undertexter till filmer när jag tittar på filmer via Apples Media Center-lösning Front Row. Undertexter som kommer i formatet idx/sub (två separata filer som hör till filmen i fråga) får stöd via QT-tillägget Perian (1.1.4). Front Row kan visa samma filmer som QuickTime, förutsatt att de finns i iTunes-biblioteket eller i mappen 'Filmer' (Movies).

MS Security Essentials i bruk

2009-10-02T08:22:00.018+03:00

Jag behöver en brandvägg också.

Microsoft släppte 29.9.2009 i Finland den färdiga versionen (1.0) av sin säkerhetslösning - Microsoft Security Essentials. Med MSE slår sig Microsoft in på säkerhetsmarknaden med ett gratis säkerhetsprogram som både är enkelt att använda och fått hyggliga recensioner sedan tidigare. Lotshemmets ideala säkerhetsprogram. Sannerligen.

Alvils Free antivirus - avast! 4 Home Edition (16MB) har haft ansvaret för virusskyddet i lotshemmet allt sedan september 2007. Gratis dessutom. Microsofts gratisprogram, brandväggen Windows Firewall och spiondödaren Windows Defender, har med bravur kompletterat hemmets säkerhetslösning.

Security Essentials är en kombination av antivirus- och antimalware-program. Det skyddar både mot virus och spionprogram, som vill ställa till elakheter med datorn. Nyttan är bred eftersom det är fler och fler hot som dyker upp på nätet. Programmet är mycket enkelt att lära sig, det har en del möjligheter till inställningar men är långt i från lika avancerat (och komplicerat) som de tunga betalprogrammen på marknaden. Det känns verkligen att det är hemanvändarna och deras antivirus man vill åt. Det är viktigt att betona att detta bara är ett antivirusprogram. Jag behöver en brandvägg också för att uppnå fullgott skydd av datorn. Eftersom jag använder Windows XP och Vista har Microsoft byggt in en brandvägg som är fullt användbar. Som hemanvändarprogram kommer jag troligen att gilla Security Essentials. Det är enkelt, drar lite kraft från datorn och gör vad det ska. Uppdateringar, realtidsskydd och allt som ett antivirusprogram ska ha finns och är enkelt att sköta.

Jag laddar ner säkerhetsprogrammet Microsoft Security Essentials (8MB) på nätet. Jag fortsätter med att avinstallerara Alvils gratis säkerhetsprogram Avast (4.8) - till ackompanjemang av en hel del protester. Efter omstart av datorn börjar jag MSE-installationen (äkthetsvalidierat - Genuine Windows Validation). Programmet (11MB) laddar ner signaturer för antivirus och spiondödare. Jag kör en 'Quick Scan' (10-12 minuter) - och den är faktiskt snabbare än motsvarande skanning på Avast. Liksom Avast har också MSE ett realtidsskydd. Mycket praktiskt. Spiondödaren Windows Defender kan valbart avinstalleras före eller efter MSE-installationen på Windows XP. Jag sparar Windows Defender (inaktiverad) på stationära xp-arbetsdatorn Scaleo, jag gillar verktygsprogrammet Startup (Program) Explorer.

Spiondödaren Windows Defender låter sig inte avinstalleras i efterhand på Windows Vista. Security Essentials inaktiverar dock Windows Defender automatiskt på Windows Vista, men spiondödaren kan vid behov aktiveras tillbaka.

Realtidsskyddet på MSE på Windows Vista snappar plötsligt upp ett (möjligt) hot och ger mig valet att skicka 'provbiten' för inspektion (i molnet) på Microsoft.

Microsoft Security Essentials (1.0) har, liksom inte heller Avast Home Edition (4.8), till synes inget realtidssydd mot (Autorun-infekterade) usb-minnesstickor. Vid 'Full Scan' kan dock usb-minnen prickas med för automatisk virusskanning.

Stänger jag däremot av 'Automatiskt uppspelning' (Autorun) får jag en säkrare dator, även om det påverkar användningen en smula negativt. Massor av virus sprids idag genom att utnyttja Autorun-funktionen på usb-minnen och andra usb-anslutna lagringsenheter (externa hårddiskar, minneskort med mera). Genom att smitta Autorun med ett virus, så kommer viruset att automatiskt installeras på alla Windows-datorer som usb-lagringsenheten ansluts till – om funktionen Autorun är aktiv alltså. På Windows Vista kan jag enkelt stänga av Autorun via verktyget 'Grupprincip'. Detta verktygsprogram saknas till synes i Windows XP Home. Då jag också kör Windows XP Home så laddar jag ner Tweak UI från Microsoft Powertoys. Jag startar programmet och väljer 'My Computer' -> 'AutoPlay' -> 'Types'. Och kryssar av rutan för portabla minnesenheter.

Uppdatering:

Virusskanningen i MSE kan vid behov snabbas upp med att sakkunnigt förbigå vissa filändelser, filer eller enheter - till och med processer. Om realtidsskyddet sköter sitt jobb så är virusskanning egentligen obehövlig. Men jag kan inte låta bli att testa effekten på tidsåtgången för virusskanning med att förbigå mina två stora kartotek med .jpg-bilder (130MB - 800 bilder i 20 mappar). Effekten är dramatisk. Tidsåtgången för 'Quick Scan' sjunker från 12 minuter till 3 minuter.

Uppdatering:

Om Microsofts nedladdningssajt av någon orsak är ur spel så kan programmet MSE 1.0 på Windows Vista alternativt laddas ner från Mjukvara.se - eller MSE 1.0 på Windows XP från Softpedia.com. Båda sajterna bjuder på trygga nedladdningar.

September på Mac OS X 10.6

2009-09-30T10:33:00.013+03:00

Väcker upp datorn ur sömnläget.

September 2009 har gått i Apples tecken - i värdigt sällskap med operativsystemet Mac OS X 10.6 Snow Leopard. Alla tidigare installerade applikationer har fortsatt fungera utan problem. Den färskt installerade EyeTV 3-programvaran (3.1.3) sköter sig väl i inbandningar av tv-program. Och därtill har iMac-datorn nu trådlöst 3G bredband i reserven.

Den stationära iMac-datorn på Mac OS X har i september helt fångat min forskande uppmärksamhet. Forskningarna i Linux Ubuntu har kommit helt i Mac-skugga. Än så länge har det inte nämnvärt påverkat mina rutiner på Windows. Med ett undantag - jag gör gärna snabbkoll på webben på iMac-datorn med webbläsaren Safari på Mac OS X. Apples iMac har nämligen en riktigt god egenskap - datorn är lättväckt och startar snabbt upp från sömnläge. Jag behöver faktiskt bara snudda vid tangentbordet. Elgatos EyeTV 3-programvara drar nytta av den lättväckta iMac-datorn. När klockan slår för programmerad inbandning av tv-program väcker EyeTV 3 upp datorn ur sömnläget. Mycket praktiskt.

Apple överraskar i medlet av september med att uppdatera Mac OS X till version 10.6.1. Samtidigt uppdateras drivrutinerna för HP-skrivare till version 2.1 och multimediaspelaren iTunes till version 9.0. Det nya med iTunes 9.0 är att det stöder fildelning, med kopiering av bibliotek, mellan fem (auktoriserade) datorer i hemmet. Apple överraskar dock negativt med att inom två veckor uppdatera drivrutinerna för HP-skrivare till version 2.2 och multimediaspelaren iTunes till version 9.0.1. Paketet med HP-drivrutiner måste jag särskilt ladda ner från Apples Supporthämtningar. Övriga uppdateringar kommer turligen via Programuppdateraren.

Apple överraskar dock positivt med att i slutet på september uppdatera kontorsprogramsviten iWork '09 till version 9.0.3. Efter installation är Keynote i version 5.0.3, Pages i version 4.0.3 medan Numbers är i version 2.0.3. Det är trevligt - jag har ju fortfarande min gratis testversion i bruk - som läsprogram för Apples filformat - i medborderligt självförsvar.

Jag har fortsatt lite i mina forskningar i användningen av Mac OS X 10.6:

Quicktime X (10.0) är en trevlig nyhet i Mac OS X 10.6. Jag kan filma händelserna i min bildskärm. Med andra ord: jag behöver inte skaffa betalprogramvaran ScreenFlow (2.0). Och jag kan göra ljudinspelningar. Trycka enkelt på den röda knappen i mitten sedan är det bara att prata på. Väldigt enkelt, för den late. Att spela in film med Quicktime X är också nytt. Men det är inte så spännande när jag sitter hemma och spelar in mig själv - när jag inte ens videobloggar. Men det gör modebloggare.

Jag kan nu tricket att tvångsavsluta program genom att hålla musknappen intryckt på programmets ikon i dockan, samtidigt som jag håller Alt-knappen intryckt. Bra när jag råkat trycka igång fel program och inte vill vänta på att det skall starta för att sedan avsluta det.

En helt ny och ganska användbar funktion i Mac OS X 10.6 låter mig (gult) minimera aktivt programfönster till programmets ikon i dockan istället för att det lägger sig skilt i dockan. Perfekt trick för mig om jag inte alltid vill ha många program i dockan att hålla reda på. För att aktivera funktionen går jag in i 'Systeminställningar' och klickar på 'Docka'. Efter det klickar jag i 'Minimera fönster till programsymbolen'.

Uppdatering:

Linux-operativsystemet Ubuntu har helt överskuggats av Apples operativsystem Mac OS X. Under augusti och september har jag endast kollat säkerhetsuppdateringar:

Ubuntu 8.10 har under augusti 2009 förlänats 58 säkerhetsuppdateringar med 1 omstart av systemet. Ubuntu 9.04 har under samma period fått 68 säkerhetsuppdateringar med 1 omstart av systemet. Mozillas webbläsare Firefox uppdaterades till version 3.0.13.

Ubuntu 8.10 har under september 2009 förlänats 47 säkerhetsuppdateringar med 1 omstart av systemet. Ubuntu 9.04 har under samma period fått 60 säkerhetsuppdateringar med 1 omstart av systemet. Mozillas webbläsare Firefox uppdaterades till version 3.0.14.

Uppdatering:

Mina forskningar i Mac OS X inspireras av it-tidskriften MacWorld och webbloggen Macfeber - samt sporadiskt av webbloggen iLove.

Beatles klassiker i ny kostym

2009-09-25T12:25:00.005+03:00

Skivbolagen skummar av grädden.

Det finns inget annat band med samma särställning som Beatles. Ingen grupp som lockat lika många lyssnare, genom flera generationer. Det är inte heller troligt att det någonsin kommer att finnas ett band som kan mäta sig med Beatles. Världen fungerar inte längre på samma sätt. Men musiken kommer att finnas kvar. Nu i uppfräschad kostym.

Beatles har hittills lyst med sin frånvaro i cyberrymden. Inga av Beatles låtar har funnits för laglig nedladdning. Beatles har haft problem med musikshoppen iTunes vad gäller nedladdning. Eller inte iTunes egentligen - utan skivbolaget EMI. Nu vill Beatles Paul MacCartney att de uppfräschade låtarna också ska finnas att ladda ner på iTunes Store. Så småningom.

Hela Beatles skivkatalog har släppts efter en restaurering som pågått i fyra år. Tretton klassiska album som förändrade världen har justerats, tvättats och rensats från defekter som fanns på de ursprungliga analoga mastertejperna. Och har man redan Beatles i cd-utgåvor så är de från en digitalisering som gjordes redan 1987. Ljudmässigt anses dessa vara ett fuskjobb och en smärre katastrof. Okänsligt genomfört och med bristande kunskap.

Jag tänker faktiskt inte stressa med att göra förbokning på Beatles cd-album på webbshoppen NetAnttila.com (2009 Digital Remaster Digipack). Priset bromsar ivern - 16,95 euro för enkelt cd-album och 24,95 euro för dubbla cd-album. Lotshustrun har sparat sina Beatles LP-album på vinyl. Skivsamlingen är från 60- och 70-talet. Stereoanläggningen och skivspelaren ligger kvar på hyllan. Orörda. Allt sedan 1988. Men turligen inte en enda Beatles cd-utgåva från 1987.

Jag tror jag lugnt väntar tills låtarna (2009 Digital Remaster Digipack) bjuds ut på iTunes Store. Att köpa enstaka ljudfiler på iTunes eller avlyssna låtar på Spotify är säkert inte alldeles aktuellt. Skivbolagen skummar först av grädden med Beatles nya digitala cd-utgåvor. Tills dess lyssnar jag exempelvis på Beatles låtar på Jango.com - en radiostation på webben. Eller bläddrar fram Beatles låtar i min svällande samling av musikvideon.

Trådlöst 3G i Apples iMac-miljö

2009-09-23T10:20:00.013+03:00

Känner automatiskt av sim-kort.

Gamla Esbo är allt som oftast utsatt för elavbrott. Lotshustrun har en längre tid avundsjukt sneglat på mig när jag elegant går över till trådlöst 3g-bredband och sålunda kan fortsätta till slut med det halvfärdiga jobbet på batteridrivna Vista-datorn Nemi. Nu kräver hon att få sitt eget trådlösa 3g-bredband på sin batteridrivna XP-dator Amilo.

Jag styr kosan till hovleverantören Elisa Shoppit. Elisa-ägda Saunalahti erbjuder trådlöst 3g-bredband (512kbps) för 14,80 euro i månaden, usb-modemstickan Huawei E160e kommer på köpet - och likaså ett extra sim-kort. 3g-modemet och -programvaran (Birdstep EasyConnect 2.5.10) utlovar leveransfärdig kompabilitet på Windows XP och Vista - samt på Mac OS X. Mycket praktiskt. Det är ganska jobbigt att uppgradera usb-modemet E220 och -programvaran (Vodafone Mobile Connect Lite 3.2.1). Programvara och instruktion för installation av usb-modem E220 och -programvara på Mac OS X (Vodafone Mobile Connect 3.0.4) bjuds visserligen ut på Elisas Support-sajt, men jag föredrar en assisterat enkel och komplett installation.

Bärbara Vista-datorn Nemi har inbyggd 3g-uppkoppling. Jag byter ut Elisas sim-kort mot Saunalahtis sim-kort. Uppkopplingen på Saunalahtis 3g-bredband misslyckas dock. Jag misstänker problem i konfigurationen av profiler. APN för Elisa-nätet är 'internet'. Efter sök på webben hittar jag ett inlägg som avslöjar att APN för Saunalahti på Elisa-nätet är 'internet.saunalahti'. Denna information går tyvärr inte att få av betjänterna på Elisa Shoppit. Och en telefonförfrågan på Elisas Support kostar skjortan. Jag byter ut APN i konfigurationen i en ny, parallell Saunalahti-profil och nu lyckas 3g-uppkopplingen också på Saunalahtis bredband. Installation och användning av usb-modemet E160e lyckas utan problem både på XP-datorn Amilo och Vista-datorn Nemi. Korsvis med Elisas sim-kort och Saunalahtis sim-kort. Den inbyggda 3g-programvaran i E160e känner automatiskt av sim-korten och skapar varsinna profiler (APN - 'internet'/'internet.saunalahti'). Mycket praktiskt.

Jag installerar framgångsrikt usb-modemet E160e och 3g-programvaran (Birdstep EasyConnect 2.5.10) på Windows XP SP3 på stationära iMac-datorn Alice. Installationen av 3g-programvaran på Mac OS X 10.6 börjar bra - men avbryts vid installation av E160e-modem och -drivrutin. Mac OS X 10.6 känner inte igen usb-modemet E160e. I samband med mina försök anmäler sig Mac OS X-programvaran Rosetta (1.0) för installation. Men det hjälper inte upp saken. Jag öppnar till sist Elisas Supportsajt och laddar ner och installerar 3g-programvaran på Mac OS X 10.6 (Vodafone Mobile Connect 3.0.4) - inklusive E220-drivrutin på Mac OS X. Och nu har jag fungerande uppkoppling på trådlöst 3g-bredband på stationära iMac-datorn Alice på Mac OS X 10.6. Korsvis med Elisas sim-kort och Saunalahtis sim-kort. Jag måste visserligen konfigurera APN i vardera profilen för hand. Lustigt nog så kan jag valbart starta upp 3g-uppkopplingen (E220) med Saunalahtis 3g-program (Birdstep EasyConnect 2.5.10) eller Elisas 3g-program (Vodafone Mobile Connect 3.0.4).

Av en ren slump får jag också usb-modemet E160e att fungera på Mac OS X 10.6. Korsvis med Elisas sim-kort och Saunalahtis sim-kort. 3g-programvaran (Birdstep EasyConnect 2.5.10) känner automatiskt av sim-korten och skapar varsinna profiler (APN - 'internet'/'internet.saunalahti'). Mycket praktiskt. Lösningen på E160e-problemet på Mac OS X är oväntat exotisk. E160e kan inte pluggas direkt i usb-porten i ryggen på iMac-datorn. E160e ska pluggas i usb-porten på en el-förstärkt usb-fördelare, som tar upp två usb-portar i ryggen på iMac-datorn.

Elisas trådlösa 3g-bredband är numera nedgraderat (384 kbps) - månadsavgiften sjunker till 9,89 euro i månaden. Jag har tidigare sporadiskt använt usb-modemet E220 och -programvaran (Vodafone Mobile Connect Lite 3.2.1) med Elisas sim-kort på andra datorer med Windows XP eller Vista. Nu är min plan att ersätta Elisas sim-kort med Saunalahtis sim-kort i usb-modemet E220. Men - det går inte. Inte ens byte av APN ('internet.saunalahti') i konfigurationen i en ny, parallell Saunalahti-profil hjälper. Usb-modemet E220 syns vara exklusivt låst till Elisa-nätet. Mycket opraktiskt. Nåja - jag får väl tillsvidare låna lotshustruns usb-sticka E160e med Saunalahtis sim-kort. Om det är ledigt alltså - för lotshustrun planerar att använda trådlöst 3g-bredband på reträtten i Mickelsböle i Borgå. Samt sporadiskt på Windows Vista på bärbara Pavilion-föreningsdatorn. Jag kan å andra sidan utnyttja Saunalahtis parallella sim-kort för att roa mig med att forska i användningen av 3g-bredband och andra 'onödiga' egenskaper i smarta mobiltelefonen Nokia 3120 classic.

Uppdatering:

Till skillnad från Windows XP och Vista kör Mac OS X inte samtidigt trådlöst 3g-bredband på usb-modem och wlan/wifi-uppkoppling via AirPort. Mac OS X stänger automatisk av AirPort då 3g-uppkopplingen aktiveras. Vid korrekt avslut av 3g-uppkoppling (Quit Mobiililaajakaista) återaktiverar Mac OS X automatiskt AirPort och wlan/wifi-uppkopplingen. Mycket praktiskt.

Uppdatering:

Av en ren slump får jag också usb-modemet E220 att fungera med Saunalahtis sim-kort på bärbara Vista-datorn Nemi. Jag startar uppkopplingen med 3g-programvaran Mobiililaajakaista (Birdstep EasyConnect 2.5.10). Programvaran kan vid behov skilt laddas ner och installeras från Elisas Support-sajt. Jag råkar av en slump ha 3g-programvaran Mobiililaajakaista färdigt installerad på bärbara Vista-datorn Nemi via ibruktagandet av usb-modemet E160e och det trådlösa 3g-bredbandet på Saunalahti. Saunalahtis sim-kort och 3g-uppkoppling lyckas däremot inte med usb-modemet E220 i samband med Elisa-låsta 3g-programvaran VMC Lite (Vodafone Mobile Connect Lite 3.2.1). Detta får jag i efterhand bekräftelse på - via telefonförfrågan på Elisas Support. Gratis dessutom.

Det besynnerliga är att Windows Vista på bärbara Pavilion-föreningsdatorn inte kommer åt (Huawei) drivrutiner varken för E220 eller E160e. Och ändå har usb-modemet E220 med Elisas 3g-uppkoppling funkat tidigare. Jag misstänker i första hand katastrofalt överdriven nit vid E220-avinstalleringen våren 2009.

Nokia 3120 classic för 69 euro

2009-09-18T12:46:00.011+03:00

Det klarar inte Apples smartmobil.

Det är en ädel konst att köpa mobiltelefonen Nokia 3120 classic för 69 euro då priset normalt är 119 euro. Receptet går att hitta i kampanjer på mobil-abonnemang. Elisa-ägda Saunalahti erbjuder mobiltelefonen Nokia 3120 classic inbakad i samband ett fast 2-års mobilabonnemang för 2,90 euro i månaden, alternativt för 0,00 euro i månaden. Mycket praktiskt.

Abonnemanget har ingen fast månadsavgift. Minutavgiften för mobilsamtal 69 cent, utan startavgift dessutom. Avgiften för sms-meddelanden är 69 cent. Så om jag inte använder abonnemanget alls så är månadsavgiften faktiskt 0,00 euro. Förutsatt att jag betalar 69,60 euro för mobiltelefonen - i en enda rat. Mitt rullande Oiva-abonnemang på modern Elisa har en fast månadsavgift på 1,99 euro, minutavgiften för mobilsamtal är 79 cent, med en 5 cents startavgift. Avgiften för sms är 79 cent.

Nokia 1101 är den bästa mobiltelefonen som funnits. Bekväm till storlek och vikt, människovänliga upplysta tangenter och en bildskärm som inte hastar med nedsläckning. Samt - en skarp och tydlig text som syns i klaraste solljus. En sann seniormobil, som bara behöver laddas en gång i veckan. Så - när gammelmobilen Nokia 3210 pajade för lotshustruns numera 90-åriga gudmor, bar det iväg till shoppen för inhandling av en fenomenal Nokia 1101 till seniormobil. Men - den modellen fanns inte mera till salu. Jag gör en snabbkoll i sortimentet och väljer en nyare modell i samma 50 euros prisklass - mångsidighetsundret Nokia 2610. Vid jämförelsen mellan Nokia 1101 och Nokia 2610 drar Nokia 1101 det längre strået. Bildskärmen på Nokia 2610 slocknar på tok för snabbt och det finns inget sätt att aktivera bildskärmen utan att rådda till halvfärdiga situationer. Texten är liten och subbig, och den går inte alls att läsa i solljus. Lotshustruns gudmor betalar 50 euro för min Nokia 1101. Jag blir med den sämsta mobiltelefonen som funnits - Nokia 2610.

Jag går över till att skicka sms-meddelanden på Skype. Avgiften för sms-meddelanden är 78 cent. Mitt Oiva-mobilnummer agerar som avsändare.

Allt sedan jag förlorade min Nokia 1101 har jag jagat efter mobiltelefon med bildskärm som syns i solsken. Nokia 3120 classic fyller måtten. Konfigurerad med svartvita bildskärmsmotivet 'Graphite'. Texten är lika stor, skarp och tydlig som i Nokia 1101. Men - bildskärmen på Nokia 3120 classic slocknar för snabbt - dock inte lika snabbt som i Nokia 2610. Jag byter sim-korten i kors. Nokia 3120 classic får mitt Oiva-nummer och 2g-abonnemang på Elisa. Nokia 2610 blir i reserven och får det nya numret och 3g-abonnemanget på Saunalahti.

Med tanke på att jag bara behöver det mest elementära (mobiltelefoni, sms-meddelanden, klocka och väckarur), har Nokia 3120 classic ett chockerande överflöd av 'onödiga' egenskaper. Jag inaktiverar alla oönskade egenskaper och signaler. Det är en överraskande tidsödande och arbetsdryg process. Och förutsätter (tyvärr) en hel del it-insikt och -erfarenheter.

Nokia 1101 klarar utebruk i vinterkyla bra. Jag hoppas Nokia 3120 classic klarar kyla. Det klarar (som bekant) inte Apples smartmobil iPhone. Inte med mina, av dålig blodcirkulation iskalla fingertoppar.

EyeTV på Apples iMac-dator

2009-09-16T08:49:00.010+03:00

Fenomenal bild- och ljudkvalitet.

