MS Office 2007 är avinstallerat

Antpati mot Sun Microsystems.

Tiden för visstida gratis utvärderingen av MS Office 2007 på MS Windows 7 på stationära Scaleo-datorn gick ut 31.1.2010. Min Office-rutin räcker väl till för att hitta till vardags behövliga funktioner också i det nya flikbaserade gränssnittet. Och visst är gränssnittet intuitivt och användarvänligt. Men det är så få funktioner som krävs till vardags.

Det blir ingen affär på betalversionen av kontorsprogramsviten MS Office 2007. Jag avinstallerar istället gratis utvärderingsversionen. Utvärderingen fortsätter tillsvidare i gratis beta-version på MS Office 2010 på MS Windows 7 på bärbara Nemi-datorn. Jag avstår helt från att installera gratis utvärderingsversion MS 2010 Home & Student (beta) på MS Windows 7 på stationära Scaleo-datorn. Tots min häftiga antipati mot Sun Microsystems installerar jag istället gratis kontorsprogramsviten Openoffice 3.1 på svenska på MS Windows 7 på stationära Scaleo-datorn. Min Office-rutin räcker väl till för att hitta alla till vardags behövliga funktioner också på Openoffice 3.1. Gränssnittet påminner dessutom om det för mig mera bekanta gränssnittet i gamla kontorsprogramsviten MS Office 2000-2003.

Kontorsprogramsviten Openoffice 3.1 är ett en självklar del i samband med gratis Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 på lotshustruns bärbara Amilo-dator. Openoffice 3.1 är dessutom ett självklart gratisalternativ i samband med Apple-operativsystemet Mac OS X 10.6 på stationära Alice-datorn. Jag tillbringar dock merparten av min tid på MS Windows 7 på stationära Scaleo-datorn. Kanske utvärderingen av Openoffice 3.1 lyckas bättre, utöver mina till vardags behövliga Office-funktioner, i en mera frekventerad miljö. Tiden får visa.

Uppdateringar i Windows-miljö

En kaskad i början av månaden.

Windows-användare får lätt en bild av att uppdateringsbehov är någonting unikt för Windows-operativsystem. Självutnämnda it-entusiaster förstärker bilden med att ystert gläfsa om att Apples operativsystem Mac OS X och Linux-operativsystemet Ubuntu är flefria och därigenom befriade från oket med kontinuerliga säkerhetsuppdateringar.

Riktiga sakkunnare vet givetvis att detta inte stämmer men bryr sig inte om att dementera Apple- eller Linux-fanboys felaktiga utlåtanden. Dåligt insatta it-noviser kan tyvärr ta åt sig av den felaktiga bilden och ta till sitt kors en dator med högst konsumentovänliga operativsystem som Mac OS X eller Linux Ubuntu. Rutinerade och Windows-vana it-användare kan bättre klara sig med annorlunda operativsystem.

I början av år 2007 ansåg jag mig ha förkovrats tillräckligt i it-kunnighet. Jag beslöt jag mig för att bekanta mig med Linux-operativsystemet Ubuntu, som alternativ till Windows. Den bubblan sprack omedelbart. Linux Ubuntu är förvisso ett angenämt forskningsobjekt för it-sakkunniga. Något förstahands operativsystem för absoluta it-noviser är Ubuntu definitivt inte. Min färskaste erfarenhet kom med uppgraderingen till upphaussade Ubuntu 9.10 Karmic Koala. Det var en sällsynt halvfärdig version. På gränsen till katastrofal. Under årets 2009 sista kvartal strömmade sammanlagt 345 säkerhetsuppdateringar in, ackompanjerade av halva dussinet omstarter. Sega problem med Adobe Flash Player och uppstartshanteraren Grub-2 förgiftade atmosfären från början. Problemen löstes först i början av december 2009. Löften som utgavs kring Grub-2 och den nya Programcentralen har inte ännu heller uppfyllts. Programportalen GetDeb aktiverades ordentligt försenad under årets 2009 sista dagar. Årslutet kunde sålunda firas med uppdateringar av VLC (1.0.4), Songbird (1.4.3), Rhythmbox (0.12.6), OgmRip (0.13.3) samt Gimp (2.6.8). Trasiga rester av tidigare versioner av OgmRip måste till råge på allt städas bort för hand innan finalversionen gick med på att låta sig installeras. Skolbetyg: 5- (på skalan 4-10).

Apples Mac-datorer tog jag på kornet i början av år 2009. Med så mycket status som låg i detta varumärke förväntade jag mig en it-miljö utan löpande uppdateringar. Den bubblan sprack omedelbart. Även om operativsystemet Mac OS X uppdateras mera sparsamt än operativsystemet Windows så var antalet säkerhetsuppdateringar uppseendeväckande drygt. Under årets 2009 sista kvartal strömmade en massa uppdateringar in. Många med omstart av Mac OS X. Bland annat den monstruösa uppdateringen till Mac OS X 10.6.2 Snow Leopard. Samt många grundläggande uppdateringar såsom: Performances (1.0), HP Printer Drivers (2.3), Superdrive Firmware (4.0) samt Airport Client (3.0). Samt Apples programvaror såsom: iMovie (8.0.5), iTunes (9.0.2), Safari (4.0.4) och iPhoto (8.1.1). Partnerprogrammen ruskades om ställvis ordentligt: VLC (1.0.2) (1.0.3), EyeTV (3.2) (3.2.1) (3.3), Skype (2.8), Handbrake (0.9.4), Perian (1.2), Dropbox (0.6.570), Java RT (1.0), ClamXav (2.0.5) (ClamAv 0.95.5), Gimp (2.6.8), Miro (2.5.4), OpenOffice (3.1.1), Picasa (3.6.1) samt RealPlayer (11.1.0). Operativsystemet Mac OS X 10.6 Snow Leopard var tydligt ett halvfärdigt hastverk. Något förstahands operativsystem för absoluta it-noviser är Mac OS X definitivt inte. Skolbetyg: 7- (på skalan 4-10).

Orsaken till denna huvudlösa brådska inom både Apple- och Ubuntu-gemenskapen var tydligt Microsofts operativsystem Windows 7 Home Premium. Egentligen har det strömmat in bara 10 säkerhetsuppdateringar till Windows 7 sedan början av november 2009. Sammanlagt 25 uppdateringar om man räknar med partnerprogram. I jämförelse med antalet och omfånget av uppdateringar i Mac OS X och Linux Ubuntu ter sig uppdateringarna i Windows-miljön försvarliga, rentav anspråkslösa. Uppdateringar svärmar in högst oregelbundet i Mac OS X och Ubuntu. I Windows-miljön erbjuds en välordnad kaskad i början av månaden. Information om kritiska uppdateringar läses ofta upp i tv-nyheterna. Skolbetyg: 9- (på skalan 4-10).

Uppdatering:

En kvalificerad gissning är att Mac OS X 10.6.3 dyker upp i programuppdateringen i början av februari eller mars 2010 ( monstruösa 200 säkerhetsuppdateringar).

Uppdatering:

Ubuntu-gemenskapen fortsätter med sin cirkus i monstruösa uppdateringar. Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 har förlänats 165 nya säkerhetsuppdateringar och 2 omstarter av systemet - under januari 2010.

Närkontakt med Ubuntu 9.10

Gimp städas dessbättre inte bort.

Ubuntu-gemenskapen har tydligt följt i spåren på förebilderna Microsoft och Apple. Microsofts nya operativsystem Windows 7 är vad Windows Vista borde ha varit. Apples nya operativsystem Mac OS X 10.6 är vad Mac OS X 10.5 borde ha varit. Och nu syns nya Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 vara vad Ubuntu 9.04 borde ha varit från början.

Jag klickar igång 9.04-uppgraderingsprocessen till Ubuntu 9.10 på lotshustruns minnessvaga bärbara Amilo-dator. Sammanlagt 1008MB laddas ner. Processen meddelar att 32 paket tas bort, 353 nya paket tillkommer och 1184 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 121 föråldrade paket. Jag kollar i efterhand situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 9,26GB till förfogande av vilka 5,51GB är använt och 3,75GB är fritt. Efter dryga 2 timmar startar jag upp datorn på nytt. Boot-hanteraren Grub (1.0) är emellertid samma gamla version som tidigare. Nya Grub (2.0) erbjuds inte vid uppgradering - endast vid ren installation av Ubuntu 9.10 i fullversion. Av någon anledning installeras språkstödet ofullständigt. Jag laddar ner ytterligare 7 paket och kompletterar språkstödet för svenska. Och så aktiverar jag programkällan Medibuntu tillbaka. Till sist startar jag uppdateringshanteraren som laddar ner 14 nya säkerhetsuppdateringar.

Så gott som alla applikationer uppdateras i Ubuntu 9.10: Firefox (3.5.4), Evolutions (2.28.1), OpenOffice (3.1.1), Gimp (2.6.7), F-Spot (0.6.1.4), Rhytmbox (0.12.5), Totem (2.28.2), Brasero (2.28.2), Audacity (1.3.9), Skype (2.1.0.47), Songbird (1.2.0), OgmRip (0.13.2), VLC (1.0.2) och GParted (0.4.5). Bildredigeraren Gimp städas dessbättre inte bort i processen. Och Ubuntu One-clienten är färdigt installerad. Jag uppdaterar Skype (2.1.0.47) och Songbird (1.2.0) för hand. Ouppdaterade förblir tillsvidare: Spotify (0.3.21) på Wine (1.1.31), XSane (0.996), Picasa (3.0.0) samt Screenlets (0.1.2) och MobileConnect (1.0). Jag pluggar i 3g-modemet i usb-porten och kollar trådlös uppkoppling på Saunalahtis 3g-bredband. 3g-uppkopplingen funkar helt problemfritt på bärbara Amilo-datorn på Ubuntu 9.10.

Bärbara Amilo-datorn får klara sig utan visuella effekter på Ubuntu 9.10. Filmuppspelaren (xine) överraskar negativt med att inte alls starta upp. Filmuppspelaren (gstreamer), som inte fungerat tidigare, tar nu framgångsrikt över. DVD-filmen 'Mamma Mia' låter sig snällt spelas upp i dvd-original både på Filmuppspelaren (gstreamer) och VLC Media Player på Ubuntu 9.10. Lokala säkerhetskopian av 'Mamma Mia' låter sig utan problem spelas upp som .iso-fil (på datorns Windows-partition) - både på Filmuppspelaren (gstreamer) och VLC Media Player på Ubuntu 9.10. Men - endast VLC Media Player klarar av att spela upp den säkerhetskopierade .iso-filen på det centrala filmarkivet för ambulerande mediacenter (på Maxtor NAS).

