iMac-datorn Alice obeslöjad

Mighty mus överraskar positivt.

De första 67 dagarna har förlöpt med stationära iMac-datorn Alice på Windows XP SP3 och med egenarterna i operativsystemet Mac OS X 10.5.6. Och bättre än väntat faktiskt, för mina värsta farhågor har inte besannats.

Min förväntning är att Apples tangentbord och Mighty mus är svåra att anpassa till Windows.

Och att Apples tangentbord och Mighty mus är svåra att anpassa sig till i Mac OS X. Men det är inte helt otänkbart att en absolut novis ändå klarar sig.

iMac-datorn Alice obeslöjad på Windows XP SP3:

Installationen av alternativa operativsystemet Windows XP SP3 i Dual Boot via Boot Camp på operativsystemet Mac OS X 10.5.6 går överaskande elegant. Processen kräver givetvis en ansenlig Windows-vana. Jag förväntar mig att programvärden Mac OS X ska ha sin stora slev med i Windows-soppan. Men installation och användning av program i Windows går ostört - helt normalt. Och på en dag har jag samma (eller motsvarande) program installerade både på Windows XP och Mac OS X.

Som väntat är Apples tangentbord och Mighty mus svåra att anpassa till Windows-bruk. Det finns dock inga hinder att byta till ett ordinärt pc-tangentbord och -mus. Jag använder av princip Apples tangentbord i Windows, men jag har hela tiden en luntlapp nära tillhanda. Det är inte helt otänkbart att en absolut novis klarar sig med Apples tangentbord i Windows. Utan kortval är de basala tangenterna faktiskt samma tangenter som absoluta noviser nyttjar på pc-tangentbord.

Apples Mighty mus är väntevärdigt inställd med högerklicken inaktiverad. Detta är en stor brist i Windows-miljö. Inställningen kan dessutom inte ändras i preferenserna i Windows XP. Jag måste gå till preferenserna i Mac OS X för att aktivera högerklicken i Apples Mighty mus för Windows. En ordinär pc-mus fungerar däremot direkt, och helt klanderfritt, med både vänster- och högerklick. I jämförelse med en ordinär pc-mus uppför sig musmarkören i Apples Mighty mus stundvis hysteriskt. Den värsta hysterin lägger sig i samband med Mac OS X uppdateringen till version 10.5.7. De flesta egenskaperna i Apples Mighty mus är transparenta för Windows XP och Mac OS X. Med undantag av vissa Mac-specifika egenskaper, exempelvis Mac-funktionen Exposé. Rullningskulan i Apples Mighty mus överraskar positivt med sina mångsidiga rullningsmöjligheter i Windows. Och om jag knäpper med rullningskulan, på en länk på webbsidan, öppnas länkade webbsidan i en ny flik i webbläsaren Internet Explorer.

Jag har Boot Camp i Mac OS X inställd så att iMac-datorn Alice automatiskt startar upp i Windows XP. Om jag vill välja operativsystem så håller jag bara Alt-tangenten nertryckt vid uppstarten. Lustigt nog så är samma applikationer snabbare i bruk i Windows XP som i Mac OS X. Likaså i dataöverföringens hastighet på internätet.

iMac-datorn Alice obeslöjad på Mac OS X 10.5:

Som väntat är Apples tangentbord och Mighty mus svåra att anpassa sig till i Mac OS X. Jag använder av princip samma Apples tangentbord både i Windows och i Mac OS X, men jag har hela tiden en luntlapp nära tillhanda. Det är inte helt otänkbart att en absolut novis klarar sig med Apples tangentbord i Mac OS X. De basala tangenterna är snarlika de som aboluta noviser nyttjar på pc-tangentbord. Till och med i kortval: motsvarigheten till tangenten Ctrl i Windows är Cmd i Mac OS X.

I applikationsfönstrets övre vänstra hörn finns tre olikfärgade bollar. För jag musen över den (röda) vänstra ser jag ett kryss. Men klickar jag på det avslutas inte programmet för det. Den aktuella programsituationen avbryts dock och själva programmet 'minimeras' till programikonen i Dockan. För att avsluta knappar jag in kortkommandot Cmd+q - eller högerklickar på programikonen och väljer 'Avsluta'.

Apples Mighty mus är väntevärdigt inställd med högerklicken inaktiverad. Det är en stor brist också i Mac OS X-miljö. Den färdiga motsvarigheten till 'högermus' i Mac OS X är kortvalet Ctrl+musklick. Det är trots allt inte helt otänkbart att en absolut novis klarar sig med Apples Mighty mus i Mac OS X med enbart vänsterklicken aktiverad. Den basala mus-hanteringen förutsätter ingen högerklick i Windows heller.

Jag måste gå till preferenserna i Mac OS X för att aktivera högerklicken i Apples Mighty mus. I jämförelse med en ordinär pc-mus i Mac OS X uppför sig musmarkören i Apples Mighty mus stundvis hysteriskt. Den värsta hysterin lägger sig i samband med Mac OS X uppdateringen till version 10.5.7. Rullningskulan i Mighty mus överraskar positivt med sina rullningsmöjligheter i 360 grader. Jag konfigurerar om rullningskulan till 'Button 3'. Om jag nu knäpper med rullningskulan, på en länk på webbsidan, öppnas den länkade webbsidan i en ny flik i webbläsaren Safari. Precis som i webbläsaren Internet Explorer i Windows. Mycket praktiskt.

Installation av programvaror i Mac OS X är annorlunda i jämförelse med Windows. Det tar mig en god tid innan jag inser hur processen går till. När jag laddar ner program till iMac-datorn i Mac OS X är de oftast i dmg-format, vilket är en skivavbild. Jag klickar upp .dmg-filen och ser programikonen inuti en 'mapp'. För att installera programmet drar jag ikonen helt enkelt in i Programmappen. Många programvaror hjälper till med att beskriva förloppet. Några program förväntar sig att jag ska ha färdig insikt. Ibland finns det en installator med i stället, och då är det bara att klicka igång den - installatorn sköter installationsprocessen helt automatiskt. Om programmet å andra sidan är packat i ett arkiv måste jag packa upp det, och dra .app-filen för hand in i Programmappen.

En annan egenart med Mac OS X är att det inte normalt finns något verktyg för avinstallation - jag drar helt enkelt in programmet i papperskorgen. Ibland resulterar detta i att filer som tillhört programmet ligger kvar och skräpar. Detta kan lösas genom att jag installerar gratis programverktyget AppCleaner (1.2.2) som letar reda på filerna och tar bort dem. Det är ett enkelt program där jag helt enkelt drar det jag vill avinstallera in i AppCleaner-fönstret. Jag kan också bläddra i tre olika listor, precis som i Windows. Om jag glömmer mig och försöker dra in ett program direkt i papperskorgen, utan säker avinstallation, så erbjuder AppCleaner sig automatiskt att avinstallera programmet. Jag kan aktivt skydda viktiga program från att avinstalleras.

Operativsystemet Windows är fortfarande, i mitt tycke, vänligare mot det orutinerade fotfolket. Men numera jag ser inga oöverstigliga hinder för absoluta noviser att ta i bruk hemdatorer som baserar sig på Mac OS X. Det största hindret är den totala avsaknaden av it-kurser i Mac OS X i Finland. Den historiska egenarten i Mac OS X blir mer uppenbar först vid avancerad användning. Mac-entusiasterna för fram många exklusiva fördelar i Mac OS X framom operativsystemet Windows. Fördelarna visar sig dock vara urbana myter vid närmare granskning.

