Skatteplanering i liten skala

Skattebjörnen känner igen mig.

Vi skattepliktiga medborgare har under april 2009 fått vår förfyllda skattedeklarationen för 2008 för kontroll. Skatteplaneringen är tyvärr ganska begränsad för pensionärer och löntagare. Men it-medborgare i arbetslivet kan numera, till postens stora sorg, deklarera sina resekostnader mellan bostad och arbetsplats på nätet.

Man behöver inte skicka in verifikat för avdrag - men verifikaten måste sparas några år i hushållet. För skattebjörnens eventuella efterkontroll.

Pensionärer och löntagare kan för all del också deklarera överlåtelsevinster och -förluster på nätet. Men då banker och mäklare är så pinsamt flitiga i sina anmälningar om transaktioner till beskattaren så finns inte heller här rum för skatteplanering. Jag avundas mina bekanta bland företagare och jordbrukare. De behöver bara deklarera för skäliga, och uppenbara, överlåtelsevinster.

It-medborgare kan numera också deklarera sina hushållsavdrag (pigavdrag) på nätet. Mycket praktiskt. Det är i stort sett det enda avdrag en pensionär i Finland har till sitt förfogande. Jag har fått äran att deklarera för arbetskostnaderna för vägens grundförbättring på sommarnöjet i Mickelsböle i Borgå. Förutsättning för virtuell kommunikation är att skattebjörnen känner igen mig på nätet. För det behöver jag mina personliga nätbankkoder. Lotshustrun har dessvärre inga personliga nätbankkoder. Hon får lov att postdrivet deklarera sina hushållsavdrag till pappers.

Jag loggar in mig på björntjänsten på webben, id-kontrollen går som smort. Positionen för hushållsavdraget är lätt att hitta, jag klickar 'redigera' och fyller i uppgifterna från verifikatet. Adressen till platsen för arbetet minns jag men postadressen måste jag slå upp i postnummerkatalogen på webben. Jag tar ut en papperskopia av det ifyllda virtualformuläret och skickar sedan iväg min deklaration. Innan transaktionen avlutas ber systemet, av någon förunderlig anledning, om mitt telefonnummer. Mobilnumret fanns för all del redan i skatteförslaget men jag skriver in det på nytt. Skattebjörnen tackar och bekräftar mottagningen på ett virtuellt formulär, som jag skriver ut på papperskopians baksida. Jag behöver inte skicka in verifikat för avdrag - men originalet måste jag spara några år. För skattebjörnens eventuella efterkontroll. Mycket praktiskt.

Under tiden slutför lotshustrun manuellt sin deklaration till pappers och sätter in dokumentet i ett bifogat svarskuvert, som hon sedan på sin kvällsvandring ska droppa in i postlådan. Hon behöver inte heller skicka in verifikat för avdrag - men originalen måste hon spara några år. För skattebjörnens eventuella efterkontroll.

Vin, kvinnor, sång och Ubuntu

Spotify 0.3.14 som Wine-version.

Spotify.com är en laglig webbaserad musiktjänst som bygger på att musik strömmas, on-demand-streaming kallas det. Upphovsrätten ersätts med en fast månatlig avgift (10 euro). Jag lyssnar via ett kllientprogram som installeras på datorn. Spotify finns för operativsystemen Windows och Mac OS X och påminner lite om Apples iTunes.

Jag måste givetvis vara uppkopplad (online) på bredband för att lyssna på musiken, eftersom den strömmas direkt från internet. Spotify.com ersätter ingalunda mitt nuvarande musikbibliotek som finns på hårddisken. Men musiktjänsten blir väl ett komplement som jag har tillgång till när jag sitter borta och surfar. Eller var än jag befinner mig med internetuppkoppling.

Stationära macxp-datorn Alice (Windows XP SP3) har numera programklienten för Spotify installerad i Windows-version. Och stationära macos-datorn Alice (Mac OS X 10.5) har i sin tur programklienten för Spotify installerad i Mac-version. Klientprogrammet finns inte som direkt Unix-version för datorer med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid. Men jag kan installera Spotify som Windows-versionen på Ubuntu 8.10 via Wine. Men före det måste jag aktivera WineHQ-programkällan och installera programstartaren Wine.

Jag börjar med att öppna webbsidan med nyckeln för programkällans autentisering. Innehållet (Scott Ritchie.gpg) sparar jag i min 'Hemmapp'. För att aktivera nyckeln går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Där går jag till fliken 'Autentisering' och klickar på 'Importera nyckelfil' (Scott Ritchie.gpg).

För att aktivera WineHQ går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Därefter går jag till fliken 'Tredjepartsprogramvara' och klickar på 'Lägg till'. I rutan som dyker upp skriver jag in frasen: deb http://wine.budgetdedicated.com/apt intrepid main #WineHQ - Ubuntu 8.10 "Intrepid Ibex" - och klickar därefter på 'Lägg till källa', och därefter 'Stäng'. Innehållet i programvarukällor uppdateras ('Läs om').

För att installera programhanteraren Wine 1.1.20 startar jag 'Terminal' (under Program --> Tillbehör) och skriver in frasen: sudo aptitude install wine (Enter) - samt mitt lösenord (Enter). Installationen startar upp och ber snart om mitt fortsatta godkännande: 'Y' (Enter).
När det är klart klickar jag på länken för nedladdning av Windows-versionen på Spotify.com - 'Wine Windows programstartare' öppnar exe-filen och laddar ner installationsprogrammet. Programklienten Spotify 0.3.14 installeras nu automatiskt som Wine-version på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Amilo-datorns på hårdskiva-D. Jag startar upp 'Spotify' (under Program --> Wine --> Programs) och lyssnar till min dagliga Abba-ranson.

Uppdatering:

Vilken härlig revansch på mitt snöpliga Wine-sorti (nästan på dagen ett år sedan). Jag installerar av bara farten programklienten Spotify 0.3.14 som Wine-version på Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty på lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Närkontakt med Ubuntu 9.04

Men Gimp 2.6.6 har städats bort.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty trugas ut på nätet till uppgradering av Ubuntu 8.10 Intrepid. Lotshustruns bärbara xp-dator Amilo är Intel-baserad så jag utsätts kanske inte den här gången för samma besvikelse som i mitt första försök på stationära xp-datorn Scaleo.

Motgångar är till att övervinnas.

Uppstarten i Ubuntu 8.10 Intrepid blev långsammare än den var i Ubuntu 8.04 Hardy. Uppstarten i Ubuntu 9.04 Jaunty utlovas extrem uppsnabbning. Dessutom utlovas vänligare användbarhet, med målet på bättre användarvänlighet än i Mac OS X.

