Koll på digital TV i Apple-miljö

Separata undertexter i tv-filmer.

Den usb-kopplade portabla digiboxen Anysee E30 fungerar alldeles utmärkt i Windows XP- och Vista-miljö. Anysee-boxen simulerar till vardags digitalt tv-kort i Windows Media Center på bärbara Vista-datorn Nemi. Jag känner mig stundvis frestad att testa Anysee i Nero Home Media Center på Windows XP på stationära iMac-datorn Alice.

Men Anysee funkar inte i Mac OS X. Elgato levererar digitala tv-mottagare i Mac-miljö. Elgato EyeTV DTT är en slank och kompakt usb-kopplad digibox och tv-mottagare som kan leverera okrypterad digital TV till lotshemmets stationära iMac-dator Alice på Mac OS X. Portabla digiboxen EyeTV levereras med EyeTV 3-programvara och omfattar en inbyggd koaxialkontakt i full storlek. Den kräver ingen adapter för sammankoppling med villans centralantenn. Digiboxen EyeTV DTT är en enkel och billig (60 euro) tv-mottagare som enbart är gjord för det digitala marknätet (DVB-T). EyeTV 3 är ett program för Mac OS X som ger möjlighet att titta på tv, att spela in tv och att snabbspola bakåt och framåt samt pausa i direktsända sändningar. EyeTV spelar in digital TV med en enda kvalitetsinställning – förlustfri. Den digitala strömmen spelas in helt oförändrad, så att jag får digitalt innehåll i full kvalitet så som det kodades av sändaren (576p). Jag kan exportera inspelningar (trådlöst via Wlan/Wifi) med ett enkelt musklick till (iPod, iPhone eller) Apple TV (i Apple-kompatibel mpeg-2 såväl som h.264/avc).

Med hjälp av EyeTV 3:s inbyggda redigerare kan jag ta bort oönskat material från inspelningen samt kapa skräpet i början och slutet av programmet om jag vill. Jag kan även göra ett eller flera kortare klipp ur en längre inspelning och spara klippen för sig. Studiematerialet på webben avslöjar dock inte hur besvärligt och tidsödande editeringsjobbet är. Studiematerialet avslöjar inte heller vilket förhållande den digitala tv-mottagaren i EyeTV DTT har till den elektroniska programguiden (EPG) i praktiken. Inte heller hur tv-mottagaren klarar av Yle-tekniken för separata undertexter i tv-filmer. Eller vid inbandningar av separata undertexter i tv-filmer. Detaljerna klarnar tyvärr först i det skedet investeringen (60 euro) är gjord.

Bekantskapen med gratis dvd-omkodaren Handbrake på Mac OS X väcker mitt intresse för den kontroversiella 160GB mediaspeldosan Apple TV (399 euro). Ensamt för sig är Apple TV sannerligen inte värd investeringen. Den trådlösa exporten av inbandade filmer från digitala tv-mottagaren EyeTV samt från dvd-omkodaren Handbrake bättrar på möjligheterna till mångsidigare användning av Apple TV i lotshemmets nöjescenter. Speciellt om programvaran i Apple TV kompletteras med XBMC Media Center. XBMC klarar obegränsat av alla allmänna filmformat i Apple TV.

Fenomenala multimediaspelaren Sony RDR HXD870B är tillsvidare i huvudrollen. Kompletterad av lotsens ambulerande Media Center på bärbara Vista-datorn Nemi.

Uppdatering:

En nördig 399 euros investering i Apple TV känns i dagsläget avlägsen. En 60 euros investering i digitala tv-mottagaren EyeTV DTT känns däremot frestande. Isynnerhet om stationära iMac-datorn Alice på Windows XP på köpet känner igen hårdvaran i den portabla EyeTV-digiboxen som gängse digitalt tv-kort. Kompletterad av programvaran Nero Home Media Center - eller XBMC Media Center - på Windows XP.

Synkronisera säkerhetskopior

Precis som Windows Utforskaren.

Just nu är det populärt att lansera tjänster för synkronisering av filer mellan datorer. Fördelen med att synkronisera filer istället för att manuellt flytta eller kopiera dem är att alla ändringar som görs i ena mappen även utförs i den andra, namnändringar exempelvis behöver alltså inte göras två gånger. Det sköter synkroniseringen automatiskt.

Gratisprogrammet och webbtjänsten Windows Live Sync gör att jag kan synkronisera filer mellan flera datorer men även komma åt mina filer när jag är ute på rörlig fot. Jag kan exempelvis synkronisera min favoriter - eller foton, musik och videoklipp - och hålla dem och andra viktiga filer uppdaterade på olika datorer med programmet Sync aktiverat - eller få åtkomst till dem från vilken dator som helst som som är ansluten till internet. Jag behöver då bara logga in med mitt Windows Live ID på webbplatsen för Sync för att få fjärråtkomst till datorer som jag installerat Windows Live Sync på. För att åtkomsten ska fungera måste hemdatorernas Windows-funktion Fjärråtkomst förstås vara aktiverad - och uppkopplingen på bredbandet aktivt - samt datorerna påslagna med programmet Sync aktiverat.