Uppdatering:

Lotshemmets nya Apple (allt-i-ett-dator) iMac har inte fått något ansiktslyft, men under huven har det faktiskt hänt en del. Allt är sig likt på utsidan, bortsett från att Apple ändrat lite på portarna på baksidan. Jag hittar en extra usb-port. I stället för en dvi-utgång hittar jag den nya kontakten Mini DisplayPort. Apples nya usb-tangentbord gör smygpremiär i lotshemmet. Apples trådlösa aluminiumtangentbord är samma tangentbordet som nu skickas i usb-version med iMac. Den numeriska delen är borta och pil-tangenterna har flyttat in under den högra shift-tangenten. Det nya tangentbordet är faktiskt behändigt i storleken.

Apples nya iMac har en riktigt bra 20 tums skärm med 1600x900 pixlars upplösning som klarar av att visa 768p HD-upplösning (1360x768). Det är en rejält ljusstark skärm - ljusstyrkan är specificerad till 290 nits (1 nits = 1 candela/m2), men ändå avsevärt svagare än i den större 24-tums modellen med sina 385 nits.

Apples iMac har en behändig slot-matad dvd på höger sida av skärmen - inga onödiga knappar eller skivslädar som åker ut och in. Och det är dessutom väldigt enkelt att själv byta ram-minnen i nya iMac. På underkanten av skärmen finns en lucka som hålls på plats av en enda skruv. När jag tar loss luckan kan jag enkelt ta bort och klicka in nya minnen, hela proceduren är klar på ett par minuter.

Uppdatering:

De första 67 dagarna har förlöpt och Mac OS X 10.5.6 har under den tiden förlänats med 19 säkerhetsuppdateringar via den automatiska uppdateringsfunktionen. Samt en stor uppdatering av Mac OS X till version 10.5.7 (449 MB) - som i sig innebär ytterligare 80 säkerhetsuppdateringar. Av mina installerade mervärdesapplikationer har dessutom Googles Picasa uppdaterats till version 3.0.5 och DivX Codec till version 7.0.1 samt Suns OpenOffice till version 3.1.0. Överraskande många säkerhetsuppdateringar riktas till Apples betalprogramsvit iLife '09 - hela 8 av 19.

Då jag gör en jämförelse mellan de levereranspaketerade mac- och pc-datorerna som helt bruksfärdiga, måste jag åtminstone konstatera att användarvänligheten på iMac-datorn Alice på Mac OS X 10.5.7 Leopard i det stora hela är på samma nivå som på Vista-datorn Nemi på Windows Vista SP1 Home Edition.

Uppdatering:

Jag har aldrig lyckats aktivera den automatiska uppdateringsfunktionen för Suns gratis kontorsprogramsvit OpenOffice i Windows-miljö. Och synbarligen inte nu heller på Mac OS X. Jag har svenskspråkiga OpenOffice i version 3.0 och version 3.1 bjuds ut på nätet. Men den automatiska uppdateringsfunktionen strejkar. Jag laddar istället ner OpenOffice 3.1 för hand och installerar programsviten på Mac OS X. OpenOffice 3.1 fungerar klanderfritt. Men - OpenOffice 3.0 finns fortfarande kvar. Jag låter programverktyget AppCleaner (1.2.2) avinstallera OpenOffice 3.0. Två andra program städas bort vid sidan om själva programpaketet. Jag startar om OpenOffice 3.1 och avfrågas på nytt om två personliga preferenser, angående registrering med mera. Jag gissar att det är dessa trigger-program som AppCleaner städade bort i Mac OS X i samband med avinstalleringen av OpenOffice 3.0.

Kritik mot UAC i Windows Vista

Höj behörigheten utan att fråga.

UAC ('User Account Control'), är en teknik som introducerats i Windows Vista. Tanken är att man måste bekräfta åtgärder som kräver administratörsrättigheter. Tekniken har blivit kritiserad främst av stressade proffs i it-supporten, som gör många förändringar i sina system och därför stöter på UAC-dialogen mer än de skulle önska.

Kritiken förvånar mig. It-proffsen kan ju automatiskt acceptera UAC-dialogen för administratörskonton. Eller inaktivera säkerhetsfunktionen 'Skyddat skrivbord'.

När jag läser artiklar och blogginlägg får jag intrycket att det är den stora massan av Windows-användare som klagar i högan sky. Men så är det alltså inte. Jag störs inte nämnvärt av UAC-dialogen i Windows Vista. Även om jag räknar mig till gruppen av rutinerade och Windows-vana användare. Och ganska flitig dessutom. Men om jag irriteras av UAC-dialogen så finns flere alternativ till att göra UAC mindre irriterande.

Jag kan exempelvis helt stänga av UAC, men det resulterar i ett mindre säkert system. Om jag stänger av UAC helt inaktiveras också en del andra säkerhetsfunktioner i Windows Vista, exempelvis så körs inte Internet Explorer i skyddat läge. Om jag vill stänga av UAC helt öppnar jag 'Kontrollpanelen' och klickar på 'Användarkonton och säkerhet för familjen' och därefter på 'Användarkonto'. Om jag nu klickar på 'Aktivera eller inaktivera Kontroll av användarkonto (UAC)' får jag för för sista gången upp UAC-dialogen som frågar mig om det är ok att fortsätta. Nej, jag tycker faktiskt inte att det är ok att fortsätta. Jag vill behålla UAC-dialogen.

Ett bättre alternativ till att inaktivera UAC helt är att automatiskt acceptera UAC-dialogen för administratörskonton. På det viset kommer Internet Explorer fortfarande köras i skyddat läge och de program som startas av vanliga användare kan inte utföra administrationsåtgärder. På Windows företagsversioner, Vista Ultimate och Business, erbjuds det kraftfulla verktyget 'Microsoft Management Console'. Stressade proffs i it-supporten kan bläddra till 'Lokala principer/Säkerhetsalternativ' och leta upp principen 'Kontroll av användarkonto: Beteende vid fråga om utökad behörighet för administratörer i Läge för administratörstillåtelse'. Det räcker med att dubbelklicka på den och välja 'Höj behörighet utan att fråga'. Den lyxen har jag inte i Windows Vista Home Premium. Jag måste i motsvarande fall göra en ändring direkt i Windows-registret. Men det avstår jag ifrån.

När UAC-dialogen kommer upp på skärmen så svartnar samtidigt allt annat och jag kan bara trycka på Fortsätt eller Avbryt. Det beror på säkerhetsfunktionen 'Skyddat skrivbord' och görs för att program i bakgrunden inte ska kunna klicka åt mig. Det är dock något som kan ställa till problem ibland, exempelvis om jag använder DirectX-program. Stressade proffs i it-supporten kan lätt inaktivera 'Skyddat skrivbord'. De behöver bara bläddra till 'Lokala principer/Säkerhetsalternativ' och dubbelklicka på principen 'Användarkontokontroll: Växla till skyddat skrivbord vid fråga om förhöjd behörighet' och välja inaktivera för att stänga av 'Skyddat skrivbord'. Den lyxen har jag inte i Windows Vista Home Premium. Jag måste i motsvarande fall göra en ändring direkt i registret. Men det avstår jag ifrån.

Ett sista sätt för stressade proffs i it-supporten att göra UAC mindre irriterande är att skapa genvägar som kör vissa program i administrationsläge utan att visa några UAC-dialoger. Det här kan med fördel göras för program som körs ofta. Till att börja med skapas en aktivitet i 'Schemaläggaren' ('Kör med högsta privilegier'). Då finns en smidig genväg på skrivbordet som kan användas utan irriterande UAC-dialog. Men - processen är ganska jobbig. Jag väljer att behålla UAC-dialogen.