Nästa dag klickar jag igång 9.04-uppgraderingsprocessen till Ubuntu 9.10 på den renoverade stationära Scaleo-datorn. Efter dryga 2 timmar startar jag upp datorn på nytt. Resultatet är detsamma som i 9.04-uppgraderingen till Ubuntu 9.10 på bärbara Amilo-datorn. Stationära Scaleo-datorn får också klara sig utan visuella effekter på Ubuntu 9.10. De taskiga drivrutinerna för Intel-grafikkort i Ubuntu 9.04 har måhända åtgärdats men Ubuntu 9.10 erbjuder inga proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner.

De flesta extra applikationerna på Scaleo-datorn förblir ouppdaterade: Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Jag uppdaterar för hand: Miro (2.5.3) , K9Copy (2.3.3), Skype (2.1.0.47) och Songbird (1.20). Handbrake (0.9.3) överraskar negativt med att inte alls starta upp i Ubuntu 9.10. Skype (2.1.0.47) överraskar däremot positivt med att äntligen bjuda på sms-hantering också i Linux-miljö.

Nyheterna i Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 väcker måhända positiva reaktioner i Ubuntu-gemenskapen. Men vardagens it-medborgare berörs nog enbart av uppdateringarna till installerade applikationer. I praktiken är det nya Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 vad fuskverket Ubuntu 9.04 borde ha varit. Jag besluter mig plötsligt för att avstå från Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 på stationära Scaleo-datorn. Till fördel för nya MS Windows 7 Home Edition. Jag installerar inköpta MS Windows XP SP3 på andra hårdskivan (D:) i 'dual boot' med ursprungliga långköraren MS Windows XP SP3 på första hårdskivan (C:). Och nu har jag inga problem av att radera Ubuntu-partitionen.

Med andra ord - jag findukar bordet på stationära Scaleo-datorn för en eventuellt kommande XP-uppgradering till Windows 7. Ubuntu-äventyret fortsätter på lotshustruns bärbara Amilo-dator. Jag installerar de extra applikationerna på Amilo-datorn: Miro (2.5.3), K9Copy (2.3.3), Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Ja - öppna molntjänsten Dropbox är mera praktisk än den introvärta molntjänsten Ubuntu One.

Findukat bord för Ubuntu 9.10

Det är ett besynnerligt baksteg.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 har i snart sex månader trugats ut på nätet till 8.10-uppgradering på stationära Scaleo-datorn. Och även om jag redan en gång blivit besviken på uppgraderingen så kan jag inte motstå frestelsen. Erfarenheten av uppgraderingen till Ubuntu 9.04 på lotshustruns bärbara Amilo-dator är ändå rätt positiv.

Jag klickar igång uppgraderingsprocessen. Processen inleds med en bekant besvikelse. Ubuntu 9.04 erbjuder inga proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner. Utan stöd av grafikkortet mister jag de visuella effekterna i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen på stationära Scaleo-datorn. Men eftersom bärbara Amilo-datorn klarat sig hyfsat utan visuella effekter så klickar jag för fortsättning av 8.10-uppgradering till Ubuntu 9.04. Med andra ord - jag findukar bordet på stationära Scaleo-datorn för en eventuellt kommande 9.04-uppgradering till Ubuntu 9.10.

Sammanlagt 721MB laddas ner. Processen meddelar att 15 paket tas bort, 117 nya paket tillkommer och 1059 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 43 föråldrade paket. Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 125GB till förfogande av vilka 20GB (varav 14GB data) är använt och 105GB är fritt. En fördelaktig allokering av skivminnet fortsätter att överraska positivt. Av någon anledning installerar sig Ubuntu 9.04 på engelska på stationära Scaleo-datorn. Inte direkt på svenska som i maj 2009 på Amilo-datorn. Jag laddar ner ytterligare 14 paket och installerar språkstödet för svenska. I övrigt är resultatet detsamma som i maj 2009 i 8.10-uppgraderingen till Ubuntu 9.04 på lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Bildredigeraren Gimp 2.6.6 städas även nu av någon anledning bort vid 8.10-uppgraderingen till Ubuntu 9.04. Jag öppnar pakethanteraren Synaptic och installerar programmet tillbaka. Det här var ett svårlöst problem på bärbara Amilo-datorn ännu i maj 2009. Men - stationära Scaleo-datorn har nu samma program och -versioner installerade som i bärbara Amilo-datorn: Firefox (3.0.14), Evolutions (2.26.1), OpenOffice (3.0.1), Gimp (2.6.6), F-Spot (0.5.0.3), Rhytmbox (0.12.0), Totem (2.26.1), Brasero (2.26.1), XSane (0.996), Picasa (3.0.0), Audacity (1.3.7), Skype (2.0.0.72), Songbird (1.1.2), Spotify (0.3.21) på Wine (1.1.31), OgmRip (0.12.3), VLC (0.9.9a) samt GParted (0.4.3). Bärbara Amilo-datorn har för sig ytterligare installerat på Ubuntu 9.04: Screenlets (0.1.2) samt MobileConnect (1.0). Javisst - bärbara Amilo-datorn kan faktiskt vid behov kopplas upp på trådlöst 3g-bredband.

Stationära Scaleo-datorn har några installationer för framtida forskningsresor för sig: K9Copy (2.3.0), Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), Handbrake (0.9.3), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Så - nu finns dessa applikationer också till förfogande på Ubuntu 9.04. Jag gör en snabbkoll på multimedia-missen i Ubuntu 8.10. DVD-filmen 'Mamma Mia' låter sig snällt spelas upp i original på Ubuntu 9.04 både på Filmuppspelaren (Xine) och VLC Media Player. Men - till min besvikelse spelas inte säkerhetskopian upp i .iso-format på Ubuntu 9.04 på Filmuppspelaren (Xine) - turligen nog på VLC Media Player. Det är ett besynnerligt baksteg från .iso-framgången på Filmuppspelaren (Xine) på Ubuntu 8.10. Jag kollar situationen på bärbara Amilo-datorn på Ubuntu 9.04. Samma besynnerliga baksteg där också. Jag har bara inte testat och noterat det tidigare.

Jag sväljer besvikelsen och hoppas på upprättelse i 9.04-uppgraderingen till Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10. Rykten förspeglar dock att Ubuntu snarare orienterar sig mot 'molnet' - molntjänsten Ubuntu One är färdigt integrerad i Ubuntu 9.10.

Uppdatering:

Jag vågar mig sist slutligen på att radera den onödiga resten av Ubuntu-partitionen på första hårdskivan (C:). Partitionsredigeraren GParted indikerar att partitionen kan raderas. Jag markerar alla tre Ubuntu-beståndsdelarna för radering. Raderingen lyckas. Stationära Scaleo-datorn startar snällt upp både på Windows XP SP3 och Ubuntu 9.04 Jaunty. Jag går tillbaka till partitionsredigeraren GParted på Ubuntu 9.04. Utrymmet efter Windows-partitionen är tomt (oallokerat). Men - GParted går varken med på att krympa eller utöka den existerande Windows-partitionen. Detta fenomen har den nördiga Ubuntu-gemenskapen också underlåtit att informera om i instruktionerna för avinstallation av Ubuntu.

I Windows XP finns bara möjlighet att radera och skapa partitioner. Windows Vista erbjuder därutöver möjlighet att krympa och utöka partitioner. Det senare under förutsättning att det är tomt (oallokerat utrymme) efteråt. Windows XP behöver ett tredjeparts-verktyg. Jag laddar ner och installerar gratisverktyget Partition Manager Home Edition på Windows XP. Nu har jag också möjlighet att städa upp efter en avinstallation av Ubuntu med att krympa och utöka partitioner i Windows XP.

Uppdatering:

Ubuntu-partitionen på andra hårdskivan (D:) är onödigt stor (125GB). En eventuell 9.04-uppgradering till Ubuntu 9.10 är på kommande. Jag besluter mig för att krympa Ubuntu-partitionen till 25 GB. Det frigör utrymme (100GB) för en eventuell installation av operativsystemet MS Windows 7 på andra hårdskivan (D:). Jag går för säkerhets skull över till GParted (0.4.3) på Ubuntu 9.04. Men - GParted låter inte krympa en monterad Ubuntu-partition i bruk. En aktiv Ubuntu-partition kan inte avmonteras.

Jag går över till programverktyget Partition Manager på Windows XP. Men - Partition Manager låter inte krympa en 'okänd' Ubuntu-partition. Radering lyckas vid behov.

Mobilt 3g-bredband på Ubuntu

Linux-revolutionen kom av sig.

Linux-operativsystemet Ubuntu har nästan helt överskuggats av mina forskningar i Apples operativsystem Mac OS X. Under ett halvårs tid tycker jag mig enbart ha kollat månatliga säkerhetsuppdateringar i Ubuntu. I oktober 2009 besluter jag mig för att prova Saunalahtis trådlösa 3g-bredband på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Jag bläddrar bakåt i gamla inlägg med Ubuntu-taggar och hittar till min överraskning en en hel del ämnen som tangerar Linux-operativsystemet Ubuntu. Omedelbart efter det jag i maj 2009 tar bruk Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator så lyckas jag installera musiktjänsten Spotify (0.3.21) på Wine i Ubuntu. I juni 2009 forskar jag om barriärer mellan olika filsystem visavi NTFS. Till fördel för Windows.

I början av juli 2009 jämför jag mitt favorita Linux-program OGMRip (0.12.3) med dvd-omkodaren Handbrake (0.9.3) i Mac OS X. Till fördel för Mac OS X. I slutet av juli 2009 gör jag en snabb jämförelse mellan Linux-programmet K9Copy (2.3.0) och Windows-programmet DVD Shrink (3.2.0.15) i avseende på spegelkopiering i .iso-format av dvd-filmer. Till fördel för Windows. Augusti 2009 går utan närmare kopplingar till Linux Ubuntu.

I september 2009 väcks min nyfikenhet för trådlöst 3-bredband på Ubuntu. Oktober 2009 börjar dock med laboreringar i redigering av Flash Video i RichFLV (4.2) på plattformsoberoende Adobe AIR. Men snart blir det dags för installation av Saunalahtis trådlösa 3g-bredband på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Jag pluggar in usb-modemstickan Huawei E160e med Saunalahtis sim-kort - med pin-koden inaktiverad. Inaktiveringen av pin-koden görs enklast med hjälp av en mobiltelefon. Till min överraskning startar 'guiden för mobilt bredband' automatiskt. Ett plakat med 3g-operatörer i 'Finland' slås upp på bildskärmen, jag prickar för 'Saunalahti'. Jag ger profilen namnet 'E160e'. Ibruktagandet funkar direkt utan att jag behöver ladda någon extra mjukvara på webben. Installationsprogrammet känner till accesspunkten 'internet.saunalahti'. Jag vänsterklickar med musen på ikonen för nätkopplingar och startar upp 3g-bredbandet med att pricka i profilen 'E160e', den trådlösa wifi-uppkopplingen på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator inaktiveras automatiskt. Och aktiveras automatiskt när jag avslutar 3g-sessionen.