Jag kollar att programvarukällorna Medibuntu och GetDeb är aktiva. Webbplatsen GetDeb.net innehåller massor av Ubuntu program för den som vill uppdatera eller hitta program som inte finns i pakethanteraren Synaptic. Exempelvis ljudinbandaren Audacity 1.3.7, musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0, musikuppspelaren Songbird 1.1.2 samt bildredigeraren Gimp 2.6.6. De finns alla färdigt installerade och uppdaterade på lotshustruns bärbara Amilo-dator på Ubuntu 8.10 Intrepid.

Jag kollar uteliggande uppdateringar av programvaror för Ubuntu 8.10 Intrepid på bärbara Amilo-datorn. Bland annat uppdateras webbläsarens version till Firefox 3.0.10. Så klickar jag igång uppgraderingsprocessen. Sammanlagt 790MB laddas ner. Processen meddelar att 15 paket tas bort, 159 nya paket tillkommer och 1093 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 45 föråldrade paket. Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 12,8GB till förfogande av vilka 7,0GB är använt och 5,8GB är fritt. En fördelaktig allokering av skivminnet fortsätter att överraska positivt.

Lotshustruns bärbara Amilo-dator på Ubuntu 9.04 Jaunty kopplar sig snällt upp på internätet. Och på lotshemmets windows-nätverk, via trådlös wlan-uppkoppling till adsl-bredbandets Zyxel-router. Stationära xp-datorn Scaleo visar upp sina delade filer för Amilo-datorn via Nautilus platsfunktion 'Nätverk' - Linux motsvarighet till 'Microsoft Windows Network' i Windows utforskaren.

Innan jag fortsätter laddar jag ner och uppgraderar versionen i antivirusprogrammet Avast 1.3.0 (1.2.0). Så ställer jag in 'Normal' som visuell effekt i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen i bärbara Amilo-datorn. Och till sist aktiverar jag tillbaka programvarukanalerna Medibuntu och GetDeb.

Jag går in för att kolla de fyra elementära applikationerna: Evolutions e-postklient Mail 2.26.1 (2.24.3), webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.10 (3.0.8), ordbehandlaren OpenOffice Writer 3.0.1 (2.4.1) samt fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5.0.3. Jag ställer in lokala skrivaren HP PSC 2355 all-in-one. Samt nätskrivaren HP Officejet Pro 1170C via stationära xp-datorn Scaleo i Windows-nätverket.
Bildinskanningsprogrammet xSane 0.996 (0.995) upptäcker skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355.

Jag öppnar Elisas flash-baserade kartapplikation i webbläsaren Firefox 3.0.10 och får tillägget 'Adobe Flash Player' behändigt uppdaterat. Med att öppna Digitas java-baserade kartapplikation får jag lika behändigt koll på tillägget 'Java Runtime'.

Men - bildredigeraren Gimp 2.6.6 har städats bort vid uppgraderingen till Ubuntu 9.04 Jaunty. Jag öppnar pakethanteraren Synaptic för att installera den tillbaka. Processen avbryts till min besvikelse. Ett beroendeförhållande (libpoppler-glib3) kan inte tillfredställas. Paketet saknas i programbiblioteket. Och någon Jaunty-version av Gimp trugas inte heller ut på webbplatsen GetDeb.net. Det bekymrar mig faktiskt att ingen i Ubuntu-gemenskapen har problem med förinstallerade bildredigeraren Gimp 2.6.6 på Ubuntu 9.04 Jaunty.

Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst i musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.26.1 (xine). Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp. Filmuppvisning på Totem 2.26.1 (xine) på bärbara Linux-datorn Scaleo lyckas med gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.9a (0.9.4) som exklusivt flankstöd i filmlagrets samtliga videoformat.

Uppdatering:

It-telefoniprogrammet Skype 2.0.0.72 och fenomenala fotoassistenten Picasa 3.0.0 har dessbättre klarat sig helskinnade i uppgraderingen till Ubuntu 9.04 Jaunty.
Skype 2.0.0.72 för Linux bjuder fortfarande bara på it-telefoni, inte på sms-hantering. Och Picasa 3.0.0 för Linux bjuder fortfarande inte på sin 'Movie Maker' videoredigeringsfunktion på Ubuntu 9.04 Jaunty.

Mitt i allt erbjuds 35 nya säkerhetsuppdateringar för Ubuntu 9.04 Jaunty. Dessvärre erbjuds ingen hjälp för om-installation av bildredigeraren Gimp 2.6.6. Jag kollar Ubuntu gemenskapens stödsajt om detaljer för paketet Gimp 2.6.6 i Ubuntu 9.04 Jaunty. Och där hittar jag ett Gimp 2.6.6-paket med ett kurant beroendeförhållade (libpoppler-glib4). Gimp-paketet låter sig snällt installeras - direkt med GDebi paketinstallatören - trots knarr om 'gammal' version. Programtillägget i Gimp, för bildinskanningsprogrammet xSane 0.996 (0.995), upptäcker skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355. Bildredigeraren Gimp 2.6.6 är om-installerad.

Uppdatering:

Bortfallna bildredigeraren Gimp 2.6.6, bortfallna proprietära Ati/AMD grafikdrivrutiner samt misstänkt darrig filmuppspelning i Totem 2.26.1 (gstreamer) ger dåligt betyg åt Ubuntu-gemenskapen. Allt tyder på att tiden för framställning tagit slut i förtid. Turligen startar Ubuntu 9.04 Jaunty snabbare upp än Ubuntu 8.10 Intrepid, men tidsskillnaden till uppstarten i Ubuntu 8.04 Hardy är betydelselös.

Det verkar som om 'förbättringarna' i Ubuntu 9.04 Jaunty är lika kosmetiska som de var i Ubuntu 8.04 Intrepid. Åtminstone om jag mäter i sådan användningsmiljö jag förmår till. Användbarheten i Linux-operativsystemet Ubuntu har definitivt inte blivit vänligare. Det är en god bit kvar till användbarheten i Mac OS X. Men - en ny bekvämlighet noterar jag i Ubuntu 9.04 Jaunty - programfunktionen 'Datorstädare'. Funktionen rensar bort föråldrade och onödiga paket. Mycket praktiskt. Det gäller dock att vara på sin vakt. 'Datorstädare' föreslår gärna bortrensning av 'främlingar', som antivirusprogrammet Avast och fotoassistenten Picasa. För att spara tid och besvär gäller det att bocka av sådana förslag i tid.