Trevligt nog kan den ovanligt konsumentvänliga tjänsten användas på både Windows- och Mac-datorer. Jag kan skapa personliga lagringsmappar på webben som bara jag själv kan komma åt - men även publika sådana som kan delas ut till bekanta. Gränsen ligger på högst 20 mappar och varje mapp kan rent teoretiskt innehålla 20.000 filer. Något som är noterbart är att inga data lagras på Microsofts servrar. Konfigureringen av själva synkroniseringen borde kunna förenklas en del. Jag lyckades inte under testerna läsa av de synkroniserade Windows-filerna i iMac-datorn på Mac OS X. Tvärtom nog.

Men det blir nog ingen vidare användning av Windows Live Sync för min del - jag håller ju normalt hemdatorerna stängda och bredbandet urkopplat när jag är ute på rörlig fot. En andra orsak har med adsl-bredbandets prestanda att göra - 2mbps för inkommande trafik - 512kbps för utgående.

Gratisprogrammet och webbtjänsten Dropbox är å andra sidan ett effektivt, lättviktigt sätt för synkronisering av filer mellan datorer samt att säkerhetskopiera och dela viktiga filer på webben. Allt som behövs är en installation av programvaran på samtliga datorer som filerna ska delas mellan - och registrering av ett konto med användar-ID. Sen är det bara att dela filer och varje fil som laddas upp till kontot synkroniseras i realtid med alla andra datorer. Oberoende av operativsystemet - på Windows, Mac OS X eller Linux. Dropbox bjuder på 2GB gratis utrymme. När jag väl har ett konto och är uppklopplad på bredbandet och inloggad fungerar det precis som med Windows Utforskaren.

En av de stora fördelarna med Dropbox är att när jag väl laddat upp filer så har jag en simpel och praktisk säkerhetslösning. Jag kan ta bort filer från Dropbox, ångra mig och återställa raderade filer. Ytterligare en praktisk lösning med tjänsten är att filer kan sparas i flera versioner och jag kan alltid få åtkomst till en tidigare version om jag vill gå tillbaka. Detta måste dock göras via Dropbox hemsida, vilket absolut inte är något negativt. Jag kan även notera sökvägen till Dropbox på min dator, den kan vara användbar på andra datorer om jag inte kan eller vill gå via Dropbox-programmet

Gratis webbtjänsten Windows Live SkyDrive bjuder furstligt på 25GB utrymme för lösenordsskyddad fildelning (Windows Live ID) - men tyvärr ingen synkronisering av filer mellan flera datorer. Vilket absolut inte är något negativt.

Microsoft har däremot släppt en ny version av gratis synkroniseringsprogrammet SyncToy, som jag flitigt använder för att synkronisera filer mellan olika mappar på en lokal dator - eller en annan dator på Windows-nätverket (Microsoft .NET Framework). I SyncToy finns stöd för Windows Vista men även en hel del förbättringar till funktionaliteten för Windows XP. Att synkronisera mina filer är bra både om jag använder flera datorer och vill ha samma filer på alla datorer - men även om jag vill säkerhetskopiera mina favoriter och andra viktiga filer.

För det mesta använder jag portabla usb-minnesstickor i SyncToy-programmet men jag överväger att snart börja använda min arbetshästs (nyrenoverade stationära xp-datorn Scaleo) andra hårdskiva för enkel fildelning mellan flera datorer i Windows-nätverket. Med tanke på delat produktionsarbete i stationära iMac-datorn Alice på Mac OS X. Detta räcker bra för mina behov.

Envar sin egen lyckas smed

Droppar ner högst oregelbundet.

It-pressen utrycker allt som oftast bestörtning över att det finns så många ouppdaterade Windows-system och -program i världen. Orsaken är troligen så enkel, att merparten (99%) av användarna ingenting hellre önskar än att använda sin dator till nöje och nytta i vardagen. Majoriteten finner inget som helst nöje i att meka med datorn.

Majoriteten av Windows-användarna nöjer sig också med datorns förinstallerade webbläsare, som till konkurrenternas förtret är Microsofts Internet Explorer. Men detta gäller bara Windows-system. Konkurrerande operativsystem har egna favoriter som förinstallerade webbläsare.

Microsofts ny-uppdaterade webbläsare Internet Explorer 8.0 har för mig funnit sin naturliga plats i operativsystemen Windows XP SP3 och Vista SP2. Uppdateringar av operativsystem och programvaror hör till it-medborgarens vardag i Windows-miljön. Windows XP har under juli 2009 förlänats 20 säkerhetsuppdateringar av vilka 10 uppdateringar av databasen i säkerhetsprogrammet Windows Defender. Windows Vista har under juli 2009 fått 11 säkerhetsuppdateringar av vilka 4 uppdateringar av databasen i Windows Defender. Uppdateringarna har krävt 2 omstarter av vardera systemet. Windows-användare är allmänt i den tron att uppdateringar är ett gissel som enbart berör Windows-miljön. Varje åtgärd som berör Windows publiceras, som en nyhet med negativ klang, i it-pressen. Gemene man får därför lätt intrycket att man slipper älendet i konkurrerande operativsystem. Men så är det inte.