Jag pluggar in externa usb-modemet Huawei E220 med Saunalahtis sim-kort - med pin-koden inaktiverad. Huawei E220 funkar dock inte utan att en andra profil skapas. Jag högerklickar på ikonen för nätkopplingar och startar 'guiden för mobilt bredband' för hand. Ett plakat med 3g-operatörer i 'Finland' slås upp på bildskärmen, jag prickar för 'Saunalahti'. Jag ger den andra profilen namnet 'E220'. Ibruktagandet funkar direkt utan att jag behöver ladda någon extra mjukvara på webben. Installationsprogrammet känner till accesspunkten 'internet.saunalahti'. Jag vänsterklickar med musen på ikonen för nätkopplingar och startar upp 3g-bredbandet med att pricka i profilen 'E220'.

Även om Linux-revolutionen kom av sig i fråga om netbooks så visar den lyckade 3g-installationen att Linux-gemenskapen har förberett sig väl för kraven i den mobila netbook-miljön i Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04.

Uppdatering:

Ubuntu 8.10 har under oktober 2009 fått 38 säkerhetsuppdateringar, 1 omstart. Ubuntu 9.04 har under samma period fått 61 säkerhetsuppdateringar, 1 omstart.

Redigera Flash Video i RichFLV

Utseende och funktion är likadan.

Allt sedan jag greps av samlingsmani på musikvideon har jag spanat efter aspiranter till program för enkel redigering av .flv-filer (flash video). Inte alls stora jobb. Bara att klippa bort (cut) enstaka irriterande ägostämplar - eller att sporadiskt klistra ihop (merge) korta snuttar. De få program jag hittills provat på bara klarar jag inte av.

Av en ren slump provar jag gratis videoredigeringsprogrammet RichFLV 4.2. Gratisprogrammet RichFLV 4.2 bygger på plattformsoberoende runtime-modulen Adobe AIR 1.5. Jag har Adobe AIR färdigt installerad på stationära xp-datorn Scaleo. Jag startar upp installationen av RichFLV - den sköter jobbet helt automatisk. Och med RichFLV är det enkelt att redigera och ändra i .flv-filer. Arbetet görs i redigeringsläge med en 'tidslinje' (Keyframes). Nu kan jag enkelt trimma, dela upp och sätta ihop olika .flv-filer i programmet. Jag klipper till provs bort några irriterande plakat från ett par musikvideon och sparar de redigerade filmsnuttarna tillbaka på hårdsskivan. Juldikten 'Tomten' är i två drygt fem minuters filmsnuttar. Jag klistrar framgångsrikt ihop de båda snuttarna till en elva minuter lång video.

Jag går över till stationära iMac-datorn, laddar ner och installerar Adobe AIR 1.5.2 på Mac OS X 10.6. Jag laddar ner RichFLV 4.2 och startar upp installationen - den sköter jobbet helt automatisk. Utseende och funktion i RichFLV är precis likadan på Mac OS X som på Windows XP. Jag går tillbaka till stationära Scaleo-datorn, laddar ner och installerar RichFLV 4.2 på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10. Programmet noterar vid uppstarten att runtime-modulen Adobe AIR på Linux Ubuntu saknas - RichFLV laddar automatiskt ner Adobe AIR för installation. Installationen av Adobe AIR och RichFLV sköter sig helt automatiskt. Utseende och funktion i RichFLV är precis likadan på Linux Ubuntu som på Windows XP och Mac OS X.

Jag har mediaspelaren VLC Media Player (1.0.1) installerad för uppspelning av .flv-filer (flash video) på Windows och Mac OS X, samt på Linux Ubuntu. Apples mediaspelare QuickTime spelar normalt upp ett smalt urval av olika videoformat. Gratis tillägget Perian (1.1.4) för QuickTime på Mac OS X utökar möjligheterna att spela upp olika videoformat i QuickTime. Visserligen kan jag spela upp dessa videoformat via förträffliga VLC Media Player, men med tillägget Perian kan de spelas upp i alla program som använder QuickTime. Och nu kan jag spela upp .flv-filer (flash video) i QuickTime Player (10.0) på Mac OS X 10.6.

Uppdatering:

Jag ska också kunna se undertexter till filmer när jag tittar på filmer via Apples Media Center-lösning Front Row. Undertexter som kommer i formatet idx/sub (två separata filer som hör till filmen i fråga) får stöd via QT-tillägget Perian (1.1.4). Front Row kan visa samma filmer som QuickTime, förutsatt att de finns i iTunes-biblioteket eller i mappen 'Filmer' (Movies).

Envar sin egen lyckas smed

Droppar ner högst oregelbundet.

It-pressen utrycker allt som oftast bestörtning över att det finns så många ouppdaterade Windows-system och -program i världen. Orsaken är troligen så enkel, att merparten (99%) av användarna ingenting hellre önskar än att använda sin dator till nöje och nytta i vardagen. Majoriteten finner inget som helst nöje i att meka med datorn.

Majoriteten av Windows-användarna nöjer sig också med datorns förinstallerade webbläsare, som till konkurrenternas förtret är Microsofts Internet Explorer. Men detta gäller bara Windows-system. Konkurrerande operativsystem har egna favoriter som förinstallerade webbläsare.

Microsofts ny-uppdaterade webbläsare Internet Explorer 8.0 har för mig funnit sin naturliga plats i operativsystemen Windows XP SP3 och Vista SP2. Uppdateringar av operativsystem och programvaror hör till it-medborgarens vardag i Windows-miljön. Windows XP har under juli 2009 förlänats 20 säkerhetsuppdateringar av vilka 10 uppdateringar av databasen i säkerhetsprogrammet Windows Defender. Windows Vista har under juli 2009 fått 11 säkerhetsuppdateringar av vilka 4 uppdateringar av databasen i Windows Defender. Uppdateringarna har krävt 2 omstarter av vardera systemet. Windows-användare är allmänt i den tron att uppdateringar är ett gissel som enbart berör Windows-miljön. Varje åtgärd som berör Windows publiceras, som en nyhet med negativ klang, i it-pressen. Gemene man får därför lätt intrycket att man slipper älendet i konkurrerande operativsystem. Men så är det inte.

Mozillas ny-uppdaterade webbläsare Firefox 3.0.12 har för mig funnit sin naturliga plats i Linux-operativsystemen Ubuntu 8.10 Intrepid och Ubuntu 9.04 Jaunty. Ubuntu 8.10 har under juli 2009 förlänats 54 säkerhetsuppdateringar med 3 omstarter av systemet. Ubuntu 9.04 har under samma period fått 81 säkerhetsuppdateringar med 2 omstarter av systemet.

Apples ny-uppdaterade webbläsare Safari 4.0.2 har för mig funnit sin naturliga plats i Apples Unix-operativsystem Mac OS X 10.5.7 Leopard. Mac OS X har under juli 2009 förlänats 7 säkerhetsuppdateringar av vilka iPhoto till version 8.04, Safari till 4.0.2, iTunes till 8.2.1 samt iMovie till version 8.04, medräknat utomstående uppdateringar av VLC till version 1.0, Skype till 2.8 samt Picasa till version 3.0.6. Uppdateringarna har krävt 1 omstart av systemet.

Linux- och Mac-användarna är så förtvivlat få att uppdateringarna synbarligen inte har något nyhetsvärde i it-pressen. Detta gör det besvärligt för gemene man att hålla koll på situationen. Windows-uppdateringar avgränsas bekvämt till en sats i månaden. Uppdateringar till Linux Ubuntu och Mac OS X är spridda i flere satser och droppar ner högst oregelbundet. Microsoft noterar bättre den orutinerade konsumenten medan användarna i Linux- och Mac-miljö avkrävs både rutin och kunnighet. Omfattningen av säkerhetsuppdateringar går egentligen inte heller att mäta med att jämföra ovannämnda siffror. Microsoft och Apple packar en massa uppdateringar i en stor modul, den splittrade Ubuntu-gemenskapen levererar normalt uppdateringar i små separata moduler. Linux- och Mac-miljöerna har hittills besparats orutinerade och okunniga konsumenter, vilket delvis förklarar arrogansen.

Mina vardagliga it-rutiner avverkas forfarande till 99% i Windows-miljö med Internet Explorer. Jag har inte upplevt det behövligt att använda vare sig webbläsaren Safari eller Firefox på Windows. Användningen av Firefox har minskat i och med att mina utflykter i Linux-miljö blivit färre. Safari på Mac OS X har tagit över den minskade andelen. Jag har inte heller upplevt det behövligt att installera och använda webbläsaren Firefox på Mac OS X. Safari räcker till för mina surfbehov i Mac-miljö.

Andelen utfärder vid sidan om Windows och Internet Explorer är så anspråkslös att jag faktiskt klarar mig med en central sats favoriter/bokmärken i webbläsaren. Jag kan i princip synkronisera mina favoriter/bokmärken mellan webbläsaren Internet Explorer, Apple Safari och Mozilla Firefox via det utmärkta tillägget och webbtjänsten Xmarks. Oberoende av operativsystemet faktiskt. Men jag har inte upplevt Xmarks behövlig - ännu. Jag har inte ens exporterat mina ie-favoriter.

Lotsen och lotshustrun är båda vana Windows-användare. Ingendera har annat än måttligt intresse för säkerhetsuppdateringar och utflykter med konkurrerande operativsystem som Linux Ubuntu eller Mac OS X. Jag har dock som mål att konvertera lotshustrun till iMac-användare. Förr eller senare.

Barriärer mellan olika filsystem

Skrivrättigheter till NTFS-diskar.

Filsystem är turligen ingenting som vi vanliga människor behöver bry oss om. Än mindre om skillnader och barriärer mellan olika filsystem. Sådant kan vi lugnt lämna åt nördiga finsmakare som föredrar att inte primärt använda samma Windows-operativsystem som vi andra.
Jag har förvärvat ytlig erfarenhet av parallella (konkurrerande) operativsystem i två hemdatorer.

Apples iMac-dator Alice kör parallellt med Mac OS X 10.5.7 i ena partitionen och Windows XP i den andra. Stationära xp-datorn Scaleo kör parallellt med Windows XP i ena partitionen och Linux Ubuntu 8.10 i den andra. I normal användning har jag inga som helst problem av de olika filsystemen. Men jag är nyfiken - så jag tar till överdrifter för att få reda på var gränserna för samspelet går i normal användning.

Både Mac OS X och Linux Ubuntu är normalt försedda med fulla färdigheter att läsa och kopiera innehåll från ntfs-diskar i Windows-partitionen (Read Only). Detta räcker i princip åt mig, för jag jobbar till 99% i en primär Windows-miljö. Och om jag sporadiskt jobbar parallellt i Mac OS X eller Linux Ubuntu och behöver någonting från Windows-partitionen så är det bara att ta sig för - utan att desto mera reflektera över olika filsystem. Knepigare är det däremot om jag råkar jobba i Mac OS X eller Linux Ubuntu och vill skriva eller uppdatera till Windows-partitionen (Read & Write). Detta lyckas normalt inte. Men jag kan enkelt kringå bristen med att skriva eller uppdatera till en portabel usb-minnessticka (fat). Den informationen (max 4GB) är också läsbar på Windows XP. Även om i ett separat skede.