Uppdatering:

På europadagen 9.4.2009 dimper 77 nya säkerhetsuppdateringar (och en omstart) för Ubuntu 9.04 Jaunty ner. Bland annat uppgradering av webbläsaren Firefox till version 3.0.10. Samt av grafiska gränssnittet Compiz Fusion. Bildskärmen på bärbara Amilo-datorn beter sig verkligt konstigt. Jag måste inaktivera alla visuella effekter. Efter ett par omstarter aktiverar jag läget för visuella effekter till 'Normala' och nu hittar systemet igen fungerande drivrutiner.

Ubuntu-gemenskapen tycks vara i luven på Debian-gemenskapen. Eller tvärtom. Störningarna i uppdateringsfunktionen börjar irritera. Jag måste till min sorg inaktivera programvarukällan GetDeb (tillsvidare).

Så som i XP - så ock i OS X

It-noviser med akuta stödbehov.

I och med att it-medborgarens förinstallerade elementära programvaror; e-post och googling samt ordbehandling och fotohantering, kompletteras med speciellt preparerade program för cd-musikuppspelning och dvd-filmuppvisning; platsar stationära Alice-datorn som fullvärdig hemdator. Både i Windows XP SP3 och i Mac OS X 10.5.

Apple-miljön bär dock på sin historiskt belastade egenart, vilket inte är fördelaktigt för okunniga och oerfarna it-noviser, med akuta stödbehov från omgivningen. Kraven är överkomliga om användningen begänsar sig till e-post (90%) och googling (10%).

I och med att ordbehandling och fotohantering realiseras tuffare krav på användarna:
- Windows-miljön kan rekommenderas åt absoluta noviser, företrädare för fotfolket
- Apple-miljön förutsätter tillvunna Windows-färdigheter, och elitistisk utstrålning
- Linux-miljön kräver ännu konstant tillgång till it-expertis, och helst egen expertis
I jämförelse med Linux-miljön favoriseras Apple-miljön klart av perifera it-producenter.

En multimedia-miljö med cd-musikuppspelning och dvd-filmuppvisning är krävande:
- Windows-miljön kan rekommenderas för inköpt multimedia, kopiering kräver expertis
- Apple-miljön är i jämförelse färdigast för inköpt multimedia, kopior kräver investering
- Linux-miljön kräver mest preparation för inköpt multimedia, kopiering kräver expertis

Så som i Windows XP SP3 - så ock i Mac OS X 10.5:
(men inte nödvändigtvis så i Linux - Ubuntu 8.10 Intrepid)

Det aktiva virusskyddet i macxp-datorn Alice på Windows XP sköts av gratis antivirusprogrammet Avast 4.8 Home Edition. Dessvärre är antivirusprogrammet Avast 2.74 Mac Edition inte gratis. Då jag nu ändå vill hålla gratis säkerhetskoll på Macos-datorn Alice så laddar jag ner och installerar gratis intivirusprogrammet ClamXAv 1.1.1 för Mac OS X. Första uppstarten aktiverar en kompletterande installation av ClamAV 0.95-motorn. Säkerhetsprogrammet ClamXAv låter sig sedan installeras på enheten Macintosh HD som ett 'äkta' mac-program. Jag markerar mapparna 'Documents' och 'Downloads' för skanning, uppdaterar den första satsen av virussignaturer - och kör en virusskanning. Ingen virusinfektion avslöjar sig.

Jag fortsätter principfast att använda Apples keyboard och Mighty mus. Med hög beredskap att byta till en lugn usb-kopplad Logitech-mus i Windows XP. Innan jag fortsätter, konfigurerar jag den trådlösa wlan-uppkopplingen i bruk i Windows XP. Jag lyckas till och med konfigurera i bruk trådlös wlan-uppkoppling via AirPort i Mac OS X. Inställning av automatisk uppstart på trådlös uppkoppling lyckas i en och samma meny i Windows XP. Mac OS X kräver en andra meny för att befästa automatiken. Så fortsätter jag med att ladda ner och installera (gratis) mervärdesapplikationer.

Den fenomenala fotoassistenten Picasa 3 är ett måste. Jag installerar på stationära Alice-datorn fotoassistenten Picasa 3.1 på Windows XP samt motsvarande fotoassistent Picasa 3.0.4 på Mac OS X. Picasa bjuder mig faktiskt på samma videoediteringsfunktion 'Movie Maker' - både i Windows och i Mac OS X.

Stationära xp-datorn Scaleo har en hel del andra mervärdesapplikationer installerade på Windows XP SP3: ljudinbandaren Audacity 1.3.7 och it-telefoniklienten Skype 4.0 samt Apple musikspelaren iTunes 8.1.1 och lagliga musiktjänsten Spotify 0.3.14. Jag installerar dessa också på Windows XP SP3 på macxp-datorn Alice. Och så installerar jag motsvarande program på macos-datorn Alice på Mac OS X 10.5: ljudinbandaren Audacity 1.3.7 och it-telefoniklienten Skype 2.8 samt lagliga musiktjänsten Spotify 0.3.14. Apple musikspelaren iTunes 8.1.1 finns förinstallerad på Mac OS X 10.5.

Min mp3-spelare iPod nano har en värdig partner i musikspelaren iTunes - och därutöver kan jag avnjuta min dagliga Abba-dos på Spotify, online - fritt i vardera operativsystemet. Varken iTunes eller Spotify står till buds i Linux-miljö. Och Skype bjuder inte bara på it-telefoni utan dessutom på sms-hantering - både i Windows och i Mac OS X - men inte i Linux. Apple-miljön favoriseras klart av perifera it-producenter på bekostnad av Linux-miljön.

Stationära xp-datorn Scaleo har ytterligare en del mervärdesapplikationer installerade på Windows XP SP3: mediatjänsten Miro 2.0.4 internet TV och mediaspelaren RealPlayer 11.1 för webb-tv samt Apple filmuppspelaren QuickTime Player 7.6. Jag installerar dessa också på Windows XP SP3 på macxp-datorn Alice. Och så installerar jag motsvarande applikationer på macos-datorn Alice på Mac OS X 10.5: mediatjänsten Miro 2.0.4 internet TV och mediaspelaren RealPlayer 11.0.1 för webb-tv. Filmuppspelaren QuickTime Player 7.6 finns förinstallerad på Mac OS X 10.5.

Miro internet TV är ett utmärkt verktyg för video- och torrent-nedladdningar - RealPlayer 11 är ett utmärkt verktyg för webb-tv och videonedladdningar - både i Windows och i Mac OS X. Mediaspelaren RealPlayer 11 för Linux är ordentligt nerbantad, en blek skugga av motsvarigheterna på Windows och Mac OS X.