Mozillas ny-uppdaterade webbläsare Firefox 3.0.12 har för mig funnit sin naturliga plats i Linux-operativsystemen Ubuntu 8.10 Intrepid och Ubuntu 9.04 Jaunty. Ubuntu 8.10 har under juli 2009 förlänats 54 säkerhetsuppdateringar med 3 omstarter av systemet. Ubuntu 9.04 har under samma period fått 81 säkerhetsuppdateringar med 2 omstarter av systemet.

Apples ny-uppdaterade webbläsare Safari 4.0.2 har för mig funnit sin naturliga plats i Apples Unix-operativsystem Mac OS X 10.5.7 Leopard. Mac OS X har under juli 2009 förlänats 7 säkerhetsuppdateringar av vilka iPhoto till version 8.04, Safari till 4.0.2, iTunes till 8.2.1 samt iMovie till version 8.04, medräknat utomstående uppdateringar av VLC till version 1.0, Skype till 2.8 samt Picasa till version 3.0.6. Uppdateringarna har krävt 1 omstart av systemet.

Linux- och Mac-användarna är så förtvivlat få att uppdateringarna synbarligen inte har något nyhetsvärde i it-pressen. Detta gör det besvärligt för gemene man att hålla koll på situationen. Windows-uppdateringar avgränsas bekvämt till en sats i månaden. Uppdateringar till Linux Ubuntu och Mac OS X är spridda i flere satser och droppar ner högst oregelbundet. Microsoft noterar bättre den orutinerade konsumenten medan användarna i Linux- och Mac-miljö avkrävs både rutin och kunnighet. Omfattningen av säkerhetsuppdateringar går egentligen inte heller att mäta med att jämföra ovannämnda siffror. Microsoft och Apple packar en massa uppdateringar i en stor modul, den splittrade Ubuntu-gemenskapen levererar normalt uppdateringar i små separata moduler. Linux- och Mac-miljöerna har hittills besparats orutinerade och okunniga konsumenter, vilket delvis förklarar arrogansen.

Mina vardagliga it-rutiner avverkas forfarande till 99% i Windows-miljö med Internet Explorer. Jag har inte upplevt det behövligt att använda vare sig webbläsaren Safari eller Firefox på Windows. Användningen av Firefox har minskat i och med att mina utflykter i Linux-miljö blivit färre. Safari på Mac OS X har tagit över den minskade andelen. Jag har inte heller upplevt det behövligt att installera och använda webbläsaren Firefox på Mac OS X. Safari räcker till för mina surfbehov i Mac-miljö.

Andelen utfärder vid sidan om Windows och Internet Explorer är så anspråkslös att jag faktiskt klarar mig med en central sats favoriter/bokmärken i webbläsaren. Jag kan i princip synkronisera mina favoriter/bokmärken mellan webbläsaren Internet Explorer, Apple Safari och Mozilla Firefox via det utmärkta tillägget och webbtjänsten Xmarks. Oberoende av operativsystemet faktiskt. Men jag har inte upplevt Xmarks behövlig - ännu. Jag har inte ens exporterat mina ie-favoriter.

Lotsen och lotshustrun är båda vana Windows-användare. Ingendera har annat än måttligt intresse för säkerhetsuppdateringar och utflykter med konkurrerande operativsystem som Linux Ubuntu eller Mac OS X. Jag har dock som mål att konvertera lotshustrun till iMac-användare. Förr eller senare.

Av gammal och ohejdad vana

Works Suite på installations-cd.

Lotshustrun älskar sin gamla bärbara xp-dator Amilo över allt annat. Amilo är i dagsläget lotshemmets äldsta dator - hela 5 år gammal i februari 2009. Prestandaförbättringsprogrammet Eboostr Lite gjorde ännu i september 2008 Amilo-datorn iögonenfallande snabb när det gäller hantering av olika typer av filer och program (376%).

Amilo-datorns prestanda räcker mer än väl till för lotshustruns språkstudio. Likaså till sprudlande fotofester efter resor eller tillställningar. Den allt tyngre och avancerade hanteringen av strukturella och reklamspäckade webbsajter bekattar rejält gammeldatorns krafter. Men än så länge räcker lotshustruns tålamod till. Jag gör titt som tätt små försök att få lotshustrun intresserad av stationära iMac-datorn Alice på Windows XP SP3. Men Apples annorlunda tangentbord och Mighty mus orsakar varje gång avbrott i försöken.

Lotshustrun har en längre tid haft problem med ordbehandlaren Word 2000 i kontorsprogramsviten MS Office 2000 Premium. Programsviten yrkar påfallande ofta på behov av installations-cd. Jag tror problemet har sin grund i det att Amilo-datorn har två versioner av samma ordbehandlare - Word 2002 ingår i datorns MS Works Suite 2004. Works Suite 2004 ingick i Amilo-datorns konfiguration vid anskaffningen år 2005. Min lättja har satt hinder för att åtgärda problemet. Men ödet blandade sig härom dagen i spelet - ordbehandlaren Word går helt i baklås. Jag lyckas inte ens fixa problemet med att installera om Word. Och nu tryter lotshustruns tålamod.