Linux-gemenskapen bjuder gratis på en färdigt preparerad lösning på ntfs-bristen (Read & Write) i parallell miljö. Om jag använder Ubuntu parallellt med en Windows-installation kan jag i Linux Ubuntu aktivera skrivrättigheter till ntfs-diskar i Windows-partitionen. Då jag använder Mac OS X parallellt med en Windows-installation måste jag dessvärre köpa och installera betalprogrammet NTFS for Mac OS X 7.0 (30 euro) för att få motsvarande skrivrättigheter i Mac OS X till ntfs-diskar i Windows-partitionen. Gratisprogrammet för Linux finns färdigt i programlagret på Ubuntu 8.10 på stationära Scaleo-datorn och på Ubuntu 9.04 på bärbara Amilo-datorn. Jag aktiverar till provs skrivrättigheter till ntfs-diskar i Windows-partitionen i vardera Ubuntu-datorn (Program > Systemverktyg > Konfigurationsverktyg för NTFS-skrivstöd). Och visst funkar gratislösningen i Linux Ubuntu (Read & Write).

Lustigt nog har jag inga begränsningar i skrivrättigheter till delade ntfs-diskar i Windows-nätverket. Jag kan fritt läsa och kopiera (Read Only) innehåll från delade ntfs-diskar på nätkopplade datorer på Windows till nätkopplade datorer på Mac OS X eller Linux Ubuntu. Därutöver kan jag fritt skriva och uppdatera (Read & Write) innehåll till delade ntfs-diskar på nätkopplade datorer på Windows från nätkopplade datorer på Mac OS X eller Linux Ubuntu. Jag kommer till och med åt att läsa och kopiera till, samt att skriva och uppdatera från min ntfs-delade 320GB Maxtor näthårddisk på Windows-nätverket. Samtidigt, faktiskt - från samtliga nätkopplade datorer - oberoende om datorn är på Windows, Mac OS X eller Linux Ubuntu.

Windows ser inte in i Mac OS X eller Linux Ubuntu:

Begränsningen i parallell Windows-miljö (Dual Boot) är antagligen en taktisk manöver i Mac OS X och Linux Ubuntu, ägnat att dra en gräns för nyfikna men orutinerade Windows-användare. Då jag jobbar parallellt i Windows XP kan jag varken läsa eller kopiera (Read Only) innehåll från partitioner i Mac OS X eller i Linux Ubuntu. I Windows XP kan jag inte heller läsa eller kopiera (Read Only) innehåll i Windows-nätverket från delade mappar på nätkopplade datorer på Mac OS X eller på Linux Ubuntu. Men det begränsar mig inte nämnvärt i praktiken. Jag producerar ju 99,9% av allt relevant innehåll i min primära Windows-miljö. Och resten kan jag vid behov hantera via en portabel usb-minnessticka (fat). Den informationen (max 4GB) är också läsbar på Windows XP. Även om i ett separat skede.

Om finsmakare till äventyrs jobbar till 99% i en parallell Mac-miljö kan de förstås vid behov köpa och installera betalprogrammet MacDrive 7 for Windows (38 euro). Då kommer de i Windows-miljö fritt åt att läsa och kopiera till (Read Only) samt att skriva och uppdatera (Read & Write) från Mac-diskar. Om finsmakare å andra sidan i parallell Windows-miljö fritt vill komma åt att läsa och kopiera till (Read Only) samt att skriva och uppdatera (Read & Write) från ext2/ext3-diskar i Ubuntu 8.10/9.04 så finns två nördiga gratisalternativ till buds - Open Source programmet Ext2Fsd 0.46a eller Ext2 Installable File System for Windows.

Själv har jag i praktiken inga som helst behov att via Windows XP se direkt in i filsystemen på Mac OS X eller Ubuntu (8.10/9.04). Min alternativa behovsprövade lösning är trygg/enkel - en gemensam portabel (max 4GB) usb-minnessticka (fat).

Uppdatering:

Jag har i början problem att se delade ntfs-diskar i Windows-nätverket i Mac OS X. Fildelning i Mac OS X är tyvärr väntevärdigt inställd på afp-hantering i Mac-nätverk. Jag konfigurerar om inställningen till smb-hantering i Windows-nätverk. Och nu syns delade nätresurser automatiskt när jag startar upp Mac OS X. Nätresurser som jag startar upp mitt i sessionen kan jag snabba på till åsyn med att använda funktionen 'Anslut filserver'. Det som är fenomenalt i nya Mac OS X 10.5.7 är att mappningen till delade nätresurser sparar sig. Jag behöver inte upprepa mig. Delade nätresurser i Vista-datorn Nemi kräver för all del lösenord - men jag ställer in dialogen så att lösenordet sparar sig under hela sessionen.

Processen för 'Anslut filserver' är enklare i Mac OS X 10.5.7 än motsvarande process i Linux Ubuntu 8.10/9.04. Processen i Mac OS X ger mig den behövliga insikten i hur jag ska använda processen 'Anslut filserver' i Linux Ubuntu. Sålunda har jag numera inga problem att se delade ntfs-diskar i Windows-nätverket i Linux Ubuntu.

Updatering:

Jag laddar ner och installerar till provs gratisprogrammet 'Ext2 Installable File System for Windows' på Windows XP på stationära Scaleo-datorn. Det finns en (överflödig) Ubuntu-partition på hårdskivan-C som jag inte mera kommer in på normalt via Grub-menyn. Nu kommer jag i Windows-miljö fritt åt att läsa och kopiera från (Read Only) samt att skriva och uppdatera (Read & Write) till ext2/ext3-diskar i Ubuntu-partitionen. Jag kan ställa in programmet så att Ubuntu-partitionen på hårdskivan-C föredömligt syns som en egen enhet-X i Windows Utforskaren. Av någon anledning visar inte Ext2-programmet (numera) upp Ubuntu-partitionen på hårdskivan-D.

Jag har minimerat partitionen-X, vilket betyder att Windows stup i ett påpekar om att skivutrymmet håller på att ta slut. Efter att jag raderar bort några (överflödiga) filer i Ubuntu-partitionen börjar dock Windows i något skede pocka på att jag ska 'formatera om skivutrymmet'. För att slippa gnället avinstallerar jag Ext2-gratisprogrammet. Avinstallationen kräver mig på omstart av datorn.

Vin, kvinnor, sång och Ubuntu

Spotify 0.3.14 som Wine-version.

Spotify.com är en laglig webbaserad musiktjänst som bygger på att musik strömmas, on-demand-streaming kallas det. Upphovsrätten ersätts med en fast månatlig avgift (10 euro). Jag lyssnar via ett kllientprogram som installeras på datorn. Spotify finns för operativsystemen Windows och Mac OS X och påminner lite om Apples iTunes.

Jag måste givetvis vara uppkopplad (online) på bredband för att lyssna på musiken, eftersom den strömmas direkt från internet. Spotify.com ersätter ingalunda mitt nuvarande musikbibliotek som finns på hårddisken. Men musiktjänsten blir väl ett komplement som jag har tillgång till när jag sitter borta och surfar. Eller var än jag befinner mig med internetuppkoppling.

Stationära macxp-datorn Alice (Windows XP SP3) har numera programklienten för Spotify installerad i Windows-version. Och stationära macos-datorn Alice (Mac OS X 10.5) har i sin tur programklienten för Spotify installerad i Mac-version. Klientprogrammet finns inte som direkt Unix-version för datorer med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid. Men jag kan installera Spotify som Windows-versionen på Ubuntu 8.10 via Wine. Men före det måste jag aktivera WineHQ-programkällan och installera programstartaren Wine.

Jag börjar med att öppna webbsidan med nyckeln för programkällans autentisering. Innehållet (Scott Ritchie.gpg) sparar jag i min 'Hemmapp'. För att aktivera nyckeln går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Där går jag till fliken 'Autentisering' och klickar på 'Importera nyckelfil' (Scott Ritchie.gpg).

För att aktivera WineHQ går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Därefter går jag till fliken 'Tredjepartsprogramvara' och klickar på 'Lägg till'. I rutan som dyker upp skriver jag in frasen: deb http://wine.budgetdedicated.com/apt intrepid main #WineHQ - Ubuntu 8.10 "Intrepid Ibex" - och klickar därefter på 'Lägg till källa', och därefter 'Stäng'. Innehållet i programvarukällor uppdateras ('Läs om').

För att installera programhanteraren Wine 1.1.20 startar jag 'Terminal' (under Program --> Tillbehör) och skriver in frasen: sudo aptitude install wine (Enter) - samt mitt lösenord (Enter). Installationen startar upp och ber snart om mitt fortsatta godkännande: 'Y' (Enter).
När det är klart klickar jag på länken för nedladdning av Windows-versionen på Spotify.com - 'Wine Windows programstartare' öppnar exe-filen och laddar ner installationsprogrammet. Programklienten Spotify 0.3.14 installeras nu automatiskt som Wine-version på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Amilo-datorns på hårdskiva-D. Jag startar upp 'Spotify' (under Program --> Wine --> Programs) och lyssnar till min dagliga Abba-ranson.

Uppdatering:

Vilken härlig revansch på mitt snöpliga Wine-sorti (nästan på dagen ett år sedan). Jag installerar av bara farten programklienten Spotify 0.3.14 som Wine-version på Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty på lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Närkontakt med Ubuntu 9.04

Men Gimp 2.6.6 har städats bort.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty trugas ut på nätet till uppgradering av Ubuntu 8.10 Intrepid. Lotshustruns bärbara xp-dator Amilo är Intel-baserad så jag utsätts kanske inte den här gången för samma besvikelse som i mitt första försök på stationära xp-datorn Scaleo.

Motgångar är till att övervinnas.

Uppstarten i Ubuntu 8.10 Intrepid blev långsammare än den var i Ubuntu 8.04 Hardy. Uppstarten i Ubuntu 9.04 Jaunty utlovas extrem uppsnabbning. Dessutom utlovas vänligare användbarhet, med målet på bättre användarvänlighet än i Mac OS X.

Jag kollar att programvarukällorna Medibuntu och GetDeb är aktiva. Webbplatsen GetDeb.net innehåller massor av Ubuntu program för den som vill uppdatera eller hitta program som inte finns i pakethanteraren Synaptic. Exempelvis ljudinbandaren Audacity 1.3.7, musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0, musikuppspelaren Songbird 1.1.2 samt bildredigeraren Gimp 2.6.6. De finns alla färdigt installerade och uppdaterade på lotshustruns bärbara Amilo-dator på Ubuntu 8.10 Intrepid.