Uppgraderingen till Mac OS X 10.6 Snow Leopard lyckas över förväntan. Samtliga tredjeparts applikationer klarar migrationen och fungerar utan problem. De enda problem i kompatibilitet som rapporteras berör Elgatos usb-sticka EyeTV DTT på Mac OS X 10.6. Jag sticker mig ändå in hos min hovleverantör och köper tv-stickan EyeTV DTT för 60 euro.

Portabla usb-kopplade digitv-mottagaren EyeTV DTT levereras med EyeTV 3-programvara (3.1.2) för Mac OS X och omfattar en inbyggd koaxialkontakt i full storlek. Den kräver ingen adapter för sammankoppling med villans centralantenn. Jag pluggar in tv-stickan i usb-porten på stationära iMac-datorn Alice och startar upp installationen (156MB) från dvd-skivan. En klick på programmets ikon startar upp konfigurationsprocessen, jag skannar in tv-kanalerna och aktiverar till sist nedladdningen på webben av den elektroniska programguiden (EPG).

Användningen av EyeTV 3-programvaran lyckas bra. Kanske lite trevande i början, men ändå utan behov att ty sig till bruksanvisning. Programmet och tv-mottagaren klarar elegant av Yle-tekniken för separata (DVB) undertexter i tv-filmer. En snabbtest visar att de separata undertexterna låter sig internt bandas in (i formatet .eyetv). Inbandning av tv-film (med undertext) på de publika kanalerna YLE1, YLE2, FST5 och Teema är ett faktum.

Samtliga frågetecken angående EyeTV DTT tv-stickan och EyeTV 3-programvaran (DVB & EPG) byts i praktiken till utropstecken. Stationära iMac-datorn Alice bjuder dessutom på fenomenal bild- och ljudkvalitet på sin 20-tums bildskärm. Helt utan tilläggsprylar faktiskt.

Jag startar upp iMac-datorn Alice på (Dual Boot) operativsystemet Windows XP SP3. Jag pluggar in EyeTV DTT tv-stickan i usb-porten, Windows känner igen EyeTV-stickan och påbörjar installationen. Men - inga drivrutiner står automatiskt till buds. Installationen avbryts. Jag gör ett snabbsök på webben. En instruktionsvideo på Youtube avslöjar en aspirant till drivrutin för EyeTV på Windows XP - TerraTecs drivrutin för digitv-mottagare på usb-sticka - Cinergy T USB XE. Jag laddar optimistiskt ner drivrutinen - men - jag lyckas inte alls med installationen av drivrutinen (för Cinergy T USB XE) för EyeTV DTT usb-stickan på Windows. EyeTV DTT tv-stickan är låst till Mac OS X och låter helt enkelt inte para sig med TerraTecs Windows-drivrutin.

Jag har erfarenhet av portabla digiboxen Anysee på Nero Home Media Center på Windows XP SP3. Portabla usb-kopplade digitv-mottagaren Anysee-T levereras med Anysee E30-programvara (2.0.6) för Windows och omfattar en inbyggd koaxialkontakt i full storlek. Den kräver ingen adapter för sammankoppling med villans centralantenn. Jag laddar ner programvaran AnySee E30 på webben (87MB). En klick på 'Setup' startar upp installation av program och drivrutin. Jag pluggar in Anysee-T i usb-porten och startar upp konfigurationsprocessen, skannar in tv-kanalerna och aktiverar till sist nedladdningen på webben av den elektroniska programguiden (EPG).

Användningen av Anysee E30-programvaran lyckas bra. Programmet och tv-mottagaren klarar elegant av Yle-tekniken för separata (DVB) undertexter i tv-filmer. En snabbtest visar att de separata undertexterna låter sig internt bandas in (i formatet .trp). Inbandning av tv-film (med undertext) på de publika kanalerna YLE1, YLE2, FST5 och Teema är ett faktum.

Jag gör en snabbtest med den fenomenala mediaspelaren VLC Media Player (1.0.1). VLC Media Player klarar av både EyeTV-formatet (.eyetv) på Mac OS X och Anysee-formatet (.trp) på Windows. Testen bekräftar dock mina farhågor. Yle-tekniken för separata (DVB) undertexter i tv-filmer är besvärlig. VLC Media Player klarar inte av att visa inte upp de separata undertexterna.

Nero Home på Windows XP och Windows Media Center på Windows Vista kan obehindrat utnyttja drivrutinen för portabla usb-kopplade digitv-mottagaren Anysee-T. Avtittande och inbandning av tv-program sker dock i frånvaro av separata (DVB) undertexter. Inbandning av tv-film (med färdig undertext) på de kommersiella tv-kanalerna MTV3, Nelonen, SUB och Viitonen lyckas både på Nero Home (i formatet .mpg) och Windows Media Center (i formatet .drv-ms). Detta beror på att undertexterna bränns in direkt på filmfilen. Mediaspelaren VLC Media Player (1.0.1) klarar obehindrat av både Nero-formatet .mpg och WMC-formatet .drv-ms, vilket betyder att jag kan utnyttja mitt centrala filmarkiv och mitt ambulerande media center för filmuppvisningar.

Huvudparten av provisoriska eller sparvärda tv-inbandningar sköts också i framtiden med hdd/dvd-multimediaspelaren Sony RDR HXD870B. Windows Media Center, på bärbara Vista-datorn Nemi, tar sporadiskt hand om provisoriska inbandningar av (kolliderande) tv-program (med inbrända undertexter) på de kommersiella tv-kanalerna. EyeTV på stationära iMac-datorn Alice får nu sporadiskt ta hand om provisoriska inbandningar av (kolliderande) tv-program (med separata DVB-undertexter) på de publika tv-kanalerna.

Uppdatering:

De två saknade egenskaperna i EyeTV 3-programvaran (3.1.2) på Mac OS X 10.6 berör egentligen inte mig men jag uppdaterar ändå EyeTV 3 till version 3.1.3. Jag måste visserligen börja på om-konfigureringen av EyeTV-stickan men redan efter ett par inknappade uppgifter övergår programmet till automatisk konfigurering.

Nytta och nöje i Mickelsböle

2009-09-09T09:25:00.010+03:00

Filmuppvisningar eller ljudböcker.

Online-nyttan av it-samhällets fröjder är ytterst begränsad på det alpina sommarnöjet i Mickelsböle i Borgå. Utan en effektiv takantenn är reträtten i en helt tv-fri zon. En sannskyldig reträtt alltså. Nöjesformerna har nästan återgått till traditionell stugsittning. Filmuppvisningar eller ljudböcker är sist och slutligen rätt udda nöjesfenomen

Den grundreparerade skogsvägen upp till reträtten klarade vintern bra. Hundra meter bumerangformad infartsväg, lagd i en brant med en stigning på sexton meter, börjar överstiga 65-åringars fysiska prestanda. Lotshustrun klarade ännu i fjol av 50 kilo, en halvlastad skottkärra - halva vägen. I år är det stopp. Inte ens ett byte till ett större, lagrat skottkärrshjul är till större hjälp.

Terassodlingarna skriker efter mylla - lotshustrun likaså. Infartsvägen ska formfyllas med grus - för att minimera regnskador. Stockar och sten väntar på att städas bort från oåtkomliga skogsluttningar. Lösningen heter Bamse. En 4-hjulsdriven Yamaha Grizzly 350-kubiks ATV, som får agera som skogstraktor. Till sällskap med fenomenala terrängsläpet Terrain Pro 400.

Terrängsläpets stora svängradie, i kombination med grusvägens branta lut, minskar Bamses prestanda som draghäst. Men ekipaget klarar ändå elegant av 200 kilo, 2 skottkärror grus, eller 6 skottkärror mylla. Med en 125 kilos lots grensle över besintanken och en 40 kilos extra vikt på framhjulen. Bamse har varit ensam in i skogsterrängen och försiktigt snusat på utmaningarna. Det tar nog en längre tid innan passliga skogsstigar för trygg framfart har rensats från sly och andra hinder.

Reträttens ensliga läge har inte stört transportörerna. Adressen i Mickelsböle syns turligen på navigatorns karta. Men - leveransen lyckas inte ända upp till stugan. Transportörerna vägrar att backa mer än halvvägs upp i den branta backen. Infartsvägen har därför försetts med en rymlig omlastningsplatå invid kurvan. Bamse-ekipaget klarar fortsättningen. En värdig investering - på ålderns höst.

Uppdatering:

Reträtten i Mickelsböle i Borgå är nog inte helt utan samhällets elementära bekvämligheter. Elförsörjningen bjuder på ljus och värme samt elenergi för allehanda prylar och apparater - datorer inräknade. Jordgas på flaska bjuder på energi för matlagning i spis och ugn - samt beredning av varmvatten. Det trådlösa gsm-nätet erbjuder social komfort och trygghet med telefoni- och sms-kontakt på glesbygden.

Koll på Mac OS X 10.6 Leopard

2009-09-02T08:12:00.011+03:00

Program som kanske inte funkar.

Operativsystemet Mac OS X 10.6 Snow Leopard innehåller en rad nyheter som framför allt gör det intressantare för användare i företag. Men det hyser även många mindre läckerheter för konsumenten. Snow Leopard kan tyckas vara en besvikelse för Apple-fanboys då det ser nästan precis likadant som föregångaren Mac OS X 10.5 Leopard.

Jag kollar in ett lockande 29 euros Apple-anbud på Snow Leopard. Systemkravet är valfri Mac-dator med Intel-processor. Jag har redan ett registrerat Apple-konto och efter uppdatering av Visa-kortets uppgifter är min beställning noterad. Leverans är satt till fredag den 28.8.2009. Dvd-skivan för 29 euro kräver att jag redan har Mac OS X 10.5 på stationära iMac-datorn Alice.

Allting i Snow Leopard ser i stort sett identiskt ut som Leopard och det enda jag märker är att installationen går hyfsat snabbt - på strax över en halvtimme. Vad som är intressant är att jag får nästan 7GB mer hårddiskutrymme efter det installationen är klar. Det intressanta här är inte att jag bara får några GB extra på hårddisken, utan snarare det faktum att Apple rensat bort gammal powerpc-kod och skrivit om hela operativsystemet från topp till tå. Det betyder att all gammal spagettikod har rensats ut och ersatts med en mer optimerad kod. Och det gör operativsystemet Mac OS X både snabbare och mer stabilt.

Dockan i Snow Leopard har fått lite bättre funktionalitet jämfört med Leopard. En ny finess är att Exposé nu är integrerat med Dockan. Klickar jag på ett program och håller ned musknappen för en sekund visas samtliga fönster som tillhör det aktuella programmet, även fönster som är minimerade. Det gör det lite snabbare att hitta rätt fönster om jag exempelvis sitter med många sessioner öppna samtidigt.

Mac OS X filhanterare Finder är nu snabbare och reagerar flinkt när jag arbetar med mappar som innehåller en stor mängd filer. En ny möjlighet är att ändra storleken på ikonerna direkt i varje fönster med hjälp av ett litet reglage längst ned i högra hörnet. Det hjälper till om jag arbetar med en mapp som innehåller mycket bildfiler. Finder går nu även att ställa in så att sökningar utförs direkt i aktuell mapp och inte på hela hårddisken.

Det är värt att notera att det kanske finns en del program som inte fungerar i Snow Leopard till dess att de uppdaterats. Jag har under augusti månad uppdaterat ClamXav till 1.1.1 - Miro till 2.5.2 - VLC till 1.0.1 - Audacity till 1.3.8 - GIMP till 2.6.7 samt Flip4Mac WMV till 2.2.3.7. Ouppdaterade (eller tidigare uppdaterade) är AppCleaner 1.2.2 - OpenOffice 3.1.0 - Picasa 3.06 - Skype 2.8.0 - Spotify 0.3.16 - RealPlayer 11.0.1 - Google Earth 5.0 - HandBrake 0.9.3 - Stellarium 0.10.2 samt DivX 7.0.1 och iTunes LAME 2.0.9.

Apples säkerhetsuppdateringar under augusti månad är sparsamma: GarageBand till 5.1 - iPhoto till 8.1 - Safari till 4.0.3 (med omstart) samt Mac OS X till 10.5.8 (med omstart) - Remote Desktop 3.3.1 och Security Upd 2009-4 (med omstart).

Dvd-skivan med Mac OS X 10.6 Snow Leopard är nu i tur. Efter installationen måste jag söka upp uppdateringar för ClamXav till 2.0.1 och Flip4Mac WMV till 2.3.0.7. Men i övrigt ser applikationerna ut att fungera klanderfritt också i Snow Leopard.

Användningen av Windows XP SP3 i Boot Camp lär också påverkas av uppdateringen till Mac OS X 10.6 Snow Leopard. Boot Camp ska få en trevlig förbättring. I Snow Leopard kommer drivrutiner för Mac OS X hfs+-filsystem att ingå, vilket innebär att då jag kör Windows XP i iMac-datorn enkelt borde komma åt mina filer även på Mac OS X del av hårddisken. Jag installerar drivrutinerna för Boot Camp på nytt, startar om datorn - och nu syns Mac OS X del av hårddisken som E-skiva. Innehållet på skivan syns i Windows XP - men jag får inte syn på gemensamma datafiler - ännu.

Uppdatering:

Mac OS X del av hårdskivan i stationära iMac-datorn Alice är 160GB. Endast 33GB är hittills i bruk i Leopard, hela 127GB är fritt. Efter uppdateringen till Snow Leopard är 26GB i bruk, och 134GB fritt.

PlusTV-servicen är uppsagd

2009-08-26T10:35:00.012+03:00

Egna filmrepriser - On Demand.

Betalpaketet PlusTV kostar nära 23 euro i månaden. Paketet bjuder på tre tv-kanaler för barn. Och på fyra tv-kanaler med sport och hobbyn. Samt på två kanaler med livsstil och reality. Två tv-kanaler rullar på repriser av B-dokumentärer. Två kanaler bjuder (enligt reklamen) på ett reprisers himmelrike för filmfreaks. Men är allt detta värt 23 euro?

PlusTV gjorde comeback i lotshemmet i december 2008 - efter nästan ett års uppehåll. Mottagningens kvalitet på betalkanalerna var erbarmlig. Och snart såg nätoperatörens kanalreformer till att mottagningen även på gratiskanalerna blev erbarmlig. Situationen måste till slut korrigeras med en extra 438 euros investering i en ny kratta i tv-antennen samt ett drös signalförtärkare.

Till en början såg det faktiskt ut som om dokumentärerna och filmerna på PlustTV kunde vara värda en årsavgift på nästan 274 euro. Och det cirkulerade löften om att få kabelnätets kanaler på PlusTV med Scifi- och tv-serier också till antennätet. Men så blev det inte. Kvaliteten på filmerna och dokumentärerna har rasat och repriserna har ökat. Mitt mål var att banda in minst fyra filmer i månaden. Målet uppnåddes endast under den första månaden.

Gratiskanalerna har konkurrerat ut PlusTV. Utbudet av filmer och dokumentärer är av högre kvalitet och repriser rullas sparsamt ut. Vid det här laget har jag faktiskt ett präktigt filmlager för att rulla ut egna filmrepriser - On Demand. Filmerna är bandade från gratiskanalerna och editerade med Sonys fenomenala hdd/dvd-speldosa. Ja - kanske ändå inte helt gratis. Publika tv-kanaler kostar dryga 19 euro i månaden.

Koll på digital TV i Apple-miljö

2009-08-19T11:36:00.017+03:00

Separata undertexter i tv-filmer.

Den usb-kopplade portabla digiboxen Anysee E30 fungerar alldeles utmärkt i Windows XP- och Vista-miljö. Anysee-boxen simulerar till vardags digitalt tv-kort i Windows Media Center på bärbara Vista-datorn Nemi. Jag känner mig stundvis frestad att testa Anysee i Nero Home Media Center på Windows XP på stationära iMac-datorn Alice.

Men Anysee funkar inte i Mac OS X. Elgato levererar digitala tv-mottagare i Mac-miljö. Elgato EyeTV DTT är en slank och kompakt usb-kopplad digibox och tv-mottagare som kan leverera okrypterad digital TV till lotshemmets stationära iMac-dator Alice på Mac OS X. Portabla digiboxen EyeTV levereras med EyeTV 3-programvara och omfattar en inbyggd koaxialkontakt i full storlek. Den kräver ingen adapter för sammankoppling med villans centralantenn. Digiboxen EyeTV DTT är en enkel och billig (60 euro) tv-mottagare som enbart är gjord för det digitala marknätet (DVB-T). EyeTV 3 är ett program för Mac OS X som ger möjlighet att titta på tv, att spela in tv och att snabbspola bakåt och framåt samt pausa i direktsända sändningar. EyeTV spelar in digital TV med en enda kvalitetsinställning – förlustfri. Den digitala strömmen spelas in helt oförändrad, så att jag får digitalt innehåll i full kvalitet så som det kodades av sändaren (576p). Jag kan exportera inspelningar (trådlöst via Wlan/Wifi) med ett enkelt musklick till (iPod, iPhone eller) Apple TV (i Apple-kompatibel mpeg-2 såväl som h.264/avc).

Med hjälp av EyeTV 3:s inbyggda redigerare kan jag ta bort oönskat material från inspelningen samt kapa skräpet i början och slutet av programmet om jag vill. Jag kan även göra ett eller flera kortare klipp ur en längre inspelning och spara klippen för sig. Studiematerialet på webben avslöjar dock inte hur besvärligt och tidsödande editeringsjobbet är. Studiematerialet avslöjar inte heller vilket förhållande den digitala tv-mottagaren i EyeTV DTT har till den elektroniska programguiden (EPG) i praktiken. Inte heller hur tv-mottagaren klarar av Yle-tekniken för separata undertexter i tv-filmer. Eller vid inbandningar av separata undertexter i tv-filmer. Detaljerna klarnar tyvärr först i det skedet investeringen (60 euro) är gjord.

Bekantskapen med gratis dvd-omkodaren Handbrake på Mac OS X väcker mitt intresse för den kontroversiella 160GB mediaspeldosan Apple TV (399 euro). Ensamt för sig är Apple TV sannerligen inte värd investeringen. Den trådlösa exporten av inbandade filmer från digitala tv-mottagaren EyeTV samt från dvd-omkodaren Handbrake bättrar på möjligheterna till mångsidigare användning av Apple TV i lotshemmets nöjescenter. Speciellt om programvaran i Apple TV kompletteras med XBMC Media Center. XBMC klarar obegränsat av alla allmänna filmformat i Apple TV.

Fenomenala multimediaspelaren Sony RDR HXD870B är tillsvidare i huvudrollen. Kompletterad av lotsens ambulerande Media Center på bärbara Vista-datorn Nemi.

Uppdatering:

En nördig 399 euros investering i Apple TV känns i dagsläget avlägsen. En 60 euros investering i digitala tv-mottagaren EyeTV DTT känns däremot frestande. Isynnerhet om stationära iMac-datorn Alice på Windows XP på köpet känner igen hårdvaran i den portabla EyeTV-digiboxen som gängse digitalt tv-kort. Kompletterad av programvaran Nero Home Media Center - eller XBMC Media Center - på Windows XP.

Synkronisera säkerhetskopior

2009-08-12T15:41:00.010+03:00

Precis som Windows Utforskaren.

Just nu är det populärt att lansera tjänster för synkronisering av filer mellan datorer. Fördelen med att synkronisera filer istället för att manuellt flytta eller kopiera dem är att alla ändringar som görs i ena mappen även utförs i den andra, namnändringar exempelvis behöver alltså inte göras två gånger. Det sköter synkroniseringen automatiskt.

Gratisprogrammet och webbtjänsten Windows Live Sync gör att jag kan synkronisera filer mellan flera datorer men även komma åt mina filer när jag är ute på rörlig fot. Jag kan exempelvis synkronisera min favoriter - eller foton, musik och videoklipp - och hålla dem och andra viktiga filer uppdaterade på olika datorer med programmet Sync aktiverat - eller få åtkomst till dem från vilken dator som helst som som är ansluten till internet. Jag behöver då bara logga in med mitt Windows Live ID på webbplatsen för Sync för att få fjärråtkomst till datorer som jag installerat Windows Live Sync på. För att åtkomsten ska fungera måste hemdatorernas Windows-funktion Fjärråtkomst förstås vara aktiverad - och uppkopplingen på bredbandet aktivt - samt datorerna påslagna med programmet Sync aktiverat.

Trevligt nog kan den ovanligt konsumentvänliga tjänsten användas på både Windows- och Mac-datorer. Jag kan skapa personliga lagringsmappar på webben som bara jag själv kan komma åt - men även publika sådana som kan delas ut till bekanta. Gränsen ligger på högst 20 mappar och varje mapp kan rent teoretiskt innehålla 20.000 filer. Något som är noterbart är att inga data lagras på Microsofts servrar. Konfigureringen av själva synkroniseringen borde kunna förenklas en del. Jag lyckades inte under testerna läsa av de synkroniserade Windows-filerna i iMac-datorn på Mac OS X. Tvärtom nog.

Men det blir nog ingen vidare användning av Windows Live Sync för min del - jag håller ju normalt hemdatorerna stängda och bredbandet urkopplat när jag är ute på rörlig fot. En andra orsak har med adsl-bredbandets prestanda att göra - 2mbps för inkommande trafik - 512kbps för utgående.

Gratisprogrammet och webbtjänsten Dropbox är å andra sidan ett effektivt, lättviktigt sätt för synkronisering av filer mellan datorer samt att säkerhetskopiera och dela viktiga filer på webben. Allt som behövs är en installation av programvaran på samtliga datorer som filerna ska delas mellan - och registrering av ett konto med användar-ID. Sen är det bara att dela filer och varje fil som laddas upp till kontot synkroniseras i realtid med alla andra datorer. Oberoende av operativsystemet - på Windows, Mac OS X eller Linux. Dropbox bjuder på 2GB gratis utrymme. När jag väl har ett konto och är uppklopplad på bredbandet och inloggad fungerar det precis som med Windows Utforskaren.

En av de stora fördelarna med Dropbox är att när jag väl laddat upp filer så har jag en simpel och praktisk säkerhetslösning. Jag kan ta bort filer från Dropbox, ångra mig och återställa raderade filer. Ytterligare en praktisk lösning med tjänsten är att filer kan sparas i flera versioner och jag kan alltid få åtkomst till en tidigare version om jag vill gå tillbaka. Detta måste dock göras via Dropbox hemsida, vilket absolut inte är något negativt. Jag kan även notera sökvägen till Dropbox på min dator, den kan vara användbar på andra datorer om jag inte kan eller vill gå via Dropbox-programmet

Gratis webbtjänsten Windows Live SkyDrive bjuder furstligt på 25GB utrymme för lösenordsskyddad fildelning (Windows Live ID) - men tyvärr ingen synkronisering av filer mellan flera datorer. Vilket absolut inte är något negativt.

Microsoft har däremot släppt en ny version av gratis synkroniseringsprogrammet SyncToy, som jag flitigt använder för att synkronisera filer mellan olika mappar på en lokal dator - eller en annan dator på Windows-nätverket (Microsoft .NET Framework). I SyncToy finns stöd för Windows Vista men även en hel del förbättringar till funktionaliteten för Windows XP. Att synkronisera mina filer är bra både om jag använder flera datorer och vill ha samma filer på alla datorer - men även om jag vill säkerhetskopiera mina favoriter och andra viktiga filer.

För det mesta använder jag portabla usb-minnesstickor i SyncToy-programmet men jag överväger att snart börja använda min arbetshästs (nyrenoverade stationära xp-datorn Scaleo) andra hårdskiva för enkel fildelning mellan flera datorer i Windows-nätverket. Med tanke på delat produktionsarbete i stationära iMac-datorn Alice på Mac OS X. Detta räcker bra för mina behov.