Stressade proffs i it-supporten har fyra sätt, av vilka tre är riktigt proffsiga, att bli kvitt den irriterande UAC-dialogen. Jag har i teorin bara ett sätt - att helt inaktivera UAC-dialogen. Jag klagar däremot inte på UAC, men det gör de stressade proffsen i it-supporten. Och publicister i it-media stämmer upp i klagokören. Jag medger dock att det är skönast att använda Windows XP med fulla administratörsrättigheter.

(Techworld: 4 sätt att göra UAC mindre irriterande i Windows Vista)

Uppdatering:

Även om jag inte nämnvärt störs av UAC-dialogen i Windows Vista så störs jag av lösenordstvånget i Linux-operativsystemet Ubuntu. Jag kan smälta att jag avtvingas lösenord då jag installerar/avinstallerar program. Men att jag därutöver avtvingas lösenord, då jag kollar uteliggande säkerhetsuppdateringar, irriterar mig storligen.

Lösenordstvånget i Unix-baserade Mac OS X är turligen inte lika irriterande som i Linux Ubuntu. I Mac OS X 10.5 introducerades en ny funktion kallad 'trojan horse marking'. Den markerar alla filer som laddas ner från internet. När jag sedan vill öppna filen varnas jag för att filen kommer från en källa som inte kan garanteras vara säker. På samma tema har säkerheten runt hur program körs i operativsystemet förbättrats och varje program kapslas in för att hindra att program gör saker de inte ska. Det är en fläkt av Windows Vista över det hela när det gäller hur användarna ska godkänna dessa operationer i Mac OS X.

Ljudinspelare för Mac OS X

Bättre mp3-kvalitet på ljudfiler.

Apples musikmaskin GarageBand 5.01 kom som rabatt vid köpet av stationära iMac-datorn Alice. Amatörmusikerns musikmaskin GarageBand är Apples alternativ i ljudinspelning på Mac OS X. Programmet trugas som frestelse i Apples betalprogramsvit iLife '09 (normalt 79 euro). Jag kollar programmets webbsajt men Garageband tänder inte.

Den exklusiva kopplingen till Apples operativsystem Mac OS X stör mig därutöver.

Jag kollar även konkurrenten Microsofts betalprogram Songsmith (normalt 29 euro). Ingenting kan vara enklare att blåsa nytt liv i gamla slagdängor med. Men även om programmet Songsmith fått ett enormt genomslag bland musiker så tänder jag inte för det heller. För amatörmusikern är det i alla fall ett tänkvärt Windows-alternativ till Apples Mac-program GarageBand.

Jag har nu min favorita ljudinspelare Audacity installerad både på Mac OS X och Windows XP på stationära iMac-datorn. Och precis som i Windows-miljö måste också gratis ljudredigeraren och -inspelaren Audacity 1.3.7 för Mac förses med mp3-kodaren Lame för att kunna exportera ljudfiler i mp3-format.

Jag laddar ner och installerar tilläggsprogrammet 'Lame Library v3.98.2 for Audacity on OSX' i dmg-format. Tilläggsprogrammet kommer i ett komplett installationspaket som sköter installationsprocessen helt automatiskt - och för tillägget direkt i enheten Macintosh HD. Programsajten MacUpdate bjuder på installation av mp3-kodare iTunes-Lame 2.0.9 för Lame-komplettering för mp3-format i Apples musikspelare iTunes. Jag laddar ner och installerar app-paketet, och drar det över med musen till programmappen. Installationen låter som 'plums' men i princip kan iTunes nu rippa musik-cd med bättre mp3-kvalitet på ljudfilerna.

Uppdatering:

Ljudinspelaren Audacity är bekant från mina försök att banda vinyl. Med samma teknik kan jag rippa och redigera webbmusik från lagliga musiktjänsten Spotify. För det mesta är fenomenala Audacity (1.2.6) i bruk som 'språkstudio' i lotshustruns uttalsövningar i franska.

Uppdatering:

Gratis ljudredigeraren och -inspelaren Audacity 1.3.7 för Linux förses med mp3-kodaren Lame direkt via pakethanteraren Synaptic i Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04. Helt enligt instruktioner för installation av Lame-komplettering för mp3-format.

Såsom i OS X, så ock i Vista

Media Center ensam i sin klass.

Bärbara Vista-datorn Nemi anlände till lotshemmet på skottdagen i februari 2008. Stationära Mac-datorn Alice trädde in på scenen i medlet av mars 2009. Två hemdatorer till priset av en bärbar MacBook Pro.

Dags att jämföra substansen i Vista-datorn Nemi med substansen i Mac-datorn Alice.

Jag utgår från färdigt förinstallerade applikationer i Mac OS X 10.5 och gör en jämförelse med motsvarande förinstallerade applikationer i MS Windows Vista SP1. De flesta nackdelarna i ett Pc-byte till Mac handlar givetvis om att köra Apples egenartade operativsystem Mac OS X. Men - nu bekymrar jag mig inte om egenarterna i Apple-miljö.

Mac-datorn Alice erbjuder programsviten iLife '09 gratis installerad (normalt 79 euro). Det betyder att jag har tillgång till fotoassistenten iPhoto 8.02, filmredigeraren iMovie 8.02, musikmaskinen Garageband 5.01, webb-designern iWeb 3.01 samt dvd-inspelaren iDVD 7.03. Vista-datorn Nemi erbjuder programsviten Works 8.5 gratis installerad (normalt 44 euro). Det betyder att jag har tillgång till ordbehandlaren 'Word', kalkylprogrammet 'Excel' och registerfunktionen 'Access' samt läsfunktionen Powerpoint 2003 Viewer.

It-medborgarens elementära förinstallerade applikationer i Mac OS X är: e-postklienten Mail 3.5 och webbläsaren Safari 3.2.3 samt ordbehandlaren Textedit 1.5 och fotoassistenten iPhoto 8.02. Motsvarande förinstallerade applikationer i Windows är: e-postklienten Windows Mail 6.0 och webbläsaren Internet Explorer 8.0 samt ordbehandlaren Works 8.5 och fotoassistenten Windows Photo Gallery. Unix-baserade Mac OS X bjuder på integrerad avläsning och utskrift av dokument i pdf-format. Vista-datorn har gratis pdf-läsaren Adobe Reader 8.0 färdigt förinstallerad. För utskrift av dokument i pdf-format har jag laddat ner och installerat gratis virtualskrivaren CutePDF Writer 2.7.1.

Apples ordbehandlare Textedit 1.5 är färdigt kapabel att hantera skräpbilagor i odt-format (Openoffice 3.0) samt skräpbilagor i docx-format (Office 2007). Ordbehandlaren MS Works 8.5 är färdigt kapabel att hantera dokument i doc-format (Office 2003) men för hantering av dokument i docx-format (Office 2007) laddas gratis tilläggsprogrammet Microsoft Office Compatibility Pack SP1 ner och installeras. För att hantera dokument i odt-format (Openoffice 3.0) i Works 8.5 laddas gratis tilläggsprogrammet Sun ODF Plugin for Microsoft Office ner och installeras.