Jag kollar uteliggande uppdateringar av programvaror för Ubuntu 8.10 Intrepid på bärbara Amilo-datorn. Bland annat uppdateras webbläsarens version till Firefox 3.0.10. Så klickar jag igång uppgraderingsprocessen. Sammanlagt 790MB laddas ner. Processen meddelar att 15 paket tas bort, 159 nya paket tillkommer och 1093 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 45 föråldrade paket. Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 12,8GB till förfogande av vilka 7,0GB är använt och 5,8GB är fritt. En fördelaktig allokering av skivminnet fortsätter att överraska positivt.

Lotshustruns bärbara Amilo-dator på Ubuntu 9.04 Jaunty kopplar sig snällt upp på internätet. Och på lotshemmets windows-nätverk, via trådlös wlan-uppkoppling till adsl-bredbandets Zyxel-router. Stationära xp-datorn Scaleo visar upp sina delade filer för Amilo-datorn via Nautilus platsfunktion 'Nätverk' - Linux motsvarighet till 'Microsoft Windows Network' i Windows utforskaren.

Innan jag fortsätter laddar jag ner och uppgraderar versionen i antivirusprogrammet Avast 1.3.0 (1.2.0). Så ställer jag in 'Normal' som visuell effekt i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen i bärbara Amilo-datorn. Och till sist aktiverar jag tillbaka programvarukanalerna Medibuntu och GetDeb.

Jag går in för att kolla de fyra elementära applikationerna: Evolutions e-postklient Mail 2.26.1 (2.24.3), webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.10 (3.0.8), ordbehandlaren OpenOffice Writer 3.0.1 (2.4.1) samt fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5.0.3. Jag ställer in lokala skrivaren HP PSC 2355 all-in-one. Samt nätskrivaren HP Officejet Pro 1170C via stationära xp-datorn Scaleo i Windows-nätverket.
Bildinskanningsprogrammet xSane 0.996 (0.995) upptäcker skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355.

Jag öppnar Elisas flash-baserade kartapplikation i webbläsaren Firefox 3.0.10 och får tillägget 'Adobe Flash Player' behändigt uppdaterat. Med att öppna Digitas java-baserade kartapplikation får jag lika behändigt koll på tillägget 'Java Runtime'.

Men - bildredigeraren Gimp 2.6.6 har städats bort vid uppgraderingen till Ubuntu 9.04 Jaunty. Jag öppnar pakethanteraren Synaptic för att installera den tillbaka. Processen avbryts till min besvikelse. Ett beroendeförhållande (libpoppler-glib3) kan inte tillfredställas. Paketet saknas i programbiblioteket. Och någon Jaunty-version av Gimp trugas inte heller ut på webbplatsen GetDeb.net. Det bekymrar mig faktiskt att ingen i Ubuntu-gemenskapen har problem med förinstallerade bildredigeraren Gimp 2.6.6 på Ubuntu 9.04 Jaunty.

Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst i musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.26.1 (xine). Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp. Filmuppvisning på Totem 2.26.1 (xine) på bärbara Linux-datorn Scaleo lyckas med gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.9a (0.9.4) som exklusivt flankstöd i filmlagrets samtliga videoformat.

Uppdatering:

It-telefoniprogrammet Skype 2.0.0.72 och fenomenala fotoassistenten Picasa 3.0.0 har dessbättre klarat sig helskinnade i uppgraderingen till Ubuntu 9.04 Jaunty.
Skype 2.0.0.72 för Linux bjuder fortfarande bara på it-telefoni, inte på sms-hantering. Och Picasa 3.0.0 för Linux bjuder fortfarande inte på sin 'Movie Maker' videoredigeringsfunktion på Ubuntu 9.04 Jaunty.

Mitt i allt erbjuds 35 nya säkerhetsuppdateringar för Ubuntu 9.04 Jaunty. Dessvärre erbjuds ingen hjälp för om-installation av bildredigeraren Gimp 2.6.6. Jag kollar Ubuntu gemenskapens stödsajt om detaljer för paketet Gimp 2.6.6 i Ubuntu 9.04 Jaunty. Och där hittar jag ett Gimp 2.6.6-paket med ett kurant beroendeförhållade (libpoppler-glib4). Gimp-paketet låter sig snällt installeras - direkt med GDebi paketinstallatören - trots knarr om 'gammal' version. Programtillägget i Gimp, för bildinskanningsprogrammet xSane 0.996 (0.995), upptäcker skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355. Bildredigeraren Gimp 2.6.6 är om-installerad.

Uppdatering:

Bortfallna bildredigeraren Gimp 2.6.6, bortfallna proprietära Ati/AMD grafikdrivrutiner samt misstänkt darrig filmuppspelning i Totem 2.26.1 (gstreamer) ger dåligt betyg åt Ubuntu-gemenskapen. Allt tyder på att tiden för framställning tagit slut i förtid. Turligen startar Ubuntu 9.04 Jaunty snabbare upp än Ubuntu 8.10 Intrepid, men tidsskillnaden till uppstarten i Ubuntu 8.04 Hardy är betydelselös.

Det verkar som om 'förbättringarna' i Ubuntu 9.04 Jaunty är lika kosmetiska som de var i Ubuntu 8.04 Intrepid. Åtminstone om jag mäter i sådan användningsmiljö jag förmår till. Användbarheten i Linux-operativsystemet Ubuntu har definitivt inte blivit vänligare. Det är en god bit kvar till användbarheten i Mac OS X. Men - en ny bekvämlighet noterar jag i Ubuntu 9.04 Jaunty - programfunktionen 'Datorstädare'. Funktionen rensar bort föråldrade och onödiga paket. Mycket praktiskt. Det gäller dock att vara på sin vakt. 'Datorstädare' föreslår gärna bortrensning av 'främlingar', som antivirusprogrammet Avast och fotoassistenten Picasa. För att spara tid och besvär gäller det att bocka av sådana förslag i tid.

Uppdatering:

På europadagen 9.4.2009 dimper 77 nya säkerhetsuppdateringar (och en omstart) för Ubuntu 9.04 Jaunty ner. Bland annat uppgradering av webbläsaren Firefox till version 3.0.10. Samt av grafiska gränssnittet Compiz Fusion. Bildskärmen på bärbara Amilo-datorn beter sig verkligt konstigt. Jag måste inaktivera alla visuella effekter. Efter ett par omstarter aktiverar jag läget för visuella effekter till 'Normala' och nu hittar systemet igen fungerande drivrutiner.

Ubuntu-gemenskapen tycks vara i luven på Debian-gemenskapen. Eller tvärtom. Störningarna i uppdateringsfunktionen börjar irritera. Jag måste till min sorg inaktivera programvarukällan GetDeb (tillsvidare).

Ubuntu - på skild hårdskiva

GetDeb bjuder på kurant version.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty erbjuds på nätet till 8.10-uppgradering. Jag kan inte motstå frestelsen. Jag kollar uteliggande uppdateringar av programvaror för Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Scaleo-datorn - bland annat uppdateras webbläsarens version till Firefox 3.0.10. Så klickar jag igång uppgraderingsprocessen.

Men - processen inleds med en besvikelse. Ubuntu 9.04 Jaunty erbjuder inte (ännu) proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner. Utan stöd av grafikkortet mister jag de visuella effekterna i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen på stationära Scaleo-datorn. Jag avbryter uppgraderingsprocessen.

Jag tar istället fram min installations-cd med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid och gör ett nytt försök att installera Ubuntu på stationära Scaleo-datorn på den 2:dra hårdskivan (D). Den här gången importerar jag ingenting från Ubuntu-partitionen på 1:sta hårdskivan (C). Jag importerar endast inställningar och data från Windows-partitionen. Och nu - nu lyckas det. Efter omstart av datorn erbjuder startmenyn Grub tillgång till vardera Ubuntu-installationen. Vid sidan om start av Windows XP SP3 alltså. Jag startar upp Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D och bjuds på 123 säkerhetsuppdateringar - och omstart. Efter omstart bjuds jag på ytterligare 270 säkerhetsuppdateringar.

Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen på hårdskivan-D. Jag har 127,2GB till förfogande av vilka 5,3GB är använt och 121,9GB är fritt. Innan jag fortsätter laddar jag ner och installerar antivirusprogrammet Avast 1.3.0. Jag aktiverar de proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutinerna och maxar visuella effekter i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen. Jag öppnar Elisas flash-baserade kartapplikation i webbläsaren Firefox 3.0.10 och får tillägget 'Adobe Flash Player' behändigt uppdaterat. Med att öppna Digitas java-baserade kartapplikation får jag lika behändigt tillägget 'Java Run Time' uppdaterat. Jag aktiverar funktionen 'Uppstartshanterare' och ställer in mina boot-preferenser i startmenyn Grub.

För att aktivera programvarukällan Medibuntu startar jag programfunktionen'Terminal' (under Program --> Tillbehör) och skriver in (kopierar/klistrar in) frasen: sudo wget http://www.medibuntu.org/sources.list.d/intrepid.list --output-document=/etc/apt/sources.list.d/medibuntu.list (Enter) - samt mitt lösenord (Enter). Installationen startar upp och ber snart om mitt fortsatta godkännande: 'Y' (Enter). För att ytterligare aktivera nyckeln för autentisering skriver in frasen: sudo apt-get update && sudo apt-get install medibuntu-keyring && sudo apt-get update (Enter). Och för att kunna hantera krypterade dvd-skivor skriver jag till sist in frasen: sudo apt-get install libdvdcss2 (Enter) - och stänger 'Terminal'. Programvarukällan Medibuntu är aktiverad och jag erbjuds på ytterligare 27 säkerhetsuppdateringar - och omstart.

För att aktivera programvarukällan GetDeb går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Där går jag till fliken 'Tredjepartsprogramvara' och klickar på 'Lägg till'. I rutan som dyker upp skriver jag in (kopierar/klistrar in) frasen: deb http://ubuntu.org.ua/ getdeb/ - och klickar därefter på 'Lägg till källa' och därefter 'Stäng'. Programvarukällan GetDeb är aktiverad och jag erbjuds på ytterligare 13 säkerhetsuppdateringar

Webbplatsen GetDeb.net innehåller massor av Ubuntu program för den som vill uppdatera eller hitta program som inte finns i pakethanteraren synaptic. Exempelvis ljudinbandaren Audacity 1.3.7, musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0, musikuppspelaren Songbird 1.1.2, dvd-filmkopieraren K9Copy 2.3.0, videoredigeraren Kino 1.3.3 samt bildredigeraren Gimp 2.6.6. Jag laddar ner och installerar samtliga program på stationära Scaleo-datorn på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D.