Envar sin egen lyckas smed

2009-08-05T08:39:00.009+03:00

Droppar ner högst oregelbundet.

It-pressen utrycker allt som oftast bestörtning över att det finns så många ouppdaterade Windows-system och -program i världen. Orsaken är troligen så enkel, att merparten (99%) av användarna ingenting hellre önskar än att använda sin dator till nöje och nytta i vardagen. Majoriteten finner inget som helst nöje i att meka med datorn.

Majoriteten av Windows-användarna nöjer sig också med datorns förinstallerade webbläsare, som till konkurrenternas förtret är Microsofts Internet Explorer. Men detta gäller bara Windows-system. Konkurrerande operativsystem har egna favoriter som förinstallerade webbläsare.

Microsofts ny-uppdaterade webbläsare Internet Explorer 8.0 har för mig funnit sin naturliga plats i operativsystemen Windows XP SP3 och Vista SP2. Uppdateringar av operativsystem och programvaror hör till it-medborgarens vardag i Windows-miljön. Windows XP har under juli 2009 förlänats 20 säkerhetsuppdateringar av vilka 10 uppdateringar av databasen i säkerhetsprogrammet Windows Defender. Windows Vista har under juli 2009 fått 11 säkerhetsuppdateringar av vilka 4 uppdateringar av databasen i Windows Defender. Uppdateringarna har krävt 2 omstarter av vardera systemet. Windows-användare är allmänt i den tron att uppdateringar är ett gissel som enbart berör Windows-miljön. Varje åtgärd som berör Windows publiceras, som en nyhet med negativ klang, i it-pressen. Gemene man får därför lätt intrycket att man slipper älendet i konkurrerande operativsystem. Men så är det inte.

Mozillas ny-uppdaterade webbläsare Firefox 3.0.12 har för mig funnit sin naturliga plats i Linux-operativsystemen Ubuntu 8.10 Intrepid och Ubuntu 9.04 Jaunty. Ubuntu 8.10 har under juli 2009 förlänats 54 säkerhetsuppdateringar med 3 omstarter av systemet. Ubuntu 9.04 har under samma period fått 81 säkerhetsuppdateringar med 2 omstarter av systemet.

Apples ny-uppdaterade webbläsare Safari 4.0.2 har för mig funnit sin naturliga plats i Apples Unix-operativsystem Mac OS X 10.5.7 Leopard. Mac OS X har under juli 2009 förlänats 7 säkerhetsuppdateringar av vilka iPhoto till version 8.04, Safari till 4.0.2, iTunes till 8.2.1 samt iMovie till version 8.04, medräknat utomstående uppdateringar av VLC till version 1.0, Skype till 2.8 samt Picasa till version 3.0.6. Uppdateringarna har krävt 1 omstart av systemet.

Linux- och Mac-användarna är så förtvivlat få att uppdateringarna synbarligen inte har något nyhetsvärde i it-pressen. Detta gör det besvärligt för gemene man att hålla koll på situationen. Windows-uppdateringar avgränsas bekvämt till en sats i månaden. Uppdateringar till Linux Ubuntu och Mac OS X är spridda i flere satser och droppar ner högst oregelbundet. Microsoft noterar bättre den orutinerade konsumenten medan användarna i Linux- och Mac-miljö avkrävs både rutin och kunnighet. Omfattningen av säkerhetsuppdateringar går egentligen inte heller att mäta med att jämföra ovannämnda siffror. Microsoft och Apple packar en massa uppdateringar i en stor modul, den splittrade Ubuntu-gemenskapen levererar normalt uppdateringar i små separata moduler. Linux- och Mac-miljöerna har hittills besparats orutinerade och okunniga konsumenter, vilket delvis förklarar arrogansen.

Mina vardagliga it-rutiner avverkas forfarande till 99% i Windows-miljö med Internet Explorer. Jag har inte upplevt det behövligt att använda vare sig webbläsaren Safari eller Firefox på Windows. Användningen av Firefox har minskat i och med att mina utflykter i Linux-miljö blivit färre. Safari på Mac OS X har tagit över den minskade andelen. Jag har inte heller upplevt det behövligt att installera och använda webbläsaren Firefox på Mac OS X. Safari räcker till för mina surfbehov i Mac-miljö.

Andelen utfärder vid sidan om Windows och Internet Explorer är så anspråkslös att jag faktiskt klarar mig med en central sats favoriter/bokmärken i webbläsaren. Jag kan i princip synkronisera mina favoriter/bokmärken mellan webbläsaren Internet Explorer, Apple Safari och Mozilla Firefox via det utmärkta tillägget och webbtjänsten Xmarks. Oberoende av operativsystemet faktiskt. Men jag har inte upplevt Xmarks behövlig - ännu. Jag har inte ens exporterat mina ie-favoriter.

Lotsen och lotshustrun är båda vana Windows-användare. Ingendera har annat än måttligt intresse för säkerhetsuppdateringar och utflykter med konkurrerande operativsystem som Linux Ubuntu eller Mac OS X. Jag har dock som mål att konvertera lotshustrun till iMac-användare. Förr eller senare.

Av gammal och ohejdad vana

2009-07-29T10:01:00.005+03:00

Works Suite på installations-cd.

Lotshustrun älskar sin gamla bärbara xp-dator Amilo över allt annat. Amilo är i dagsläget lotshemmets äldsta dator - hela 5 år gammal i februari 2009. Prestandaförbättringsprogrammet Eboostr Lite gjorde ännu i september 2008 Amilo-datorn iögonenfallande snabb när det gäller hantering av olika typer av filer och program (376%).

Amilo-datorns prestanda räcker mer än väl till för lotshustruns språkstudio. Likaså till sprudlande fotofester efter resor eller tillställningar. Den allt tyngre och avancerade hanteringen av strukturella och reklamspäckade webbsajter bekattar rejält gammeldatorns krafter. Men än så länge räcker lotshustruns tålamod till. Jag gör titt som tätt små försök att få lotshustrun intresserad av stationära iMac-datorn Alice på Windows XP SP3. Men Apples annorlunda tangentbord och Mighty mus orsakar varje gång avbrott i försöken.

Lotshustrun har en längre tid haft problem med ordbehandlaren Word 2000 i kontorsprogramsviten MS Office 2000 Premium. Programsviten yrkar påfallande ofta på behov av installations-cd. Jag tror problemet har sin grund i det att Amilo-datorn har två versioner av samma ordbehandlare - Word 2002 ingår i datorns MS Works Suite 2004. Works Suite 2004 ingick i Amilo-datorns konfiguration vid anskaffningen år 2005. Min lättja har satt hinder för att åtgärda problemet. Men ödet blandade sig härom dagen i spelet - ordbehandlaren Word går helt i baklås. Jag lyckas inte ens fixa problemet med att installera om Word. Och nu tryter lotshustruns tålamod.

Lotshustrun insisterar på att få ordbehandla med Word på Amilo-datorn. Av gammal och ohejdad vana. Det må vara henne väl förunnat. Kontorsprogramsviten MS Works Suite 2004 finns i original på installations-cd. Jag avinstallerar MS Office 2000 Premium och MS Works Suite 2004 samt alla tilläggsprogram som har med Works eller Office att göra. Det blir dessutom en hel del mappar och filer över att städa bort för hand. Jag installerar Works Suite 2004 med ordbehandlaren Word 2002. Efter den initiala installationen trugar uppdateringstjänsten Office Update på en hel massa tidskrävande Works- och Office-uppdateringar. MS Office är inte behövlig på Amilo-datorn. Lotsen har tagit över MS Office 2000 Premium på bärbara Vista-datorn Nemi.

Ordbehandlaren Word 2002 i MS Works Suite 2004 är färdigt kapabel att lokalt öppna och deponera textdokument .doc-format (MS Office 2003). Men för att lotshustrun ska kunna öppna och deponera textdokument i Word i .docx-format (Office 2007) installerar jag gratis tilläggsprogrammet Microsoft Office Compatibility Pack SP1. Och för att hon ska kunna öppna och deponera textdokument i Word i .odt-format (Openoffice 3.1) installerar jag därutöver gratis tilläggsprogrammet Sun ODF Plugin for Microsoft Office. För säkerhets skull laddar jag ner och installerar ytterligare gratis läsprogrammen för Excel och Powerpoint.

Klappat och klart - men processen tar faktiskt hela dagen i anspråk. Jag får lite dåligt samvete när jag ser lotshustrun kämpa med speciellt sega webbsajter. Amilo-datorn vore betjänt av tilläggsminne. Den gamla trotjänaren, stationära xp-datorn Scaleo, klarar elegant av webbkraven - tack vare uppgraderingen med 2GB tilläggsminne. Trots att Scaleo-datorn faktiskt är fem år gammal i november 2009.

Spegelkopiering av dvd-filmer

2009-07-22T10:27:00.009+03:00

Klarar Sonys dvd-menyhantering.

Windows-miljön hyser en verklig relikt, gratis dvd-backup-programmet DVD Shrink 3.2.0.15. Den sista versionen utkom år 2005 och programmet har faktiskt inte uppdaterats sen dess. DVD Shrink 3.2 gör en komprimerad spegelkopia i .iso-format av dvd-filmen på datorns hårdskiva. Spegelkopian kan senare brännas tillbaka på dvd-skiva

Jag vill försäkra mig om fungerande dvd-backup-alternativ i Mac OS X och/eller Linux Ubuntu. DVD Shrink på Windows hanterar utan problem kopieringsskyddade dvd-filmer och okrypterade dvd-kopior av inbandade serier och långfilmer på TV. Jag använder vid utmätningen av alternativ mina dvd-skivor med tv-inbandningar - samt den extremt väl kopieringskyddade dvd-filmen Mamma Mia. Dvd-kopiorna med tv-inbandningar (dvd5 1,4GB) låter sig inte utan problem spelas upp på Windows Media Player - men nog på gratis mediaspelaren VLC media player. Dvd-filmen Mamma Mia (dvd9 7,2GB) låter sig inte utan problem spelas upp på VLC media player i version 0.9.9 - men nog på Windows Media Player - samt på gratis mediaspelaren VLC media player i version 1.0.0.

Linux-miljön bjuder på gratis dvd-backup-programmet K9Copy 2.3.0 på Ubuntu. Det anses med skäl vara ett äkta Linux-alternativ till DVD Shrink på Windows. Jag komprimerar med DVD Shrink på Windows dvd-filmen Mamma Mia (dvd9 7,2GB) till en spegelkopia i .iso-format (dvd5 4,3GB). Jag upprepar komprimeringen med samma resultat med K9Copy på Linux Ubuntu. Processen tar en halvtimme i anspråk i vardera fallet. Jag komprimerar med DVD Shrink på Windows dvd-kopian med tv-inbandningar (1,4GB) till en spegelkopia i .iso-format (1,4GB). Processen tar fem minuter i anspråk. Upprepningen med K9Copy på Linux Ubuntu kör dessvärre på grund - ett felmeddelande avbryter processen - ingen spegelkopia i .iso-format fås till stånd i Linux-miljön. Multimediaspelaren Sony RDR HXD870B producerar en dvd-menyhantering som varken dvd-backup-programmet K9Copy eller mediaspelaren Windows Media Player klarar av.

Resultatet i Linux-miljön är därmed en besvikelse. Jag har i praktiken bara ett fungerande dvd-backup-alternativ: DVD Shrink 3.2 på Windows. Det finns inget frekvent behov att piratkopiera krypterade dvd-filmer i lotshemmet. Det centrala filmarkivet för mitt ambulerande mediacenter består i växande grad av spegelkopior i .iso-format av tv-inbandningar.

För penningstinna Mac-användare, som av olika anledning behöver säkerhetskopia av dvd-filmen finns utmärkta betalprogrammet Xilisoft DVD Copy for Mac. Det gör för 45 euro i stort sett detsamma i Mac-miljö som DVD Shrink gör gratis i Windows-miljö - och K9Copy gratis i Linux-miljö. Det som i mitt fall gör en investering i Xilisoft DVD Copy for Mac tveksam är frågan om huruvida programmet klarar av dvd-menyhantering som multimediaspelaren Sony RDR HXD870B producerar. Mac-miljön bjuder på gratis dvd-omkodaren Handbrake 0.9.3 på Mac OS X som faktiskt klarar av Sonys dvd-menyhantering. Handbrake klarar dock inte av att göra en spegelkopia i .iso-format av dvd-skivan. Men programmet har andra bejakansvärda finesser.

Program på Mac OS X eller Linux Ubuntu läser utan problem av iso-filer i Windows-partitioner. Det betyder att jag som Windows-användare galant klarar mig med DVD Shrink 3.2 på Windows för dvd-kopiering. Något akut behov av betalprogrammet Xilisoft DVD Copy for Mac finns alltså inte. DVD Shrink på Windows är dessutom optimerat för dvd-brännprogrammet Nero Burning Rom. Bränningen av dvd-filmkopian Mamma Mia (dvd5 4,3GB) går på en halvtimme, eller med efterkontroll på en timme. Alternativa dvd-bränningar i Mac OS X (iDVD 9.0.3) och Linux Ubuntu (Brasero 2.26.0) tar närmare två timmar i anspråk. Situationen vore annorlunda i Windows-miljön om jag inte hade dvd-brännprogrammet Nero Burning Rom till mitt förfogande. Turligen så finns det gratisalternativ till dvd-brännare som i Windows-miljö klarar .iso-spegelkopior till och från.

Bättre Picasa i Windows-miljö

2009-07-15T08:35:00.005+03:00

Socialt aktivare nätgemenskap.

Windows-användare anses med skäl vara privilegierade. Den stora målgruppen lockar till sig ett massivt utbud av program och -finesser som inte till fullo står till buds varken i Mac OS X eller Linux Ubuntu. Fotoassistenten Picasa 3 är bara ett exempel. Även om jag numera kan istallera programmet på både Mac OS X och Linux Ubuntu så betjänar Picasa mig bäst i Windows-miljö.

Det är en av många orsaker varför jag primärt (99,9%) sköter fotohanteringen med Googles fenomenala fotoassistent Picasa på Windows. Jag har Picasa installerad i version 3.1.0 på Windows, i version 3.0.5 på Mac OS X samt i version 3.0.0 på Ubuntu. I fotoredigering är Picasa-versionerna i praktiken likvärda - oberoende av operativsystem. Picasa är överraskande kraftfullt och mångsidigt men framför allt ett under i människovänlighet. I min vardags-miljö har det med lätthet konkurrerat ut alternativa fotoassistenter i Windows (Photo Gallery), Mac OS X (iPhoto) och Linux Ubuntu (F-Spot).

Google-bildtjänsten Picasa Web Albums erbjuder lagringsutrymme upp till 400GB. Det är så gott som obegränsat lagringsutrymme för digitalfoton. Men Yahoos ytterst populära webbaserade bildtjänst Flickr.com är förstås favoritsajten framför alla. Kopplingen till Flickr.com medför att jag med fotoassistenten Picasa 3 på Windows numera kan ta del i en socialt aktivare fildelningsmiljö. Med hjälp av gratis tillägget Picasa2Flickr får jag en liten knapp i Picasa som gör det enkelt att ladda upp bilder till bildtjänsten Flickr.com. Den automatiska, färdigt auktoriserade uppkopplingen finns tillsvidare bara i Windows-miljö. I framtiden får jag kanske skäl att lägga upp bilder också på den socialt aktiva nätgemenskapen Facebook. För det ändamålet finns det ett gratis tilläggsprogram till Picasa som gör att jag enkelt och auktoriserat kan skicka upp bilder till Facebook via Picasa. Via Picasa 3 kan jag vid behov lägga upp filmer på Youtube. Picasa 3 har i Windows och Mac OS X en enkel 'moviemaker' med funktioner som låter mig sammanfoga olika filmer, klippa filmerna, lägga till introduktionstexter och liknande.

Men även om jag gärna använder automatisk uppkoppling till Picasa Web Albums är jag inte alls tilltalad av ytterligare automatik i fotoassistenten Picasa - exempelvis visavi webbtjänster som Flickr, Facebook och Youtube. Det är varken jobbigt eller omständligt att direkt logga in på den aktuella webbtjänsten och göra uppladdningar via Windows Utforskaren (eller Finder i Mac OS X, eller Nautilus i Ubuntu). Det tar förstås udden av fördelen med automatik och integration i Windows-miljö. Men med mindre automatik håller jag å andra sidan dörren på glänt för en Picasa-miljö på Mac OS X (eller Linux Ubuntu).

Implementeringen av skrivar- och skannerfunktioner är definitivt bättre integrerad i Picasa 3 på Windows. Det syns bland annat i det att HP-skannern är integrerad i importfunktionen i Picasa 3.1.0 på Windows - men inte i Picasa 3.0.5 på Mac OS X. I Mac-miljö stöds iPhoto och Picasa enbart med import från kamera.

Maxtor OneTouch i Mac OS X

2009-07-08T09:40:00.010+03:00

Uppspelning av arkiverade filmer.

Den externa usb-hårdskivan, 750GB Maxtor OneTouch 4 Plus, är framgångsrikt provkörd i Windows XP och Linux Ubuntu. Maxtor OneTouch är numera i funktion som centralt filmarkiv för iso-kopierade dvd-filmer och tv-inbandningar. Och som usb-kopplat filmarkiv för mitt ambulerande Media Center på bärbara Vista-datorn Nemi.

Nu är det dags att koppla upp Maxtor OneTouch mot stationära Mac-datorn Alice i Boot Camp-miljö. Kompatibilitet i automatisk säkerhetskopiering utlovas för Windows och Mac OS X. En snabbkoll på hårdskivans innehåll visar upp behövliga program för både Windows och Mac OS X. Maxtor OneTouch är från tidigare uppdelad i två 375GB partitioner. Jag behöver inte ens flytta på Maxtor OneTouch - jag når med en förlängningssladd usb-porten på Mac-datorn Alice.

Jag startar upp Mac-datorn Alice på Windows XP SP3. Maxtor OneTouch pluggas in som enkel usb-minnesenhet, jag avstår tillsvidare från automatisk säkerhetskopiering i Windows-miljön. Maxtor OneTouch fungerar helt problemfritt både i import och i export av filer. Uppspelning av säkerhetskopierade filmer i iso-format går elegant med filmuppspelaren VLC media player 1.0 på Windows. Uppspelning av filmkopior från Windows Media Center (.drv-ms) går elegant med både VLC media player och Windows Media Player 11.

Jag startar upp Mac-datorn Alice på Mac OS X 10.5.7. Maxtor OneTouch pluggas in som enkel usb-minnesenhet, jag avstår tillsvidare från automatisk säkerhetskopiering i OS X-miljön. Maxtor OneTouch fungerar helt problemfritt både i import och i export av filer. Trots att hårdskivan på Maxtor OneTouch är ntfs-konfigurerad. Uppspelning av säkerhetskopierade filmer i iso-format går elegant med filmuppspelaren VLC media player 1.0 på Mac OS X. Likaså, med hjälp av VLC media player, uppspelning av filmkopior från Windows Media Center (.drv-ms).

Mac OS X känner automatiskt av externa hårdskivan på Maxtor OneTouch och erbjuder Apples Time Machine för automatisk säkerhetskopiering och historisk återställning. Frestande - men jag avstår tillsvidare från Time Machine och automatisk säkerhetskopiering i OS X-miljön.

Stationära Mac-datorn Alice är med sin 20"-bildskärm med säkerhet i framtiden min favorita miljö för direkt uppspelning av arkiverade filmer på Maxtor OneTouch. Bild- och ljudkvalitet är i en egen klass i Apples iMac jämfört med bilden och ljudet i HP w20-bredbildskärmen, som jag har dvi-kopplad till bärbara Vista-datorn Nemi.

Den externa usb-kopplade hårdskivan, 750GB Maxtor OneTouch 4 Plus, visar sig vara ett sällsynt lyckat val, oberoende av operativsystem. Automatisk säkerhetskopiering erbjuds för Windows XP SP3, Windows Vista SP2 och Mac OS X 10.5.7 Leopard. På Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex erbjuds Maxtor OneTouch endast som en extern usb-kopplade hårdskiva. Jag är ordentligt bortskämd av snabbheten - den externa hårdskivan på 320GB Maxtor Shared Storage II i Windows-nätverket kommer bara upp till 10-15% av prestandan i Maxtor OneTouch.

Online-partners för MS Office

2009-07-03T10:51:00.013+03:00

Oberoende av operativsystemet.

Jag har en längre tid suktat efter en online-partner för min lokala kontorsprogramsvit MS Office 2000 Premium. Jag klarar mig i princip utmärkt med webbaserad fildelning av vanliga dokument.

Enkla och genialiska lösningar gör att jag och andra behändigt kan publicera och dela med oss av vardagens dokument på webben.

Jag kan numera fildela också i programsviten MS Office 2007 med hjälp av Microsofts gratis webbtjänst Office Live Workspace. Jag kan granska, dela och lagra mina Office-dokument över webben. Det krävs dock att jag har programsviten MS Office 2007 installerad på datorn för att kunna direkt komma åt och redigera filerna på webben. Webbtjänsten är gratis men kräver registrering. Min Live ID på Live Hotmail räcker bra till. Jag kan lagra tusentals office-dokument på Microsofts servrar och ge andra tillgång till dessa via lösenord. Office Live Workspace är dock inte en webbaserad Office-programsvit såsom Google Documents.

Ett djupare integrerat samspel mellan programsviten MS Office 2007 och Office Live Workspace kräver gratis tilläggsprogrammet Office Live Update (1.3). Automatiken i Office Live Update gäller dock bara för de nyare MS Office XP-, 2003- och 2007-versionerna. Inte min föråldrade kontorsprogramsvit MS Office 2000. Lagring och visningar i Office Live Workspace låter sig dock skötas manuellt.

I princip klarar jag mig utan MS Office 2007. Ordbehandlaren Word i MS Office 2000 är färdigt kapabel att lokalt öppna och deponera textdokument .doc-format (MS Office 2003). Men för att kunna öppna och deponera textdokument i Word i .docx-format (Office 2007) har jag installerat gratis tilläggsprogrammet Microsoft Office Compatibility Pack SP1. Och för att kunna öppna och deponera textdokument i Word i .odt-format (Openoffice 3.1) har jag därutöver installerat gratis tilläggsprogrammet Sun ODF Plugin for Microsoft Office.

I och med allt snabbare uppkopplingar på webben blir webbläsaren vårt viktigaste lokala datorprogram. Med webbläsaren når jag behändigt kontorsprogram på nätet, där jag också kan samarbeta med andra i samma dokument. Gratis webbtjänsten Google Documents är ett av de här kontorsprogrammen på webben. Google Dokument finns på svenska och har ordbehandlare, kalkyl-, kalender-, presentations- och enkätprogram. De som inte har köpt kontorsprogramsviten MS Office till sin dator, kan ändå öppna Office-filer, som jag och andra skickar, med webbtjänsten Google Dokument. Ordbehandlaren i Google Dokument öppnar utan problem textbilagor i .docx-format (Office 2007) och .odt-format (Openoffice 3).

Ett nytt smart OffiSync-tilläggsprogram bjuder på en lätt integration av Office-dokument på MS Office 2007 med webbtjänsten Google Documents. Gratis tilläggsprogrammet OffiSync är ett alternativ till den felande länken till en social samhantering av Office-dokument. Jag kan gratis granska och bearbeta samt dela och lagra mina Office-dokument med webbtjänsten Google Documents. Det krävs att jag har programsviten MS Office 2007 installerad på datorn för att kunna direkt komma åt och redigera filerna på webben. Tillägget Offisync är gratis men kräver registrering. Automatiken i Offisync gäller dock bara för de nyare MS Office XP-, 2003- och 2007-versionerna. Inte min föråldrade kontorsprogramsvit MS Office 2000. Lagring och visningar i Google Documents låter sig naturligtvis skötas manuellt.