Uppdatering:

Apples Mighty mus har pacifiserats och fått en 'äkta' högerklick - i vardera operativsystemet. Receptet är enkelt; ställ in preferenserna för snabbare träcking i Mighty mus på Mac OS X. Och rör för allt i världen inte preferenserna för mus i Windows XP. Inställningarna i Mac OS X påverkar nämligen direkt Mighty mus i Windows XP. Och receptet gäller faktiskt också musens högerklick; ställ in preferenserna för 'högertangent' i Mighty mus på Mac OS X. Inställningen bjuder på en 'äkta' högerklick - både i Mac OS X och i Windows XP. Mycket praktiskt.

Jag har laddat ner och installerat gratis sökverktyget Windows Search 4.0 för Windows XP på macxp-datorn Alice. Den lokala sökfunktionen i Windows Search 4.0 är lika intuitiv och adaptiv som den fenomenala sökfunktionen Spotlight på Mac OS X.

Uppdatering:

Mervärdesapplikationerna ClamXAv, Picasa, Audacity, Skype, Spotify, Miro och RealPlayer är alla gratisvaror, vilket kan förväntas i populär Windows-miljö men som faktiskt är ovanligt i penningstark Apple-miljö.

Sökfunktionen på programvaruförteckningen i Apple.com hittar kuranta versioner av ClamXAv 1.1.1, Picasa 3.0.4, Audacity 1.3.7 och RealPlayer 11.0.1 men bara äldre versioner av Skype 2.7 och Miro 0.9.9 - och ingen lokal programklient för (online) musiktjänsten Spotify. Uppdateringstjänsten MacUpdate för Mac OS X bjuder på kuranta versioner av ClamXAv 1.1.1, Picasa 3.0.4, Skype 2.8, Audacity 1.3.7, Miro 2.0.4 och RealPlayer 11.0.1 - ingen lokal programklient för musiktjänsten Spotify.

Uppdatering:

Stationära Scaleo-datorn har en hel del motsvarande mervärdesapplikationer installerade på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid: exempelvis Google fotoassistenten Picasa 3.0.4 och ljudinbandaren Audacity 1.3.7 samt it-telefoniklienten Skype 2.0.0.72 och mediatjänsten Miro 2.0.4 internet TV. Och för säkerhetskoll gratis antivirusprogrammet Avast 1.3.0 Linux Home Edition

Picasa bjuder dock inte på videoediteringsfunktion 'Movie Maker' på Ubuntu 8.10 Intrepid. Och Skype 2.0.0.72 för Linux bjuder bara på it-telefoni, inte på sms-hantering. Dessutom står varken Apples musikspelare iTunes 8.1.1 eller filmuppspelaren QuickTime Player 7.6 till buds i Linux-miljö. Mozillas gratis musikspelare Songbird 1.1.2 kan dock vid behov sparra min mp3-spelare iPod nano i Linux-miljö. Den lagliga musiktjänsten Spotify 0.3.14 kan inte (ännu) bjuda mig på min dagliga Abba-dos på Ubuntu 8.10 Intrepid. Mediaspelaren RealPlayer 11 för Linux är ordentligt nerbantad, en oduglig skugga av sina motsvarande versioner på Windows och Mac OS X. Varken webb-tv eller videonedladdningar står till buds.

Ja, Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid är ordentligt förfördelat av it-producenterna. Ytterst till förmån för Apple-operativsystemet Mac OS X 10.5.

Ubuntu - på skild hårdskiva

GetDeb bjuder på kurant version.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty erbjuds på nätet till 8.10-uppgradering. Jag kan inte motstå frestelsen. Jag kollar uteliggande uppdateringar av programvaror för Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Scaleo-datorn - bland annat uppdateras webbläsarens version till Firefox 3.0.10. Så klickar jag igång uppgraderingsprocessen.

Men - processen inleds med en besvikelse. Ubuntu 9.04 Jaunty erbjuder inte (ännu) proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner. Utan stöd av grafikkortet mister jag de visuella effekterna i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen på stationära Scaleo-datorn. Jag avbryter uppgraderingsprocessen.

Jag tar istället fram min installations-cd med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid och gör ett nytt försök att installera Ubuntu på stationära Scaleo-datorn på den 2:dra hårdskivan (D). Den här gången importerar jag ingenting från Ubuntu-partitionen på 1:sta hårdskivan (C). Jag importerar endast inställningar och data från Windows-partitionen. Och nu - nu lyckas det. Efter omstart av datorn erbjuder startmenyn Grub tillgång till vardera Ubuntu-installationen. Vid sidan om start av Windows XP SP3 alltså. Jag startar upp Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D och bjuds på 123 säkerhetsuppdateringar - och omstart. Efter omstart bjuds jag på ytterligare 270 säkerhetsuppdateringar.

Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen på hårdskivan-D. Jag har 127,2GB till förfogande av vilka 5,3GB är använt och 121,9GB är fritt. Innan jag fortsätter laddar jag ner och installerar antivirusprogrammet Avast 1.3.0. Jag aktiverar de proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutinerna och maxar visuella effekter i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen. Jag öppnar Elisas flash-baserade kartapplikation i webbläsaren Firefox 3.0.10 och får tillägget 'Adobe Flash Player' behändigt uppdaterat. Med att öppna Digitas java-baserade kartapplikation får jag lika behändigt tillägget 'Java Run Time' uppdaterat. Jag aktiverar funktionen 'Uppstartshanterare' och ställer in mina boot-preferenser i startmenyn Grub.

För att aktivera programvarukällan Medibuntu startar jag programfunktionen'Terminal' (under Program --> Tillbehör) och skriver in (kopierar/klistrar in) frasen: sudo wget http://www.medibuntu.org/sources.list.d/intrepid.list --output-document=/etc/apt/sources.list.d/medibuntu.list (Enter) - samt mitt lösenord (Enter). Installationen startar upp och ber snart om mitt fortsatta godkännande: 'Y' (Enter). För att ytterligare aktivera nyckeln för autentisering skriver in frasen: sudo apt-get update && sudo apt-get install medibuntu-keyring && sudo apt-get update (Enter). Och för att kunna hantera krypterade dvd-skivor skriver jag till sist in frasen: sudo apt-get install libdvdcss2 (Enter) - och stänger 'Terminal'. Programvarukällan Medibuntu är aktiverad och jag erbjuds på ytterligare 27 säkerhetsuppdateringar - och omstart.

För att aktivera programvarukällan GetDeb går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Där går jag till fliken 'Tredjepartsprogramvara' och klickar på 'Lägg till'. I rutan som dyker upp skriver jag in (kopierar/klistrar in) frasen: deb http://ubuntu.org.ua/ getdeb/ - och klickar därefter på 'Lägg till källa' och därefter 'Stäng'. Programvarukällan GetDeb är aktiverad och jag erbjuds på ytterligare 13 säkerhetsuppdateringar

Webbplatsen GetDeb.net innehåller massor av Ubuntu program för den som vill uppdatera eller hitta program som inte finns i pakethanteraren synaptic. Exempelvis ljudinbandaren Audacity 1.3.7, musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0, musikuppspelaren Songbird 1.1.2, dvd-filmkopieraren K9Copy 2.3.0, videoredigeraren Kino 1.3.3 samt bildredigeraren Gimp 2.6.6. Jag laddar ner och installerar samtliga program på stationära Scaleo-datorn på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D.