Jag aktiverar funktionen 'Partitionsredigerare' (gParted). Jag flyttar för hand inställningar och data mellan Ubuntu-partitionerna (C-->D). När jag är klar med flyttjobbet har jag kvar en om-partitionerad Ubuntu-karantän på 15GB, samt 52GB fritt disponibelt skivutrymme på hårdskivan-C. Windows MBR pekar på Grub på hårdskivan-D. Jag kan troligen (utan risk) radera den kvarstående Ubuntu-karantänen på hårdskivan-C. Men inte tillsvidare. Är man feg så är man.

Jag går in för att kolla de fyra elementära applikationerna - Evolutions e-postklient Mail 2.24.3, webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.10, ordbehandlaren OpenOffice Writer 2.4.1 samt fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5.0.3. Jag ställer in lokala skrivaren HP Officejet Pro 1170C. Samt nätskrivaren HP PSC 2355 all-in-one i bärbara xp-datorn Amilo - via Windows-nätverket. Bildinskanningsprogrammet xSane 0.995 upptäcker inte någon skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP Officejet Pro 1170C.

Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst i musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (xine). Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp.

Jag laddar ner och installerar gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.4. Filmuppvisning på Totem (xine) på stationära Linux-datorn Scaleo lyckas med VLC som flankstöd i filmlagrets samtliga videoformat.

Uppdatering:

Ubuntu-installationen bjuder på förinstallerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (gstreamer). Uppdateringar till trots klarar den varken av inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) eller piratkopierad dvd-skiva med tv-inbandningar. Ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (xine) klarar sig dessbättre utan problem i vardera situationen. Det som bekymrar mig är att ingen i Ubuntu-gemenskapen har problem med förinstallerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (gstreamer).

Uppdatering:

Jag laddar ner och installerar it-telefoniprogrammet Skype 2.0.0.72 och fenomenala fotoassistenten Picasa 3.0.0 på Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Scaleo-datorns hårdskiva-D. Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-C har ytterligare några program som jag inte (ännu) installerat om på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D. Exempelvis mediaspelaren Miro 2.0.4 internet TV och skärmsessionsinspelaren Istanbul 0.2.2 samt dvd-omkodaren OgmRip 0.12.3. Jag laddar ner och installerar dessa på stationära Scaleo-datorn på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D

Pakethanteraren Synaptic går dock inte mera med på att direkt installera dvd-omkodaren OgmRip. Jag laddar ner OgmRip-paketen separat från webbsajten GetDeb.com - och, till min förvåning lyckas installationen med separata paket.

Multimedia-miss i Ubuntu 8.10

Filmlagrets samtliga videoformat.

It-medborgarens fyra elementära programvaror, e-post och googling samt ordbehandling och fotohantering, är nu aktiva i lotshustruns bärbara Amilo-dator på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10. Det viktiga i det förinstallerade flankstödet, Suns kontorsprogramsvit OpenOffice 2.4.1 på Ubuntu 8.10, är att alla e-postens Office-bilagor funkar.

Lotshemmets bägge HP-skrivare fungerar klanderfritt i bärbara Linux-datorn Amilo. Både HP OfficeJet Pro 1170C via Windows-nätverket i stationära xp-datorn Scaleo och HP PSC 2355 all-in-one lokalt i Linux-datorn Amilo. Fildelningen i Windows-nätverket visar Amilo-datorn delade filer i XP-datorn Scaleo. Också den externa 320GB nätdisken syns - Maxtor Shared Storage II.

Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst i musikuppspelaren Rhythmbox 0.11.6. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i filmuppspelaren Totem 2.24.3 (xine). Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp.

Men så enkelt var det inte från början. Jag såg faktiskt i tiderna mycket besvär med mediehanteringen i Ubuntu 7.04-8.04. Musikuppspelaren Rhythmbox kan endast spela upp mp3-filer om man först har installerat stöd för formatet. För att spela upp inköpta, kopieringsskyddade dvd-filmer måste ett libdvdcss2-paket med behövlig codec installeras. Mycket opraktiskt. Medibuntu är i så fall en behövlig programvarukälla som tyvärr inte medföljer i installationen - av upphovsrättsliga skäl.

I och med att it-medborgarens förinstallerade elementära programvaror, e-post och googling samt ordbehandling och fotohantering, kompletteras med speciellt preparerade programvaror för cd-musikuppspelning och dvd-filmuppvisning platsar bärbara Linux-datorn Amilo slutligen som fullvärdig hemdator. Men inte utan expertiskrävande åtgärder. Och inte utan förfall till laglöshet och piratism.

Uppdatering:

Eftersom externa 320GB nätdisken Maxtor Shared Storage syns, via platsfunktionen 'Nätverk' i filbläddraren Nautilus 2.24.1, kommer jag åt att visa mitt delade filmlager, alternativt via bärbara Linux-datorn Amilo eller via stationära Linux-datorn Scaleo. Bärbara Amilo-datorn har tydligt bristande prestationsförmåga. Filmuppvisningen från nätet hackar (buffrar) betänkligt. Ja, här är den troliga förklaringen till hackandet i it-telefoniprogrammet Skype. Filmuppvisningen går desto elegantare i prestationskraftiga stationära Linux-datorn Scaleo.

Till ytterligt självförsvar har jag filmuppspelaren VLC media player 0.9.4 installerad och uppdaterad. Filmuppspelaren Totem (xine) klarar då att spela upp filmstumpar i .avi- och .xvid- samt i .divx-format (divx-codec). Till och med filmstumpar i .mpg-format. Filmlagret innehåller filmfiler i .mpg-format (Nero Vision), samt filmfiler i .dvr-ms-format (Media Center). Gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.4 bjuder på exklusiv visning av Media Center-filer i .dvr-ms-format. Men - filmuppspelaren Totem (xine) klarar med VLC-stöd till och med av uppspelning av säkerhetskopierade dvd-filmer i .iso-format. Filmuppvisning på Totem (xine) på stationära Linux-datorn Scaleo lyckas i filmlagrets samtliga videoformat - men alltså bara med flankstöd av gratis filmuppspelaren VLC media player.

Uppdatering:

Filmuppspelaren VLC media player 0.9.4 har oväntade svårigheter i lokal dvd-filmuppvisning på bärbara Amilo-datorn på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10. Medibuntu programvarukällan stängs av vid uppgradering från Ubuntu 7.10. Jag uppdaterar referensen 'Gutsy' till 'Intrepid' och aktiverar så programvarukällan Medibuntu. Resultatet visar sig i 11 nya säkerhetsuppdateringar. Vilka i sin tur leder till att VLC media player nu fungerar problemfritt i dvd-filmuppvisning. Inte bara på stationära Linux-datorn Scaleo utan också på bärbara Linux-datorn Amilo.

Uppdatering:

Platsfunktionen 'Nätverk' i filbläddraren Nautilus visar av någon orsak inte genast upp delade komponenter i Windows-utdelning. Delade skrivare syns och fungerar däremot alltid. I filhanteringen är mystiken tät. Enbart en omstart av Ubuntu 8.10 räcker inte alltid att lösa knuten. Men dubbla omstarter, först i Windows XP och sedan i Ubuntu 8.10, aktiveras de delade komponenterna i Windows-utdelningen. Förutsatt, att en del av komponenterna är påslagna i Windows-nätverket under omstarterna. Samma procedur berör likväl bärbara Amilo-datorn som stationära Scaleo-datorn.

Nerladdning i Windows-nätverket är extremt långsamt i bärbara Linux-datorn Amilo. Kombinationen av svag datorkapacitet, 512MB centralminne och trådlös wlan-uppkoppling på nätverket är tydligt ingen fördel. En 2GB filmfil säger sig behöva 150 minuter för nedladdning på bärbara Linux-datorn Amilo. Samma 2GB filmfil låter sig laddas ner på stationära Linux-datorn Scaleo på 15 minuter. Tillräcklig kapacitet, 2.5GB centralminne och fast tråduppkoppling på Windows-nätverket är en fördel.

Uppdatering:

GetDeb programvarukällan stängs av vid uppgradering från Ubuntu 7.10. För att aktivera GetDeb går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Där går jag till fliken 'Tredjepartsprogramvara' och klickar på 'Lägg till'. I rutan som dyker upp skriver jag in frasen: deb http://ubuntu.org.ua/ getdeb/ - och klickar på 'Lägg till källa' och därefter 'Stäng'. Resultat: 34 nya säkerhetsuppdateringar.

Webbplatsen GetDeb.net innehåller massor av Ubuntu program för den som vill uppdatera eller hitta program som inte normalt finns till buds i pakethanteraren synaptic. Exempelvis uppdateringar av ljudinbandaren Audacity 1.3.7 (1.3.5), musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0 (0.11.6), musikuppspelaren Songbird 1.1.2 (1.0.0), dvd-filmkopieraren K9Copy 2.3.0 (2.0.2), videoredigeraren Kino 1.3.3 (1.3.0) samt bildredigeraren Gimp 2.6.6 (2.6.3).

I det att bägge programvarukällorna Medibuntu och GetDeb är aktiverade stiger antalet nya säkerhetsuppdateringar för Ubuntu 8.10, under mars månad 2009, till sammanlagt 140 paket (1 omstart).

Närkontakt med Ubuntu 8.10

För extrema, exotiska lösningar.

Första närkontakten med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 på lotshustruns bärbara xp-dator Amilo går som väntat. Men den fördelaktiga Ubuntu-allokeringen av skivminnet överraskar positivt.

Antivirusprogrammet Avast 1.2.0 startar snällt upp och uppdateringen av virussignaturer fungerar klanderfritt.

Jag lyckas med lite tur fixa ett akut Firefox-problem med att konfigurera om uppdateringsprocessen i Foxmarks-tillägget.

Lotshustrun använder i sin bärbara xp-dator Amilo till vardags operativsystemet Windows XP Home Edition SP3. På Amilo-datorn krävs Ubuntu 8.10 bara för extrema och exotiska lösningar. Bärbara Linux-datorn Amilo kopplar sig snällt upp på internätet. Samt på lotshemmets windows-nätverk. Via trådlös wlan-uppkoppling till adsl-bredbandets Zyxel-router. Stationära xp-datorn Scaleo visar upp sina delade filer för Amilo-datorn via Nautilus platsfunktion 'Nätverk' - Linux motsvarighet till 'Microsoft Windows Network' i Windows utforskaren.

Jag går in för att kolla de fyra elementära applikationerna:

1. e-postklienten Gnome Evolution (endast Linux)

Linux Ubuntu 8.10 innehåller färdigt Evolutions e-postklient Mail 2.24. Inställningen av mejl-kontot är traditionell. All information matas in manuellt. Evolutions e-postklient Mail påminner till utseende och beteende om MS Outlook Express. Eller snarare om Office-programsvitens MS Outlook 2000. Kopplingarna till och från adressboken är enkla, ändamålsenliga och logiska. På sina korta Linux-besök behöver lotshustrun dessbättre bara tillgång till teleoperatören Elisas webbmejl - via webbläsaren Firefox. Evolutions e-postklient Mail ligger därför i träda.