Automatisk synkronisering av Office-dokument i online och offline låter i teori lockande. Men i själva verket är det inte alls så komplicerat att exportera eller importera enskilda Office-dokument på Microsofts Office Live Workspace eller Google Documents. Jag avinstallerar tilläggsprogrammen Office Live Update och Offisync som onödiga. Men jag sparar offline-funktionerna på Google Gears - tillsvidare.

Uppdatering:

Microsoft lanserar i slutet av 2009 en annonsfinansierad webbtjänst, Office Web Applications, som innebär att Office-programmen Word, Excel och Powerpoint i kontorsprogramsviten MS Office 2007 blir gratis tillgängliga på nätet. Och oberoende av operativsystemet faktiskt. En webbläsare på nätuppkopplad dator är det enda som behövs. Varken webbläsaren Internet Explorer och operativsystemet Windows förutsätts specifikt på datorn. Alla de grundläggande redigeringsfunktionerna ska finnas med i webbprogrammen. Flera personer kommer att kunna jobba med samma Office-dokument samtidigt. Och alla kommer att kunna se vilka förändringar som görs - samtidigt som de sker. Office Web Applications kommer att bli ett välkommet komplement för alla nuvarande Office-användare, framförallt för att online webbtjänsten medger ökad rörlighet. Man behöver inte släpa med sig datorn överallt, och det man jobbar med finns alltid tillgängligt online.

Den konkurrerande webbtjänsten Live Documents lovade i tidernas början gratis samma design och funktionalitet i webbprogrammen som i lokala programsviten MS Office 2007. Men det blev aldrig något av Live Documents. Eller blev det istället Microsofts Office Web Applications?

Handbrake Coctails i Mac OS X

2009-07-01T08:48:00.013+03:00

VLC media player ska installeras.

Livet med iMac-datorn Alice i underlandet Mac OS X går enligt förväntningar. En av de klaraste ljuspunkterna avslöjar sig i dvd-omkodaren Handbrake 0.9.3 på Mac OS X - ett gratisprogram för att konvertera dvd till video. Med Handbrake på Mac OS X är det möjligt att extrahera innehåll från en kopieringsskyddad kommersiell dvd-film och konvertera det till antingen mpeg-4 eller h.264.

En tidigare bekantskap med fria och öppna dvd-omkodaren Handbrake 0.9.3 imponerar varken i Windows- eller Linux-miljö. Det är inget under. Programmets finesser avslöjar sig först på Mac OS X. Jag noterar bland annat att HandBrake på Windows inte är avsedd för att gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer. Programmet visar sig emellertid i Windows-miljö vara ett fullgott gratisalternativ till dvd-omkodaren Nero Recode 2 (mpeg-4) i betalprogramsviten Nero 7 Premium. Nero Recode är inte heller avsedd för att gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer. Detta klarar däremot gratis dvd-omkodaren Bitripper 1.31 på Windows (avi). Windows-fyndet Bitripper står i reserven - jag har inte så stor nytta av programmet i praktiken.

Gratisprogrammet Handbrake 0.9.3 har i Windows-miljö en klar fördel framom betalprogrammet Nero Recode 2. Filmsnuttar som konverteras via Handbrake visas utan problem upp på alla filmuppspelare - också på Apples Quicktime och iTunes.

Handbrake stöder dvd-omkodning till en mängd olika filformat såsom mp4, mkv, avi eller ogm. Programmet finns med grafiskt användargränssnitt (GUI) för Windows och Mac OS X samt Ubuntu 8.10. Handbrake på Mac OS X kan gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer. Men jag måste då ha gratisprogrammet VLC media player 1.0 installerat på Mac OS X för att det skall fungera. I Linux-miljö kan Handbrake på Ubuntu 8.10 visserligen gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer men funktionaliteten och prestandan är bara en blek skugga av programmet på Mac OS X. Gratis dvd-omkodaren Ogmrip 0.12.3 på Ubuntu 8.04 (mpeg-4) står i en klass för sig i Linux-miljön. Färdiga recept med inställningar, för att optimera bild och ljudkonvertering i Handbrake på Mac OS X, ger mig emellertid ypperlig vägledning att optimera bild och ljudkonvertering i Ogmrip på Linux Ubuntu.

Apples iPhone och iPod Touch har skärmar som passar för att njuta film på. Det går dock inte att ladda ner vilken film som helst från nätet och tro att det ska fungera. Varför detta inte fungerar är för att Apple är väldigt selektiv när det gäller vilka format som iPhone och iPod Touch ska spela upp. HandBrake är programmet för att göra om dvd-filmer eller vanliga filmfiler till rätt Apple-format och -storlek. När jag laddar in filmen som ska konverteras väljer jag via Handbrakes förinställda alternativ (Preset) vilken mediespelare som filmen ska optimeras för. Det finns 18 olika mediespelare att välja mellan - iPod, iPhone och iTunes samt Apple TV med flera. Det gör det enkelt att konvertera en film utan att behöva lära sig för mycket om alla funktioner och inställningar. För proffsiga finsmakare bjuder dock Handbrake på en uppsjö av olika inställningar för att optimera bild och ljudkonvertering. Att konvertera (.mp4/.m4v) en film tar normalt lika lång tid som filmens speltid. För filmer som optimeras för iPod och iPhone tar konverteringen bara hälften av filmens speltid. För filmer som optimeras för Apple TV kan konverteringen ta dubbelt av filmens speltid.

Jag testar dvd-omkodaren Handbrake 0.9.3 på Mac OS X med Marizas kopieringsskyddade dvd-konsertskiva - Concerto Em Lisboa. Enskilda musikvideon (kapitel) låter sig lekande lätt extraheras - precis lika elegant som med dvd-omkodaren Ogmrip 0.12.3 på Ubuntu 8.04. Filmsnuttar som konverteras via Handbrake visas utan problem upp på alla filmuppspelare - också på Apples Quicktime och iTunes. Både på Mac OS X och på Windows. Stationära xp-datorn Scaleo kommer åt att öppna (och kopiera) de med Handbrake på Mac OS X konverterade .m4v-filerna i Mac OS X-partitionen på iMac-datorn Alice i Windows-nätverket. Filmsnuttarna låter sig till och med visas upp på Microsofts Windows Media Player. Användarnamn och lösenord för Mac OS X avkrävs.

Uppdatering:

Handbrake 0.9.3 på Mac OS X är med säkerhet min favorita miljö att i framtiden extrahera filmsnuttar från kopieringsskyddade dvd-filmer. Programmet klarar till och med av att extrahera filmsnuttar från spegelkopierade dvd-filmer i .iso-format. Finessen testas med att jag öppnar Marizas kopieringsskyddade dvd-konsertskiva i Handbrake i spegelkopierat .iso.format. Jag extraherar en musikvideo (kapitel) i .m4v-format. Vägen är öppen för att testa Apples dvd-brännare iDVD 9.0.3 på Mac OS X i praktiken. I jämförelse med dvd-brännaren Nero Burning Rom på Windows framskrider brännprocessen på Mac OS X ganska sävligt. Precis lika sävligt som brännprocessen i dvd-brännaren Brasero 2.26.0 på Linux Ubuntu. Men en dvd-skiva blir det och filmsnutten låter sig utan problem visas upp på tv-rutan via Sony dvd-speldosan.

En Midsommarnattsmardröm

2009-06-26T09:33:00.010+03:00

Hitta formulär för felanmälningar.

Midsommarveckans måndag 15/6 inleds med ett högljutt knaster i telefonluren. I bakgrunden hörs en svag automatröst som tjatar att numret inte är i användning. Det är en ovanlig anmälan med tanke på att ingen försökt ringa ut från telefonen. Inte för att det överhuvud går att ringa ut heller.

Kontakten till omvärlden är bruten.

Linjetelefonen är fast kopplad till en automatröst i en knastrande eter - utan möjligheter till vidare förbindelser. Telefonen hade varit tyst hela förmiddagen. Eftersom det är fråga om lotshustruns livlina hör en så lång tystnad inte till vanligheten. Livlinen är bruten. I detsamma börjar lotshustruns mobil ringa. Förfrågningar börjar strömma in - förklaring avkrävs - telefonen lär tuta upptaget. Jag gör en snabbkoll på det lokala kablaget. Telefonnumret är kopplat till tre lurar. Alla variationer av kopplingar knastrar lika. Villan har en egen linje med eget nummer för ip-telefonen och adsl-bredbandet. Bredbandet fungerar, och ip-telefonen likaså. Nu har jag för första gången verklig nytta av ip-telefonen.

Mobila nätverket fungerar visserligen, men lotshustrun slappnar hellre av med en riktig lur mot örat. På en ordentlig telefonlinje. För att släcka sitt kommunikationsbehov far hon å stad till gammeltorpet i andra ändan av byn. Det passar mig bra för hon testar ju linjen samtidigt. Och linjen till gammeltorpet fungerar. Felet är därmed lokaliserat till villans kopplingar.

Lotshustrun gör många tappra och dyra försök att komma fram per telefon till felkontoret hos telefonoperatören Elisa. Hon når bara fram till en automatröst som mot betalning tjatar att den förväntade väntetiden är 15 minuter. Efter en timme ger hon upp. Jag har under tiden varit inne och kollat på Elisas virriga webbsajt. Elisa betjänar naturligtvis konsumenter enbart på finska. En vanlig människa utan Elisa-rutin hittar med säkerhet inte fram till kundbetjäningens webbformulär för felanmälningar. Formuläret är ytterst väl undangömt.

Jag fyller i formuläret med en noggrann beskrivning av linjeproblemet - och informerar samtidigt om att linjen med ip-telefon och bredband fungerar. På tisdag morgonen 16/6 kommer ett automatsvar, som bekräftar att problemet noterats och att det fått ett referensnummer. Någonting görs - mitt i allt kommer ett inkommande samtal. Rösten i andra ändan är nästan omöjlig att urskilja - knastret är överväldigande. Om en stund är telefonlinjen helt stum. Lotshustrun far hon å stad till gammeltorpet i andra ändan av byn för att genomföra det påbörjade samtalet. Mitt under samtalet börjar linjen knastra. Och om en stund är också den telefonlinjen helt stum. Problemet har eskalerat till en annan fastighet - 400 meter från villan. Jag fyller i webbformuläret med en ny felanmälan - och informerar samtidigt om att de linjen går till en helt annan fastighet. Automaten kvitterar däremot inte min nya felanmälan den här gången. Jag fyller i ytterligare ett formulär med anmälan om min oro. På onsdagen 17/6 får jag ett 'personligt' svar från kundbetjäningen: mina problem har noterats. Förväntad reparationstid är 2-5 arbetsdagar. Linjetelefonerna till villan och gammeltorpet förblir stumma i åtminstone två dygn.

Det som förvånar skeptikern i mig att ip-telefonen och adsl-bredbandet trots allt fortsätter att fungera. Tillsvidare i alla fall. Som tur är har jag trådlöst 3g-bredband i reserven. Trådlöst 3g-bredband är annars också en utmärkt lösning här i periferin strax utanför Esbo stadscentrum. I och med överraskande täta avbrott i glesbygdens elförsörjningen. It-telefonitjänsten Skype står i reservens reserv - med eller utan lur. Beroende på elförsörjningen. Men - en sak är helt säker. Man klarar sig inte mera utan mobiltelefon. Att ringa 112 i en nödsituation borde faktiskt höra till medborgarens rättigheter. Även på en linjetelefon.

Problemen med linjetelefonerna på villan och gammeltorpet repareras 16:45 på torsdagen 18/6. Men - 18:15 är telefonlinjerna igen helt stumma. Bägge mumren ringer på linjen hemma hos vänner och bekanta - men apparaterna på villan och gammeltorpet är helt döva och stumma. Jag fyller i två nya webbformulär och meddelar om felsituationen. Och äntligen - 21:45 på torsdagen 18/6 fungerar telefonlinjerna. Midsommarnätternas förväntade mardröm kanske aldrig bli verklighet?

Det blev sammanlagt fyra dygn utan möjlighet att ringa 112 i en nödsituation. Vi får vara tacksamma för att Elisa överhuvudtaget lät sina telefonmontörer jobba övertid. Och att de saknade reservdelarna numera går att få så snabbt från centrallager på andra sidan jordklotet. Det bedrövliga i Elisas kundbetjäning är faktiskt den totala avsaknaden av information och respons. Till och med på webben.

Med Mac OS X i Windows-miljö

2009-06-24T08:57:00.019+03:00

Expertiskrävande anpassningar.

Min vardagsmiljö domineras till 99% av datorer på Windows. De flesta nackdelarna på Apples iMac-dator i kommunikationen med min omgivning handlar givetvis om att köra Apples eget operativsystem Mac OS X. Apple-gemenskapen tycks väntevärdigt utgå från att vardagsmiljön till 99% domineras av datorer på operativsystemet Mac OS X.

Det finns turligen metoder och verktyg till buds för att anpassa Windows-vana användare på Mac OS X till en bättre vardag i Windows-miljö. Det är inte otänkbart att en nybörjare klarar sig med Apples tangentbord och Mighty mus i Mac OS X. Förutsättningen är att novisen inte behöver använda ens elementära kortval via tangentbordet och att allt behövligt funkar med enbart musens vänsterklick aktiverad. En andra förutsättning är förstås att förinstallerade applikationer på Dockan erbjuder allt som behövs. Rutinerade, Windows-vana användare har däremot en hel del expertiskrävande anpassningar framför sig på Mac OS X.

0. Anpassningar i Apples tangentbord och Mighty mus

Som väntat är Apples tangentbord och Mighty mus svåra att anpassa sig till i Mac OS X. Jag har hela tiden en luntlapp för tangentbordet nära tillhanda. De basala tangenterna är snarlika de som jag använder på ett pc-tangentbord. Till och med i kortval: motsvarigheten till tangenten 'Ctrl' i Windows är 'Cmd' i Mac OS X. Apples Mighty mus är väntevärdigt inställd med högerklicken inaktiverad. Det är en stor brist också i Mac OS X-miljö. Den uttrugade motsvarigheten till 'högermus' i Mac OS X är kortvalet 'Ctrl+musklick'. Jag går till preferenserna i Mac OS X och aktiverar högerklicken i Apples Mighty mus.

1. Allmän mobilisering mot säkerhetsrisker i Mac OS X

Mac OS X har så här långt överlevt på basen av en säkerhet som bara existerar tack vare att plattformen fortfarande inte är så populär och vanlig nog för att illdådare ska lägga tid och energi på att utnyttja säkerhetsrisker som finns i Mac OS X. En fråga som verkligen är värd att ställa är huruvida Apple är redo den dagen kanonerna riktas mot Mac OS X och dess användare. Mitt favorita antivirusprogram Avast 2.74 Mac Edition är tyvärr inte gratis (36 euro). Då jag nu ändå vill hålla gratis säkerhetskoll på Mac OS X så laddar jag ner och installerar antivirusprogrammet ClamXAv 1.1.1 för Mac OS X.

2. Installation och säker avinstallation av applikationer

Det tar sin tid innan jag fattar hur installation av applikationer går till i Mac OS X. När jag laddar ner program i Mac OS X är de oftast i .dmg-format (skivavbild). Jag installerar programmet med att helt enkelt dra ikonen in i Programmappen. Många programvaror hjälper till med att beskriva förloppet. Vissa program förväntar sig dock att jag ska ha färdig insikt om förloppet. Ibland finns det för all del en installator med, och då är det bara att låta installatorn automatiskt sköta hela processen. Programpaket i arkivformat packar jag upp och drar .app-filen in i Programmappen.

En egenart med Mac OS X är att det inte finns något verktyg för avinstallation - jag drar bara in programmet i papperskorgen. Ofta resulterar detta i att filer som tillhört programmet ligger kvar och skräpar. Jag laddar därför ner och installerar gratis programverktyget AppCleaner (1.2.2) som letar reda på filerna och tar bort dem. Jag drar det jag vill avinstallera in i AppCleaner-fönstret. Om jag glömmer mig och försöker dra in ett program direkt i papperskorgen, utan säker avinstallation, så erbjuder AppCleaner sig automatiskt att avinstallera programmet. Jag kan därigenom aktivt skydda viktiga program från att avinstalleras i misstag.

3. Meny i Sidopanelen i Finder som programstartare

Alla installerade applikationer i Mac OS X finns samlade i Programmappen. Jag kommer i princip åt att starta applikationer i Mac OS X med att öppna Programmappen i Finder och dubbelklicka på det önskade programmets ikon. Det är nästan som att ha programmens ikoner utspridda på Skrivbordet i Windows. Allra helst använder jag Sidopanelen i filhanteraren Finder som programstartare. Jag skapar programlistan med att helt enkelt dra programmets ikon från Programmappen in i Sidopanelen på Finder. Precis som i programlistan i Startmenyn i Windows.

De begränsade platserna på Dockan sparar jag för en handfull elementära applikationer som jag använder särskilt aktivt. Ikoner av applikationer som därutöver öppnas via Finder, samt ikoner av minimerade programfönster, visas nämligen också med egna utrymmeskrävande platser på Dockan.

4. Snabb överblick över öppna program och fönster

Funktionen Exposé är ett måste i Mac OS X, för att snabbt få en överblick över öppna program och fönster. En nackdel i användningen av Mac OS X är nämligen att det är svårare att hålla reda på öppna program och fönster än vad det är i Windows. Men genom att använda kortvalet 'Cmd+Tab' och funktionen Resumé kan jag behjälpligt kolla vilka program och fönster är öppna. Jag föredrar att minimera programfönster med att klicka på mittersta (gula) bollen i applikationsfönstrets övre vänstra hörn. Då lägger sig ikonerna i rad på Dockan, precis som på Windows aktivitetsfält - utan att avbryta aktuell programsituation. Det gäller för Windows-vana att se upp. Att alternativt klicka på vänstra (röda) bollen avslutar nämligen inte program utan minimerar aktiva program till en vit prick under ikonen på Dockan - men avbryter aktuell programsituation.

5. Vardagsmiljön domineras av MS Office på Windows

Jag laddar ner och installerar gratis Mac-versionen av kontorsprogramsviten OpenOffice 3.1.0. Openoffice går att ställa in så att jag får 'Word' (Writer) fast inställd på att öppna & deponera textdokument i .doc-format, 'Excel' (Calc) på att öppna & deponera kalkylark i .xls-format och 'Powerpoint' (Impress) inställd på att öppna & deponera presentationer i .ppt-format. Ordbehandlaren Writer öppnar utan problem textbilagor i .odt-format (Openoffice 3) och .docx-format (Office 2007).

Apples kontorsprogramsvit iWork '09 går däremot inte att ställa in på fasta Office-format. Varje deponering (export) innebär ett aktivt val av format. Ordbehandlaren Pages '09 öppnar inte alls textbilagor i .odt-format (Openoffice 3) men nog .docx-format (Office 2007). Jag sparar en massa pengar och problem med att inte köpa och installera Apples kontorsprogramsvit iWork '09.

6. Komplettering med bildinskanning på Mac OS X

Apple-gemenskapen erbjuder på Mac OS X drivrutiner enkom till skrivarfunktion för multifunktionsskrivaren HP PSC 2355. Men inga drivrutiner till skannerfunktion. Om jag köpt multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 för installation på Mac-dator så hade jag haft en komplett installations-cd för HP PSC 2355 all-in-one på Mac OS X. Nu har jag dessvärre min installations-cd på Windows XP. Webbtjänsten på HP bjuder på kompletta installationspaket för HP PSC 2355 all-in-one. Turligen för mig, oberoende av operativsystem, också på Windows Vista och på Mac OS X.

Implementeringen av skrivar- och skannerfunktioner är bättre integrerad i Windows än i Mac OS X. Det syns bland annat i det att HP-skannern är integrerad i importfunktionen i Picasa 3.1.0 på Windows - men inte i Picasa 3.0.5 på Mac OS X. I Mac-miljö stöds fotoassistenten Picasa enbart med import från kamera.

7. Anpassningar för andra än Apples egna filmformat

Som iMac-användare behöver jag inte vara försvarslös inför videoformat på Windows Media (.wmv). Jag laddar ner och installerar gratis tilläggsprogrammet Flip4Mac Windows Media Components for Quicktime (2.2.1.11), som förser filmuppspelaren Quicktime Player på Mac OS X med färdigheten att visa upp filmsnuttar direkt i .wmv-format. För att få största möjliga nytta av Quicktime Player laddar jag ytterligare ner och installerar gratis tilläggsprogrammet DivX 7 för Mac, som förser filmuppspelaren Quicktime Player på Mac OS X med färdigheten att visa upp populära DivX-filmsnuttar (.divx och .avi).

8. Anpassningar till ntfs-fildelning i Windows-nätverk

Det är en konst att åse delade ntfs-diskar i Windows-nätverk i Mac OS X. Fildelningen i Mac OS X är väntevärdigt inställd på afp-hantering i Mac-nätverk. Jag konfigurerar om inställningen till smb-hantering i Windows-nätverk. Nu syns delade nätresurser automatiskt när jag startar upp Mac OS X. Till och med den externa 320GB nätdisken syns utan problem. Nätresurser som jag startar upp mitt i sessionen kan jag snabba på till åsyn med att använda funktionen 'Anslut filserver'. Det som är tacksamt i nya Mac OS X 10.5.7 är att mappningen till delade nätresurser sparar sig. Jag behöver inte upprepa mig. Delade nätresurser på Windows Vista kräver lösenord men jag ställer in dialogen i Mac OS X så att lösenordet sparar sig hela sessionen.

I och med ntfs-fildelningen kan jag i Mac OS X fritt öppna och kopiera filer från delade nätresurser och till och med ändra och deponera filer till delade nätresurser. Filer i Windows-partitionen i Boot Camp kan jag normalt bara öppna och kopiera i Mac OS X. Då jag använder Mac OS X parallellt med en Windows-installation måste jag vid behov köpa och installera betalprogrammet NTFS for Mac OS X 7.0 (30 euro) för att få fulla skrivrättigheter i Mac OS X till ntfs-diskar i Windows-partitionen.

9. Mac OS X parallellt med en Windows-installation

Det är inte helt oproblematiskt att gå över till Mac OS X. Jag använder aktivt programsviten Nero 7 Premium i dvd-hantering samt för bildredigering och -manipulering Paint Shop Pro (6.02). Gratisprogrammet DVD Shrink (3.2) är flitigt i användning vid säkerhetskopiering av dvd-filmer. Den gemensamma nämnaren är att dessa program bara kan köras på operativsystemet Windows. Jag måste därför köra Windows parallellt med Mac OS X på Apples iMac-dator. På Mac OS X kommer jag dock vid behov åt de bearbetade filerna i Windows-partitionen.

Installationen av parallella operativsystemet Windows XP SP3 i Dual Boot via Boot Camp på operativsystemet Mac OS X 10.5.7 går överaskande elegant. Processen kräver givetvis en ansenlig Windows-vana. Och då jag har Windows installerat på iMac-datorn så fungerar den precis som jag är van vid i Windows. Med förbehåll till Apples tangentbord och Mighty mus.

Uppdatering:

I motsats till Windows Vista bjuder Windows XP inte på dvd-decoder för uppvisning av dvd-filmer. I brist på gratisalternativ ser jag mig tvungen att köpa och installera dvd-decodern Cineplayer 2.3.1 för Windows XP (15 euro).

Bildredigering utom Windows

2009-06-19T10:14:00.015+03:00

Ett under i människovänlighet.

Mitt favorita bildredigerings och -manipuleringsprogram Paint Shop Pro 6.02 binder mig effektivt till Windows-miljön. PaintShop Pro 6.02 av årsmodell 1998 finns bara på operativsystemet Windows. Betalprogrammet har snällt migrerat till Windows Vista SP2 Home Edition. Jag får i början en informativ varningssignal i Paint Shop Pro 6.02 i Vista-miljö.