Med facit på hand är Mac-datorn Alice på Mac OS X faktiskt konsumentvänligare i fråga om förinstallerade färdigheter i dokumenthantering. Vista-datorn Nemi behöver en hel del preparering på Windows Vista SP1 för att nå samma nivå. Men i fråga om förinstallerade skanner- och skrivarfunktioner, för lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 all-in-one, vinner Windows Vista SP1 första ronden. Leverantörens kompletta skanner- och skrivardrivrutiner kan dock laddas ner och installeras på Mac OS X 10.5 och Windows Vista SP1 - för att uppnå jämnt spel.

Apples förinstallerade filmuppspelare DVD Player 5.0.3 är integrerad i Mac OS X och den spelar med lätthet upp inköpta krypterade dvd-filmer. Motsvarigheten i Windows Vista är förinstallerade multimediaspelaren Windows Media Player 11, som inte bara spelar upp inköpta krypterade dvd-filmer utan även DivX-filmer. Dessutom spelar Windows Media Player 11 också inköpt cd-musik. Apples förinstallerade filmuppspelare QuickTime Player 7.6 behöver däremot DivX-assistens i Mac OS X - via installation av gratisprogrammet DivX 7.0.1 för Mac. Förinstallerade musikuppspelaren iTunes 8.1.1 på Mac OS X erbjuds inte bara för att spela upp inköpt cd-musik. Exklusiv anslutning till musiktjänsten iTunes Store erbjuds enbart på musikuppspelaren iTunes. Synkronisering av audiofiler mellan iTunes och iPod nano gör iTunes till min favorita musikuppspelare. Det betyder att jag i praktiken har laddat ner och installerat Apples gratis musikuppspelare iTunes 8.1.1 på Windows Vista. Ytterst till självförsvar har jag också laddat ner och installerat Apples gratis filmuppspelare QuickTime Player 7.6 på Windows Vista

I och med den extra programsviten iLife '09 i Mac-datorn Alice har jag på Mac OS X tillgång till förinstallerade filmredigeraren iMovie 8.02 och förinstallerade dvd-brännaren iDVD 7.03 samt förinstallerade musikmaskinen Garageband 5.01. Motsvarigheten i Vista-datorn Nemi är förinstallerade filmredigeraren Windows Movie Maker 6.0 samt förinstallerade dvd-brännaren Windows DVD Maker på Windows Vista. I och med det är allt klappat och klart för hantering av hemvävda dv-filmer. Både i Mac- och Windows-miljö. För ljudinspelning har jag laddat ner och installerat gratis ljudredigeraren och -inspelaren Audacity 1.3.7 på Windows Vista. Front Row 2.1.7 är det integrerade gränssnittet på Mac OS X för uppvisning av digitalt innehåll på Mac-datorn Alice. Vista-datorn Nemi (Dell XPS M1530) bjuder motsvarande integrerade gränssnitt i i form av Dells Mediadirect 3.1.

Med facit på hand är Mac-datorn Alice och Vista-datorn Nemi lika konsumentvänliga i fråga om förinstallerade färdigheter i multimediahantering. Men - i Vista-datorn Nemi är nog fenomenala Windows Media Center ensam i sin klass. Man kommer dock inte ifrån att Mac-datorn Alice är bättre preparerad i fråga om förinstallerade applikationer. Apple har sett mycket besvär för att få attraktiva förinstallerade färdigheter till stånd. Men - med tanke på vardagsbruk är de 'sämre' färdigheterna i Vista-datorn Nemi utan praktisk betydelse. Det är oväntat lätt i Windows-miljö att kompensera brister i förinstallerade applikationer med att ladda ner och installera gratisprogram. Exempelvis ovan nämnda virtualskrivaren CutePDF Writer, tillägget Office Compatibility Pack, tillägget Sun ODF Plugin, musikuppspelaren iTunes samt ljudredigeraren och -inspelaren Audacity.

Mac-entusiaster talar sig varma om maffiga funktioner i Mac-miljö. I mina ögon ser spelet jämnt ut, rentav till fördel för Windows Vista. Mac OS X-funktioner som kommunikatorn iChat 4.0, kalendern iCal 3.0.6, Address Book 4.1.1 och lokala sökfunktionen Spotlight har direkta Vista-motsvarigheter i Windows Live Messenger 9.0 och i de förinstallerade applikationerna Windows Calendar 6.0, Windows Contacts och sökfunktionen Windows Search 4.0. Lokala sökfunktionen i Windows Search 4.0 på Vista är dessutom lika intuitiv och adaptiv som den fenomenala sökfunktionen Spotlight på Mac OS X.

uppdatering:

Stationära Mac-datorn Alice (Apple iMac) bjuder i princip på integrerade trådlösa Bluetooth- och Wlan-uppkopplingar (AirPort). Bärbara Vista-datorn Nemi har till vardags integrerad trådlös Wlan-uppkoppling på adsl-bredbandets Zyxel-router. Jag har också aktiverat AirPort-funktionen i Mac-datorn Alice med trådlös Wlan-uppkoppling. Apples Mighty mus är usb-kopplad via tangentbordet på iMac. I Windows Vista har jag färdigt kompletterat det trådlösa Nemi-konceptet med en trådlös Logitech V470 lasermus på Bluetooth. Men - Vista-datorn Nemi har dessutom integrerade färdigheter att kopplas upp mot det trådlösa 3g-bredbandet. Mac-datorn Alice har inte integrerad 3g-modem men jag ska snart försöka mig på att koppla portabla 3g-modemet på Mac OS X. Nätoperatören Elisa erbjuder gratis 3g-programvaror (Vodafone/Huawei) för nedladdning och installation på Mac OS X.

Uppdatering:

Apples förinstallerade mervärdersapplikationer, amatörmusikerns musikmaskin Garageband 5.01 och novisens grafiska webb-designer iWeb 3.0.1, är underhållande och roliga men i mitt tycke, med tanke på vardagsbruk, helt lösryckta och värdelösa frestelser. Mac-gemenskapen har tydligt gett avkall på sin mission att, till skillnad från Microsoft, endast leverera absolut nödvändiga applikationer. Jag har inte ens besvärat mig att google efter motsvarande gratisapplikationer i Windows-miljö.

Uppdatering:

Både Mac OS X 10.5 och Windows Vista SP1 bjuder på aktiverad brandvägg (Firewall). Automatisk säkerhetskopiering och återställning av datafiler sköts med integrerade Backup-funktionen Time Machine i Mac OS X. Windows Vista bjuder på automatisk säkerhetskopiering med automatisk återställningsfunktion av datafiler. Men då är det alltså inte fråga om Windows Systemåterställning, som är en helt annan sak. Datafiler berörs nämligen inte i den funktionen.

Varken Mac OS X 10.5 eller Windows Vista SP1 bjuder på förinstallerade säkerhetsprogram mot virusinfektioner och spionfunktioner. Jag har laddat ner och installerat gratis antivirusprogram. Det aktiva virusskyddet i Vista-datorn Nemi sköts av gratis antivirusprogrammet Avast 4.8 Home Edition. Dessvärre är antivirusprogrammet Avast 2.74 Mac Edition inte gratis (36 euro). Då jag nu ändå vill hålla gratis säkerhetskoll på Mac-datorn Alice så har jag laddat jag ner och installerat gratis antivirusprogrammet ClamXAv 1.1.1 för Mac OS X. Antispionprogrammet Windows Defender 1.1 ingår förinstallerad i Windows Vista. Antispionprogrammet MacScan 2.6 för Mac OS X är inte gratis (30 dollar), dessvärre.