Jag aktiverar funktionen 'Partitionsredigerare' (gParted). Jag flyttar för hand inställningar och data mellan Ubuntu-partitionerna (C-->D). När jag är klar med flyttjobbet har jag kvar en om-partitionerad Ubuntu-karantän på 15GB, samt 52GB fritt disponibelt skivutrymme på hårdskivan-C. Windows MBR pekar på Grub på hårdskivan-D. Jag kan troligen (utan risk) radera den kvarstående Ubuntu-karantänen på hårdskivan-C. Men inte tillsvidare. Är man feg så är man.

Jag går in för att kolla de fyra elementära applikationerna - Evolutions e-postklient Mail 2.24.3, webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.10, ordbehandlaren OpenOffice Writer 2.4.1 samt fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5.0.3. Jag ställer in lokala skrivaren HP Officejet Pro 1170C. Samt nätskrivaren HP PSC 2355 all-in-one i bärbara xp-datorn Amilo - via Windows-nätverket. Bildinskanningsprogrammet xSane 0.995 upptäcker inte någon skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP Officejet Pro 1170C.

Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst i musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (xine). Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp.

Jag laddar ner och installerar gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.4. Filmuppvisning på Totem (xine) på stationära Linux-datorn Scaleo lyckas med VLC som flankstöd i filmlagrets samtliga videoformat.

Uppdatering:

Ubuntu-installationen bjuder på förinstallerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (gstreamer). Uppdateringar till trots klarar den varken av inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) eller piratkopierad dvd-skiva med tv-inbandningar. Ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (xine) klarar sig dessbättre utan problem i vardera situationen. Det som bekymrar mig är att ingen i Ubuntu-gemenskapen har problem med förinstallerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (gstreamer).

Uppdatering:

Jag laddar ner och installerar it-telefoniprogrammet Skype 2.0.0.72 och fenomenala fotoassistenten Picasa 3.0.0 på Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Scaleo-datorns hårdskiva-D. Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-C har ytterligare några program som jag inte (ännu) installerat om på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D. Exempelvis mediaspelaren Miro 2.0.4 internet TV och skärmsessionsinspelaren Istanbul 0.2.2 samt dvd-omkodaren OgmRip 0.12.3. Jag laddar ner och installerar dessa på stationära Scaleo-datorn på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D

Pakethanteraren Synaptic går dock inte mera med på att direkt installera dvd-omkodaren OgmRip. Jag laddar ner OgmRip-paketen separat från webbsajten GetDeb.com - och, till min förvåning lyckas installationen med separata paket.

Multimedia-miss i Ubuntu 8.10

Filmlagrets samtliga videoformat.

It-medborgarens fyra elementära programvaror, e-post och googling samt ordbehandling och fotohantering, är nu aktiva i lotshustruns bärbara Amilo-dator på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10. Det viktiga i det förinstallerade flankstödet, Suns kontorsprogramsvit OpenOffice 2.4.1 på Ubuntu 8.10, är att alla e-postens Office-bilagor funkar.

Lotshemmets bägge HP-skrivare fungerar klanderfritt i bärbara Linux-datorn Amilo. Både HP OfficeJet Pro 1170C via Windows-nätverket i stationära xp-datorn Scaleo och HP PSC 2355 all-in-one lokalt i Linux-datorn Amilo. Fildelningen i Windows-nätverket visar Amilo-datorn delade filer i XP-datorn Scaleo. Också den externa 320GB nätdisken syns - Maxtor Shared Storage II.

Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst i musikuppspelaren Rhythmbox 0.11.6. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i filmuppspelaren Totem 2.24.3 (xine). Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp.

Men så enkelt var det inte från början. Jag såg faktiskt i tiderna mycket besvär med mediehanteringen i Ubuntu 7.04-8.04. Musikuppspelaren Rhythmbox kan endast spela upp mp3-filer om man först har installerat stöd för formatet. För att spela upp inköpta, kopieringsskyddade dvd-filmer måste ett libdvdcss2-paket med behövlig codec installeras. Mycket opraktiskt. Medibuntu är i så fall en behövlig programvarukälla som tyvärr inte medföljer i installationen - av upphovsrättsliga skäl.

I och med att it-medborgarens förinstallerade elementära programvaror, e-post och googling samt ordbehandling och fotohantering, kompletteras med speciellt preparerade programvaror för cd-musikuppspelning och dvd-filmuppvisning platsar bärbara Linux-datorn Amilo slutligen som fullvärdig hemdator. Men inte utan expertiskrävande åtgärder. Och inte utan förfall till laglöshet och piratism.

Uppdatering:

Eftersom externa 320GB nätdisken Maxtor Shared Storage syns, via platsfunktionen 'Nätverk' i filbläddraren Nautilus 2.24.1, kommer jag åt att visa mitt delade filmlager, alternativt via bärbara Linux-datorn Amilo eller via stationära Linux-datorn Scaleo. Bärbara Amilo-datorn har tydligt bristande prestationsförmåga. Filmuppvisningen från nätet hackar (buffrar) betänkligt. Ja, här är den troliga förklaringen till hackandet i it-telefoniprogrammet Skype. Filmuppvisningen går desto elegantare i prestationskraftiga stationära Linux-datorn Scaleo.

Till ytterligt självförsvar har jag filmuppspelaren VLC media player 0.9.4 installerad och uppdaterad. Filmuppspelaren Totem (xine) klarar då att spela upp filmstumpar i .avi- och .xvid- samt i .divx-format (divx-codec). Till och med filmstumpar i .mpg-format. Filmlagret innehåller filmfiler i .mpg-format (Nero Vision), samt filmfiler i .dvr-ms-format (Media Center). Gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.4 bjuder på exklusiv visning av Media Center-filer i .dvr-ms-format. Men - filmuppspelaren Totem (xine) klarar med VLC-stöd till och med av uppspelning av säkerhetskopierade dvd-filmer i .iso-format. Filmuppvisning på Totem (xine) på stationära Linux-datorn Scaleo lyckas i filmlagrets samtliga videoformat - men alltså bara med flankstöd av gratis filmuppspelaren VLC media player.