Men nu fungerar bildredigeraren klanderfritt. Tricket är att fixera programmets kompabilitetsnivå (Windows NT4.0 SP5) via 'Kontrollpanelen', inte via högermusen. Och att väntevärdigt köra programmet som Administrator.

Bildbehandlaren Paint Shop Pro 6.02 är faktiskt den sista versionen den ursprungliga tillverkaren (Jasc Software, 1998) gav ut. Programmet är överraskande kraftfullt och mångsidigt men ändå ett under i människovänlighet. De versioner nuvarande tillverkaren (Corel Corporation) givit ut av Paint Shop Pro är kraftfulla men å andra sidan minst lika människofientliga som Adobes bildbehandlingsprogram Photoshop.

Jag har kollat in en hel del alternativa bildhanteringsprogram men inget alternativ kan ens närmelsevis mäta sig med fenomenalt kraftfulla och samtidigt användarvänliga PaintShop Pro 6.02. Programmet kan naturligtvis inte installeras på Mac OS X men teoretiskt kanske nog via Wine på Linux Ubuntu. I praktiken betyder det att jag har starka motiv att inte överge bildredigering och -manipulering i Windows-miljö till fördel för vare sig Mac OS X eller Linux Ubuntu. Och - att jag har starka motiv att installera betalprogrammet PaintShop Pro 6.02 på operativsystemet Windows XP SP3 på stationära iMac-datorn Alice. Vilket jag också har gjort.

Gratis bildredigerings och -manipuleringsprogrammet Gimp är störst i bildbehandling inom öppen källkod. Adobes bildbehandlingsprogram Photoshop vinner över det, men Gimp är inte långt bakom på de flesta punkterna. För att vara ett helt fritt program, är det mycket imponerande. Det har det allra mesta man kan kräva av ett avancerat verktyg för bildbehandling. Jag har installerat bildbehandlingsprogrammet Gimp i version 2.6.6 på Mac OS X 10.5.7 på stationära iMac-datorn Alice. Och i version 2.6.6 på Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Scaleo-datorn.

Jag använder i avancerad bildmanipulation en kraftfull coctail av bland annat lager/transparens/opacitet. Denna coctail är otroligt lätt att använda i Paint Shop Pro 6.02. Trots att Gimp 2.6.6 är redigare än sina tidigare versioner har jag ännu inte i det programmet lyckats med motsvarande bildmanipulation. Jag klarar mig med 2-3 simpla verktyg i Paint Shop Pro 6.02. Sortimentet av (eventuellt) behövliga verktyg verkar otroligt drygt och fragmenterat i Gimp 2.6.6. Jag får ta skeden i vacker hand och bläddra vidare efter vinkar i Gimp Tutorials. På officiella Gimp-sajten finns 44 guider som täcker både grundläggande och avancerade handlingar.

Fotohanteringen sköter jag primärt (99,9%) på Windows med Googles fenomenala fotoassistent Picasa. Picasa är installerad i version 3.1.0 på Windows Vista och XP, i version 3.0.5 på Mac OS X 10.5 samt i version 3.0.0 på Ubuntu 8.10 och 9.04. I fall om fotoredigering är Picasa-versionerna likvärda, oberoende av operativsystem. Picasa är överraskande kraftfullt och mångsidigt och ett under i människovänlighet. I min vardags-miljö har det med lätthet konkurrerat ut alternativa fotoassistenter i Windows (Photo Gallery), Mac OS X (iPhoto) och Linux Ubuntu (F-Spot).

Fotoassistenten Googles Picasa och bildbehandlaren Paint Shop Pro har en gemensam nämnare - ett furstligt ljusbord för arkiverade bildminiatyrer. Det är en mäktig innovation i Paint Shop Pro - med tanke på årtalet 1998.

Uppdatering:

Linux-gemenskapen skryter om en ordentligt förbättrad Wine-hantering av för installering av Windows-program i Ubuntu 9.04 (8.10). Jag installerar bildbehandlaren Paint Shop Pro 6.02 från installations-cd (original: Windows NT4). Wine Windows programstartare installerar utan knot Windows-programmet (högermus/Setup.exe). Installationen beter sig precis som i Windows-miljö. Bildbehandlaren Paint Shop Pro 6.02 startar upp normalt men avbryts/avslutas av ett felmeddelande. Det är troligtvis fråga om samma (register)funktion som harmlöst aktiverade en informativ varningssignal i Vista-miljö. Wine-miljön i Ubuntu 8.10 (9.04) klarar dock inte av funktionskravet utan avslutar programmet.

Jag går in i Wine-menyn och avinstallerar programmet 'Paint Shop Pro' (Applikationer-->Wine-->Avinstallera Wine-programvara). Installationen lämnar tyvärr efter sig en massa rudiment. Jag går in på virtualskivan i Wine (Applikationer-->Wine-->Bläddra i C:/) och raderar programmappen 'Paint Shop Pro'. 'Paint Shop Pro' syns ännu i programmenyn under Wine. Jag går in i Huvudmenyn under Wine (Inställningar-->Huvudmeny-->Program-->Wine) och kruxar av programpositionerna för 'Paint Shop Pro'. Positionerna låter sig inte raderas men som avkruxade syns de i alla fall inte mera i programmenyn under Wine.

Frestelser i Apples iWork '09

2009-06-17T09:39:00.027+03:00

MS Office dominerar vår vardag.

Apple-gemenskapen bjuder i betalprogramsviten iWork '09 på grafiskt 'sockrade' frestelser för köpsugna unga Mac-entusiaster. Men Apples kontorsprogramsvit iWork '09 är nog inte värd sitt pris (79 euro). Inte i vår vardag som domineras av MS Office på Windows. I synnerhet inte då MS Office 2008 för Mac (Home and Student) sjunkit i pris (126 euro).

Ordbehandlaren Pages i iWork '09 klarar mig veterligen normalt varken av att öppna textdokument i .odt-format eller att öppna textdokument i .docx-format. Trots att Apples Textedit 1.5 på Mac OS X 10.5.7 är färdigt kapabel att öppna, hantera och deponera textdokument i .odt-format (Openoffice 3.1) samt öppna, hantera och deponera textdokument i .docx-format (MS Office 2007).

Jag laddar ner och installerar Apples kontorsprogramsvit iWork '09 till provs på stationära iMac-datorn på Mac OS X 10.5.7 (451MB). Efter 30-dagars perioden kan jag inte längre gratis deponera iWork-dokument - men nog fortsätta att gratis öppna dokument i iWork-formaten. Efter installationen trugar uppdateringsfunktionen direkt ut 'iWork Update 2' (45MB), som uppdaterar ordbehandlaren Pages till version 4.0.2, kalkylprogrammet Numbers till version 2.0.2 och presentationsprogrammet Keynote till version 5.0.2. Men - nu kan jag i praktiken fritt köra jämförelser med iWork-konkurrenterna MS Works 8.5 på Windows XP och Openoffice 3.1 på Mac OS X.

Som väntat klarar Apples ordbehandlare Pages 4.0.2 av att öppna och deponera textdokument i .doc-format (Office 2003). Till min överraskning klarar Pages på Mac OS X 10.5.7, trots högljudda protester, av att öppna textdokument i .docx-format (Office 2007) - exporten kan dock Pages bara göra i .doc-format. Och som väntat klarar inte ordbehandlaren Pages av att öppna dokument i .odt-format (Openoffice 3.1). Pages 4.0.2 på Mac OS X 10.5.7 klarar som väntat av att öppna textdokument i .cwk-format (Apple iWork '06) - deponering av dokument i .cwk-format kan dock Pages bara göra i sitt eget .pages-format (Apple iWork '09).

Kontorsprogramsviten MS Works 8.5 erbjuds gratis för installation (normalt 38 euro) i bärbara Vista-datorn Nemi. Det betyder att jag via MS Works 8.5 på Windows Vista SP2 och Windows XP SP3 har tillgång till ordbehandlaren 'Word', kalkylatorn 'Excel', databasen 'Access' och läsaren för presentationer - Powerpoint 2003 Viewer. Jag installerar MS Works 8.5 på stationära iMac-datorn på Windows XP SP3. Ordbehandlaren i MS Works är färdigt kapabel att öppna och deponera textdokument .doc-format (MS Office 2003) Men för att kunna öppna och deponera textdokument i MS Works i .docx-format (Office 2007) måste jag installera gratis tilläggsprogrammet Microsoft Office Compatibility Pack SP1. Och för att kunna öppna och deponera textdokument i MS Works i .odt-format (Openoffice 3.1) måste jag därutöver installera gratis tilläggsprogrammet Sun ODF Plugin for Microsoft Office.

Varken Apples Textedit 1.5 på Mac OS X 10.5.7 eller ordbehandlaren i MS Works 8.5 på Windows XP SP3 klarar av att öppna skräpbilagor i .cwk-format (Apple iWork '06). Eller att öppna motsvarande texdokument i .pages-format (Apple iWork '09). Och det klarar inte heller ordbehandlaren Writer i Openoffice 3.1 på Mac OS X 10.5.7. Gratisprogramsviten Openoffice 3.1 för Mac vinner stort i det att programsvitens ordbehandlare Writer är färdigt kapabel att öppna och deponera textdokument i .docx-format (MS Office 2007). Openoffice 3.1 för Mac har framom Apple iWork vunnit till sig sin givna plats bland de fyra elementära applikationerna i Mac OS X.

En klar nackdel i Apples kontorsprogramsvit iWork '09 är att jag inte kan ställa in programmen så att jag alltid deponerar officedokument i .doc-, .xls- eller .ppt-format (MS Office 2003). I kontorsprogramsviten Openoffice 3.1 för Mac kan jag ställa in (Alternativ-->Ladda/Spara-->Allmänt-->Dokumenttyp) motsvarande program så att jag alltid skriver ut officedokument i .doc-, .xls- eller .ppt-format (MS Office 97/2000/XP). Den inställningen gör livet mycket enklare för mig i min vardagsmiljö som domineras av MS Office på Windows.

Uppdatering:

Förutom den ovan nämnda massiva uppdateringen 'iWork Update 2' bjuder Mac OS X 10.5.7 uppdateringsfunktionen i början av juni månad 2009 på ett helt drös av 'bot och bättring' - mediaspelaren iTunes uppdateras till version 8.2.0 och filmuppspelaren Quicktime till version 7.6.2 (samt omstart av Mac OS X). Trådlösa kommunikatorn Airport uppdateras till version 5.4.2. Trådlösa uppkopplaren Bluetooth får en firmware-uppdatering till version 2.0 (samt två omstarter av Mac OS X). Programsviten iLife uppdateras till version 9.0.3 i sällskap med uppdateringar av musikmaskinen Garageband till version 5.0.2, brännaren iDVD till version 9.0.3, fotoassistenten iPhoto till version 8.0.3 och filmredigeraren iMovie till version 8.0.3 (samt omstart av Mac OS X). Webbläsaren Safari uppdateras först till version 4.0 och sedan till 4.0.1 (samt två omstarter av Mac OS X). Java-tillägget begåvas med säkerhetsuppdateringen 'Update 4'. Virusskyddet ClamXav låter sig uppdateras till version 1.1.1 (0.95.1).

Linux-gemenskapen ligger inte heller på latsidan. Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty begåvas under juni månad med 101 säkerhetsuppdateringar och tre omstarter (Ubuntu 8.10 Intrepid, 43 säkerhetsuppdateringar och två omstarter).

Uppdatering:

Frågan är om jag ens i fortsättningen vill ha Apples kontorsprogramsvit iWork '09 gratis i min vardagsmiljö, som ju helt domineras av kontorsprogramsviten MS Office på Windows. Det inte motiverat att ensamt använda iWork '09 i it-medborgerligt självförsvar mot sporadiska skräpbilagor i .cwk- eller .pages-format (Apple iWork). Jag har faktiskt till mina vardagsbehov mindre problem och större nytta av gratis kontorsprogramsviten Openoffice 3.1 för Mac.

Jag kommer dock under 30-dagars provperioden gratis åt att studera Apples fildelningstjänst iWork.com. Mitt Apple ID (på iTunes Store) fungerar direkt på iWork.com. Apples iWork.com kör (precis liksom programsviten iWork '09) med grafiskt 'sockrade' frestelser för köpsugna unga Mac-entusiaster. I användning visar sig iWork.com närmast vara en fast Apple-knuten konkurrent till Microsofts fildelningstjänst Office Live Workspace. Apples iWork.com fungerar mångsidigare i det att uppladdade dokument (oberoende av originalets format) kan laddas ner valbart i .pages-, .doc- eller .pdf-format. Uppladdade dokument sparas bara i 120 dagar på iWork.com. Det ska bli spännande att se hur Apples fildelningstjänst iWork.com fungerar efter 30-dagars gratisperioden gått ut.

Nero 7 Premium i rampljuset

2009-06-12T09:34:00.029+03:00

Utradering av insprängd reklam.

Betalprogramsviten Nero 7 Premium är min favorita programvara för cd- och dvd-bränning. Den har dessutom allt som behövs för att kunna skapa, kopiera, redigera och organisera digitala media. Oavsett om det handlar om musik, filmer, bilder eller TV så finns verktygen för att professionellt ta hand om media. Och trots allt, konsumentvänligt.

Gammeldatorerna, min stationära xp-dator Scaleo och lotshustruns bärbara xp-dator Amilo, har vardera vid anskaffningen oem-versionen av Nero 6 Express färdigt förinstallerad - med Nero 6 Digital och filmredigeraren Nero Vision 3. Året är 2007 och jag utnyttjar ett förmånligt specialerbjudande. Hela Nero 6 Digital uppgraderas till Nero 7 Premium. För 32 euro. Och på köpet kommer dessutom en färsk online uppdatering till Nero 7 Premium Reloaded.

Upphovsrättsligt sett kan jag bara ha programsviten Nero 7 Premium installerad på Windows XP. Vista-datorn Nemi har förinstallerade dvd-brännaren Windows DVD Maker på Windows Vista. I och med den extra programsviten iLife '09 i Mac-datorn Alice har jag på Mac OS X tillgång till förinstallerade dvd-brännaren iDVD 7.04. Linux-miljön bjuder i Ubuntu 9.04 (8.10) gratis på förinstallerade dvd-brännaren Brasero 2.26.0. Inget av alternativen kan ens närmelsevis mäta sig med fenomenala dvd- och iso-brännaren Nero Burning Rom. I princip kan programsviten Nero 7 Premium installeras på Windows Vista. Men - inte ens teoretiskt på Mac OS X eller Linux Ubuntu. Nero 7 Premium finns bara på operativsystemet Windows. Detta betyder i praktiken att jag har starka motiv att inte överge Windows-miljön till fördel för vare sig Mac OS X eller Linux Ubuntu. Och - att jag har starka motiv att installera Nero 7 Premium på operativsystemet Windows XP på stationära iMac-datorn Alice.

Mest användning har jag av dvd- och iso-brännaren Nero Burning Rom. Men bara sporadisk användning av filmredigering i Nero Vision och konvertering i Nero Recode. Eller filmuppvisning i Nero Showtime och tv-inbandning i Nero Home Media Center. Jag har till provs rippat sparvärda 45 minuters avsnitt av tv-serier från dvd-skiva till .mpg-format (mpeg-2) på datorns hårdskiva. På mindre än 15 minuter, med hjälp av importfunktionen i filmredigeraren Nero Vision 4. Men jag besparar mig besväret att redigera videosnuttarna i filmredigeraren på datorn. Om jag putsar upp någon videosnutt så gör jag det färdigt, före dvd-bränningen, på Sony speldosans hårdskiva.

Jag rippar sporadiskt sparvärda avsnitt av tv-serier från färdigt redigerade dvd-skivor till .mp4-format (mpeg-4). Med konverteringsfunktionen i Nero Recode. På mindre än 15 minuter. Sparvärda långfilmer kopierar jag allra helst från färdigt redigerad dvd-skiva till speglat iso-format, med konverteringsfunktionen i gratisprogrammet DVD Shrink. På mindre än en timme. Sporadiska inbandningar i Windows Media Center sparar jag oredigerade i .dvr-ms-format på Vista-datorn Nemi - eller på delade näthårddiskar. Detta .dvr-ms-format är direkt visbart på filmuppspelaren Nero Showtime 3 och Windows Media Player 11.

Jag infekterades tillfälligtvis av en trendig DivX-fluga. Jag har fyra över 2 timmars långfilmer färdigt i .mpg-format (mpeg-2) på hårdskivan. De låter sig nu alla komprimeras till .divx-format (mpeg-4) - i realtid, på 9 timmar. Ett par timmar till och har jag en dvd5-skiva med fyra långfilmer på sammanlagt nästan 9 timmar. De visar sig snällt upp på fenomenala speldosan Sony RDR HXD870B. Jag kan i teori spara in på antalet fysiska dvd-skivor i filmlagret. Men bara genom att tumma på bildkvaliteten och slösa massor av tid och besvär.

Multimediaspelaren Sony RDR HXD870B bjuder på fenomenalt konsumentvänlig redigering av hdd-videon. Onödiga snuttar i början och slutet av exempelvis 90-100 minuters långfilmer är bortklippta i ett nafs. Radering av insprängd reklam är lätt som en plätt. Putsjobbet tar 10-15 minuter, och filmen är klar med det. Snabbkopiering till dvd-skiva på 10-15 minuter är ett extra bonus. Motsvarande putsjobb på mediadator, med exempelvis filmredigeraren Nero Vision 4, kräver minst 25-30 minuter. Men - filmen är inte klar med det. Kopiering till dvd-skiva, eller export som .mpg-fil på hårdskiva, kräver i så fall ytterligare realtid på 90-100 minuter.

Kopieringsskyddade dvd-filmer låter sig lätt spelas upp av olika filmuppspelare, oberoende av operativsystem. Men - den lagstadgade rätten att kopiera inköpta dvd-filmer kan inte normalt utnyttjas av oss vanliga människor. Betalprogramsviten Nero 7 Premium går exempelvis inte med på att kopiera krypterade dvd-filmer. Jag laddar ner och installerar komprimeringsprogrammet Dvd Shrink 3.2, på både stationära xp-datorn Scaleo och på Vista-datorn Nemi. Helt gratis dessutom. Jag har till och med en bruksanvisning för Dvd Shrink. Jag får till stånd en komprimerad 4,4GB (Nero-kompatibel) .iso-fil. Snabbt dessutom, på 15 minuter. Köpta dvd-filmer kan komprimeras till halva lagerutrymmet - utan att bildkvaliteten nämnvärt lider. Och därvid halveras också överföringstiden till filmlagret på näthårddisken. Jag kan när som helst kopiera och bränna en fungerande fysisk dvd-skivkopia av .iso-filen. På mindre än en halvtimme. Dvd-kopian kan dessutom spelas upp och kopieras (dubbas) på fenomenala dvd-speldosan Sony RDR HXD870B. Jag kan vid behov också spela upp filmen .iso-filen direkt på gratisprogrammet VLC Media Player (0.9.9a). Och då, helt oberoende av datorns operativsystem faktiskt.

Nero 7 Premium Reloaded är en fullfjädrat multimedial programsvit. Och inte bara i cd-/dvd-hantering utan också som alternativ till Windows Media Center som hemmets mediacenter. Nero Home Media Center är mitt Windows XP-alternativ till Windows Media Center i Windows Vista. Suveräna Windows Media Center är i flitigt tv-bruk i Vista-miljön. De mindre användarvänliga XP-konkurrenterna Nero Home Media Center (och Anysee Media Center) används inte just mera. Windows Media Center bandar in tv-program i ett eget .dvr-ms-format (mpeg-2). Videoredigeraren Nero Vision 4 klarar till och med vid behov av .dvr-ms-filernas putsning.

Uppdatering:

Programsviten Nero är erkänt svår att avinstallera. Och att installera om på nytt. En normal avinstallation av Nero 6 Express lämnar kvar fragment. Ominstallation av Nero 7 Premium kan gå helt i baklås, och då är ingen räddning av Windows Systemåterställning att vänta. Nero-verktyget 'Clean Tools' sköter lyckligtvis avinstallationen av bråkstaken Nero 6 Express. De sista Nero-rudimenten låter sig putsas bort för hand. Och då lyckas en komplett ny-installation av Nero 7 Premium.

Uppdatering:

Jag noterar ett säreget fenomen. Filmuppspelaren Windows Media Player 11 förvärvar mpg- och divx-decoder via installationen av filmuppspelaren Nero Showtime 3. Komplettering med ac3-filter i Windows Media Player 11 och Nero Showtime 3 är nödvändigt i dagsläget. Neros egen dvd-decoder i filmuppspelaren Nero Showtime 3 klarar inte av hårt krypterade dvd-filmer som exempelvis 'Mamma Mia' (dvd9 7,15GB). Nero Showtime klarar dock galant av löst krypterade dvd-filmer som 'Concerto em Lisboa' (dvd9 6,08GB). Liksom också alla inköpta krypterade dvd-original av filmserien 'Harry Potter'.

Jag har köpt och installerat dvd-decodern Cineplayer 2.3.1 för Windows XP (15 euro) på stationära macxp-datorn Alice. Cineplayer hjälper filmuppspelaren Windows Media Player 11 - men inte på något sätt filmuppspelaren Nero Showtime 3. Men trots problem med originalet klarar Nero Showtime galant av säkerhetskopian av 'Mamma Mia' (dvd5 4,29GB), som körts genom komprimeringsprogrammet Dvd Shrink 3.2.

Uppdatering:

Det mångsidiga brännarprogrammet Nero Burning Rom är svårt att ersätta i Windows XP. Det finns gratisprogram för Windows XP, som i princip klarar det som vi vanliga människor kan tänkas behöva av ett cd/dvd-brännarprogram. Gratis brännarprogram, som Burnaware Free 2.3.6 och CDBurnerXP 4.2.4 med flera, klarar elegant av cd/dvd-bränning i Windows XP, som att skapa en musik-cd/dvd från musikfiler i mp3-format eller att ta backup på datafiler genom att bränna filerna som data-cd/dvd.

Barriärer mellan olika filsystem

2009-06-10T10:38:00.019+03:00

Skrivrättigheter till NTFS-diskar.

Filsystem är turligen ingenting som vi vanliga människor behöver bry oss om. Än mindre om skillnader och barriärer mellan olika filsystem. Sådant kan vi lugnt lämna åt nördiga finsmakare som föredrar att inte primärt använda samma Windows-operativsystem som vi andra.
Jag har förvärvat ytlig erfarenhet av parallella (konkurrerande) operativsystem i två hemdatorer.

Apples iMac-dator Alice kör parallellt med Mac OS X 10.5.7 i ena partitionen och Windows XP i den andra. Stationära xp-datorn Scaleo kör parallellt med Windows XP i ena partitionen och Linux Ubuntu 8.10 i den andra. I normal användning har jag inga som helst problem av de olika filsystemen. Men jag är nyfiken - så jag tar till överdrifter för att få reda på var gränserna för samspelet går i normal användning.

Både Mac OS X och Linux Ubuntu är normalt försedda med fulla färdigheter att läsa och kopiera innehåll från ntfs-diskar i Windows-partitionen (Read Only). Detta räcker i princip åt mig, för jag jobbar till 99% i en primär Windows-miljö. Och om jag sporadiskt jobbar parallellt i Mac OS X eller Linux Ubuntu och behöver någonting från Windows-partitionen så är det bara att ta sig för - utan att desto mera reflektera över olika filsystem. Knepigare är det däremot om jag råkar jobba i Mac OS X eller Linux Ubuntu och vill skriva eller uppdatera till Windows-partitionen (Read & Write). Detta lyckas normalt inte. Men jag kan enkelt kringå bristen med att skriva eller uppdatera till en portabel usb-minnessticka (fat). Den informationen (max 4GB) är också läsbar på Windows XP. Även om i ett separat skede.