2. webbläsaren Mozilla Firefox 3 (Linux/Windows)

Lotshustrun använder webbläsaren Internet Explorer 8 på Windows XP till vardags. Den basala användningen av webbläsaren Firefox 3.0.8 går utan problem i Ubuntu 8.10. Alla elementära tilläggsprogram finns färdigt installerade och funkar klanderfritt. Sökning på Google och webbmejl på Gmail eller Elisa går som förväntat. Likaså hantering och betalning av fakturor på nätbankerna Aktia Bank och Ålandsbanken. Java-baserade karttjänster på Elisa och Digita funkar utan problem. Flash-baserade videovisningar på webbtjänsterna JayCut och YouTube beter sig som självklarheter.

3. ordbehandlaren OpenOffice Writer (Linux/Windows)

Lotshustrun använder ordbehandlaren MS Office Word 2000 på Windows XP till vardags. Ordbehandlaren OpenOffice Writer lämpar sig dock ypperligt i Ubuntu 8.10 till it-medborgerligt självförsvar - Writer läser/skriver office-filer i .rtf-, .doc- och .docx-format samt adobe-filer i .pdf-format. OpenOffice Writer läser visserligen .docx-format men ordbehandlaren klarar inte av bilder eller annat inbäddat material i .docx-dokument. Liksom inte heller MS Word så klarar inte OpenOffice Writer av skräpbilagor från Apple iWork.

4. fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5 (endast Linux)

Vid första anblick verkar fotoassistenten F-Spot vara överflödig i den basala hanteringen av foton och bilder. Vid överföring (kopiering/import) av foton från digikameran är bildvisarna F-Spot 0.5.0.3 och gThumb 2.10.10 valbart aktiva. I förhandsgranskningen stöds de aktiva applikationerna av filbläddraren Nautilus 2.24.1 - Linux motsvarighet till Windows utforskaren.

När jag skjuter in en foto-cd i Linux Ubuntu 8.10 så trugas jag inte att titta av fotona direkt i bildvisaren F-Spot eller gThumb. Foton och bildmappar öppnas manuellt via filbläddraren Nautilus. Valbart i F-Spot eller gThumb. Nautilus har helt överraskande problem med mappnamn som innehåller skandinaviska å,ä,ö. Jag kopierar/importerar skilt foton i förhandsvisningen till mappen 'Bilder' för att göra närmare bekantskap med F-Spot. I fråga om praktiska, tekniska finesser ligger fotohanteraren F-Spot långt efter fotoassistenten Windows Photo Gallery.

Uppdatering:

Lokala skrivaren HP PSC 2355 all-in-one fungerar klanderfritt i bärbara Linux-datorn Amilo. Efter installation av drivrutinen 'HP OfficeJet Pro 1170C' (Serverinställningar, Utskrift - Skrivarkonfiguration) fungerar Windows-nätverkets delade skrivare HP 1170C klanderfritt i Linux-datorn Amilo - via stationära xp-datorn Scaleo.

I och med att lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 är påkopplad och usb-pluggad till Linux-datorn Amilo bjuder förinstallerade bildinläsningsprogrammet xSane 0.995 automatiskt användaren i Ubuntu 8.10 på skanningsfunktion i HP PSC 2355 all-in-one. Bildinläsningsprogrammet xSane fungerar också som tillägg (plug-in) i gratis bildredigeringsprogrammet GIMP 2.6.3. Importfunktionen i fotoassistenten F-Spot stöder enbart bildhämtning från kamera - inte från skanner.

Bildinläsningsprogrammet xSane 0.995 i stationära Linux-datorn Scaleo noterar dessvärre ingen skanningsfunktion i multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170C. Detta kan bero på att HP 1170C all-in-one är gammaldags parallellkoplad till Scaleo-datorn. Jag har uppenbart skäl att (snart) prova på usb/centronics-konvertern i Linux-miljö? Gamylen HP 1170c har ingen usb-koppling, bara centronics-koppling.

I väntan på Ubuntu 9.10 LTS

Skivminnets allokering överraskar.

Man lär sig så länge man lever, sägs det. Och att man blir vis av sina egna misstag är självklart. Linux-miljön bjuder faktiskt på ett helt drös av tillfällen att förvärva vishet. Och för dumt huvud får kroppen lida, sägs det.
Efter oväntat stort besvär har jag en nybränd installations-cd av Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex.

Jag startar om stationära xp-datorn Scaleo från min installations-cd med avsikt att uppgradera Ubuntu 8.04 LTS till 8.10, med hopp att installationen raderar Ubuntu 8.04 på 160GB hårddisken-C till fördel för Ubuntu 8.10 på nya 320GB hårddisken-D. Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 installerar sig elegant i en 100GB partition.

Jag startar om datorn - och överraskas av att jag forfarande har Ubuntu 8.04 i dual boot med Windows XP på hårddisken-C. Och Ubuntu 8.10 med migrerade (8.04) inställningar och data på hårddisken-D, som är konfigurerad till passiv slav-hårddisk. Hårddisken-D kan antagligen konfigureras om till en andra boot-hårddisk men jag avstår från försöket. Jag är inte tilltalad av att ha Linux-operativsystemet Ubuntu på vardera hårddisken. Ubuntu-partitionen på hårddisken-D kan antagligen raderas via Linux partitionsredigerare gParted men jag väntar med det tillsvidare.

Jag kollar instruktioner för uppgradering av 8.04 LTS till 8.10. Uppgraderingen är heller ingen självklarhet. Dessutom rekommenderas uppgradering på nätet framom uppgradering via installations-cd. Jag går in i Programvarukällor och ändrar uppgraderingsregeln från LTS till normal. Och nu erbjuds Ubuntu 8.10 för uppgradering direkt på nätet. Jag kör de sista uppdateringarna på Ubuntu 8.04 LTS innan jag startar uppgraderingen.

37 programpaket raderas, 253 nya paket installeras och 1219 paket uppgraderas (1049MB). 124 föråldrade paket rensas ytterligare bort. Det finns faktiskt en massa gamla moduler från tidigare uppdateringar. Allokeringen av skivminnet överraskar positivt. Av partitionerade 68,6GB är bara 25,1GB använt och 43,5GB fortfarande fritt. Allokering av skivminnet är faktiskt fördelaktigare i Ubuntu 8.10 än i uppdaterade Ubuntu 8.04 LTS (allokerat 68,6GB: 26,5GB använt och 42,1GB fritt). Efter dryga två timmar startar jag Scaleo-datorn i Ubuntu 8.10 (på hårddisken-C).

Nu kör jag partitionsredigeraren gParted och raderar Ubuntu 8.10-partitionen på hårddisken-D. Resultatet är 100GB oallokerat skivminne (198GB allokerat för Windows XP). Jag startar om Scaleo-datorn i dual boot i Ubuntu 8.10 (på hårddisken-C). Och inget straff väntar på mig för raderingen av Ubuntu 8.10-partitionen på hårddisken-D.

Inloggningen i Ubuntu 8.10 går som sig bör. Till och med skrivbordet ser ut som förut. Och trådlösa Cordless Desktop S510 Logitech-mus och -tangentbord hänger med hela vägen. Inte illa. Antivirusprogrammet Avast (1.2.0) fungerar klanderfritt. Kontorsprogramsviten OpenOffice har inte automatiskt uppdaterats till OpenOffice 3.0. Men it-telefoniprogrammet Skype har raderats. Jag laddar ner Skype (2.0.0.72) på nytt och kör ny-installation av debian-versionen. Ubuntu-versioner av Skype står bara till buds för Ubuntu 7.04-8.04.
Nåja. Övriga applikationer uppgraderas i enlighet med förväntningarna.

Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex (färskaste):

-- webbläsaren Firefox 3.0.8 (3.0.8)
-- e-postklienten Evolution 2.24 (2.26)
-- fotoassistenten F-Spot 0.5.0 (0.5.0)
-- bildbehandlaren Gimp 2.6.3 (2.6.6)
-- OpenOffice.org-sviten 2.4.1 (3.0.0)

Webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.8 funkar fortfarande problemfritt: sökning på Google och webbmejl på Gmail, inloggning på webbankerna Aktia och Ålands, java-baserade karttjänster på Elisa och Digita, flash-filmer på JayCut och YouTube. Alla tilläggsprogram har accepterats.

Lokala skrivaren HP OfficeJet Pro 1170C fungerar utan problem i stationära Scaleo-datorn. Windows-nätverkets delade skrivare HP PSC 2355 all-in-one fungerar klanderfritt via bärbara xp-datorn Amilo. Fildelningen i Windows-nätverket haltar. Efter några omstarter av olika nätkomponenter får jag syn på delade filer i xp-datorerna Scaleo och Amilo.
Och, också den externa 320GB nätdisken syns - Maxtor Shared Storage II.

Uppdatering:

Underhållet med säkerhetsuppdateringar för Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon upphör 16.4.2009. Premiären av Ubuntu 9.04 väntas 23.4.2009. Nyheterna i Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 och Ubuntu 9.04 är inte så många och tydliga som i tidigare versioner. Gränssnittens utseende och beteende har dock uppdaterats i smyg. Intryck av MS Windows Vista och Mac OS X 10.5 kan skönjas.

Det är enkelt att jämföra vilka versioner av nyttoprogrammen jag har i Ubuntu 7.10 - med de färskaste nedladdningsbara versionerna av samma program. Nyttoprogrammen uppdaterar sig automatiskt via Uppdateringshanteraren i Ubuntu. Men bara upp till en viss nivå. För att komma vidare måste jag installera nya Ubuntu-paket med högre versionsnummer.

Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon (färskaste):

-- webbläsaren Firefox 2.0.0.22 (3.0.8)
-- e-postklienten Evolution 2.12 (2.26)
-- fotoassistenten F-Spot 0.4.0 (0.5.0)
-- bildbehandlaren Gimp 2.4.6 (2.6.6)
-- OpenOffice.org-sviten 2.3.0 (3.0.0)

Uppdatering:

Uppmuntrad av den lyckade uppgraderingen till Ubuntu 8.10 i stationära Scaleo-datorn ger jag mig på att också uppgradera (uppdaterade) Ubuntu 7.10 (allokerat skivminne 12,8GB: 5,6GB använt och 7,2GB fritt) i lotshustruns bärbara Amilo-dator till Ubuntu 8.10. Först via en uppgradering till Ubuntu 8.04 LTS - 68 programpaket raderas, 209 nya paket installeras och 964 paket uppgraderas (765MB). 61 föråldrade paket rensas bort. Efter drygt två timmar startar jag upp Amilo-datorn i Ubuntu 8.04 LTS (allokerat skivminne 12,8GB: 6,0GB använt och 6,8GB fritt). Inte illa.