Lotshustrun insisterar på att få ordbehandla med Word på Amilo-datorn. Av gammal och ohejdad vana. Det må vara henne väl förunnat. Kontorsprogramsviten MS Works Suite 2004 finns i original på installations-cd. Jag avinstallerar MS Office 2000 Premium och MS Works Suite 2004 samt alla tilläggsprogram som har med Works eller Office att göra. Det blir dessutom en hel del mappar och filer över att städa bort för hand. Jag installerar Works Suite 2004 med ordbehandlaren Word 2002. Efter den initiala installationen trugar uppdateringstjänsten Office Update på en hel massa tidskrävande Works- och Office-uppdateringar. MS Office är inte behövlig på Amilo-datorn. Lotsen har tagit över MS Office 2000 Premium på bärbara Vista-datorn Nemi.

Ordbehandlaren Word 2002 i MS Works Suite 2004 är färdigt kapabel att lokalt öppna och deponera textdokument .doc-format (MS Office 2003). Men för att lotshustrun ska kunna öppna och deponera textdokument i Word i .docx-format (Office 2007) installerar jag gratis tilläggsprogrammet Microsoft Office Compatibility Pack SP1. Och för att hon ska kunna öppna och deponera textdokument i Word i .odt-format (Openoffice 3.1) installerar jag därutöver gratis tilläggsprogrammet Sun ODF Plugin for Microsoft Office. För säkerhets skull laddar jag ner och installerar ytterligare gratis läsprogrammen för Excel och Powerpoint.

Klappat och klart - men processen tar faktiskt hela dagen i anspråk. Jag får lite dåligt samvete när jag ser lotshustrun kämpa med speciellt sega webbsajter. Amilo-datorn vore betjänt av tilläggsminne. Den gamla trotjänaren, stationära xp-datorn Scaleo, klarar elegant av webbkraven - tack vare uppgraderingen med 2GB tilläggsminne. Trots att Scaleo-datorn faktiskt är fem år gammal i november 2009.

Spegelkopiering av dvd-filmer

Klarar Sonys dvd-menyhantering.

Windows-miljön hyser en verklig relikt, gratis dvd-backup-programmet DVD Shrink 3.2.0.15. Den sista versionen utkom år 2005 och programmet har faktiskt inte uppdaterats sen dess. DVD Shrink 3.2 gör en komprimerad spegelkopia i .iso-format av dvd-filmen på datorns hårdskiva. Spegelkopian kan senare brännas tillbaka på dvd-skiva

Jag vill försäkra mig om fungerande dvd-backup-alternativ i Mac OS X och/eller Linux Ubuntu. DVD Shrink på Windows hanterar utan problem kopieringsskyddade dvd-filmer och okrypterade dvd-kopior av inbandade serier och långfilmer på TV. Jag använder vid utmätningen av alternativ mina dvd-skivor med tv-inbandningar - samt den extremt väl kopieringskyddade dvd-filmen Mamma Mia. Dvd-kopiorna med tv-inbandningar (dvd5 1,4GB) låter sig inte utan problem spelas upp på Windows Media Player - men nog på gratis mediaspelaren VLC media player. Dvd-filmen Mamma Mia (dvd9 7,2GB) låter sig inte utan problem spelas upp på VLC media player i version 0.9.9 - men nog på Windows Media Player - samt på gratis mediaspelaren VLC media player i version 1.0.0.

Linux-miljön bjuder på gratis dvd-backup-programmet K9Copy 2.3.0 på Ubuntu. Det anses med skäl vara ett äkta Linux-alternativ till DVD Shrink på Windows. Jag komprimerar med DVD Shrink på Windows dvd-filmen Mamma Mia (dvd9 7,2GB) till en spegelkopia i .iso-format (dvd5 4,3GB). Jag upprepar komprimeringen med samma resultat med K9Copy på Linux Ubuntu. Processen tar en halvtimme i anspråk i vardera fallet. Jag komprimerar med DVD Shrink på Windows dvd-kopian med tv-inbandningar (1,4GB) till en spegelkopia i .iso-format (1,4GB). Processen tar fem minuter i anspråk. Upprepningen med K9Copy på Linux Ubuntu kör dessvärre på grund - ett felmeddelande avbryter processen - ingen spegelkopia i .iso-format fås till stånd i Linux-miljön. Multimediaspelaren Sony RDR HXD870B producerar en dvd-menyhantering som varken dvd-backup-programmet K9Copy eller mediaspelaren Windows Media Player klarar av.