Uppdatering:

Filmuppspelaren VLC media player 0.9.4 har oväntade svårigheter i lokal dvd-filmuppvisning på bärbara Amilo-datorn på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10. Medibuntu programvarukällan stängs av vid uppgradering från Ubuntu 7.10. Jag uppdaterar referensen 'Gutsy' till 'Intrepid' och aktiverar så programvarukällan Medibuntu. Resultatet visar sig i 11 nya säkerhetsuppdateringar. Vilka i sin tur leder till att VLC media player nu fungerar problemfritt i dvd-filmuppvisning. Inte bara på stationära Linux-datorn Scaleo utan också på bärbara Linux-datorn Amilo.

Uppdatering:

Platsfunktionen 'Nätverk' i filbläddraren Nautilus visar av någon orsak inte genast upp delade komponenter i Windows-utdelning. Delade skrivare syns och fungerar däremot alltid. I filhanteringen är mystiken tät. Enbart en omstart av Ubuntu 8.10 räcker inte alltid att lösa knuten. Men dubbla omstarter, först i Windows XP och sedan i Ubuntu 8.10, aktiveras de delade komponenterna i Windows-utdelningen. Förutsatt, att en del av komponenterna är påslagna i Windows-nätverket under omstarterna. Samma procedur berör likväl bärbara Amilo-datorn som stationära Scaleo-datorn.

Nerladdning i Windows-nätverket är extremt långsamt i bärbara Linux-datorn Amilo. Kombinationen av svag datorkapacitet, 512MB centralminne och trådlös wlan-uppkoppling på nätverket är tydligt ingen fördel. En 2GB filmfil säger sig behöva 150 minuter för nedladdning på bärbara Linux-datorn Amilo. Samma 2GB filmfil låter sig laddas ner på stationära Linux-datorn Scaleo på 15 minuter. Tillräcklig kapacitet, 2.5GB centralminne och fast tråduppkoppling på Windows-nätverket är en fördel.

Uppdatering:

GetDeb programvarukällan stängs av vid uppgradering från Ubuntu 7.10. För att aktivera GetDeb går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Där går jag till fliken 'Tredjepartsprogramvara' och klickar på 'Lägg till'. I rutan som dyker upp skriver jag in frasen: deb http://ubuntu.org.ua/ getdeb/ - och klickar på 'Lägg till källa' och därefter 'Stäng'. Resultat: 34 nya säkerhetsuppdateringar.

Webbplatsen GetDeb.net innehåller massor av Ubuntu program för den som vill uppdatera eller hitta program som inte normalt finns till buds i pakethanteraren synaptic. Exempelvis uppdateringar av ljudinbandaren Audacity 1.3.7 (1.3.5), musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0 (0.11.6), musikuppspelaren Songbird 1.1.2 (1.0.0), dvd-filmkopieraren K9Copy 2.3.0 (2.0.2), videoredigeraren Kino 1.3.3 (1.3.0) samt bildredigeraren Gimp 2.6.6 (2.6.3).

I det att bägge programvarukällorna Medibuntu och GetDeb är aktiverade stiger antalet nya säkerhetsuppdateringar för Ubuntu 8.10, under mars månad 2009, till sammanlagt 140 paket (1 omstart).

Apple är död, länge leve Apple

Kanonerna riktas mot Mac OS X.

Från en minst sagt blygsam start har operativsystemet Mac OS X vuxit till sig rejält under årens lopp. Vid lanseringstillfället i mars 2000 fanns 350 program att välja mellan. I mars 2008 använde sig drygt 25 miljoner människor världen över av Mac OS X. Drygt en miljon utvecklare hade skapat hundratusentals program till plattformen de första sju åren.

Apple var från mitten av 1990-talet fram till början på 2000-talet om inte dödförklarade så åtminstone hyfsat nära. Försäljningen gick uselt. När Apple väl lyckades få till en produkt som sålde bra, exempelvis den bärbara datorn Powerbook, kunde de antingen inte leverera tillräckligt många enheter eller så var kvaliteten så usel att produkten fick dåligt rykte och försäljningen gick i botten.

Steve Jobs återvände år 1997 till Apple som räddaren i nöden. År 2000 då Apple låg på konkurssens brant trädde kompisen Bill Gates personligen in med en investering på 150 miljoner dollar - mot 5% av Apples icke-röstberättigade aktier. Med den lilla stationära iMac-datorn, och sedan Mac OS X, vändes trenden för Apple. I mars 2001 släpptes den första versionen av företagets nya operativsystem Mac OS X.

Mac OS X var fött – men helt nytt var det inte:

Apples nya operativsystem byggde enkelt uttryckt på Nexts operativsystem Openstep i kombination med valda delar från Apples gamla trotjänare, Mac OS. I kombination med delar från Free BSD och Net BSD blev det här det som senare fick namnet Mac OS X. BSD-kärnan bidrog med posix-kompabilitet, processhantering, virtuell minneshantering och nätverksfunktionalitet. Efter att Steve Jobs återvänt till Apple (i och med köpet av Next) skrotades det gamla gränssnittet helt. Det ersattes av ett nytt gränssnitt där egenheter hämtats från gamla Mac OS. De valda delarna från Mac OS var rent kosmetiska och fanns med för att göra övergången från gamla Mac OS till nyare Unix-baserade Mac OS X enklare för användarna.

Sedan lanseringen av Mac OS X har säkerhetsfunktionerna tagit ett steg framåt med varje ny version av operativsystemet. I Mac OS X 10.5 introducerades en ny funktion kallad 'trojan horse marking'. Den markerar alla filer som laddas ner från internet. När användaren sedan vill öppna filen varnas denne för att filen kommer från en källa som inte kan garanteras vara säker. På samma tema har säkerheten runt hur program körs i operativsystemet förbättrats och varje program kapslas in för att hindra att program gör saker de inte ska. Det är en fläkt av Windows Vista över det hela när det gäller hur användarna ska godkänna dessa operationer i Mac OS X.

Apples operativsystem Mac OS X bygger också på öppen källkod. Php, Samba, Nfs, Apache, Bind och Perl är några av de Unix-program som följer med i Mac OS X. Dem har Apple ingen direkt kontroll över, förutom att Apple precis som alla andra kan fixa buggar och sedan skicka över dem till respektive projekt och hoppas på att koden antas och att en buggfix skickas ut. Apple är lyckligtvis flitig på att lägga in buggfixar från tredjepartsleverantörer.

Mac OS X har, som alla andra system, kod som måste rättas och uppdateringar som måste installeras. Det är ett konstant förbättringsarbete och inget system är säkrare än de tjänster som körs. Mac OS X har så här långt överlevt på basen av en säkerhet, som bara existerar tack vare att plattformen fortfarande inte är populär och allmän nog för att de som utnyttjar säkerhetshål ska lägga tid och energi på att utnyttja säkerhetshål som finns i Mac OS X. Man är, så att säga, säker tills någon bestämmer sig för att anfalla. En fråga som därför är värd att ställa är huruvida Apple är redo den dagen kanonerna riktas mot Mac OS X.