Linux-gemenskapen bjuder gratis på en färdigt preparerad lösning på ntfs-bristen (Read & Write) i parallell miljö. Om jag använder Ubuntu parallellt med en Windows-installation kan jag i Linux Ubuntu aktivera skrivrättigheter till ntfs-diskar i Windows-partitionen. Då jag använder Mac OS X parallellt med en Windows-installation måste jag dessvärre köpa och installera betalprogrammet NTFS for Mac OS X 7.0 (30 euro) för att få motsvarande skrivrättigheter i Mac OS X till ntfs-diskar i Windows-partitionen. Gratisprogrammet för Linux finns färdigt i programlagret på Ubuntu 8.10 på stationära Scaleo-datorn och på Ubuntu 9.04 på bärbara Amilo-datorn. Jag aktiverar till provs skrivrättigheter till ntfs-diskar i Windows-partitionen i vardera Ubuntu-datorn (Program > Systemverktyg > Konfigurationsverktyg för NTFS-skrivstöd). Och visst funkar gratislösningen i Linux Ubuntu (Read & Write).

Lustigt nog har jag inga begränsningar i skrivrättigheter till delade ntfs-diskar i Windows-nätverket. Jag kan fritt läsa och kopiera (Read Only) innehåll från delade ntfs-diskar på nätkopplade datorer på Windows till nätkopplade datorer på Mac OS X eller Linux Ubuntu. Därutöver kan jag fritt skriva och uppdatera (Read & Write) innehåll till delade ntfs-diskar på nätkopplade datorer på Windows från nätkopplade datorer på Mac OS X eller Linux Ubuntu. Jag kommer till och med åt att läsa och kopiera till, samt att skriva och uppdatera från min ntfs-delade 320GB Maxtor näthårddisk på Windows-nätverket. Samtidigt, faktiskt - från samtliga nätkopplade datorer - oberoende om datorn är på Windows, Mac OS X eller Linux Ubuntu.

Windows ser inte in i Mac OS X eller Linux Ubuntu:

Begränsningen i parallell Windows-miljö (Dual Boot) är antagligen en taktisk manöver i Mac OS X och Linux Ubuntu, ägnat att dra en gräns för nyfikna men orutinerade Windows-användare. Då jag jobbar parallellt i Windows XP kan jag varken läsa eller kopiera (Read Only) innehåll från partitioner i Mac OS X eller i Linux Ubuntu. I Windows XP kan jag inte heller läsa eller kopiera (Read Only) innehåll i Windows-nätverket från delade mappar på nätkopplade datorer på Mac OS X eller på Linux Ubuntu. Men det begränsar mig inte nämnvärt i praktiken. Jag producerar ju 99,9% av allt relevant innehåll i min primära Windows-miljö. Och resten kan jag vid behov hantera via en portabel usb-minnessticka (fat). Den informationen (max 4GB) är också läsbar på Windows XP. Även om i ett separat skede.

Om finsmakare till äventyrs jobbar till 99% i en parallell Mac-miljö kan de förstås vid behov köpa och installera betalprogrammet MacDrive 7 for Windows (38 euro). Då kommer de i Windows-miljö fritt åt att läsa och kopiera till (Read Only) samt att skriva och uppdatera (Read & Write) från Mac-diskar. Om finsmakare å andra sidan i parallell Windows-miljö fritt vill komma åt att läsa och kopiera till (Read Only) samt att skriva och uppdatera (Read & Write) från ext2/ext3-diskar i Ubuntu 8.10/9.04 så finns två nördiga gratisalternativ till buds - Open Source programmet Ext2Fsd 0.46a eller Ext2 Installable File System for Windows.

Själv har jag i praktiken inga som helst behov att via Windows XP se direkt in i filsystemen på Mac OS X eller Ubuntu (8.10/9.04). Min alternativa behovsprövade lösning är trygg/enkel - en gemensam portabel (max 4GB) usb-minnessticka (fat).

Uppdatering:

Jag har i början problem att se delade ntfs-diskar i Windows-nätverket i Mac OS X. Fildelning i Mac OS X är tyvärr väntevärdigt inställd på afp-hantering i Mac-nätverk. Jag konfigurerar om inställningen till smb-hantering i Windows-nätverk. Och nu syns delade nätresurser automatiskt när jag startar upp Mac OS X. Nätresurser som jag startar upp mitt i sessionen kan jag snabba på till åsyn med att använda funktionen 'Anslut filserver'. Det som är fenomenalt i nya Mac OS X 10.5.7 är att mappningen till delade nätresurser sparar sig. Jag behöver inte upprepa mig. Delade nätresurser i Vista-datorn Nemi kräver för all del lösenord - men jag ställer in dialogen så att lösenordet sparar sig under hela sessionen.

Processen för 'Anslut filserver' är enklare i Mac OS X 10.5.7 än motsvarande process i Linux Ubuntu 8.10/9.04. Processen i Mac OS X ger mig den behövliga insikten i hur jag ska använda processen 'Anslut filserver' i Linux Ubuntu. Sålunda har jag numera inga problem att se delade ntfs-diskar i Windows-nätverket i Linux Ubuntu.

Updatering:

Jag laddar ner och installerar till provs gratisprogrammet 'Ext2 Installable File System for Windows' på Windows XP på stationära Scaleo-datorn. Det finns en (överflödig) Ubuntu-partition på hårdskivan-C som jag inte mera kommer in på normalt via Grub-menyn. Nu kommer jag i Windows-miljö fritt åt att läsa och kopiera från (Read Only) samt att skriva och uppdatera (Read & Write) till ext2/ext3-diskar i Ubuntu-partitionen. Jag kan ställa in programmet så att Ubuntu-partitionen på hårdskivan-C föredömligt syns som en egen enhet-X i Windows Utforskaren. Av någon anledning visar inte Ext2-programmet (numera) upp Ubuntu-partitionen på hårdskivan-D.

Jag har minimerat partitionen-X, vilket betyder att Windows stup i ett påpekar om att skivutrymmet håller på att ta slut. Efter att jag raderar bort några (överflödiga) filer i Ubuntu-partitionen börjar dock Windows i något skede pocka på att jag ska 'formatera om skivutrymmet'. För att slippa gnället avinstallerar jag Ext2-gratisprogrammet. Avinstallationen kräver mig på omstart av datorn.

Koll på Windows Vista i SP2

2009-06-05T10:16:00.015+03:00

Exfat-färdighet också i XP-miljö.

Bärbara Vista-datorn Nemi uppdaterades 2008 till SP1 på Floradagen. Det gångna 12 månaderna har förlöpt helt utan problem. Jag har inte ens pinats av UAC-dialogen i Windows Vista. Och Windows Vista fyller mina förväntningar i jämförelsen till Mac OS X. Jag inser då att det finns en intuitiv programstartare i Windows Search 4.0.

Precis som i Mac-gemenskapens hyllade Spotlight-funktion i Mac OS X alltså. Och bäst av allt. Media Center i Vista-miljön är helt fenomenal i vardagsbruk. Helt överlägsen motsvarande Apple-miljö i Mac OS X.

Bärbara Vista-datorn Nemi är huvudsakligen i lotsen bruk. Men visst har jag hunnit leka med en hel del finesser för det. Som att uppdatera webbläsaren till Internet Explorer 8. Och att förse programsviten MS Office 2000 (och MS Works 8.5) med färdigheter att hantera dokument i OpenOffice odf-format. Och så har jag slutligen fått min favorita bildredigerare PaintShop Pro 6.02 att fungera problemfritt också i Vista-miljö. Tricket är att fixera programmets kompabilitetsnivå (NT4.0 SP5) via Kontrollpanelen (inte via högermusen). Och att köra programmet som Administrator.

Uppdateringen till SP2 kräver att jag redan har SP1 för Windows Vista installerat. Alla säkerhetsuppdateringar och andra hotfixar från det att SP1 lanserades, är nu en del av SP2. Och precis som med SP1 följer med SP2 ett programverktyg (compcln.exe) med vilket jag kan ta bort alla uppdateringar (dubletter) som tidigare installerats och som nu är en del av Windows Vista SP2. Intuitiva programstartaren i Windows Search 4.0 hittar programmet - det är bara att markera programmet och klicka igång det med musen. Jag frigör på så sätt en hel del diskutrymme men jag kan å andra sidan inte avinstallera SP2 efter att jag kört verktyget.

SP2-uppdateringen 2009 på pingstdagen är helt odramatisk. På en trekvarts timme har uppdateringen laddats ner och installerats. En snabbkoll visar att allt i Vista-miljön fungerar som det ska. SP2 är jämfört med SP1 en ganska stor uppgradering (344MB) som tillför en hel del nya funktioner till Windows Vista. Många 'förbättringar' i SP2 berör inte mig. Windows Search 4.0 kommer i vissa fall upp till 30% bättre prestanda i sökningar, men jag är inte missnöjd med den tidigare prestandan heller. Generellt förbättras minneshantering och prestanda i hela operativsystemet. Och batterisparfunktionerna förbättras med 10%. SP2 innebär dessutom stabilare anslutning till trådlöst nätverk (wlan/wifi) efter att datorn startas från viloläge.

Till råga på allt läggs det med SP2 till stöd för att bränna blu-ray-skivor direkt i Windows Vista. Min nuvarande dvd-enhet klarar dock inte av blu-ray, varken att läsa eller bränna. Färdigheten för Bluetooth 2.1 har inte stört användningen av min trådlösa bluetooth-mus. Och färdigheten för nya filsystemet exfat har inte heller stört operationer i nuvarande filsystem (fat32/ntfs). Filsystemet exfat stöder närmast utbyte av stora mediefiler till mobila enheter, och kan även stöda datumstämplar mellan olika tidszoner. Vid behov kan jag ladda ner och installera exfat-färdigheten också i XP-miljö.

Uppdatering:

Windows Vista SP2 bjuder inte bärbara Vista-datorn Nemi på någon dramatisk förbättring i vardagens tristess. Förbättringarna riktar sig antagligen närmast till nyare (64-bitars) Vista-datorer och till utbyte av stora mediefiler till mobila enheter. Men generella förbättringar i prestanda är alltid välkomna. Jag gör en test - filmkomprimeraren DVD Shrink 3.2 gör en säkerhetskopia i iso-format av en tv-inbandning (3,3GB DVD Video). Windows Vista SP2 klarar av jobbet på 11 minuter (1.66GHz/3.0GB). Någon förbättring i prestanda kan således inte noteras. Renoverade xp-datorn Scaleo klarar sig på samma 11 minuter (1.8GHz/2.5GB). 2GB (400%) tilläggsminne förbättrar prestandan med 25%. Nyanskaffade macxp-datorn Alice klarar sig på fåtta 8 minuter (2.66GHz/4.0GB).

160% processorkraft och 130% centralminne skapar Apples stationära iMac-dator 35% favör på Windows XP (2.66GHz/4.0GB) - jämfört med Dells bärbara XPS-dator på Windows Vista (1.66GHz/3.0GB). Men inte så mycket som jag hoppades på.

Windows Media på Mac OS X

2009-06-03T15:31:00.037+03:00

Succéprodukter iPod och iPhone.

I och med programsviten iLife '09 i nya Mac-datorer har man på Mac OS X 10.5 tillgång till Apples förinstallerade filmredigerare iMovie 8.02 och förinstallerade dvd-brännaren iDVD 7.03. Motsvarigheten i Pc-datorer på Windows Vista är förinstallerade filmredigeraren Windows Movie Maker 6.0 samt förinstallerade brännaren Windows DVD Maker.

Amatörfilmare med dv-kamera kan otyglat förverkliga sina drömmar som filmskapare, oberoende av datormiljö. De erbjuds alla nödvändiga verktyg både i Mac- och Pc-miljö för att mödolöst publicera sina filmatiska alster för uppvisning för familj och släkt, vänner och bekanta. Mödolöst - ja, så länge amatören håller sig till att publicera sina filmer på dvd-skiva. Utväxlingen av videofiler, för filmuppvisning på annan dator eller som filmbilagor på e-posten, förorsakar garanterade problem mellan Mac- och Pc-användare. Ovana it-noviser har sällan den rutin som behövs för att eliminera hindren i det samspelet.

Om jag redigerar en filmsnutt i Windows Movie Maker och väljer att direkt publicera filmen som videofil på datorn är valet 'högsta kvalitet' färdigt inprickat (.wmv 8MB). Jag prickar istället för 'Alternativa inställningar' för då får jag upp en meny där jag kan välja videoformatet dv-avi (.avi 208MB). Det formatet är direkt visbart på Apples förinstallerade filmuppspelare Quicktime Player 7.6 på Mac OS X. Om jag däremot publicerar filmsnutten direkt som filmbilaga på e-posten erbjuds inga som helst alternativ - bilagans videoformat är direkt på Windows Media (.wmv 8MB). Och det formatet är (normalt) ovisbart för Quicktime Player på Mac OS X.

Rutinerade Mac-användare behöver inte vara försvarslösa inför videoformat på Windows Media (.wmv). Gratis tilläggsprogrammet Flip4Mac Windows Media Components for Quicktime 2.2.1.11 förser filmuppspelaren Quicktime Player på Mac OS X med färdigheten att visa upp filmsnuttar direkt i .wmv-format. Jag laddar givetvis ner tillägget och installerar det på iMac-datorn Alice på Mac OS X.

Om jag redigerar en filmsnutt i Apples iMovie och väljer att direkt publicera filmen som videofil på datorn är videoformatet optimerat för Apples mobila succéprodukter iPod och iPhone - samt för filmuppspelning på Apples gratis mediaspelare iTunes 8.2 (.mp4v 28MB). Jag väljer istället alternativet 'Exportera i Quicktime' för då får jag upp en meny där jag kan välja videoformat, exempelvis Apple Video (.mov 29MB). Alla Apples videoformat i iMovie är direkt visbara på Apples filmuppspelare Quicktime Player 7.6 - både som förinstallerad på Mac OS X och installerad i Windows XP och Vista. Apples olika videoformat är (normalt) dessvärre ovisbara på förinstallerade multimediaspelaren Windows Media Player 11 på Windows XP och Vista.

Jag förstår bra Apples ambitioner att bjuda ut filmuppspelaren Quicktime 7 Pro gratis på Mac OS X 10.6 (Snow Leopard). Samt att bygga in skärminspelning och att integrera uppladdningar till Youtube i nästa version av Quicktime Player. Det är ett desperat försök att dämpa den sjunkande trenden i försäljningen av Mac-datorer - med draghjälp av succéprodukterna iPod och iPhone.

Rutinerade Windows-användare behöver inte vara försvarslösa inför Apples videoformat (exempelvis .mov). Apples gratis mediaspelare iTunes 8.2 och gratis filmuppspelare Quicktime Player 7.6 kan vid behov laddas ner och installeras på Windows XP och Vista. För att få största möjliga nytta av filmuppvisaren Quicktime Player laddar jag ner och installerar DivX-tillägget på iMac-datorn Alice - på både Mac OS X och Windows XP. DivX-tillägget förser filmuppspelaren Quicktime Player med färdigheten att visa upp populära DivX-filmsnuttar (.divx och .avi).

Filmredigering av piratkopierade videosnuttar:

Jag äger ingen dv-kamera för att förverkliga mina otyglade filmambitioner. Mina ambitioner går mera ut på att förädla piratkopierade videosnuttar - för privat konsumtion. Apples filmredigerare iMovie '09 lämpar sig dåligt i hanteringen av piratkopior. Jag kan i princip bara importera videosnuttar i .avi- och .mov-format. Och publikation i iMovie begränsar sig i praktiken till videosnuttar i .mov-format. Filmredigeraren Windows Movie Maker 2.1 på Windows XP är lika begränsad - jag kan i princip bara importera videosnuttar i .avi- och .wmv-format. Publikation i Movie Maker (2.1/6.0) begränsar sig i praktiken till videosnuttar i .avi- och .wmv-format.

Apples filmredigerare iMovie '09 på Mac OS X och Windows Movie Maker 2.1 på Windows XP kan visserligen importera filmsnuttar i begränsat .mpg-format (mpeg-1). Men det har ingen praktisk betydelse. Windows Movie Maker 6.0 på Windows Vista kan däremot importera dvd- och tv-inbandningar (mpeg-2) i formaten .mpg (Nero Vision) och .drv-ms (Windows Media Center). Nyttan är dessvärre marginell - jag kan ändå bara publicera redigerade videosnuttar i .avi- och .wmv-format. Den optimala lösningen ligger i så fall på ett helt annat håll. Jag sparar faktiskt massor med tid och besvär med att redigera tv-inbandningar (mpeg-2) direkt i den fenomenala speldosan Sony RDR HXD870B (hdd/dvd).

Uppdatering:

Jag har i kvarstad en kort filmsnutt som jag i tiden laddat upp på Youtube i .mpg-format. Lotshustrun hade nämligen fixat så att Esbo stadsteater håller över tjugo historiska föreställningar på Honkamaja av händelserna på Histan häät. Filmsnutten av tv-nyheterna över händelsen bandades ursprungligen på speldosan Sony RDR HXD870B (hdd/dvd), finputsades och togs ut på skivkopia (dvd video). Med hjälp av den fenomenala filmredigeraren Nero Vision 4 fick jag till stånd .mpg-filen för Youtube. Windows Movie Maker 6.0 på Windows Vista omskapar denna .mpg-fil till behövliga videosnuttar i .avi- och .wmv-format, som jag använder i studierna av Apples 'wmv-preparerade' filmredigerare iMovie '09 på Mac OS X.

Uppdatering:

Till min besvikelse är heller inte dvd-decodern 'InterVideo WinDVD Free' gratis (Shareware) som utlovat. Den funkar bara under en gratis 14-dagars testperiod. Efter det försämras bildkvaliteten i Windows Media Player 11 och fylls av skuggbilder och missvisande färger. I brist på gratisalternativ börjar jag överväga köp av dvd-decodern Cineplayer 2.3.1 för Windows XP (15 euro). Jag köper och laddar ner betalprogrammet - och installerar det på stationära macxp-datorn Alice. Mina dvd-filmer visas nu klanderfritt upp på Windows Media Player 11.

Till min överraskning klarar Microsofts multimediaspelare Windows Media Player 11 nu också av iMovie-redigerade filmsnuttar i Apples videoformat (.mov .mp4 .mp4v). Trots högljutt ackompanjemang om att mediaspelaren inte känner till dylika format.

Tv-antennen måste förnyas

2009-05-29T08:41:00.015+03:00

Frusna och pixelerade bildrutor.

Så kom dagen jag fruktat. Lotshemmets tv-antenn klarar inte mera av dagens digitala krav. Den hittills så pålitliga portabla antennpluggade Anysee-digiboxen orkar inte förmedla alla tv-kanaler till Windows Media Center på bärbara vista-datorn Nemi. Svart ruta för kommersiella trean, fyran, liv och sub. Publika ettan, tvåan, fst5 och tema syns - åtminstone tillsvidare.

Jag lånar portabla antennförtärkaren från hemmets nöjescenter - och då syns de kommersiella tv-kanalerna i Media Center. Men, utan portabla antennförstärkaren i hemmets nöjescenter störs tv-mottagningen på kommersiella kanaler stundvis av frusna och pixelerade bildrutor.

Den enväldiga nätoperatören Digita genomförde sist en omfattande och producentvänlig kanalreform i februari 2009. I april 2009 är det dags för ett nytt producentvänligt ingrepp - Digita konfigurerar om programvaran i tv-sändarna. Sällan har en försämrad tv-mottagning korrelerat bättre med ingrepp än den här gången. Nu är goda råd dyra. Eller närmare bestämt - 438 euro dyra.

Jag kontaktar min hovleverantör, en elektronikbutik här i obygderna i Esbo centrum, och får ett mobilnummer till en betrodd entreprenör i tv-antenner. Problemet är inte obekant - entreprenören kör upp framför lotshemmet ett par dagar senare. Tv-mottagningens styrka och kvalitet mäts, bitt-strömmen är full i paritetsfel. Antennmasten förses med en splitterny tv-kratta (SV 9355) för fullbred digital tv-mottagning. En central, justerbar antennförstärkare installeras i början av tv-kablaget. Tv-mottagningens kvalitet mäts, och bitt-strömmen är helt fri från paritetsfel. Resultat: perfekt mottagning på publika och kommersiella tv-kanaler.

Lotshemmets nöjescenter är försett med två digitala tv-mottagare: en i tv-apparaten och en i dvd-spelaren. Den virtuella reträtten (biblioteket) är försedd med tre digitala tv-mottagare: en i portabla Anysee-digiboxen, en i analoga tv-burkens separata digibox och en i dvd-spelaren. De separata digiboxarna får sin varsinna tv-signal förstärkt via den portabla antennförstärkaren - för att inte konkurreras ut av den starka tv-mottagaren i dvd-spelaren.

I samband med nätoperatören Digitas april-ingrepp försämras också tv-mottagningen hos lotshustruns snart 90-åriga gudmor. Betalkanalen SVT World (SVT Europa) visar upp svart bildruta varannan kväll. Dagssändningarna i SVT World syns däremot alla dagar. Övriga publika och kommersiella tv-kanaler syns utan problem. Jag ber samma entreprenör sticka sig upp hos gudmodern för att kontrollera mottagningens styrka och kvalitet i husbolagets tv-system. Det är inte uteslutet att husbolaget också håller sig med en inkurant tv-kratta i antennmasten. Eller så orkar bara inte signalen fram till gudmoderns antennuttag. Antalet tv-mottagare i husbolaget har säkert 3-4 dubblats efter övergången till digital-tv.

Uppdatering:

Den centrala antennförtärkaren och nya antennkrattan, förbättrar avsevärt kvaliteten i den digitala tv-mottagningen. Jag har numera perfekt mottagning på publika och kommersiella tv-kanaler i Windows Media Center på bärbara vista-datorn Nemi. Allt som allt lönade sig investeringen (438 euro).

Digitala tv-mottagaren i dvd-spelaren (Sonys hdd-/dvd-speldosa) i hemmets nöjescentrum klarar sig trots allt inte utan problem. Bilden fryser stundvis till (för en sekund) under källens lopp. Jag konsulterar entreprenören med ett mobilsamtal och får rådet att nollställa dvd-spelarens digitala tv-mottagare. Entreprenören antar att online programuppdateringen misslyckats i något skede. Jag gör en återställning av inställningarna till fabriksnivå (nollställning), och ställer tillbaka mina personliga preferenser. En ny skanning återbördar tv-kanalerna. Resultat: ingen förbättring, bilden fryser fortfarande till någon gång under kvällens lopp.

Tv-signalen till dvd-spelaren konkurreras eventuellt ut av den starka tv-mottagaren i tv-apparaten Sony Bravia. Ett annat alternativ är att tv-signalen till dvd-spelaren helt enkelt är för hysterisk. Jag skaffar ett ett förgreningsstycke och förser dvd-spelaren (separat) med en justerbar portabel antennförstärkare (-10dB/+20dB). Förstärkningen (+15dB) av tv-signalen gör faktiskt ingen skillnad. Men - dämpningen (-10dB) fungerar bättre. Resultat: perfekt mottagning på publika och kommersiella tv-kanaler i dvd-spelaren i lotshemmets nöjescenter.

Urbana legender i Mac OS X

2009-05-27T13:40:00.021+03:00

Inga motiv att överge Windows.

Det är inte helt otänkbart att en absolut novis klarar sig med Apples tangentbord och Mighty mus i Mac OS X. Förutsättningen är att man inte behöver använda kortval via tangentbordet och att allt behövligt funkar med enbart musens vänsterklick aktiverad. En andra förutsättning är att man klarar sig med de förinstallerade applikationerna i Dockan.

Bland annat Apples stationära iMac-dator Alice levererades i Mac OS X med dessa färdigheter serverade. I och med att programsviten iLife '09 kom på köpet.