Resultatet i Linux-miljön är därmed en besvikelse. Jag har i praktiken bara ett fungerande dvd-backup-alternativ: DVD Shrink 3.2 på Windows. Det finns inget frekvent behov att piratkopiera krypterade dvd-filmer i lotshemmet. Det centrala filmarkivet för mitt ambulerande mediacenter består i växande grad av spegelkopior i .iso-format av tv-inbandningar.

För penningstinna Mac-användare, som av olika anledning behöver säkerhetskopia av dvd-filmen finns utmärkta betalprogrammet Xilisoft DVD Copy for Mac. Det gör för 45 euro i stort sett detsamma i Mac-miljö som DVD Shrink gör gratis i Windows-miljö - och K9Copy gratis i Linux-miljö. Det som i mitt fall gör en investering i Xilisoft DVD Copy for Mac tveksam är frågan om huruvida programmet klarar av dvd-menyhantering som multimediaspelaren Sony RDR HXD870B producerar. Mac-miljön bjuder på gratis dvd-omkodaren Handbrake 0.9.3 på Mac OS X som faktiskt klarar av Sonys dvd-menyhantering. Handbrake klarar dock inte av att göra en spegelkopia i .iso-format av dvd-skivan. Men programmet har andra bejakansvärda finesser.

Program på Mac OS X eller Linux Ubuntu läser utan problem av iso-filer i Windows-partitioner. Det betyder att jag som Windows-användare galant klarar mig med DVD Shrink 3.2 på Windows för dvd-kopiering. Något akut behov av betalprogrammet Xilisoft DVD Copy for Mac finns alltså inte. DVD Shrink på Windows är dessutom optimerat för dvd-brännprogrammet Nero Burning Rom. Bränningen av dvd-filmkopian Mamma Mia (dvd5 4,3GB) går på en halvtimme, eller med efterkontroll på en timme. Alternativa dvd-bränningar i Mac OS X (iDVD 9.0.3) och Linux Ubuntu (Brasero 2.26.0) tar närmare två timmar i anspråk. Situationen vore annorlunda i Windows-miljön om jag inte hade dvd-brännprogrammet Nero Burning Rom till mitt förfogande. Turligen så finns det gratisalternativ till dvd-brännare som i Windows-miljö klarar .iso-spegelkopior till och från.

Bättre Picasa i Windows-miljö

Socialt aktivare nätgemenskap.

Windows-användare anses med skäl vara privilegierade. Den stora målgruppen lockar till sig ett massivt utbud av program och -finesser som inte till fullo står till buds varken i Mac OS X eller Linux Ubuntu. Fotoassistenten Picasa 3 är bara ett exempel. Även om jag numera kan istallera programmet på både Mac OS X och Linux Ubuntu så betjänar Picasa mig bäst i Windows-miljö.

Det är en av många orsaker varför jag primärt (99,9%) sköter fotohanteringen med Googles fenomenala fotoassistent Picasa på Windows. Jag har Picasa installerad i version 3.1.0 på Windows, i version 3.0.5 på Mac OS X samt i version 3.0.0 på Ubuntu. I fotoredigering är Picasa-versionerna i praktiken likvärda - oberoende av operativsystem. Picasa är överraskande kraftfullt och mångsidigt men framför allt ett under i människovänlighet. I min vardags-miljö har det med lätthet konkurrerat ut alternativa fotoassistenter i Windows (Photo Gallery), Mac OS X (iPhoto) och Linux Ubuntu (F-Spot).

Google-bildtjänsten Picasa Web Albums erbjuder lagringsutrymme upp till 400GB. Det är så gott som obegränsat lagringsutrymme för digitalfoton. Men Yahoos ytterst populära webbaserade bildtjänst Flickr.com är förstås favoritsajten framför alla. Kopplingen till Flickr.com medför att jag med fotoassistenten Picasa 3 på Windows numera kan ta del i en socialt aktivare fildelningsmiljö. Med hjälp av gratis tillägget Picasa2Flickr får jag en liten knapp i Picasa som gör det enkelt att ladda upp bilder till bildtjänsten Flickr.com. Den automatiska, färdigt auktoriserade uppkopplingen finns tillsvidare bara i Windows-miljö. I framtiden får jag kanske skäl att lägga upp bilder också på den socialt aktiva nätgemenskapen Facebook. För det ändamålet finns det ett gratis tilläggsprogram till Picasa som gör att jag enkelt och auktoriserat kan skicka upp bilder till Facebook via Picasa. Via Picasa 3 kan jag vid behov lägga upp filmer på Youtube. Picasa 3 har i Windows och Mac OS X en enkel 'moviemaker' med funktioner som låter mig sammanfoga olika filmer, klippa filmerna, lägga till introduktionstexter och liknande.

Men även om jag gärna använder automatisk uppkoppling till Picasa Web Albums är jag inte alls tilltalad av ytterligare automatik i fotoassistenten Picasa - exempelvis visavi webbtjänster som Flickr, Facebook och Youtube. Det är varken jobbigt eller omständligt att direkt logga in på den aktuella webbtjänsten och göra uppladdningar via Windows Utforskaren (eller Finder i Mac OS X, eller Nautilus i Ubuntu). Det tar förstås udden av fördelen med automatik och integration i Windows-miljö. Men med mindre automatik håller jag å andra sidan dörren på glänt för en Picasa-miljö på Mac OS X (eller Linux Ubuntu).