Mac OS X har så här långt överlevt på basen av en säkerhet som bara existerar tack vare att plattformen fortfarande inte är populär och vanlig nog för att illdådare, som utnyttjar säkerhetshål, ska lägga tid och energi på att utnyttja säkerhetsrisker som finns i Mac OS X. En fråga som verkligen är värd att ställa är huruvida Apple är redo den dagen kanonerna riktas mot Mac OS X och dess användare.

Skatteplanering i liten skala

Skattebjörnen känner igen mig.

Vi skattepliktiga medborgare har under april 2009 fått vår förfyllda skattedeklarationen för 2008 för kontroll. Skatteplaneringen är tyvärr ganska begränsad för pensionärer och löntagare. Men it-medborgare i arbetslivet kan numera, till postens stora sorg, deklarera sina resekostnader mellan bostad och arbetsplats på nätet.

Man behöver inte skicka in verifikat för avdrag - men verifikaten måste sparas några år i hushållet. För skattebjörnens eventuella efterkontroll.

Pensionärer och löntagare kan för all del också deklarera överlåtelsevinster och -förluster på nätet. Men då banker och mäklare är så pinsamt flitiga i sina anmälningar om transaktioner till beskattaren så finns inte heller här rum för skatteplanering. Jag avundas mina bekanta bland företagare och jordbrukare. De behöver bara deklarera för skäliga, och uppenbara, överlåtelsevinster.

It-medborgare kan numera också deklarera sina hushållsavdrag (pigavdrag) på nätet. Mycket praktiskt. Det är i stort sett det enda avdrag en pensionär i Finland har till sitt förfogande. Jag har fått äran att deklarera för arbetskostnaderna för vägens grundförbättring på sommarnöjet i Mickelsböle i Borgå. Förutsättning för virtuell kommunikation är att skattebjörnen känner igen mig på nätet. För det behöver jag mina personliga nätbankkoder. Lotshustrun har dessvärre inga personliga nätbankkoder. Hon får lov att postdrivet deklarera sina hushållsavdrag till pappers.

Jag loggar in mig på björntjänsten på webben, id-kontrollen går som smort. Positionen för hushållsavdraget är lätt att hitta, jag klickar 'redigera' och fyller i uppgifterna från verifikatet. Adressen till platsen för arbetet minns jag men postadressen måste jag slå upp i postnummerkatalogen på webben. Jag tar ut en papperskopia av det ifyllda virtualformuläret och skickar sedan iväg min deklaration. Innan transaktionen avlutas ber systemet, av någon förunderlig anledning, om mitt telefonnummer. Mobilnumret fanns för all del redan i skatteförslaget men jag skriver in det på nytt. Skattebjörnen tackar och bekräftar mottagningen på ett virtuellt formulär, som jag skriver ut på papperskopians baksida. Jag behöver inte skicka in verifikat för avdrag - men originalet måste jag spara några år. För skattebjörnens eventuella efterkontroll. Mycket praktiskt.

Under tiden slutför lotshustrun manuellt sin deklaration till pappers och sätter in dokumentet i ett bifogat svarskuvert, som hon sedan på sin kvällsvandring ska droppa in i postlådan. Hon behöver inte heller skicka in verifikat för avdrag - men originalen måste hon spara några år. För skattebjörnens eventuella efterkontroll.

Vin, kvinnor, sång och Ubuntu

Spotify 0.3.14 som Wine-version.

Spotify.com är en laglig webbaserad musiktjänst som bygger på att musik strömmas, on-demand-streaming kallas det. Upphovsrätten ersätts med en fast månatlig avgift (10 euro). Jag lyssnar via ett kllientprogram som installeras på datorn. Spotify finns för operativsystemen Windows och Mac OS X och påminner lite om Apples iTunes.

Jag måste givetvis vara uppkopplad (online) på bredband för att lyssna på musiken, eftersom den strömmas direkt från internet. Spotify.com ersätter ingalunda mitt nuvarande musikbibliotek som finns på hårddisken. Men musiktjänsten blir väl ett komplement som jag har tillgång till när jag sitter borta och surfar. Eller var än jag befinner mig med internetuppkoppling.

Stationära macxp-datorn Alice (Windows XP SP3) har numera programklienten för Spotify installerad i Windows-version. Och stationära macos-datorn Alice (Mac OS X 10.5) har i sin tur programklienten för Spotify installerad i Mac-version. Klientprogrammet finns inte som direkt Unix-version för datorer med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid. Men jag kan installera Spotify som Windows-versionen på Ubuntu 8.10 via Wine. Men före det måste jag aktivera WineHQ-programkällan och installera programstartaren Wine.

Jag börjar med att öppna webbsidan med nyckeln för programkällans autentisering. Innehållet (Scott Ritchie.gpg) sparar jag i min 'Hemmapp'. För att aktivera nyckeln går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Där går jag till fliken 'Autentisering' och klickar på 'Importera nyckelfil' (Scott Ritchie.gpg).

För att aktivera WineHQ går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Därefter går jag till fliken 'Tredjepartsprogramvara' och klickar på 'Lägg till'. I rutan som dyker upp skriver jag in frasen: deb http://wine.budgetdedicated.com/apt intrepid main #WineHQ - Ubuntu 8.10 "Intrepid Ibex" - och klickar därefter på 'Lägg till källa', och därefter 'Stäng'. Innehållet i programvarukällor uppdateras ('Läs om').

För att installera programhanteraren Wine 1.1.20 startar jag 'Terminal' (under Program --> Tillbehör) och skriver in frasen: sudo aptitude install wine (Enter) - samt mitt lösenord (Enter). Installationen startar upp och ber snart om mitt fortsatta godkännande: 'Y' (Enter).
När det är klart klickar jag på länken för nedladdning av Windows-versionen på Spotify.com - 'Wine Windows programstartare' öppnar exe-filen och laddar ner installationsprogrammet. Programklienten Spotify 0.3.14 installeras nu automatiskt som Wine-version på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Amilo-datorns på hårdskiva-D. Jag startar upp 'Spotify' (under Program --> Wine --> Programs) och lyssnar till min dagliga Abba-ranson.

Uppdatering:

Vilken härlig revansch på mitt snöpliga Wine-sorti (nästan på dagen ett år sedan). Jag installerar av bara farten programklienten Spotify 0.3.14 som Wine-version på Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty på lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Närkontakt med Ubuntu 9.04

Men Gimp 2.6.6 har städats bort.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty trugas ut på nätet till uppgradering av Ubuntu 8.10 Intrepid. Lotshustruns bärbara xp-dator Amilo är Intel-baserad så jag utsätts kanske inte den här gången för samma besvikelse som i mitt första försök på stationära xp-datorn Scaleo.

Motgångar är till att övervinnas.

Uppstarten i Ubuntu 8.10 Intrepid blev långsammare än den var i Ubuntu 8.04 Hardy. Uppstarten i Ubuntu 9.04 Jaunty utlovas extrem uppsnabbning. Dessutom utlovas vänligare användbarhet, med målet på bättre användarvänlighet än i Mac OS X.

Jag kollar att programvarukällorna Medibuntu och GetDeb är aktiva. Webbplatsen GetDeb.net innehåller massor av Ubuntu program för den som vill uppdatera eller hitta program som inte finns i pakethanteraren Synaptic. Exempelvis ljudinbandaren Audacity 1.3.7, musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0, musikuppspelaren Songbird 1.1.2 samt bildredigeraren Gimp 2.6.6. De finns alla färdigt installerade och uppdaterade på lotshustruns bärbara Amilo-dator på Ubuntu 8.10 Intrepid.