(Techworld: Så säker är din Mac)

Uppdatering:

Mac OS 10.4, som lanserades i april 2005, är det första stabila operativsystemet för Mac-datorer. Apples handfasta förkontroll av Mac-tillsatser och Apple-tillbehör har dessutom gett Apple-datorerna ett censurerat men förtjänt rykte av stabilitet. Den kaotiska anstormningen av mer eller mindre seriösa windows-tillsatser och pc-tillbehör har å andra sidan gett Windows-datorerna ett ocensurerat men förtjänt rykte av instabilitet. Skillnaderna har dock inte nämnvärt synts i vardagens användning i hemmamiljö. Det kvittar om Windows kraschar eller Mac OS X stelfryser - slutresultatet är tyvärr detsamma. Dessbättre avböjer Microsofts populära operativsystem Windows XP snabbt oseriösa windows-tillsatser med att avbryta programmet. Programmet måste givetvis startas upp på nytt men det påverkar inte datorns stabilitet i övrigt.

Uppdatering:

Apples operativsystem Mac OS X fungerar annorlunda än fotfolkets operativsystem Windows. Högerklicken är inaktiverad på en Apple-mus. Motsvarigheten till 'högermus' i Mac OS X är ctrl-tangent+musklick. I Windows används ctrl-tangenten för att genomföra viktiga uppgifter, exempelvis ctrl+c för att kopiera. I Mac OS X är motsvarigheten cmd-tangenten, exempelvis cmd+c för att kopiera.

Det finns ingen programpanel i Mac OS X: genom att använda cmd+tab kan jag kolla vilka program är öppna. Det finns heller ingen startmeny i Mac OS X: jag använder istället programdocka, eller filhanteraren Finder, för att öppna program. I fönstrets övre vänstra hörn finns tre bollar. För jag musen över den vänstra ser jag ett kryss. Men kryss betyder inte avsluta. För att avsluta exempelvis webbläsaren Safari väljer jag 'Safari' i en fast menypanel högst upp och däri 'Avsluta Safari'. Jag kan alternativt aktivera Safari och använda kortkommandot cmd+q för att avsluta.

Uppdatering:

Brandväggen i Mac OS X 10.5 är färdigt aktiverad. Virus och spyware är kanske inget problem i skrivande stund men i takt med att Mac OS X lockar till sig fler användare så kan det förändras. Då jag nu ändå vill hålla säkerhetskoll på Mac OS X så laddar jag ner och installerar gratis intivirusprogrammet ClamXAv 1.1.1 för Mac. Första uppstarten aktiverar en kompletterande installation av ClamAV 0.95-motorn. Säkerhetsprogrammet ClamXAv låter sig sedan installeras som ett 'äkta' mac-program på enheten Macintosh HD. Jag markerar användarmapparna 'Documents' och 'Downloads' för skanning, uppdaterar den första satsen av virussignaturer - och kör en virusskanning. Ingen virusinfektion avslöjar sig.

Jag kan faktiskt få in spyware i Mac OS X, utan att jag vet om det men det lär inte vara lika enkelt i Mac OS X 10.5 som det är i andra operativsystem. I Mac OS X 10.5 introducerades en ny funktion kallad 'trojan horse marking'. Den markerar alla filer som laddas ner från internet. Om systemet vill öppna filen varnas jag för att filen kommer från en källa som inte kan garanteras vara säker. Det får räcka tillsvidare.

Fildelning i dokumentformat

Få texter upplästa som ljudspår.

Gratis webbtjänsten Scribd.com har fångat min och många andra användares uppmärksamhet. Anledningen är de enkla och genialiska lösningarna som gör att jag och andra kan dela med oss av vanliga dokument på webben.

Ja, det handlar faktiskt om helt vanliga dokument, som Word-, Pdf-, Powerpoint och Excel.

Fokus ligger på det skriftliga och att folk delar med sig av allt från dikter och visdomsord, till essäer, romaner och faktaspäckade avhandlingar med siffror och levande diagram. Om jag har tur kan jag få betalt genom att sälja mina verk i fysiskt pappersformat. Oavsett vilken fil-ändelse dokumentet har när det laddas upp det, konverteras det automatiskt till ett flertal olika format. En kul finess är att ett av dessa är filtypen mp3. Jag kan alltså få texter upplästa som ljudspår.

Scribd.com är användbar om jag exempelvis vill dela med mig ett vackert bildspel, men tycker att det är för stort att mejla. Jag kan till och med använda Scribd.com för publikation av dokument på webben - utan att ha en egen hemsida. Scribd.com laddar upp mitt dokument från datorn och sedan kan andra fritt se det i webbläsaren. Ingen behöver registrera sig eller logga in. Det är verkligen enkelt och praktiskt. Med hjälp av Scribd.com kan jag konvertera dokument i olika format - automatiskt till och från - vilket annars inte är självklart och lätt i olika fall.

Jag kan publicera samma dikt som dokument i html- och pdf-format, under en namngiven eller anonym skribent, i ett samlat textbiblioteket på Scribd.com. Om jag bara skriver publikt då och då, kan Scribd.com till och med vara ett bättre alternativ än en blogg, som ju i princip bör fyllas på regelbundet. Jag föredrar Scribd.com - med konverteringar till och från - i synnerhet om jag ställer öppen och lätt åtkomst till originaldokument i Office-format i främsta rummet.

Flashbaserade dokumentläsaren Scribd iPaper är en allvarlig konkurrent till traditionella dokumentläsaren Adobe Reader. Scribd iPaper fungerar ungefär som ett slags Flickr eller Youtube, men istället för bilder och videoklipp handlar det om dokument, som Word-, Pdf-, Powerpoint och Excel. Och jag behöver bara webbläsare - jag slipper ladda ner och installera något lokalt program. Jag kan läsa publika iPaper-dokument på fristående webbsidor - eller inbäddade i webbsidor. Jag behöver alltså inte alltid lämna den webbsida som jag håller på med.

På den slagkraftiga adressen Acrobat.com hittar jag en handfull online gratisgodis. Det är inte sagt om någon bit är helt färsk, men gammalt gott som ordbehandlaren Adobe Buzzword och fildelaren Adobe Share finns där. Alltsammans är Adobe-svart och snyggt. En viss integration under ytan kan skönjas. Inne i filsamlingen (My Files) finns en knapp för att komma till Buzzword-dokument, eller skapa ett nytt dokument. Det känns som ett första steg på vägen i alla fall - mot ett kontor på nätet.