Implementeringen av skrivar- och skannerfunktioner är definitivt bättre integrerad i Picasa 3 på Windows. Det syns bland annat i det att HP-skannern är integrerad i importfunktionen i Picasa 3.1.0 på Windows - men inte i Picasa 3.0.5 på Mac OS X. I Mac-miljö stöds iPhoto och Picasa enbart med import från kamera.

Maxtor OneTouch i Mac OS X

Uppspelning av arkiverade filmer.

Den externa usb-hårdskivan, 750GB Maxtor OneTouch 4 Plus, är framgångsrikt provkörd i Windows XP och Linux Ubuntu. Maxtor OneTouch är numera i funktion som centralt filmarkiv för iso-kopierade dvd-filmer och tv-inbandningar. Och som usb-kopplat filmarkiv för mitt ambulerande Media Center på bärbara Vista-datorn Nemi.

Nu är det dags att koppla upp Maxtor OneTouch mot stationära Mac-datorn Alice i Boot Camp-miljö. Kompatibilitet i automatisk säkerhetskopiering utlovas för Windows och Mac OS X. En snabbkoll på hårdskivans innehåll visar upp behövliga program för både Windows och Mac OS X. Maxtor OneTouch är från tidigare uppdelad i två 375GB partitioner. Jag behöver inte ens flytta på Maxtor OneTouch - jag når med en förlängningssladd usb-porten på Mac-datorn Alice.

Jag startar upp Mac-datorn Alice på Windows XP SP3. Maxtor OneTouch pluggas in som enkel usb-minnesenhet, jag avstår tillsvidare från automatisk säkerhetskopiering i Windows-miljön. Maxtor OneTouch fungerar helt problemfritt både i import och i export av filer. Uppspelning av säkerhetskopierade filmer i iso-format går elegant med filmuppspelaren VLC media player 1.0 på Windows. Uppspelning av filmkopior från Windows Media Center (.drv-ms) går elegant med både VLC media player och Windows Media Player 11.

Jag startar upp Mac-datorn Alice på Mac OS X 10.5.7. Maxtor OneTouch pluggas in som enkel usb-minnesenhet, jag avstår tillsvidare från automatisk säkerhetskopiering i OS X-miljön. Maxtor OneTouch fungerar helt problemfritt både i import och i export av filer. Trots att hårdskivan på Maxtor OneTouch är ntfs-konfigurerad. Uppspelning av säkerhetskopierade filmer i iso-format går elegant med filmuppspelaren VLC media player 1.0 på Mac OS X. Likaså, med hjälp av VLC media player, uppspelning av filmkopior från Windows Media Center (.drv-ms).

Mac OS X känner automatiskt av externa hårdskivan på Maxtor OneTouch och erbjuder Apples Time Machine för automatisk säkerhetskopiering och historisk återställning. Frestande - men jag avstår tillsvidare från Time Machine och automatisk säkerhetskopiering i OS X-miljön.

Stationära Mac-datorn Alice är med sin 20"-bildskärm med säkerhet i framtiden min favorita miljö för direkt uppspelning av arkiverade filmer på Maxtor OneTouch. Bild- och ljudkvalitet är i en egen klass i Apples iMac jämfört med bilden och ljudet i HP w20-bredbildskärmen, som jag har dvi-kopplad till bärbara Vista-datorn Nemi.

Den externa usb-kopplade hårdskivan, 750GB Maxtor OneTouch 4 Plus, visar sig vara ett sällsynt lyckat val, oberoende av operativsystem. Automatisk säkerhetskopiering erbjuds för Windows XP SP3, Windows Vista SP2 och Mac OS X 10.5.7 Leopard. På Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex erbjuds Maxtor OneTouch endast som en extern usb-kopplade hårdskiva. Jag är ordentligt bortskämd av snabbheten - den externa hårdskivan på 320GB Maxtor Shared Storage II i Windows-nätverket kommer bara upp till 10-15% av prestandan i Maxtor OneTouch.

Online-partners för MS Office

Oberoende av operativsystemet.

Jag har en längre tid suktat efter en online-partner för min lokala kontorsprogramsvit MS Office 2000 Premium. Jag klarar mig i princip utmärkt med webbaserad fildelning av vanliga dokument.

Enkla och genialiska lösningar gör att jag och andra behändigt kan publicera och dela med oss av vardagens dokument på webben.

Jag kan numera fildela också i programsviten MS Office 2007 med hjälp av Microsofts gratis webbtjänst Office Live Workspace. Jag kan granska, dela och lagra mina Office-dokument över webben. Det krävs dock att jag har programsviten MS Office 2007 installerad på datorn för att kunna direkt komma åt och redigera filerna på webben. Webbtjänsten är gratis men kräver registrering. Min Live ID på Live Hotmail räcker bra till. Jag kan lagra tusentals office-dokument på Microsofts servrar och ge andra tillgång till dessa via lösenord. Office Live Workspace är dock inte en webbaserad Office-programsvit såsom Google Documents.