Jag kollar uteliggande uppdateringar av programvaror för Ubuntu 8.10 Intrepid på bärbara Amilo-datorn. Bland annat uppdateras webbläsarens version till Firefox 3.0.10. Så klickar jag igång uppgraderingsprocessen. Sammanlagt 790MB laddas ner. Processen meddelar att 15 paket tas bort, 159 nya paket tillkommer och 1093 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 45 föråldrade paket. Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 12,8GB till förfogande av vilka 7,0GB är använt och 5,8GB är fritt. En fördelaktig allokering av skivminnet fortsätter att överraska positivt.

Lotshustruns bärbara Amilo-dator på Ubuntu 9.04 Jaunty kopplar sig snällt upp på internätet. Och på lotshemmets windows-nätverk, via trådlös wlan-uppkoppling till adsl-bredbandets Zyxel-router. Stationära xp-datorn Scaleo visar upp sina delade filer för Amilo-datorn via Nautilus platsfunktion 'Nätverk' - Linux motsvarighet till 'Microsoft Windows Network' i Windows utforskaren.

Innan jag fortsätter laddar jag ner och uppgraderar versionen i antivirusprogrammet Avast 1.3.0 (1.2.0). Så ställer jag in 'Normal' som visuell effekt i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen i bärbara Amilo-datorn. Och till sist aktiverar jag tillbaka programvarukanalerna Medibuntu och GetDeb.

Jag går in för att kolla de fyra elementära applikationerna: Evolutions e-postklient Mail 2.26.1 (2.24.3), webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.10 (3.0.8), ordbehandlaren OpenOffice Writer 3.0.1 (2.4.1) samt fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5.0.3. Jag ställer in lokala skrivaren HP PSC 2355 all-in-one. Samt nätskrivaren HP Officejet Pro 1170C via stationära xp-datorn Scaleo i Windows-nätverket.
Bildinskanningsprogrammet xSane 0.996 (0.995) upptäcker skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355.

Jag öppnar Elisas flash-baserade kartapplikation i webbläsaren Firefox 3.0.10 och får tillägget 'Adobe Flash Player' behändigt uppdaterat. Med att öppna Digitas java-baserade kartapplikation får jag lika behändigt koll på tillägget 'Java Runtime'.

Men - bildredigeraren Gimp 2.6.6 har städats bort vid uppgraderingen till Ubuntu 9.04 Jaunty. Jag öppnar pakethanteraren Synaptic för att installera den tillbaka. Processen avbryts till min besvikelse. Ett beroendeförhållande (libpoppler-glib3) kan inte tillfredställas. Paketet saknas i programbiblioteket. Och någon Jaunty-version av Gimp trugas inte heller ut på webbplatsen GetDeb.net. Det bekymrar mig faktiskt att ingen i Ubuntu-gemenskapen har problem med förinstallerade bildredigeraren Gimp 2.6.6 på Ubuntu 9.04 Jaunty.

Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst i musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.26.1 (xine). Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp. Filmuppvisning på Totem 2.26.1 (xine) på bärbara Linux-datorn Scaleo lyckas med gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.9a (0.9.4) som exklusivt flankstöd i filmlagrets samtliga videoformat.

Uppdatering:

It-telefoniprogrammet Skype 2.0.0.72 och fenomenala fotoassistenten Picasa 3.0.0 har dessbättre klarat sig helskinnade i uppgraderingen till Ubuntu 9.04 Jaunty.
Skype 2.0.0.72 för Linux bjuder fortfarande bara på it-telefoni, inte på sms-hantering. Och Picasa 3.0.0 för Linux bjuder fortfarande inte på sin 'Movie Maker' videoredigeringsfunktion på Ubuntu 9.04 Jaunty.

Mitt i allt erbjuds 35 nya säkerhetsuppdateringar för Ubuntu 9.04 Jaunty. Dessvärre erbjuds ingen hjälp för om-installation av bildredigeraren Gimp 2.6.6. Jag kollar Ubuntu gemenskapens stödsajt om detaljer för paketet Gimp 2.6.6 i Ubuntu 9.04 Jaunty. Och där hittar jag ett Gimp 2.6.6-paket med ett kurant beroendeförhållade (libpoppler-glib4). Gimp-paketet låter sig snällt installeras - direkt med GDebi paketinstallatören - trots knarr om 'gammal' version. Programtillägget i Gimp, för bildinskanningsprogrammet xSane 0.996 (0.995), upptäcker skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355. Bildredigeraren Gimp 2.6.6 är om-installerad.

Uppdatering:

Bortfallna bildredigeraren Gimp 2.6.6, bortfallna proprietära Ati/AMD grafikdrivrutiner samt misstänkt darrig filmuppspelning i Totem 2.26.1 (gstreamer) ger dåligt betyg åt Ubuntu-gemenskapen. Allt tyder på att tiden för framställning tagit slut i förtid. Turligen startar Ubuntu 9.04 Jaunty snabbare upp än Ubuntu 8.10 Intrepid, men tidsskillnaden till uppstarten i Ubuntu 8.04 Hardy är betydelselös.

Det verkar som om 'förbättringarna' i Ubuntu 9.04 Jaunty är lika kosmetiska som de var i Ubuntu 8.04 Intrepid. Åtminstone om jag mäter i sådan användningsmiljö jag förmår till. Användbarheten i Linux-operativsystemet Ubuntu har definitivt inte blivit vänligare. Det är en god bit kvar till användbarheten i Mac OS X. Men - en ny bekvämlighet noterar jag i Ubuntu 9.04 Jaunty - programfunktionen 'Datorstädare'. Funktionen rensar bort föråldrade och onödiga paket. Mycket praktiskt. Det gäller dock att vara på sin vakt. 'Datorstädare' föreslår gärna bortrensning av 'främlingar', som antivirusprogrammet Avast och fotoassistenten Picasa. För att spara tid och besvär gäller det att bocka av sådana förslag i tid.

Uppdatering:

På europadagen 9.4.2009 dimper 77 nya säkerhetsuppdateringar (och en omstart) för Ubuntu 9.04 Jaunty ner. Bland annat uppgradering av webbläsaren Firefox till version 3.0.10. Samt av grafiska gränssnittet Compiz Fusion. Bildskärmen på bärbara Amilo-datorn beter sig verkligt konstigt. Jag måste inaktivera alla visuella effekter. Efter ett par omstarter aktiverar jag läget för visuella effekter till 'Normala' och nu hittar systemet igen fungerande drivrutiner.

Ubuntu-gemenskapen tycks vara i luven på Debian-gemenskapen. Eller tvärtom. Störningarna i uppdateringsfunktionen börjar irritera. Jag måste till min sorg inaktivera programvarukällan GetDeb (tillsvidare).

Så som i XP - så ock i OS X

It-noviser med akuta stödbehov.

I och med att it-medborgarens förinstallerade elementära programvaror; e-post och googling samt ordbehandling och fotohantering, kompletteras med speciellt preparerade program för cd-musikuppspelning och dvd-filmuppvisning; platsar stationära Alice-datorn som fullvärdig hemdator. Både i Windows XP SP3 och i Mac OS X 10.5.

Apple-miljön bär dock på sin historiskt belastade egenart, vilket inte är fördelaktigt för okunniga och oerfarna it-noviser, med akuta stödbehov från omgivningen. Kraven är överkomliga om användningen begänsar sig till e-post (90%) och googling (10%).

