Mighty mus överraskar positivt.De första 67 dagarna har förlöpt med stationära iMac-datorn Alice på Windows XP SP3 och med egenarterna i operativsystemet Mac OS X 10.5.6. Och bättre än väntat faktiskt, för mina värsta farhågor har inte besannats.
Min förväntning är att Apples tangentbord och Mighty mus är svåra att anpassa till Windows.
Och att Apples tangentbord och Mighty mus är svåra att anpassa sig till i Mac OS X. Men det är inte helt otänkbart att en absolut novis ändå klarar sig.
iMac-datorn Alice obeslöjad på Windows XP SP3:
Installationen av alternativa operativsystemet Windows XP SP3 i Dual Boot via Boot Camp på operativsystemet Mac OS X 10.5.6 går överaskande elegant. Processen kräver givetvis en ansenlig Windows-vana. Jag förväntar mig att programvärden Mac OS X ska ha sin stora slev med i Windows-soppan. Men installation och användning av program i Windows går ostört - helt normalt. Och på en dag har jag samma (eller motsvarande) program installerade både på Windows XP och Mac OS X.
Som väntat är Apples tangentbord och Mighty mus svåra att anpassa till Windows-bruk. Det finns dock inga hinder att byta till ett ordinärt pc-tangentbord och -mus. Jag använder av princip Apples tangentbord i Windows, men jag har hela tiden en luntlapp nära tillhanda. Det är inte helt otänkbart att en absolut novis klarar sig med Apples tangentbord i Windows. Utan kortval är de basala tangenterna faktiskt samma tangenter som absoluta noviser nyttjar på pc-tangentbord.
Apples Mighty mus är väntevärdigt inställd med högerklicken inaktiverad. Detta är en stor brist i Windows-miljö. Inställningen kan dessutom inte ändras i preferenserna i Windows XP. Jag måste gå till preferenserna i Mac OS X för att aktivera högerklicken i Apples Mighty mus för Windows. En ordinär pc-mus fungerar däremot direkt, och helt klanderfritt, med både vänster- och högerklick. I jämförelse med en ordinär pc-mus uppför sig musmarkören i Apples Mighty mus stundvis hysteriskt. Den värsta hysterin lägger sig i samband med Mac OS X uppdateringen till version 10.5.7. De flesta egenskaperna i Apples Mighty mus är transparenta för Windows XP och Mac OS X. Med undantag av vissa Mac-specifika egenskaper, exempelvis Mac-funktionen Exposé. Rullningskulan i Apples Mighty mus överraskar positivt med sina mångsidiga rullningsmöjligheter i Windows. Och om jag knäpper med rullningskulan, på en länk på webbsidan, öppnas länkade webbsidan i en ny flik i webbläsaren Internet Explorer.
Jag har Boot Camp i Mac OS X inställd så att iMac-datorn Alice automatiskt startar upp i Windows XP. Om jag vill välja operativsystem så håller jag bara Alt-tangenten nertryckt vid uppstarten. Lustigt nog så är samma applikationer snabbare i bruk i Windows XP som i Mac OS X. Likaså i dataöverföringens hastighet på internätet.
iMac-datorn Alice obeslöjad på Mac OS X 10.5:
Som väntat är Apples tangentbord och Mighty mus svåra att anpassa sig till i Mac OS X. Jag använder av princip samma Apples tangentbord både i Windows och i Mac OS X, men jag har hela tiden en luntlapp nära tillhanda. Det är inte helt otänkbart att en absolut novis klarar sig med Apples tangentbord i Mac OS X. De basala tangenterna är snarlika de som aboluta noviser nyttjar på pc-tangentbord. Till och med i kortval: motsvarigheten till tangenten Ctrl i Windows är Cmd i Mac OS X.
I applikationsfönstrets övre vänstra hörn finns tre olikfärgade bollar. För jag musen över den (röda) vänstra ser jag ett kryss. Men klickar jag på det avslutas inte programmet för det. Den aktuella programsituationen avbryts dock och själva programmet 'minimeras' till programikonen i Dockan. För att avsluta knappar jag in kortkommandot Cmd+q - eller högerklickar på programikonen och väljer 'Avsluta'.
Apples Mighty mus är väntevärdigt inställd med högerklicken inaktiverad. Det är en stor brist också i Mac OS X-miljö. Den färdiga motsvarigheten till 'högermus' i Mac OS X är kortvalet Ctrl+musklick. Det är trots allt inte helt otänkbart att en absolut novis klarar sig med Apples Mighty mus i Mac OS X med enbart vänsterklicken aktiverad. Den basala mus-hanteringen förutsätter ingen högerklick i Windows heller.
Jag måste gå till preferenserna i Mac OS X för att aktivera högerklicken i Apples Mighty mus. I jämförelse med en ordinär pc-mus i Mac OS X uppför sig musmarkören i Apples Mighty mus stundvis hysteriskt. Den värsta hysterin lägger sig i samband med Mac OS X uppdateringen till version 10.5.7. Rullningskulan i Mighty mus överraskar positivt med sina rullningsmöjligheter i 360 grader. Jag konfigurerar om rullningskulan till 'Button 3'. Om jag nu knäpper med rullningskulan, på en länk på webbsidan, öppnas den länkade webbsidan i en ny flik i webbläsaren Safari. Precis som i webbläsaren Internet Explorer i Windows. Mycket praktiskt.