Ett djupare integrerat samspel mellan programsviten MS Office 2007 och Office Live Workspace kräver gratis tilläggsprogrammet Office Live Update (1.3). Automatiken i Office Live Update gäller dock bara för de nyare MS Office XP-, 2003- och 2007-versionerna. Inte min föråldrade kontorsprogramsvit MS Office 2000. Lagring och visningar i Office Live Workspace låter sig dock skötas manuellt.

I princip klarar jag mig utan MS Office 2007. Ordbehandlaren Word i MS Office 2000 är färdigt kapabel att lokalt öppna och deponera textdokument .doc-format (MS Office 2003). Men för att kunna öppna och deponera textdokument i Word i .docx-format (Office 2007) har jag installerat gratis tilläggsprogrammet Microsoft Office Compatibility Pack SP1. Och för att kunna öppna och deponera textdokument i Word i .odt-format (Openoffice 3.1) har jag därutöver installerat gratis tilläggsprogrammet Sun ODF Plugin for Microsoft Office.

I och med allt snabbare uppkopplingar på webben blir webbläsaren vårt viktigaste lokala datorprogram. Med webbläsaren når jag behändigt kontorsprogram på nätet, där jag också kan samarbeta med andra i samma dokument. Gratis webbtjänsten Google Documents är ett av de här kontorsprogrammen på webben. Google Dokument finns på svenska och har ordbehandlare, kalkyl-, kalender-, presentations- och enkätprogram. De som inte har köpt kontorsprogramsviten MS Office till sin dator, kan ändå öppna Office-filer, som jag och andra skickar, med webbtjänsten Google Dokument. Ordbehandlaren i Google Dokument öppnar utan problem textbilagor i .docx-format (Office 2007) och .odt-format (Openoffice 3).

Ett nytt smart OffiSync-tilläggsprogram bjuder på en lätt integration av Office-dokument på MS Office 2007 med webbtjänsten Google Documents. Gratis tilläggsprogrammet OffiSync är ett alternativ till den felande länken till en social samhantering av Office-dokument. Jag kan gratis granska och bearbeta samt dela och lagra mina Office-dokument med webbtjänsten Google Documents. Det krävs att jag har programsviten MS Office 2007 installerad på datorn för att kunna direkt komma åt och redigera filerna på webben. Tillägget Offisync är gratis men kräver registrering. Automatiken i Offisync gäller dock bara för de nyare MS Office XP-, 2003- och 2007-versionerna. Inte min föråldrade kontorsprogramsvit MS Office 2000. Lagring och visningar i Google Documents låter sig naturligtvis skötas manuellt.

Automatisk synkronisering av Office-dokument i online och offline låter i teori lockande. Men i själva verket är det inte alls så komplicerat att exportera eller importera enskilda Office-dokument på Microsofts Office Live Workspace eller Google Documents. Jag avinstallerar tilläggsprogrammen Office Live Update och Offisync som onödiga. Men jag sparar offline-funktionerna på Google Gears - tillsvidare.

Uppdatering:

Microsoft lanserar i slutet av 2009 en annonsfinansierad webbtjänst, Office Web Applications, som innebär att Office-programmen Word, Excel och Powerpoint i kontorsprogramsviten MS Office 2007 blir gratis tillgängliga på nätet. Och oberoende av operativsystemet faktiskt. En webbläsare på nätuppkopplad dator är det enda som behövs. Varken webbläsaren Internet Explorer och operativsystemet Windows förutsätts specifikt på datorn. Alla de grundläggande redigeringsfunktionerna ska finnas med i webbprogrammen. Flera personer kommer att kunna jobba med samma Office-dokument samtidigt. Och alla kommer att kunna se vilka förändringar som görs - samtidigt som de sker. Office Web Applications kommer att bli ett välkommet komplement för alla nuvarande Office-användare, framförallt för att online webbtjänsten medger ökad rörlighet. Man behöver inte släpa med sig datorn överallt, och det man jobbar med finns alltid tillgängligt online.

Den konkurrerande webbtjänsten Live Documents lovade i tidernas början gratis samma design och funktionalitet i webbprogrammen som i lokala programsviten MS Office 2007. Men det blev aldrig något av Live Documents. Eller blev det istället Microsofts Office Web Applications?

Handbrake Coctails i Mac OS X

VLC media player ska installeras.

Livet med iMac-datorn Alice i underlandet Mac OS X går enligt förväntningar. En av de klaraste ljuspunkterna avslöjar sig i dvd-omkodaren Handbrake 0.9.3 på Mac OS X - ett gratisprogram för att konvertera dvd till video. Med Handbrake på Mac OS X är det möjligt att extrahera innehåll från en kopieringsskyddad kommersiell dvd-film och konvertera det till antingen mpeg-4 eller h.264.