Adobe har lanserat en egen allvarligt tagen konkurrent till sin dokumentläsare Adobe Reader - flashbaserade fildelningstjänsten Share på Acrobat.com. Jag kan läsa publika Share-dokument på fristående webbsidor - eller inbäddade i webbsidor. De flesta filformat kan läsas med dokumentläsaren i Share via webbläsaren - pdf, officepaket, bildfiler med mera.

Jag har svårt att placera den ena dokumentläsaren framför den andra. Gratis insticksprogrammet Adobe Flash Player behövs på datorn i både Scribd iPaper och Adobe Share. Fildelningstjänsten Share är kanske att föredra om flash-baserade ordbehandlare Buzzword på Acrobat.com annars är i bruk. Å andra sidan bjuder dokumentläsaren Scribd iPaper på ett fenomenalt blädderverktyg för digra office- eller pdf-publikationer. Tiden får visa.

Närkontakt med Ubuntu 8.10

För extrema, exotiska lösningar.

Första närkontakten med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 på lotshustruns bärbara xp-dator Amilo går som väntat. Men den fördelaktiga Ubuntu-allokeringen av skivminnet överraskar positivt.

Antivirusprogrammet Avast 1.2.0 startar snällt upp och uppdateringen av virussignaturer fungerar klanderfritt.

Jag lyckas med lite tur fixa ett akut Firefox-problem med att konfigurera om uppdateringsprocessen i Foxmarks-tillägget.

Lotshustrun använder i sin bärbara xp-dator Amilo till vardags operativsystemet Windows XP Home Edition SP3. På Amilo-datorn krävs Ubuntu 8.10 bara för extrema och exotiska lösningar. Bärbara Linux-datorn Amilo kopplar sig snällt upp på internätet. Samt på lotshemmets windows-nätverk. Via trådlös wlan-uppkoppling till adsl-bredbandets Zyxel-router. Stationära xp-datorn Scaleo visar upp sina delade filer för Amilo-datorn via Nautilus platsfunktion 'Nätverk' - Linux motsvarighet till 'Microsoft Windows Network' i Windows utforskaren.

Jag går in för att kolla de fyra elementära applikationerna:

1. e-postklienten Gnome Evolution (endast Linux)

Linux Ubuntu 8.10 innehåller färdigt Evolutions e-postklient Mail 2.24. Inställningen av mejl-kontot är traditionell. All information matas in manuellt. Evolutions e-postklient Mail påminner till utseende och beteende om MS Outlook Express. Eller snarare om Office-programsvitens MS Outlook 2000. Kopplingarna till och från adressboken är enkla, ändamålsenliga och logiska. På sina korta Linux-besök behöver lotshustrun dessbättre bara tillgång till teleoperatören Elisas webbmejl - via webbläsaren Firefox. Evolutions e-postklient Mail ligger därför i träda.

2. webbläsaren Mozilla Firefox 3 (Linux/Windows)

Lotshustrun använder webbläsaren Internet Explorer 8 på Windows XP till vardags. Den basala användningen av webbläsaren Firefox 3.0.8 går utan problem i Ubuntu 8.10. Alla elementära tilläggsprogram finns färdigt installerade och funkar klanderfritt. Sökning på Google och webbmejl på Gmail eller Elisa går som förväntat. Likaså hantering och betalning av fakturor på nätbankerna Aktia Bank och Ålandsbanken. Java-baserade karttjänster på Elisa och Digita funkar utan problem. Flash-baserade videovisningar på webbtjänsterna JayCut och YouTube beter sig som självklarheter.

3. ordbehandlaren OpenOffice Writer (Linux/Windows)

Lotshustrun använder ordbehandlaren MS Office Word 2000 på Windows XP till vardags. Ordbehandlaren OpenOffice Writer lämpar sig dock ypperligt i Ubuntu 8.10 till it-medborgerligt självförsvar - Writer läser/skriver office-filer i .rtf-, .doc- och .docx-format samt adobe-filer i .pdf-format. OpenOffice Writer läser visserligen .docx-format men ordbehandlaren klarar inte av bilder eller annat inbäddat material i .docx-dokument. Liksom inte heller MS Word så klarar inte OpenOffice Writer av skräpbilagor från Apple iWork.

4. fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5 (endast Linux)

Vid första anblick verkar fotoassistenten F-Spot vara överflödig i den basala hanteringen av foton och bilder. Vid överföring (kopiering/import) av foton från digikameran är bildvisarna F-Spot 0.5.0.3 och gThumb 2.10.10 valbart aktiva. I förhandsgranskningen stöds de aktiva applikationerna av filbläddraren Nautilus 2.24.1 - Linux motsvarighet till Windows utforskaren.

När jag skjuter in en foto-cd i Linux Ubuntu 8.10 så trugas jag inte att titta av fotona direkt i bildvisaren F-Spot eller gThumb. Foton och bildmappar öppnas manuellt via filbläddraren Nautilus. Valbart i F-Spot eller gThumb. Nautilus har helt överraskande problem med mappnamn som innehåller skandinaviska å,ä,ö. Jag kopierar/importerar skilt foton i förhandsvisningen till mappen 'Bilder' för att göra närmare bekantskap med F-Spot. I fråga om praktiska, tekniska finesser ligger fotohanteraren F-Spot långt efter fotoassistenten Windows Photo Gallery.

Uppdatering:

Lokala skrivaren HP PSC 2355 all-in-one fungerar klanderfritt i bärbara Linux-datorn Amilo. Efter installation av drivrutinen 'HP OfficeJet Pro 1170C' (Serverinställningar, Utskrift - Skrivarkonfiguration) fungerar Windows-nätverkets delade skrivare HP 1170C klanderfritt i Linux-datorn Amilo - via stationära xp-datorn Scaleo.

I och med att lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 är påkopplad och usb-pluggad till Linux-datorn Amilo bjuder förinstallerade bildinläsningsprogrammet xSane 0.995 automatiskt användaren i Ubuntu 8.10 på skanningsfunktion i HP PSC 2355 all-in-one. Bildinläsningsprogrammet xSane fungerar också som tillägg (plug-in) i gratis bildredigeringsprogrammet GIMP 2.6.3. Importfunktionen i fotoassistenten F-Spot stöder enbart bildhämtning från kamera - inte från skanner.

Bildinläsningsprogrammet xSane 0.995 i stationära Linux-datorn Scaleo noterar dessvärre ingen skanningsfunktion i multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170C. Detta kan bero på att HP 1170C all-in-one är gammaldags parallellkoplad till Scaleo-datorn. Jag har uppenbart skäl att (snart) prova på usb/centronics-konvertern i Linux-miljö? Gamylen HP 1170c har ingen usb-koppling, bara centronics-koppling.