Installation av programvaror i Mac OS X är annorlunda i jämförelse med Windows. Det tar mig en god tid innan jag inser hur processen går till. När jag laddar ner program till iMac-datorn i Mac OS X är de oftast i dmg-format, vilket är en skivavbild. Jag klickar upp .dmg-filen och ser programikonen inuti en 'mapp'. För att installera programmet drar jag ikonen helt enkelt in i Programmappen. Många programvaror hjälper till med att beskriva förloppet. Några program förväntar sig att jag ska ha färdig insikt. Ibland finns det en installator med i stället, och då är det bara att klicka igång den - installatorn sköter installationsprocessen helt automatiskt. Om programmet å andra sidan är packat i ett arkiv måste jag packa upp det, och dra .app-filen för hand in i Programmappen.
En annan egenart med Mac OS X är att det inte normalt finns något verktyg för avinstallation - jag drar helt enkelt in programmet i papperskorgen. Ibland resulterar detta i att filer som tillhört programmet ligger kvar och skräpar. Detta kan lösas genom att jag installerar gratis programverktyget AppCleaner (1.2.2) som letar reda på filerna och tar bort dem. Det är ett enkelt program där jag helt enkelt drar det jag vill avinstallera in i AppCleaner-fönstret. Jag kan också bläddra i tre olika listor, precis som i Windows. Om jag glömmer mig och försöker dra in ett program direkt i papperskorgen, utan säker avinstallation, så erbjuder AppCleaner sig automatiskt att avinstallera programmet. Jag kan aktivt skydda viktiga program från att avinstalleras.
Operativsystemet Windows är fortfarande, i mitt tycke, vänligare mot det orutinerade fotfolket. Men numera jag ser inga oöverstigliga hinder för absoluta noviser att ta i bruk hemdatorer som baserar sig på Mac OS X. Det största hindret är den totala avsaknaden av it-kurser i Mac OS X i Finland. Den historiska egenarten i Mac OS X blir mer uppenbar först vid avancerad användning. Mac-entusiasterna för fram många exklusiva fördelar i Mac OS X framom operativsystemet Windows. Fördelarna visar sig dock vara urbana myter vid närmare granskning.
Uppdatering:
Lotshemmets nya Apple (allt-i-ett-dator) iMac har inte fått något ansiktslyft, men under huven har det faktiskt hänt en del. Allt är sig likt på utsidan, bortsett från att Apple ändrat lite på portarna på baksidan. Jag hittar en extra usb-port. I stället för en dvi-utgång hittar jag den nya kontakten Mini DisplayPort. Apples nya usb-tangentbord gör smygpremiär i lotshemmet. Apples trådlösa aluminiumtangentbord är samma tangentbordet som nu skickas i usb-version med iMac. Den numeriska delen är borta och pil-tangenterna har flyttat in under den högra shift-tangenten. Det nya tangentbordet är faktiskt behändigt i storleken.
Apples nya iMac har en riktigt bra 20 tums skärm med 1600x900 pixlars upplösning som klarar av att visa 768p HD-upplösning (1360x768). Det är en rejält ljusstark skärm - ljusstyrkan är specificerad till 290 nits (1 nits = 1 candela/m2), men ändå avsevärt svagare än i den större 24-tums modellen med sina 385 nits.
Apples iMac har en behändig slot-matad dvd på höger sida av skärmen - inga onödiga knappar eller skivslädar som åker ut och in. Och det är dessutom väldigt enkelt att själv byta ram-minnen i nya iMac. På underkanten av skärmen finns en lucka som hålls på plats av en enda skruv. När jag tar loss luckan kan jag enkelt ta bort och klicka in nya minnen, hela proceduren är klar på ett par minuter.
Uppdatering:
De första 67 dagarna har förlöpt och Mac OS X 10.5.6 har under den tiden förlänats med 19 säkerhetsuppdateringar via den automatiska uppdateringsfunktionen. Samt en stor uppdatering av Mac OS X till version 10.5.7 (449 MB) - som i sig innebär ytterligare 80 säkerhetsuppdateringar. Av mina installerade mervärdesapplikationer har dessutom Googles Picasa uppdaterats till version 3.0.5 och DivX Codec till version 7.0.1 samt Suns OpenOffice till version 3.1.0. Överraskande många säkerhetsuppdateringar riktas till Apples betalprogramsvit iLife '09 - hela 8 av 19.
Då jag gör en jämförelse mellan de levereranspaketerade mac- och pc-datorerna som helt bruksfärdiga, måste jag åtminstone konstatera att användarvänligheten på iMac-datorn Alice på Mac OS X 10.5.7 Leopard i det stora hela är på samma nivå som på Vista-datorn Nemi på Windows Vista SP1 Home Edition.