Den historiska egenarten i operativsystemet Mac OS X blir mer uppenbar först vid avancerad användning. Mac-entusiaster för fram många exklusiva fördelar i Mac OS X framom operativsystemet Windows. Fördelarna visar sig dock vara urbana myter vid närmare granskning. På basen av dagens erfarenheter hittar jag ännu inga oemotsägliga motiv att överge Windows XP SP3 eller Windows Vista SP1 till förmån för Mac OS X 10.5.7. Jag har till och med Boot Camp i Mac OS X inställd så att iMac-datorn Alice automatiskt startar upp i Windows XP.

Funktionen Exposé är ett måste i Mac OS X, för att snabbt få en överblick över öppna program och fönster. En nackdel i användningen av Mac OS X är nämligen att det är svårare att hålla reda på öppna fönster än vad det är i Windows. Med funktionen Spaces kan jag vid behov skapa flera skrivbord i Mac OS X, för att i teorin arbeta lättare och mer distraktionsfritt. Precis såsom jag vid behov kan med Stardock gratisprogrammet Fences 0.96 i Windows. Det finns normalt inget vettigt aktivitetsfält i Mac OS X såsom det finns i Windows. Dockans travar för dokument fungerar annorlunda. Webbläsaren Safari radar för all del upp ikoner (nya fönster) på Dockan, precis såsom på Windows aktivitetsfält.

Spotlight är det integrerade sökverktyget i Mac OS X. Om jag knappar 'Ctrl+Space' eller klickar på ikonen för Spotlight (förstoringsglas) kan jag söka lokalt efter filer och program, med mera. Jag kan i och med det använda Spotlight som programstartare. Sökningen är intuitiv - jag behöver bara skriva in några bokstäver innan rätt program listas. Jag startar programmet med att markera önskat alternativ i resultatlistan, och klicka 'Enter'. Programstartaren i Spotlight i Mac OS X fungerar egentligen precis som programstartaren i gratis sökverktyget Windows Search 4.0 i Windows XP och Vista.

Dockan i Mac OS X motsvarar avlägset Windows Programpanel och Startmeny. Mac OS X erbjuder ingen vettig programpanel, såsom Programpanelen i Windows. Men genom att använda kortvalet 'Cmd+Tab' eller funktionen Resumé kan jag behändigt kolla vilka program är öppna. Jag kan också kolla öppna program i Dockan med leta efter vita prickar under ikonerna. Jag föredrar själv att minimera programfönstren med att klicka på den mittersta (gula) bollen i applikationsfönstrets övre vänstra hörn. Då lägger sig ikonerna i rad på Dockan, precis som på Windows aktivitetsfält, och utan att avbryta den aktuella programsituationen. Att alternativt klicka på den vänstra (röda) bollen, och minimera programmet till en vit prick under ikonen, belastar inte Dockan men bryter den aktuella programsituationen. Nyttan ligger (antagligen) i att programmet är färdigt uppstartat, men nackdelen är att jag inte kan avsluta det direkt via en högerklick med Mighty mus.

Jag har redan en mängd nya applikationer installerade. Dockan har i det fallet sina givna fysiska begränsningar som programstartare. Finder i Mac OS X motsvarar Windows Utforskaren. Jag kommer i princip åt att starta applikationer med att öppna Programmappen i Finder och dubbelklicka på det önskade programmets ikon. Det är precis som att ha programmens ikoner utspridda på Skrivbordet i Windows. Allra helst använder jag Sidopanelen i Finder som programstartare. Jag drar helt enkelt med musen programmets ikon från Programmappen in i Sidopanelen på Finder. Det är precis som att använda programlistan i Startmenyn i Windows.

Apple-gemenskapen bjuder på 'sockrade' frestelser för unga iPod- och iPhone-användare. Finders grafiska vy-alternativ 'Cover Flow' och överblicksfunktion 'Quick View' bjuder på läckra finesser i Mac OS X 10.5.7. Helt enkelt ett måste för unga film- och musikvänner. I 'Quick View' kan jag titta in på innehållet i ett specifikt dokument, titta på en filmsnutt eller lyssna på ett musikstycke - utan att öppna filen. Detta går helt enkelt genom att markera filen och klicka på ögat i den övre delen av Finders fönster. Se upp - funktionen är beroendeframkallande.

Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 (9.04) bjuder givetvis också på live koll av musikstycken. Detta går helt enkelt genom att hålla musmarkören flytande på musikfilen i Nautilus. Nautilus i Ubuntu 8.10 (9.04) motsvarar Finder i Mac OS X.

Uppdatering:

Jag känner igen många funktioner från Linux-operativsystemet Ubuntu, eftersom Mac OS X också är Unix-baserat. Snabbheten i Mac OS X imponerar mig inte, och det händer att programmen hänger sig. I det faller bjuder Unix-baserade operativsystem, såsom Linux Ubuntu och Mac OS X, på den fenomenala funktionen 'Force Quit' - tvingat avslut. Att program låser sig, fryser eller kraschar händer ibland i Windows också. I Windows-miljö tyr jag mig vid behov till motsvarande 'Force Quit', med att ladda ner och installera, exempelvis gratis tilläggsprogrammet Windows xKill.

Mac OS X bjuder på en hel del förinstallerade hjälpprogram och -funktioner. Motsvarande program finns ofta gratis för Windows, men de måste separat laddas ner och installeras, som exempelvis Stardock Fences 0.96, Windows Search 4.0 för Windows XP och tilläggsprogrammet Windows xKill. Brister i Mac OS X kan också fixas med att ladda ner och installera program, som exempelvis vid avinstallationer behövliga gratis programverktyget AppCleaner 1.2.2. Eller med att aktivera behövliga funktioner i Mac OS X, som exempelvis högerklicken i Apples Mighty mus.

Uppdatering:

Gratis programstartaren Quicksilver för Mac (1.0b54) används av många mac-entusiaster för att öppna filer och program i Mac OS X via tangentbordet. Quicksilver för Mac är snarlik gratis programstartaren Launchy för Windows (2.1.2), men ändå olik. På basen av dagens erfarenheter hittar jag inga motiv att i Mac OS X avstå från programstartaren i Spotlight till förmån för programstartaren Quicksilver (1.0b54). Lika lite motiv hittar jag i Windows XP att avstå från programstartaren i Windows Search 4.0 till förmån för programstartaren Launchy (2.1.2). Allra helst klickar jag med Mighty mus på programlistan i Startmenyn i Sidopanelen på Finder i Mac OS X. Det är ju precis som klicka med musen på programlistan i Startmenyn i Windows. Mycket praktiskt.

Programstartaren Launchy för Linux (2.1.2) finns vid trängande behov gratis för Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 (9.04), för Linux-entusiaster som vill undvika musen och föredrar att öppna filer och program i Linux Ubuntu via tangentbordet.

Virtuell kommunikator på resa

2009-05-22T09:45:00.027+03:00

Google Earth optimerat för Mac.

Lotshustrun har återvänt från sin veckolånga vistelse i Vaugines i Provence. Och den här gången klarar vi oss inte med att utbyta enkla sms-hälsningar. På resans andra dag blir hon uppringd på mobilen. Slutfakturan för kvinnans veckändresa i juni till Stockholm är förfallen - och obetald. Detta är en mardrömssituation för en kvinna som lotshustrun.

Sinnet är helt tömt på glad förväntan och fyllt av en malande oro. Ett skakigt sms-meddelande med anhållan om hjälp i utredningen skickas till lotshemmet. Jag svarar prompt med ett lugnande löfte om att ta på mig ansvaret för utredningen.

Lotshustruns arkivsystem är inte skapt för att lätt hitta saker. Någon slutfaktura hittar jag således inte. Men jag hittar följebrevet till fakturan för reserveringen. Och i brevet hittar jag också arrangörens e-postadress. Jag skickar arrangören mejl i lotshustruns namn - och skyller på att posten slarvat bort fakturan. Följebrevet innehåller information om slutsumman. Jag ber arrangören bekräfta om 'jag' ska betala slutsumman med samma referensnummer som fakturan för reserveringen. Lotshustrun får senare en lång utredning om situationen som sms-meddelande. Jag är inte så pigg på att tumma in långa texter så jag tar i bruk lotshemmets förbetalda Skype-konto för sms-operationen. Jag konfigurerar om lotshemmets Skype-konto så att mitt mobilnummer tillfälligtvis syns som avskickare. Överblicken av helheten i sms-meddelandet är suverän i Skype - jag kommer faktiskt åt att utnyttja alla 140 tecken. Lotshustrun svarar med ett skakigt tack på sms - till min mobil.

Arrangören godtar förklaringen om postens slarv och skickar på förmiddagen dagen efter en ny slutfaktura som pdf-bilaga i e-posten. Jag skriver ut fakturan till papperskopia (för arkivering) och betalar bort den i lotshustruns namn via internetbanken. Arrangören får ett sista mejl där 'jag' bekräftar att slutfakturan är betald med att skriva in bankens betalstämpel (arkiveringskod). Lotshustrun får en lång utredning om situationen som sms-meddelande via Skype. Lotshustruns sms-svar är nu mycket hurtigare.

Vid hemkomsten konstaterar lotshustrun uppgivet att bildlagret på webben inte behövs den här gången. Hon har i ivern glömt att ladda batteriet på sin fickkamera (Olympus Digital 800) före avresan. Och någon repetition av språkkursen i franska på iPoden hinner hon inte heller med på resan. Men hon uppfattar talad franska allt bättre. Fotvandringarna begränsas till närbyarna. Transportsträckorna görs med buss - så det är ingen stor nytta av navigatorn heller. Lotshustrun lugnar sig avsevärt när vi går in på Google Earth 5.0 på stationära xp-datorn Scaleo. Jag knappar in destinationen i sökrutan och Google Earth flyger rakt till 'Vaugines'. Vid uppförstoring framträder foto-objekt som geografiskt lagts in på Googles gratis fototjänst Panoramio.com. Och nu får reseberättelsen stöd av (andras) fotografier.

Uppdatering:

Elektroniska spår av utomstående inblandning kan endast spåras via Skype och sms. I övrigt ser det i eventuell spårning ut som om lotshustrun själv mejlat arrangören och personligen skött den virtuella banktransaktionen. I detta fall är det till lotshustruns fördel att jag som utomstående (anonymt) kan utnyttja nerskrivna användarnamn och lösenord (samt nätbankskoder). Ingenting att rekommendera.

En smartmobil kan tyckas vara en global lösning på lotshustruns dilemma. Mobil, iPod och navigator - all i ett. Kommunikation på e-post och virtuella banktransaktioner är i teori möjliga. Men i praktiken vansinnigt dyra via mobila nätverk. Å andra sidan är förutsättningen att man, som i lotshustruns fall, har virtuell tillgång till (inskannat) arkiv och att man bär omkring på sina nätbankskoder. Sånt händer nog bara på film.

Uppdatering:

Google Earth är lite ryckig på stationära xp-datorn Scaleo. För att underlätta lotshustruns reseberättelse laddar jag ner och installerar gratisprogrammet Google Earth 5.0 på iMac-datorn Alice, både på Windows XP och Mac OS X. Installationerna kommer i sällskap med tilläggsprogram. För Windows XP kommer programverktyget Google Loader for Windows - som genast föreslår att jag också ska uppdatera fotoassistenten Picasa till version 3.1.0. För Mac OS X kommer 3d-karttillägget Google Earth 5.0 Plugin för webbläsaren Safari för Mac. Jag installerar givetvis 3d-kartfunktionen också i webbläsaren Internet Explorer på iMac-datorn Alice på Windows XP. När jag senare installerar 3d-karttillägget Google Earth 5.0 Plugin för webbläsaren Internet Explorer, samt programverktyget Google Loader, på stationära xp-datorn Scaleo noterar jag att 3d-tillägget automatiskt fungerar på webbläsarna Google Chrome och Mozilla Firefox. Men inte (ännu) på Safari för Windows.

Det lustiga är att Google Earth 5.0 syns vara väl optimerat för iMac-datorn på Mac OS X. Det är det första programmet på iMac-datorn Alice som är snabbare (eller lika snabbt) i Mac OS X än på Windows XP.

iMac-datorn Alice obeslöjad

2009-05-20T10:06:00.031+03:00

Mighty mus överraskar positivt.

De första 67 dagarna har förlöpt med stationära iMac-datorn Alice på Windows XP SP3 och med egenarterna i operativsystemet Mac OS X 10.5.6. Och bättre än väntat faktiskt, för mina värsta farhågor har inte besannats.

Min förväntning är att Apples tangentbord och Mighty mus är svåra att anpassa till Windows.

Och att Apples tangentbord och Mighty mus är svåra att anpassa sig till i Mac OS X. Men det är inte helt otänkbart att en absolut novis ändå klarar sig.

iMac-datorn Alice obeslöjad på Windows XP SP3:

Installationen av alternativa operativsystemet Windows XP SP3 i Dual Boot via Boot Camp på operativsystemet Mac OS X 10.5.6 går överaskande elegant. Processen kräver givetvis en ansenlig Windows-vana. Jag förväntar mig att programvärden Mac OS X ska ha sin stora slev med i Windows-soppan. Men installation och användning av program i Windows går ostört - helt normalt. Och på en dag har jag samma (eller motsvarande) program installerade både på Windows XP och Mac OS X.

Som väntat är Apples tangentbord och Mighty mus svåra att anpassa till Windows-bruk. Det finns dock inga hinder att byta till ett ordinärt pc-tangentbord och -mus. Jag använder av princip Apples tangentbord i Windows, men jag har hela tiden en luntlapp nära tillhanda. Det är inte helt otänkbart att en absolut novis klarar sig med Apples tangentbord i Windows. Utan kortval är de basala tangenterna faktiskt samma tangenter som absoluta noviser nyttjar på pc-tangentbord.

Apples Mighty mus är väntevärdigt inställd med högerklicken inaktiverad. Detta är en stor brist i Windows-miljö. Inställningen kan dessutom inte ändras i preferenserna i Windows XP. Jag måste gå till preferenserna i Mac OS X för att aktivera högerklicken i Apples Mighty mus för Windows. En ordinär pc-mus fungerar däremot direkt, och helt klanderfritt, med både vänster- och högerklick. I jämförelse med en ordinär pc-mus uppför sig musmarkören i Apples Mighty mus stundvis hysteriskt. Den värsta hysterin lägger sig i samband med Mac OS X uppdateringen till version 10.5.7. De flesta egenskaperna i Apples Mighty mus är transparenta för Windows XP och Mac OS X. Med undantag av vissa Mac-specifika egenskaper, exempelvis Mac-funktionen Exposé. Rullningskulan i Apples Mighty mus överraskar positivt med sina mångsidiga rullningsmöjligheter i Windows. Och om jag knäpper med rullningskulan, på en länk på webbsidan, öppnas länkade webbsidan i en ny flik i webbläsaren Internet Explorer.

Jag har Boot Camp i Mac OS X inställd så att iMac-datorn Alice automatiskt startar upp i Windows XP. Om jag vill välja operativsystem så håller jag bara Alt-tangenten nertryckt vid uppstarten. Lustigt nog så är samma applikationer snabbare i bruk i Windows XP som i Mac OS X. Likaså i dataöverföringens hastighet på internätet.

iMac-datorn Alice obeslöjad på Mac OS X 10.5:

Som väntat är Apples tangentbord och Mighty mus svåra att anpassa sig till i Mac OS X. Jag använder av princip samma Apples tangentbord både i Windows och i Mac OS X, men jag har hela tiden en luntlapp nära tillhanda. Det är inte helt otänkbart att en absolut novis klarar sig med Apples tangentbord i Mac OS X. De basala tangenterna är snarlika de som aboluta noviser nyttjar på pc-tangentbord. Till och med i kortval: motsvarigheten till tangenten Ctrl i Windows är Cmd i Mac OS X.

I applikationsfönstrets övre vänstra hörn finns tre olikfärgade bollar. För jag musen över den (röda) vänstra ser jag ett kryss. Men klickar jag på det avslutas inte programmet för det. Den aktuella programsituationen avbryts dock och själva programmet 'minimeras' till programikonen i Dockan. För att avsluta knappar jag in kortkommandot Cmd+q - eller högerklickar på programikonen och väljer 'Avsluta'.

Apples Mighty mus är väntevärdigt inställd med högerklicken inaktiverad. Det är en stor brist också i Mac OS X-miljö. Den färdiga motsvarigheten till 'högermus' i Mac OS X är kortvalet Ctrl+musklick. Det är trots allt inte helt otänkbart att en absolut novis klarar sig med Apples Mighty mus i Mac OS X med enbart vänsterklicken aktiverad. Den basala mus-hanteringen förutsätter ingen högerklick i Windows heller.

Jag måste gå till preferenserna i Mac OS X för att aktivera högerklicken i Apples Mighty mus. I jämförelse med en ordinär pc-mus i Mac OS X uppför sig musmarkören i Apples Mighty mus stundvis hysteriskt. Den värsta hysterin lägger sig i samband med Mac OS X uppdateringen till version 10.5.7. Rullningskulan i Mighty mus överraskar positivt med sina rullningsmöjligheter i 360 grader. Jag konfigurerar om rullningskulan till 'Button 3'. Om jag nu knäpper med rullningskulan, på en länk på webbsidan, öppnas den länkade webbsidan i en ny flik i webbläsaren Safari. Precis som i webbläsaren Internet Explorer i Windows. Mycket praktiskt.

Installation av programvaror i Mac OS X är annorlunda i jämförelse med Windows. Det tar mig en god tid innan jag inser hur processen går till. När jag laddar ner program till iMac-datorn i Mac OS X är de oftast i dmg-format, vilket är en skivavbild. Jag klickar upp .dmg-filen och ser programikonen inuti en 'mapp'. För att installera programmet drar jag ikonen helt enkelt in i Programmappen. Många programvaror hjälper till med att beskriva förloppet. Några program förväntar sig att jag ska ha färdig insikt. Ibland finns det en installator med i stället, och då är det bara att klicka igång den - installatorn sköter installationsprocessen helt automatiskt. Om programmet å andra sidan är packat i ett arkiv måste jag packa upp det, och dra .app-filen för hand in i Programmappen.

En annan egenart med Mac OS X är att det inte normalt finns något verktyg för avinstallation - jag drar helt enkelt in programmet i papperskorgen. Ibland resulterar detta i att filer som tillhört programmet ligger kvar och skräpar. Detta kan lösas genom att jag installerar gratis programverktyget AppCleaner (1.2.2) som letar reda på filerna och tar bort dem. Det är ett enkelt program där jag helt enkelt drar det jag vill avinstallera in i AppCleaner-fönstret. Jag kan också bläddra i tre olika listor, precis som i Windows. Om jag glömmer mig och försöker dra in ett program direkt i papperskorgen, utan säker avinstallation, så erbjuder AppCleaner sig automatiskt att avinstallera programmet. Jag kan aktivt skydda viktiga program från att avinstalleras.

Operativsystemet Windows är fortfarande, i mitt tycke, vänligare mot det orutinerade fotfolket. Men numera jag ser inga oöverstigliga hinder för absoluta noviser att ta i bruk hemdatorer som baserar sig på Mac OS X. Det största hindret är den totala avsaknaden av it-kurser i Mac OS X i Finland. Den historiska egenarten i Mac OS X blir mer uppenbar först vid avancerad användning. Mac-entusiasterna för fram många exklusiva fördelar i Mac OS X framom operativsystemet Windows. Fördelarna visar sig dock vara urbana myter vid närmare granskning.

Uppdatering:

Lotshemmets nya Apple (allt-i-ett-dator) iMac har inte fått något ansiktslyft, men under huven har det faktiskt hänt en del. Allt är sig likt på utsidan, bortsett från att Apple ändrat lite på portarna på baksidan. Jag hittar en extra usb-port. I stället för en dvi-utgång hittar jag den nya kontakten Mini DisplayPort. Apples nya usb-tangentbord gör smygpremiär i lotshemmet. Apples trådlösa aluminiumtangentbord är samma tangentbordet som nu skickas i usb-version med iMac. Den numeriska delen är borta och pil-tangenterna har flyttat in under den högra shift-tangenten. Det nya tangentbordet är faktiskt behändigt i storleken.

Apples nya iMac har en riktigt bra 20 tums skärm med 1600x900 pixlars upplösning som klarar av att visa 768p HD-upplösning (1360x768). Det är en rejält ljusstark skärm - ljusstyrkan är specificerad till 290 nits (1 nits = 1 candela/m2), men ändå avsevärt svagare än i den större 24-tums modellen med sina 385 nits.

Apples iMac har en behändig slot-matad dvd på höger sida av skärmen - inga onödiga knappar eller skivslädar som åker ut och in. Och det är dessutom väldigt enkelt att själv byta ram-minnen i nya iMac. På underkanten av skärmen finns en lucka som hålls på plats av en enda skruv. När jag tar loss luckan kan jag enkelt ta bort och klicka in nya minnen, hela proceduren är klar på ett par minuter.

Uppdatering:

De första 67 dagarna har förlöpt och Mac OS X 10.5.6 har under den tiden förlänats med 19 säkerhetsuppdateringar via den automatiska uppdateringsfunktionen. Samt en stor uppdatering av Mac OS X till version 10.5.7 (449 MB) - som i sig innebär ytterligare 80 säkerhetsuppdateringar. Av mina installerade mervärdesapplikationer har dessutom Googles Picasa uppdaterats till version 3.0.5 och DivX Codec till version 7.0.1 samt Suns OpenOffice till version 3.1.0. Överraskande många säkerhetsuppdateringar riktas till Apples betalprogramsvit iLife '09 - hela 8 av 19.

Då jag gör en jämförelse mellan de levereranspaketerade mac- och pc-datorerna som helt bruksfärdiga, måste jag åtminstone konstatera att användarvänligheten på iMac-datorn Alice på Mac OS X 10.5.7 Leopard i det stora hela är på samma nivå som på Vista-datorn Nemi på Windows Vista SP1 Home Edition.

Uppdatering:

Jag har aldrig lyckats aktivera den automatiska uppdateringsfunktionen för Suns gratis kontorsprogramsvit OpenOffice i Windows-miljö. Och synbarligen inte nu heller på Mac OS X. Jag har svenskspråkiga OpenOffice i version 3.0 och version 3.1 bjuds ut på nätet. Men den automatiska uppdateringsfunktionen strejkar. Jag laddar istället ner OpenOffice 3.1 för hand och installerar programsviten på Mac OS X. OpenOffice 3.1 fungerar klanderfritt. Men - OpenOffice 3.0 finns fortfarande kvar. Jag låter programverktyget AppCleaner (1.2.2) avinstallera OpenOffice 3.0. Två andra program städas bort vid sidan om själva programpaketet. Jag startar om OpenOffice 3.1 och avfrågas på nytt om två personliga preferenser, angående registrering med mera. Jag gissar att det är dessa trigger-program som AppCleaner städade bort i Mac OS X i samband med avinstalleringen av OpenOffice 3.0.

Kritik mot UAC i Windows Vista

2009-05-17T10:25:00.018+03:00

Höj behörigheten utan att fråga.

UAC ('User Account Control'), är en teknik som introducerats i Windows Vista. Tanken är att man måste bekräfta åtgärder som kräver administratörsrättigheter. Tekniken har blivit kritiserad främst av stressade proffs i it-supporten, som gör många förändringar i sina system och därför stöter på UAC-dialogen mer än de skulle önska.

Kritiken förvånar mig. It-proffsen kan ju automatiskt acceptera UAC-dialogen för administratörskonton. Eller inaktivera säkerhetsfunktionen 'Skyddat skrivbord'.

När jag läser artiklar och blogginlägg får jag intrycket att det är den stora massan av Windows-användare som klagar i högan sky. Men så är det alltså inte. Jag störs inte nämnvärt av UAC-dialogen i Windows Vista. Även om jag räknar mig till gruppen av rutinerade och Windows-vana användare. Och ganska flitig dessutom. Men om jag irriteras av UAC-dialogen så finns flere alternativ till att göra UAC mindre irriterande.