I och med att ordbehandling och fotohantering realiseras tuffare krav på användarna:
- Windows-miljön kan rekommenderas åt absoluta noviser, företrädare för fotfolket
- Apple-miljön förutsätter tillvunna Windows-färdigheter, och elitistisk utstrålning
- Linux-miljön kräver ännu konstant tillgång till it-expertis, och helst egen expertis
I jämförelse med Linux-miljön favoriseras Apple-miljön klart av perifera it-producenter.

En multimedia-miljö med cd-musikuppspelning och dvd-filmuppvisning är krävande:
- Windows-miljön kan rekommenderas för inköpt multimedia, kopiering kräver expertis
- Apple-miljön är i jämförelse färdigast för inköpt multimedia, kopior kräver investering
- Linux-miljön kräver mest preparation för inköpt multimedia, kopiering kräver expertis

Så som i Windows XP SP3 - så ock i Mac OS X 10.5:
(men inte nödvändigtvis så i Linux - Ubuntu 8.10 Intrepid)

Det aktiva virusskyddet i macxp-datorn Alice på Windows XP sköts av gratis antivirusprogrammet Avast 4.8 Home Edition. Dessvärre är antivirusprogrammet Avast 2.74 Mac Edition inte gratis. Då jag nu ändå vill hålla gratis säkerhetskoll på Macos-datorn Alice så laddar jag ner och installerar gratis intivirusprogrammet ClamXAv 1.1.1 för Mac OS X. Första uppstarten aktiverar en kompletterande installation av ClamAV 0.95-motorn. Säkerhetsprogrammet ClamXAv låter sig sedan installeras på enheten Macintosh HD som ett 'äkta' mac-program. Jag markerar mapparna 'Documents' och 'Downloads' för skanning, uppdaterar den första satsen av virussignaturer - och kör en virusskanning. Ingen virusinfektion avslöjar sig.

Jag fortsätter principfast att använda Apples keyboard och Mighty mus. Med hög beredskap att byta till en lugn usb-kopplad Logitech-mus i Windows XP. Innan jag fortsätter, konfigurerar jag den trådlösa wlan-uppkopplingen i bruk i Windows XP. Jag lyckas till och med konfigurera i bruk trådlös wlan-uppkoppling via AirPort i Mac OS X. Inställning av automatisk uppstart på trådlös uppkoppling lyckas i en och samma meny i Windows XP. Mac OS X kräver en andra meny för att befästa automatiken. Så fortsätter jag med att ladda ner och installera (gratis) mervärdesapplikationer.

Den fenomenala fotoassistenten Picasa 3 är ett måste. Jag installerar på stationära Alice-datorn fotoassistenten Picasa 3.1 på Windows XP samt motsvarande fotoassistent Picasa 3.0.4 på Mac OS X. Picasa bjuder mig faktiskt på samma videoediteringsfunktion 'Movie Maker' - både i Windows och i Mac OS X.

Stationära xp-datorn Scaleo har en hel del andra mervärdesapplikationer installerade på Windows XP SP3: ljudinbandaren Audacity 1.3.7 och it-telefoniklienten Skype 4.0 samt Apple musikspelaren iTunes 8.1.1 och lagliga musiktjänsten Spotify 0.3.14. Jag installerar dessa också på Windows XP SP3 på macxp-datorn Alice. Och så installerar jag motsvarande program på macos-datorn Alice på Mac OS X 10.5: ljudinbandaren Audacity 1.3.7 och it-telefoniklienten Skype 2.8 samt lagliga musiktjänsten Spotify 0.3.14. Apple musikspelaren iTunes 8.1.1 finns förinstallerad på Mac OS X 10.5.

Min mp3-spelare iPod nano har en värdig partner i musikspelaren iTunes - och därutöver kan jag avnjuta min dagliga Abba-dos på Spotify, online - fritt i vardera operativsystemet. Varken iTunes eller Spotify står till buds i Linux-miljö. Och Skype bjuder inte bara på it-telefoni utan dessutom på sms-hantering - både i Windows och i Mac OS X - men inte i Linux. Apple-miljön favoriseras klart av perifera it-producenter på bekostnad av Linux-miljön.

Stationära xp-datorn Scaleo har ytterligare en del mervärdesapplikationer installerade på Windows XP SP3: mediatjänsten Miro 2.0.4 internet TV och mediaspelaren RealPlayer 11.1 för webb-tv samt Apple filmuppspelaren QuickTime Player 7.6. Jag installerar dessa också på Windows XP SP3 på macxp-datorn Alice. Och så installerar jag motsvarande applikationer på macos-datorn Alice på Mac OS X 10.5: mediatjänsten Miro 2.0.4 internet TV och mediaspelaren RealPlayer 11.0.1 för webb-tv. Filmuppspelaren QuickTime Player 7.6 finns förinstallerad på Mac OS X 10.5.

Miro internet TV är ett utmärkt verktyg för video- och torrent-nedladdningar - RealPlayer 11 är ett utmärkt verktyg för webb-tv och videonedladdningar - både i Windows och i Mac OS X. Mediaspelaren RealPlayer 11 för Linux är ordentligt nerbantad, en blek skugga av motsvarigheterna på Windows och Mac OS X.

Uppdatering:

Apples Mighty mus har pacifiserats och fått en 'äkta' högerklick - i vardera operativsystemet. Receptet är enkelt; ställ in preferenserna för snabbare träcking i Mighty mus på Mac OS X. Och rör för allt i världen inte preferenserna för mus i Windows XP. Inställningarna i Mac OS X påverkar nämligen direkt Mighty mus i Windows XP. Och receptet gäller faktiskt också musens högerklick; ställ in preferenserna för 'högertangent' i Mighty mus på Mac OS X. Inställningen bjuder på en 'äkta' högerklick - både i Mac OS X och i Windows XP. Mycket praktiskt.

Jag har laddat ner och installerat gratis sökverktyget Windows Search 4.0 för Windows XP på macxp-datorn Alice. Den lokala sökfunktionen i Windows Search 4.0 är lika intuitiv och adaptiv som den fenomenala sökfunktionen Spotlight på Mac OS X.

Uppdatering:

Mervärdesapplikationerna ClamXAv, Picasa, Audacity, Skype, Spotify, Miro och RealPlayer är alla gratisvaror, vilket kan förväntas i populär Windows-miljö men som faktiskt är ovanligt i penningstark Apple-miljö.

Sökfunktionen på programvaruförteckningen i Apple.com hittar kuranta versioner av ClamXAv 1.1.1, Picasa 3.0.4, Audacity 1.3.7 och RealPlayer 11.0.1 men bara äldre versioner av Skype 2.7 och Miro 0.9.9 - och ingen lokal programklient för (online) musiktjänsten Spotify. Uppdateringstjänsten MacUpdate för Mac OS X bjuder på kuranta versioner av ClamXAv 1.1.1, Picasa 3.0.4, Skype 2.8, Audacity 1.3.7, Miro 2.0.4 och RealPlayer 11.0.1 - ingen lokal programklient för musiktjänsten Spotify.