En tidigare bekantskap med fria och öppna dvd-omkodaren Handbrake 0.9.3 imponerar varken i Windows- eller Linux-miljö. Det är inget under. Programmets finesser avslöjar sig först på Mac OS X. Jag noterar bland annat att HandBrake på Windows inte är avsedd för att gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer. Programmet visar sig emellertid i Windows-miljö vara ett fullgott gratisalternativ till dvd-omkodaren Nero Recode 2 (mpeg-4) i betalprogramsviten Nero 7 Premium. Nero Recode är inte heller avsedd för att gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer. Detta klarar däremot gratis dvd-omkodaren Bitripper 1.31 på Windows (avi). Windows-fyndet Bitripper står i reserven - jag har inte så stor nytta av programmet i praktiken.

Gratisprogrammet Handbrake 0.9.3 har i Windows-miljö en klar fördel framom betalprogrammet Nero Recode 2. Filmsnuttar som konverteras via Handbrake visas utan problem upp på alla filmuppspelare - också på Apples Quicktime och iTunes.

Handbrake stöder dvd-omkodning till en mängd olika filformat såsom mp4, mkv, avi eller ogm. Programmet finns med grafiskt användargränssnitt (GUI) för Windows och Mac OS X samt Ubuntu 8.10. Handbrake på Mac OS X kan gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer. Men jag måste då ha gratisprogrammet VLC media player 1.0 installerat på Mac OS X för att det skall fungera. I Linux-miljö kan Handbrake på Ubuntu 8.10 visserligen gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer men funktionaliteten och prestandan är bara en blek skugga av programmet på Mac OS X. Gratis dvd-omkodaren Ogmrip 0.12.3 på Ubuntu 8.04 (mpeg-4) står i en klass för sig i Linux-miljön. Färdiga recept med inställningar, för att optimera bild och ljudkonvertering i Handbrake på Mac OS X, ger mig emellertid ypperlig vägledning att optimera bild och ljudkonvertering i Ogmrip på Linux Ubuntu.

Apples iPhone och iPod Touch har skärmar som passar för att njuta film på. Det går dock inte att ladda ner vilken film som helst från nätet och tro att det ska fungera. Varför detta inte fungerar är för att Apple är väldigt selektiv när det gäller vilka format som iPhone och iPod Touch ska spela upp. HandBrake är programmet för att göra om dvd-filmer eller vanliga filmfiler till rätt Apple-format och -storlek. När jag laddar in filmen som ska konverteras väljer jag via Handbrakes förinställda alternativ (Preset) vilken mediespelare som filmen ska optimeras för. Det finns 18 olika mediespelare att välja mellan - iPod, iPhone och iTunes samt Apple TV med flera. Det gör det enkelt att konvertera en film utan att behöva lära sig för mycket om alla funktioner och inställningar. För proffsiga finsmakare bjuder dock Handbrake på en uppsjö av olika inställningar för att optimera bild och ljudkonvertering. Att konvertera (.mp4/.m4v) en film tar normalt lika lång tid som filmens speltid. För filmer som optimeras för iPod och iPhone tar konverteringen bara hälften av filmens speltid. För filmer som optimeras för Apple TV kan konverteringen ta dubbelt av filmens speltid.

Jag testar dvd-omkodaren Handbrake 0.9.3 på Mac OS X med Marizas kopieringsskyddade dvd-konsertskiva - Concerto Em Lisboa. Enskilda musikvideon (kapitel) låter sig lekande lätt extraheras - precis lika elegant som med dvd-omkodaren Ogmrip 0.12.3 på Ubuntu 8.04. Filmsnuttar som konverteras via Handbrake visas utan problem upp på alla filmuppspelare - också på Apples Quicktime och iTunes. Både på Mac OS X och på Windows. Stationära xp-datorn Scaleo kommer åt att öppna (och kopiera) de med Handbrake på Mac OS X konverterade .m4v-filerna i Mac OS X-partitionen på iMac-datorn Alice i Windows-nätverket. Filmsnuttarna låter sig till och med visas upp på Microsofts Windows Media Player. Användarnamn och lösenord för Mac OS X avkrävs.

Uppdatering:

Handbrake 0.9.3 på Mac OS X är med säkerhet min favorita miljö att i framtiden extrahera filmsnuttar från kopieringsskyddade dvd-filmer. Programmet klarar till och med av att extrahera filmsnuttar från spegelkopierade dvd-filmer i .iso-format. Finessen testas med att jag öppnar Marizas kopieringsskyddade dvd-konsertskiva i Handbrake i spegelkopierat .iso.format. Jag extraherar en musikvideo (kapitel) i .m4v-format. Vägen är öppen för att testa Apples dvd-brännare iDVD 9.0.3 på Mac OS X i praktiken. I jämförelse med dvd-brännaren Nero Burning Rom på Windows framskrider brännprocessen på Mac OS X ganska sävligt. Precis lika sävligt som brännprocessen i dvd-brännaren Brasero 2.26.0 på Linux Ubuntu. Men en dvd-skiva blir det och filmsnutten låter sig utan problem visas upp på tv-rutan via Sony dvd-speldosan.