Jag kan exempelvis helt stänga av UAC, men det resulterar i ett mindre säkert system. Om jag stänger av UAC helt inaktiveras också en del andra säkerhetsfunktioner i Windows Vista, exempelvis så körs inte Internet Explorer i skyddat läge. Om jag vill stänga av UAC helt öppnar jag 'Kontrollpanelen' och klickar på 'Användarkonton och säkerhet för familjen' och därefter på 'Användarkonto'. Om jag nu klickar på 'Aktivera eller inaktivera Kontroll av användarkonto (UAC)' får jag för för sista gången upp UAC-dialogen som frågar mig om det är ok att fortsätta. Nej, jag tycker faktiskt inte att det är ok att fortsätta. Jag vill behålla UAC-dialogen.

Ett bättre alternativ till att inaktivera UAC helt är att automatiskt acceptera UAC-dialogen för administratörskonton. På det viset kommer Internet Explorer fortfarande köras i skyddat läge och de program som startas av vanliga användare kan inte utföra administrationsåtgärder. På Windows företagsversioner, Vista Ultimate och Business, erbjuds det kraftfulla verktyget 'Microsoft Management Console'. Stressade proffs i it-supporten kan bläddra till 'Lokala principer/Säkerhetsalternativ' och leta upp principen 'Kontroll av användarkonto: Beteende vid fråga om utökad behörighet för administratörer i Läge för administratörstillåtelse'. Det räcker med att dubbelklicka på den och välja 'Höj behörighet utan att fråga'. Den lyxen har jag inte i Windows Vista Home Premium. Jag måste i motsvarande fall göra en ändring direkt i Windows-registret. Men det avstår jag ifrån.

När UAC-dialogen kommer upp på skärmen så svartnar samtidigt allt annat och jag kan bara trycka på Fortsätt eller Avbryt. Det beror på säkerhetsfunktionen 'Skyddat skrivbord' och görs för att program i bakgrunden inte ska kunna klicka åt mig. Det är dock något som kan ställa till problem ibland, exempelvis om jag använder DirectX-program. Stressade proffs i it-supporten kan lätt inaktivera 'Skyddat skrivbord'. De behöver bara bläddra till 'Lokala principer/Säkerhetsalternativ' och dubbelklicka på principen 'Användarkontokontroll: Växla till skyddat skrivbord vid fråga om förhöjd behörighet' och välja inaktivera för att stänga av 'Skyddat skrivbord'. Den lyxen har jag inte i Windows Vista Home Premium. Jag måste i motsvarande fall göra en ändring direkt i registret. Men det avstår jag ifrån.

Ett sista sätt för stressade proffs i it-supporten att göra UAC mindre irriterande är att skapa genvägar som kör vissa program i administrationsläge utan att visa några UAC-dialoger. Det här kan med fördel göras för program som körs ofta. Till att börja med skapas en aktivitet i 'Schemaläggaren' ('Kör med högsta privilegier'). Då finns en smidig genväg på skrivbordet som kan användas utan irriterande UAC-dialog. Men - processen är ganska jobbig. Jag väljer att behålla UAC-dialogen.

Stressade proffs i it-supporten har fyra sätt, av vilka tre är riktigt proffsiga, att bli kvitt den irriterande UAC-dialogen. Jag har i teorin bara ett sätt - att helt inaktivera UAC-dialogen. Jag klagar däremot inte på UAC, men det gör de stressade proffsen i it-supporten. Och publicister i it-media stämmer upp i klagokören. Jag medger dock att det är skönast att använda Windows XP med fulla administratörsrättigheter.

(Techworld: 4 sätt att göra UAC mindre irriterande i Windows Vista)

Uppdatering:

Även om jag inte nämnvärt störs av UAC-dialogen i Windows Vista så störs jag av lösenordstvånget i Linux-operativsystemet Ubuntu. Jag kan smälta att jag avtvingas lösenord då jag installerar/avinstallerar program. Men att jag därutöver avtvingas lösenord, då jag kollar uteliggande säkerhetsuppdateringar, irriterar mig storligen.

Lösenordstvånget i Unix-baserade Mac OS X är turligen inte lika irriterande som i Linux Ubuntu. I Mac OS X 10.5 introducerades en ny funktion kallad 'trojan horse marking'. Den markerar alla filer som laddas ner från internet. När jag sedan vill öppna filen varnas jag för att filen kommer från en källa som inte kan garanteras vara säker. På samma tema har säkerheten runt hur program körs i operativsystemet förbättrats och varje program kapslas in för att hindra att program gör saker de inte ska. Det är en fläkt av Windows Vista över det hela när det gäller hur användarna ska godkänna dessa operationer i Mac OS X.

Ljudinspelare för Mac OS X

2009-05-15T08:56:00.009+03:00

Bättre mp3-kvalitet på ljudfiler.

Apples musikmaskin GarageBand 5.01 kom som rabatt vid köpet av stationära iMac-datorn Alice. Amatörmusikerns musikmaskin GarageBand är Apples alternativ i ljudinspelning på Mac OS X. Programmet trugas som frestelse i Apples betalprogramsvit iLife '09 (normalt 79 euro). Jag kollar programmets webbsajt men Garageband tänder inte.

Den exklusiva kopplingen till Apples operativsystem Mac OS X stör mig därutöver.

Jag kollar även konkurrenten Microsofts betalprogram Songsmith (normalt 29 euro). Ingenting kan vara enklare att blåsa nytt liv i gamla slagdängor med. Men även om programmet Songsmith fått ett enormt genomslag bland musiker så tänder jag inte för det heller. För amatörmusikern är det i alla fall ett tänkvärt Windows-alternativ till Apples Mac-program GarageBand.

Jag har nu min favorita ljudinspelare Audacity installerad både på Mac OS X och Windows XP på stationära iMac-datorn. Och precis som i Windows-miljö måste också gratis ljudredigeraren och -inspelaren Audacity 1.3.7 för Mac förses med mp3-kodaren Lame för att kunna exportera ljudfiler i mp3-format.

Jag laddar ner och installerar tilläggsprogrammet 'Lame Library v3.98.2 for Audacity on OSX' i dmg-format. Tilläggsprogrammet kommer i ett komplett installationspaket som sköter installationsprocessen helt automatiskt - och för tillägget direkt i enheten Macintosh HD. Programsajten MacUpdate bjuder på installation av mp3-kodare iTunes-Lame 2.0.9 för Lame-komplettering för mp3-format i Apples musikspelare iTunes. Jag laddar ner och installerar app-paketet, och drar det över med musen till programmappen. Installationen låter som 'plums' men i princip kan iTunes nu rippa musik-cd med bättre mp3-kvalitet på ljudfilerna.

Uppdatering:

Ljudinspelaren Audacity är bekant från mina försök att banda vinyl. Med samma teknik kan jag rippa och redigera webbmusik från lagliga musiktjänsten Spotify. För det mesta är fenomenala Audacity (1.2.6) i bruk som 'språkstudio' i lotshustruns uttalsövningar i franska.

Uppdatering:

Gratis ljudredigeraren och -inspelaren Audacity 1.3.7 för Linux förses med mp3-kodaren Lame direkt via pakethanteraren Synaptic i Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04. Helt enligt instruktioner för installation av Lame-komplettering för mp3-format.

Såsom i OS X, så ock i Vista

2009-05-13T08:49:00.018+03:00

Media Center ensam i sin klass.

Bärbara Vista-datorn Nemi anlände till lotshemmet på skottdagen i februari 2008. Stationära Mac-datorn Alice trädde in på scenen i medlet av mars 2009. Två hemdatorer till priset av en bärbar MacBook Pro.

Dags att jämföra substansen i Vista-datorn Nemi med substansen i Mac-datorn Alice.

Jag utgår från färdigt förinstallerade applikationer i Mac OS X 10.5 och gör en jämförelse med motsvarande förinstallerade applikationer i MS Windows Vista SP1. De flesta nackdelarna i ett Pc-byte till Mac handlar givetvis om att köra Apples egenartade operativsystem Mac OS X. Men - nu bekymrar jag mig inte om egenarterna i Apple-miljö.

Mac-datorn Alice erbjuder programsviten iLife '09 gratis installerad (normalt 79 euro). Det betyder att jag har tillgång till fotoassistenten iPhoto 8.02, filmredigeraren iMovie 8.02, musikmaskinen Garageband 5.01, webb-designern iWeb 3.01 samt dvd-inspelaren iDVD 7.03. Vista-datorn Nemi erbjuder programsviten Works 8.5 gratis installerad (normalt 44 euro). Det betyder att jag har tillgång till ordbehandlaren 'Word', kalkylprogrammet 'Excel' och registerfunktionen 'Access' samt läsfunktionen Powerpoint 2003 Viewer.

It-medborgarens elementära förinstallerade applikationer i Mac OS X är: e-postklienten Mail 3.5 och webbläsaren Safari 3.2.3 samt ordbehandlaren Textedit 1.5 och fotoassistenten iPhoto 8.02. Motsvarande förinstallerade applikationer i Windows är: e-postklienten Windows Mail 6.0 och webbläsaren Internet Explorer 8.0 samt ordbehandlaren Works 8.5 och fotoassistenten Windows Photo Gallery. Unix-baserade Mac OS X bjuder på integrerad avläsning och utskrift av dokument i pdf-format. Vista-datorn har gratis pdf-läsaren Adobe Reader 8.0 färdigt förinstallerad. För utskrift av dokument i pdf-format har jag laddat ner och installerat gratis virtualskrivaren CutePDF Writer 2.7.1.

Apples ordbehandlare Textedit 1.5 är färdigt kapabel att hantera skräpbilagor i odt-format (Openoffice 3.0) samt skräpbilagor i docx-format (Office 2007). Ordbehandlaren MS Works 8.5 är färdigt kapabel att hantera dokument i doc-format (Office 2003) men för hantering av dokument i docx-format (Office 2007) laddas gratis tilläggsprogrammet Microsoft Office Compatibility Pack SP1 ner och installeras. För att hantera dokument i odt-format (Openoffice 3.0) i Works 8.5 laddas gratis tilläggsprogrammet Sun ODF Plugin for Microsoft Office ner och installeras.

Med facit på hand är Mac-datorn Alice på Mac OS X faktiskt konsumentvänligare i fråga om förinstallerade färdigheter i dokumenthantering. Vista-datorn Nemi behöver en hel del preparering på Windows Vista SP1 för att nå samma nivå. Men i fråga om förinstallerade skanner- och skrivarfunktioner, för lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 all-in-one, vinner Windows Vista SP1 första ronden. Leverantörens kompletta skanner- och skrivardrivrutiner kan dock laddas ner och installeras på Mac OS X 10.5 och Windows Vista SP1 - för att uppnå jämnt spel.

Apples förinstallerade filmuppspelare DVD Player 5.0.3 är integrerad i Mac OS X och den spelar med lätthet upp inköpta krypterade dvd-filmer. Motsvarigheten i Windows Vista är förinstallerade multimediaspelaren Windows Media Player 11, som inte bara spelar upp inköpta krypterade dvd-filmer utan även DivX-filmer. Dessutom spelar Windows Media Player 11 också inköpt cd-musik. Apples förinstallerade filmuppspelare QuickTime Player 7.6 behöver däremot DivX-assistens i Mac OS X - via installation av gratisprogrammet DivX 7.0.1 för Mac. Förinstallerade musikuppspelaren iTunes 8.1.1 på Mac OS X erbjuds inte bara för att spela upp inköpt cd-musik. Exklusiv anslutning till musiktjänsten iTunes Store erbjuds enbart på musikuppspelaren iTunes. Synkronisering av audiofiler mellan iTunes och iPod nano gör iTunes till min favorita musikuppspelare. Det betyder att jag i praktiken har laddat ner och installerat Apples gratis musikuppspelare iTunes 8.1.1 på Windows Vista. Ytterst till självförsvar har jag också laddat ner och installerat Apples gratis filmuppspelare QuickTime Player 7.6 på Windows Vista

I och med den extra programsviten iLife '09 i Mac-datorn Alice har jag på Mac OS X tillgång till förinstallerade filmredigeraren iMovie 8.02 och förinstallerade dvd-brännaren iDVD 7.03 samt förinstallerade musikmaskinen Garageband 5.01. Motsvarigheten i Vista-datorn Nemi är förinstallerade filmredigeraren Windows Movie Maker 6.0 samt förinstallerade dvd-brännaren Windows DVD Maker på Windows Vista. I och med det är allt klappat och klart för hantering av hemvävda dv-filmer. Både i Mac- och Windows-miljö. För ljudinspelning har jag laddat ner och installerat gratis ljudredigeraren och -inspelaren Audacity 1.3.7 på Windows Vista. Front Row 2.1.7 är det integrerade gränssnittet på Mac OS X för uppvisning av digitalt innehåll på Mac-datorn Alice. Vista-datorn Nemi (Dell XPS M1530) bjuder motsvarande integrerade gränssnitt i i form av Dells Mediadirect 3.1.

Med facit på hand är Mac-datorn Alice och Vista-datorn Nemi lika konsumentvänliga i fråga om förinstallerade färdigheter i multimediahantering. Men - i Vista-datorn Nemi är nog fenomenala Windows Media Center ensam i sin klass. Man kommer dock inte ifrån att Mac-datorn Alice är bättre preparerad i fråga om förinstallerade applikationer. Apple har sett mycket besvär för att få attraktiva förinstallerade färdigheter till stånd. Men - med tanke på vardagsbruk är de 'sämre' färdigheterna i Vista-datorn Nemi utan praktisk betydelse. Det är oväntat lätt i Windows-miljö att kompensera brister i förinstallerade applikationer med att ladda ner och installera gratisprogram. Exempelvis ovan nämnda virtualskrivaren CutePDF Writer, tillägget Office Compatibility Pack, tillägget Sun ODF Plugin, musikuppspelaren iTunes samt ljudredigeraren och -inspelaren Audacity.

Mac-entusiaster talar sig varma om maffiga funktioner i Mac-miljö. I mina ögon ser spelet jämnt ut, rentav till fördel för Windows Vista. Mac OS X-funktioner som kommunikatorn iChat 4.0, kalendern iCal 3.0.6, Address Book 4.1.1 och lokala sökfunktionen Spotlight har direkta Vista-motsvarigheter i Windows Live Messenger 9.0 och i de förinstallerade applikationerna Windows Calendar 6.0, Windows Contacts och sökfunktionen Windows Search 4.0. Lokala sökfunktionen i Windows Search 4.0 på Vista är dessutom lika intuitiv och adaptiv som den fenomenala sökfunktionen Spotlight på Mac OS X.

uppdatering:

Stationära Mac-datorn Alice (Apple iMac) bjuder i princip på integrerade trådlösa Bluetooth- och Wlan-uppkopplingar (AirPort). Bärbara Vista-datorn Nemi har till vardags integrerad trådlös Wlan-uppkoppling på adsl-bredbandets Zyxel-router. Jag har också aktiverat AirPort-funktionen i Mac-datorn Alice med trådlös Wlan-uppkoppling. Apples Mighty mus är usb-kopplad via tangentbordet på iMac. I Windows Vista har jag färdigt kompletterat det trådlösa Nemi-konceptet med en trådlös Logitech V470 lasermus på Bluetooth. Men - Vista-datorn Nemi har dessutom integrerade färdigheter att kopplas upp mot det trådlösa 3g-bredbandet. Mac-datorn Alice har inte integrerad 3g-modem men jag ska snart försöka mig på att koppla portabla 3g-modemet på Mac OS X. Nätoperatören Elisa erbjuder gratis 3g-programvaror (Vodafone/Huawei) för nedladdning och installation på Mac OS X.

Uppdatering:

Apples förinstallerade mervärdersapplikationer, amatörmusikerns musikmaskin Garageband 5.01 och novisens grafiska webb-designer iWeb 3.0.1, är underhållande och roliga men i mitt tycke, med tanke på vardagsbruk, helt lösryckta och värdelösa frestelser. Mac-gemenskapen har tydligt gett avkall på sin mission att, till skillnad från Microsoft, endast leverera absolut nödvändiga applikationer. Jag har inte ens besvärat mig att google efter motsvarande gratisapplikationer i Windows-miljö.

Uppdatering:

Både Mac OS X 10.5 och Windows Vista SP1 bjuder på aktiverad brandvägg (Firewall). Automatisk säkerhetskopiering och återställning av datafiler sköts med integrerade Backup-funktionen Time Machine i Mac OS X. Windows Vista bjuder på automatisk säkerhetskopiering med automatisk återställningsfunktion av datafiler. Men då är det alltså inte fråga om Windows Systemåterställning, som är en helt annan sak. Datafiler berörs nämligen inte i den funktionen.

Varken Mac OS X 10.5 eller Windows Vista SP1 bjuder på förinstallerade säkerhetsprogram mot virusinfektioner och spionfunktioner. Jag har laddat ner och installerat gratis antivirusprogram. Det aktiva virusskyddet i Vista-datorn Nemi sköts av gratis antivirusprogrammet Avast 4.8 Home Edition. Dessvärre är antivirusprogrammet Avast 2.74 Mac Edition inte gratis (36 euro). Då jag nu ändå vill hålla gratis säkerhetskoll på Mac-datorn Alice så har jag laddat jag ner och installerat gratis antivirusprogrammet ClamXAv 1.1.1 för Mac OS X. Antispionprogrammet Windows Defender 1.1 ingår förinstallerad i Windows Vista. Antispionprogrammet MacScan 2.6 för Mac OS X är inte gratis (30 dollar), dessvärre.

Mac OS X har så här långt överlevt på basen av en säkerhet som bara existerar tack vare att plattformen fortfarande inte är populär och vanlig nog för att illdådare, som utnyttjar säkerhetshål, ska lägga tid och energi på att utnyttja säkerhetsrisker som finns i Mac OS X. En fråga som verkligen är värd att ställa är huruvida Apple är redo den dagen kanonerna riktas mot Mac OS X och dess användare.

Skatteplanering i liten skala

2009-05-10T10:29:00.007+03:00

Skattebjörnen känner igen mig.

Vi skattepliktiga medborgare har under april 2009 fått vår förfyllda skattedeklarationen för 2008 för kontroll. Skatteplaneringen är tyvärr ganska begränsad för pensionärer och löntagare. Men it-medborgare i arbetslivet kan numera, till postens stora sorg, deklarera sina resekostnader mellan bostad och arbetsplats på nätet.

Man behöver inte skicka in verifikat för avdrag - men verifikaten måste sparas några år i hushållet. För skattebjörnens eventuella efterkontroll.

Pensionärer och löntagare kan för all del också deklarera överlåtelsevinster och -förluster på nätet. Men då banker och mäklare är så pinsamt flitiga i sina anmälningar om transaktioner till beskattaren så finns inte heller här rum för skatteplanering. Jag avundas mina bekanta bland företagare och jordbrukare. De behöver bara deklarera för skäliga, och uppenbara, överlåtelsevinster.

It-medborgare kan numera också deklarera sina hushållsavdrag (pigavdrag) på nätet. Mycket praktiskt. Det är i stort sett det enda avdrag en pensionär i Finland har till sitt förfogande. Jag har fått äran att deklarera för arbetskostnaderna för vägens grundförbättring på sommarnöjet i Mickelsböle i Borgå. Förutsättning för virtuell kommunikation är att skattebjörnen känner igen mig på nätet. För det behöver jag mina personliga nätbankkoder. Lotshustrun har dessvärre inga personliga nätbankkoder. Hon får lov att postdrivet deklarera sina hushållsavdrag till pappers.

Jag loggar in mig på björntjänsten på webben, id-kontrollen går som smort. Positionen för hushållsavdraget är lätt att hitta, jag klickar 'redigera' och fyller i uppgifterna från verifikatet. Adressen till platsen för arbetet minns jag men postadressen måste jag slå upp i postnummerkatalogen på webben. Jag tar ut en papperskopia av det ifyllda virtualformuläret och skickar sedan iväg min deklaration. Innan transaktionen avlutas ber systemet, av någon förunderlig anledning, om mitt telefonnummer. Mobilnumret fanns för all del redan i skatteförslaget men jag skriver in det på nytt. Skattebjörnen tackar och bekräftar mottagningen på ett virtuellt formulär, som jag skriver ut på papperskopians baksida. Jag behöver inte skicka in verifikat för avdrag - men originalet måste jag spara några år. För skattebjörnens eventuella efterkontroll. Mycket praktiskt.

Under tiden slutför lotshustrun manuellt sin deklaration till pappers och sätter in dokumentet i ett bifogat svarskuvert, som hon sedan på sin kvällsvandring ska droppa in i postlådan. Hon behöver inte heller skicka in verifikat för avdrag - men originalen måste hon spara några år. För skattebjörnens eventuella efterkontroll.

Vin, kvinnor, sång och Ubuntu

2009-05-08T08:43:00.009+03:00

Spotify 0.3.14 som Wine-version.

Spotify.com är en laglig webbaserad musiktjänst som bygger på att musik strömmas, on-demand-streaming kallas det. Upphovsrätten ersätts med en fast månatlig avgift (10 euro). Jag lyssnar via ett kllientprogram som installeras på datorn. Spotify finns för operativsystemen Windows och Mac OS X och påminner lite om Apples iTunes.

Jag måste givetvis vara uppkopplad (online) på bredband för att lyssna på musiken, eftersom den strömmas direkt från internet. Spotify.com ersätter ingalunda mitt nuvarande musikbibliotek som finns på hårddisken. Men musiktjänsten blir väl ett komplement som jag har tillgång till när jag sitter borta och surfar. Eller var än jag befinner mig med internetuppkoppling.

Stationära macxp-datorn Alice (Windows XP SP3) har numera programklienten för Spotify installerad i Windows-version. Och stationära macos-datorn Alice (Mac OS X 10.5) har i sin tur programklienten för Spotify installerad i Mac-version. Klientprogrammet finns inte som direkt Unix-version för datorer med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid. Men jag kan installera Spotify som Windows-versionen på Ubuntu 8.10 via Wine. Men före det måste jag aktivera WineHQ-programkällan och installera programstartaren Wine.

Jag börjar med att öppna webbsidan med nyckeln för programkällans autentisering. Innehållet (Scott Ritchie.gpg) sparar jag i min 'Hemmapp'. För att aktivera nyckeln går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Där går jag till fliken 'Autentisering' och klickar på 'Importera nyckelfil' (Scott Ritchie.gpg).

För att aktivera WineHQ går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Därefter går jag till fliken 'Tredjepartsprogramvara' och klickar på 'Lägg till'. I rutan som dyker upp skriver jag in frasen: deb http://wine.budgetdedicated.com/apt intrepid main #WineHQ - Ubuntu 8.10 "Intrepid Ibex" - och klickar därefter på 'Lägg till källa', och därefter 'Stäng'. Innehållet i programvarukällor uppdateras ('Läs om').

För att installera programhanteraren Wine 1.1.20 startar jag 'Terminal' (under Program --> Tillbehör) och skriver in frasen: sudo aptitude install wine (Enter) - samt mitt lösenord (Enter). Installationen startar upp och ber snart om mitt fortsatta godkännande: 'Y' (Enter).
När det är klart klickar jag på länken för nedladdning av Windows-versionen på Spotify.com - 'Wine Windows programstartare' öppnar exe-filen och laddar ner installationsprogrammet. Programklienten Spotify 0.3.14 installeras nu automatiskt som Wine-version på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Amilo-datorns på hårdskiva-D. Jag startar upp 'Spotify' (under Program --> Wine --> Programs) och lyssnar till min dagliga Abba-ranson.

Uppdatering:

Vilken härlig revansch på mitt snöpliga Wine-sorti (nästan på dagen ett år sedan). Jag installerar av bara farten programklienten Spotify 0.3.14 som Wine-version på Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty på lotshustruns bärbara Amilo-dator.