Jag preparerar uppgraderingsregeln i Programvarukällor i (uppdaterade) Ubuntu 8.04 LTS och uppgraderar till Ubuntu 8.10 - 25 programpaket raderas, 202 nya paket installeras och 1111 paket uppgraderas (788MB). 79 föråldrade programpaket rensas bort. Efter drygt två timmar startar jag upp Amilo-datorn i Ubuntu 8.10 (allokerat skivminne 12,8GB: 5,9GB använt och 6,9GB fritt). Allokering av skivminnet är faktiskt fördelaktigare i Ubuntu 8.10. Och jag är en fördom fattigare.

Inloggningen i Ubuntu 8.10 går som sig bör. Till och med skrivbordet ser ut som förut. Och trådlösa wlan-uppkopplingen till adsl-bredbandets Zyxel-router hänger med hela vägen. Antivirusprogrammet Avast (1.2.0) fungerar klanderfritt. Till och med it-telefoniprogrammet Skype (2.0.0.72) har bevarats. Men webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.8 vägrar att samarbeta. Problemet identifieras i uppdateringsprocessen i tillägget Foxmarks. Jag fixar Firefox-problemet med att konfigurera om Foxmarks-processen. Men - övriga tester skjuter jag på framtiden.

Skräpbilagor från OpenOffice

Spara textdokument i rtf-format.

Lotshustrun har sporadiskt (enstaka) problem med .cwk-skräpbilagor från ordbehandlaren Pages i kontorsprogramsviten Apple iWork.

Den ekonomiska lågkonjunkturen för nu med sig växande problem med .odt-skräpbilagor från Suns ordbehandlare Writer i gratis kontorsprogramsviten OpenOffice.

Problemet orsakas av ovana användare som inte inser behovet att spara och skicka textdokument som bilagor i e-posten i allmänna .doc- eller .rtf-format. Användare av ordbehandlaren MS Office Word 2007 är lika goda kålsupare.

Dokument i .odt-format används i Suns ordbehandlare OpenOffice Writer. Samt i ordbehandling i online webbtjänsten Google Documents. Användare av andra ordbehandlingsprogram, exempelvis MS Office och Works Suite samt Apple iWork, har tillsvidare problem i hanteringen av .odt-format.

Kontorsprogramsviten OpenOffice 3 som lanserades 2008, har stöd för både open xml och odf. OpenDocument Format (odf) får officiellt stöd (vid sidan om open xml) i kontorsprogramsviten MS Office 2007 i och med Service Pack 2. Dessvärre kommer inte SP2 för Office 2007 förrän medlet av 2009 och det finns en del som behöver stödet nu direkt. Liksom också ett antal användare av antika MS Office-versioner.

Turligt nog bjuder Sun Microsystems på ett gratis tilläggsprogram som råder bot på detta och som tillåter användaren att öppna, ändra och spara i just .odf-format. Sun ODF Plugin 3.0 for Microsoft Office stöder Office XP, 2000, 2003 & 2007. Ibruktagningen av tilläggsprogrammet är allt annat än mödolöst. Nerladdningen kräver användarnamn och lösenord. Och för att få dem måste jag först registrera mig som medlem i Sun-gemenskapen. Det nerladdade programpaketet kräver dessutom en extra musklick för uppackning av installationskoden. Efter det startar installationen automatiskt upp. Programpaketet blir dock kvar i en mapp på arbetsbordet i bildskärmen. Men det är fritt fram för att radera bort den efter installationen onödiga mappen.

Innan tillägget Sun ODF Plugin 3.0 blir brukbart ska jag ytterligare registrera programvaran på webben. Turligt nog använder jag ett engångskonto på webben för e-posten. På det sättet slipper jag följderna - påträngande reklambrev från Sun.

Uppdatering:

Jag vet ingenting om tillägget Sun ODF Plugin 3.0 for Microsoft Office från förut. En enkel Google-spaning avslöjar förekomsten av detta vapen i it-medborgerligt självförsvar. Tillägget är nu i bruk enbart i lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. Med hög beredskap att installeras på någon annan xp- eller vista-dator i lotshemmet.

Lotshustruns akuta dilemma löses därförinnan på gammaldags maner. Jag har inte den tunga kontorsprogramsviten OpenOffice 3 installerad på Windows XP i Amilo-datorn men nog i version OpenOffice 2.3 på Linux Ubuntu 7.10. Jag startar om Amilo-datorn i Linux Ubuntu. Bilagan med .odt-dokumentet väntar i webbmejlen, som jag når via Mozillas webbläsare Firefox 2. Bilagan öppnar sig direkt i ordbehandlaren Writer i OpenOffice och jag sparar om den i .doc-format. Jag skickar bilagan som .doc-dokumentet åt lotshustrun på webbmejlen. Datorn startas om i Windows XP. Bilagan med .doc-dokumentet väntar i webbmejlen, som lotshustrun når via webbläsaren Internet Explorer 8. Bilagan öppnas direkt i ordbehandlaren MS Word.

Ubuntu-lösningen är så elegant enligt lotshustruns mening att hon uppmanar mig att omedelbart avsluta mina försök till avinstallation av Ubuntu. Ja, man vet ju aldrig vad man kan ha för nytta av Linux Ubuntu i andra problemsituationer. Även om problembilagor med .odt-dokument numera öppnar sig elegant och mödolöst - direkt i ordbehandlaren MS Office Word i Windows XP.

Renässans för trotjänaren

Installerar om hela programsviten.

Stationära xp-datorn Scaleo är restaurerad. 2GB tilläggsminne innebär en verklig renässans för den snart 5-åriga trotjänaren. Inget förbereder datorn för bättre prestanda än mer centralminne. Det extra 320GB skivminnet är inte i aktivt bruk (ännu).

Prestandafunktionen eBoostr för Windows XP besparar skivminnet.

Ordinarie produktion och publikation av Blogger-inlägg återgår till Scaleo-datorn. Nyfärvärvade macxp-datorn Alice klarade jobbet med äran.

Min installations-cd med Windows XP Home Edition SP3 behövs inte (ännu) - det installerade operativsystemet på xp-datorn Scaleo har aktiverats på nytt vid restaureringen. Mycket praktiskt. Nu är alla installerade program färdiga för fortsatt bruk och all information intakt på den gamla hårdskivan. Och jag är igen motiverad för flitig säkerhetskopiering.

Jag är nyfiken på min nya installations-cd med Windows XP Home Edition SP3. Den ska provas. Jag matar in cd-skivan och startar om Scaleo-datorn. Datorn gör en cd-boot och installationen startar upp. Jag knappar fram installationsvalet. Och nu ser jag (för andra gången) alternativet 'R' för Recovery. Det är det alternativet jag ska använda för att senare avinstallera Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 från lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. Supporten för Ubuntu 7.10 tar dessutom slut 16.4.2009 vilket betyder att distributionen av säkerhetsuppdateringar upphör.

När jag nu vet att jag kan bli kvitt Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 på stationära Scaleo-datorn tänder jag för idén att migrera Linux-operativsystemet från Ubuntu 8.04 till version 8.10. Jag har från tidigare en nedladdad iso-fil med Ubuntu 8.10. Jag försöker starta upp cd-bränningen i Nero. Men det funkar inte. Bråkstaken Nero klagar på interna fel och vägrar samarbeta. Ett info-plakat visas med rekommendation att installera om hela programsviten Nero 7 Premium. Jag försöker hitta programsviten Nero 7 Premium för avinstallation men hittar bara fragment - programspår. Fenomenala Revo Uninstaller hittar några fragment till men inte själva Nero-sviten. En behärskad avinstallation är alltså inte möjlig.

Jag matar in min installations-cd för Nero 7 Premium och installerar om hela programsviten på xp-datorn Scaleo. Samt - laddar därefter ner och installerar om alla utestående uppdateringar. Till sist aktiveras olika multimediapatent (Third Party). Och - nu har jag programsviten Nero 7 Premium intakt och brukbar igen. Jag gör en iso-kopia av cd-skivan med Nero 7 Premium. På det nya 320GB skivminnet - för framtida säkerhets skull.

Jag startar på nytt upp cd-bränningen i Nero - för att bränna en installations-cd med Ubuntu 8.10. Och den här gången lyckas det. Nu är jag klar för att migrera Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 till version 8.10. Och den här gången ska jag installera Linux Ubuntu separat på det nya 320GB skivminnet. Helt avskilt från det gamla 160GB skivminnet med operativsystemet Windows XP.

Men före det gör jag en grundligare rond bland alla installerade specialprogram på Scaleo-datorn. Bråkstaken Nero 7 Premium är faktiskt ett enda undantag. Alla andra program är intakta och funktionsdugliga.

Uppdatering:

Jag provar min installations-cd med Windows XP Home Edition SP3 på lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. Jag matar in cd-skivan och startar om datorn. Datorn gör en cd-boot och installationen ser ut att starta upp. Programmet meddelar att den analyserar datorn. Men - efter en händelselös timme avbryter jag programmet - jag kommer helt enkelt inte åt att knappa fram installationsvalet. Och följaktligen inte heller alternativet 'R' för Recovery.

Resultatet är det samma som jag kom till med att använda Scaleo-datorns egna installations-cd (för återställning). Det enda alternativet jag har kvar är att helt installera om Windows XP Home Edition SP2 på lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. Jag har till och med hittat cd-skivan med drivrutinerna för Amilo-datorn. Men det jobbet får vänta (ännu).

Jag testar för säkerhets skull skivenheternas boot-ordningen på Amilo-datorn. Jodå, cd-skivan ligger före hårddisken. Saken testas med en inköpt installations-cd med Ubuntu 7.04 (7 euro). Jag matar in cd-skivan och startar om Scaleo-datorn. Datorn gör en cd-boot och Ubuntu-installationen startar upp. Vilket skulle bevisas.

Linux-operativsystemet Ubuntu är ingalunda gratis. Mig har Ubuntu faktiskt kostat 99 euro (installations-cd med Ubuntu 7.04 för Linux-installation - samt installations-cd med Windows XP Home Edition SP3 för Linux-avinstallation).

Uppdatering:

Sammanlagt 24 nya säkerhetsuppdateringar och 1 nystart i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon inom januari månaden.
Sammanlagt 89 nya säkerhetsuppdateringar och 2 nystarter i Ubuntu 8.04 Hardy Heron inom januari månaden.

Sammanlagt 3 nya säkerhetsuppdateringar i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon inom februari månaden.
Sammanlagt 36 nya säkerhetsuppdateringar och 1 nystart i Ubuntu 8.04 Hardy Heron inom februari månaden.

Sammanlagt 41 nya säkerhetsuppdateringar i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon inom mars månaden. Underhållet med säkerhetsuppdateringar upphör 16.4.2009.
Sammanlagt 104 nya säkerhetsuppdateringar och 3 nystarter i Ubuntu 8.04 Hardy Heron inom mars månaden. Ubuntu 8.04 Hardy Heron LTS uppgraderades till version 8.10 Intrepid Ibex 1.4.2009.