Uppdatering:

Stationära Scaleo-datorn har en hel del motsvarande mervärdesapplikationer installerade på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid: exempelvis Google fotoassistenten Picasa 3.0.4 och ljudinbandaren Audacity 1.3.7 samt it-telefoniklienten Skype 2.0.0.72 och mediatjänsten Miro 2.0.4 internet TV. Och för säkerhetskoll gratis antivirusprogrammet Avast 1.3.0 Linux Home Edition

Picasa bjuder dock inte på videoediteringsfunktion 'Movie Maker' på Ubuntu 8.10 Intrepid. Och Skype 2.0.0.72 för Linux bjuder bara på it-telefoni, inte på sms-hantering. Dessutom står varken Apples musikspelare iTunes 8.1.1 eller filmuppspelaren QuickTime Player 7.6 till buds i Linux-miljö. Mozillas gratis musikspelare Songbird 1.1.2 kan dock vid behov sparra min mp3-spelare iPod nano i Linux-miljö. Den lagliga musiktjänsten Spotify 0.3.14 kan inte (ännu) bjuda mig på min dagliga Abba-dos på Ubuntu 8.10 Intrepid. Mediaspelaren RealPlayer 11 för Linux är ordentligt nerbantad, en oduglig skugga av sina motsvarande versioner på Windows och Mac OS X. Varken webb-tv eller videonedladdningar står till buds.

Ja, Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid är ordentligt förfördelat av it-producenterna. Ytterst till förmån för Apple-operativsystemet Mac OS X 10.5.

Ubuntu - på skild hårdskiva

GetDeb bjuder på kurant version.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty erbjuds på nätet till 8.10-uppgradering. Jag kan inte motstå frestelsen. Jag kollar uteliggande uppdateringar av programvaror för Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Scaleo-datorn - bland annat uppdateras webbläsarens version till Firefox 3.0.10. Så klickar jag igång uppgraderingsprocessen.

Men - processen inleds med en besvikelse. Ubuntu 9.04 Jaunty erbjuder inte (ännu) proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner. Utan stöd av grafikkortet mister jag de visuella effekterna i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen på stationära Scaleo-datorn. Jag avbryter uppgraderingsprocessen.

Jag tar istället fram min installations-cd med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid och gör ett nytt försök att installera Ubuntu på stationära Scaleo-datorn på den 2:dra hårdskivan (D). Den här gången importerar jag ingenting från Ubuntu-partitionen på 1:sta hårdskivan (C). Jag importerar endast inställningar och data från Windows-partitionen. Och nu - nu lyckas det. Efter omstart av datorn erbjuder startmenyn Grub tillgång till vardera Ubuntu-installationen. Vid sidan om start av Windows XP SP3 alltså. Jag startar upp Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D och bjuds på 123 säkerhetsuppdateringar - och omstart. Efter omstart bjuds jag på ytterligare 270 säkerhetsuppdateringar.

Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen på hårdskivan-D. Jag har 127,2GB till förfogande av vilka 5,3GB är använt och 121,9GB är fritt. Innan jag fortsätter laddar jag ner och installerar antivirusprogrammet Avast 1.3.0. Jag aktiverar de proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutinerna och maxar visuella effekter i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen. Jag öppnar Elisas flash-baserade kartapplikation i webbläsaren Firefox 3.0.10 och får tillägget 'Adobe Flash Player' behändigt uppdaterat. Med att öppna Digitas java-baserade kartapplikation får jag lika behändigt tillägget 'Java Run Time' uppdaterat. Jag aktiverar funktionen 'Uppstartshanterare' och ställer in mina boot-preferenser i startmenyn Grub.

För att aktivera programvarukällan Medibuntu startar jag programfunktionen'Terminal' (under Program --> Tillbehör) och skriver in (kopierar/klistrar in) frasen: sudo wget http://www.medibuntu.org/sources.list.d/intrepid.list --output-document=/etc/apt/sources.list.d/medibuntu.list (Enter) - samt mitt lösenord (Enter). Installationen startar upp och ber snart om mitt fortsatta godkännande: 'Y' (Enter). För att ytterligare aktivera nyckeln för autentisering skriver in frasen: sudo apt-get update && sudo apt-get install medibuntu-keyring && sudo apt-get update (Enter). Och för att kunna hantera krypterade dvd-skivor skriver jag till sist in frasen: sudo apt-get install libdvdcss2 (Enter) - och stänger 'Terminal'. Programvarukällan Medibuntu är aktiverad och jag erbjuds på ytterligare 27 säkerhetsuppdateringar - och omstart.

För att aktivera programvarukällan GetDeb går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Där går jag till fliken 'Tredjepartsprogramvara' och klickar på 'Lägg till'. I rutan som dyker upp skriver jag in (kopierar/klistrar in) frasen: deb http://ubuntu.org.ua/ getdeb/ - och klickar därefter på 'Lägg till källa' och därefter 'Stäng'. Programvarukällan GetDeb är aktiverad och jag erbjuds på ytterligare 13 säkerhetsuppdateringar

Webbplatsen GetDeb.net innehåller massor av Ubuntu program för den som vill uppdatera eller hitta program som inte finns i pakethanteraren synaptic. Exempelvis ljudinbandaren Audacity 1.3.7, musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0, musikuppspelaren Songbird 1.1.2, dvd-filmkopieraren K9Copy 2.3.0, videoredigeraren Kino 1.3.3 samt bildredigeraren Gimp 2.6.6. Jag laddar ner och installerar samtliga program på stationära Scaleo-datorn på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D.

Jag aktiverar funktionen 'Partitionsredigerare' (gParted). Jag flyttar för hand inställningar och data mellan Ubuntu-partitionerna (C-->D). När jag är klar med flyttjobbet har jag kvar en om-partitionerad Ubuntu-karantän på 15GB, samt 52GB fritt disponibelt skivutrymme på hårdskivan-C. Windows MBR pekar på Grub på hårdskivan-D. Jag kan troligen (utan risk) radera den kvarstående Ubuntu-karantänen på hårdskivan-C. Men inte tillsvidare. Är man feg så är man.

Jag går in för att kolla de fyra elementära applikationerna - Evolutions e-postklient Mail 2.24.3, webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.10, ordbehandlaren OpenOffice Writer 2.4.1 samt fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5.0.3. Jag ställer in lokala skrivaren HP Officejet Pro 1170C. Samt nätskrivaren HP PSC 2355 all-in-one i bärbara xp-datorn Amilo - via Windows-nätverket. Bildinskanningsprogrammet xSane 0.995 upptäcker inte någon skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP Officejet Pro 1170C.

Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst i musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (xine). Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp.

Jag laddar ner och installerar gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.4. Filmuppvisning på Totem (xine) på stationära Linux-datorn Scaleo lyckas med VLC som flankstöd i filmlagrets samtliga videoformat.

Uppdatering:

Ubuntu-installationen bjuder på förinstallerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (gstreamer). Uppdateringar till trots klarar den varken av inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) eller piratkopierad dvd-skiva med tv-inbandningar. Ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (xine) klarar sig dessbättre utan problem i vardera situationen. Det som bekymrar mig är att ingen i Ubuntu-gemenskapen har problem med förinstallerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (gstreamer).

Uppdatering:

Jag laddar ner och installerar it-telefoniprogrammet Skype 2.0.0.72 och fenomenala fotoassistenten Picasa 3.0.0 på Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Scaleo-datorns hårdskiva-D. Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-C har ytterligare några program som jag inte (ännu) installerat om på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D. Exempelvis mediaspelaren Miro 2.0.4 internet TV och skärmsessionsinspelaren Istanbul 0.2.2 samt dvd-omkodaren OgmRip 0.12.3. Jag laddar ner och installerar dessa på stationära Scaleo-datorn på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D

Pakethanteraren Synaptic går dock inte mera med på att direkt installera dvd-omkodaren OgmRip. Jag laddar ner OgmRip-paketen separat från webbsajten GetDeb.com - och, till min förvåning lyckas installationen med separata paket.