Uppdatering:
Jag har aldrig lyckats aktivera den automatiska uppdateringsfunktionen för Suns gratis kontorsprogramsvit OpenOffice i Windows-miljö. Och synbarligen inte nu heller på Mac OS X. Jag har svenskspråkiga OpenOffice i version 3.0 och version 3.1 bjuds ut på nätet. Men den automatiska uppdateringsfunktionen strejkar. Jag laddar istället ner OpenOffice 3.1 för hand och installerar programsviten på Mac OS X. OpenOffice 3.1 fungerar klanderfritt. Men - OpenOffice 3.0 finns fortfarande kvar. Jag låter programverktyget AppCleaner (1.2.2) avinstallera OpenOffice 3.0. Två andra program städas bort vid sidan om själva programpaketet. Jag startar om OpenOffice 3.1 och avfrågas på nytt om två personliga preferenser, angående registrering med mera. Jag gissar att det är dessa trigger-program som AppCleaner städade bort i Mac OS X i samband med avinstalleringen av OpenOffice 3.0.
Min förväntning är att Apples tangentbord och Mighty mus är svåra att anpassa till Windows.
Och att Apples tangentbord och Mighty mus är svåra att anpassa sig till i Mac OS X. Men det är inte helt otänkbart att en absolut novis ändå klarar sig.
iMac-datorn Alice obeslöjad på Windows XP SP3:
Installationen av alternativa operativsystemet Windows XP SP3 i Dual Boot via Boot Camp på operativsystemet Mac OS X 10.5.6 går överaskande elegant. Processen kräver givetvis en ansenlig Windows-vana. Jag förväntar mig att programvärden Mac OS X ska ha sin stora slev med i Windows-soppan. Men installation och användning av program i Windows går ostört - helt normalt. Och på en dag har jag samma (eller motsvarande) program installerade både på Windows XP och Mac OS X.
Som väntat är Apples tangentbord och Mighty mus svåra att anpassa till Windows-bruk. Det finns dock inga hinder att byta till ett ordinärt pc-tangentbord och -mus. Jag använder av princip Apples tangentbord i Windows, men jag har hela tiden en luntlapp nära tillhanda. Det är inte helt otänkbart att en absolut novis klarar sig med Apples tangentbord i Windows. Utan kortval är de basala tangenterna faktiskt samma tangenter som absoluta noviser nyttjar på pc-tangentbord.
Apples Mighty mus är väntevärdigt inställd med högerklicken inaktiverad. Detta är en stor brist i Windows-miljö. Inställningen kan dessutom inte ändras i preferenserna i Windows XP. Jag måste gå till preferenserna i Mac OS X för att aktivera högerklicken i Apples Mighty mus för Windows. En ordinär pc-mus fungerar däremot direkt, och helt klanderfritt, med både vänster- och högerklick. I jämförelse med en ordinär pc-mus uppför sig musmarkören i Apples Mighty mus stundvis hysteriskt. Den värsta hysterin lägger sig i samband med Mac OS X uppdateringen till version 10.5.7. De flesta egenskaperna i Apples Mighty mus är transparenta för Windows XP och Mac OS X. Med undantag av vissa Mac-specifika egenskaper, exempelvis Mac-funktionen Exposé. Rullningskulan i Apples Mighty mus överraskar positivt med sina mångsidiga rullningsmöjligheter i Windows. Och om jag knäpper med rullningskulan, på en länk på webbsidan, öppnas länkade webbsidan i en ny flik i webbläsaren Internet Explorer.
Jag har Boot Camp i Mac OS X inställd så att iMac-datorn Alice automatiskt startar upp i Windows XP. Om jag vill välja operativsystem så håller jag bara Alt-tangenten nertryckt vid uppstarten. Lustigt nog så är samma applikationer snabbare i bruk i Windows XP som i Mac OS X. Likaså i dataöverföringens hastighet på internätet.
iMac-datorn Alice obeslöjad på Mac OS X 10.5:
Som väntat är Apples tangentbord och Mighty mus svåra att anpassa sig till i Mac OS X. Jag använder av princip samma Apples tangentbord både i Windows och i Mac OS X, men jag har hela tiden en luntlapp nära tillhanda. Det är inte helt otänkbart att en absolut novis klarar sig med Apples tangentbord i Mac OS X. De basala tangenterna är snarlika de som aboluta noviser nyttjar på pc-tangentbord. Till och med i kortval: motsvarigheten till tangenten Ctrl i Windows är Cmd i Mac OS X.
I applikationsfönstrets övre vänstra hörn finns tre olikfärgade bollar. För jag musen över den (röda) vänstra ser jag ett kryss. Men klickar jag på det avslutas inte programmet för det. Den aktuella programsituationen avbryts dock och själva programmet 'minimeras' till programikonen i Dockan. För att avsluta knappar jag in kortkommandot Cmd+q - eller högerklickar på programikonen och väljer 'Avsluta'.
Apples Mighty mus är väntevärdigt inställd med högerklicken inaktiverad. Det är en stor brist också i Mac OS X-miljö. Den färdiga motsvarigheten till 'högermus' i Mac OS X är kortvalet Ctrl+musklick. Det är trots allt inte helt otänkbart att en absolut novis klarar sig med Apples Mighty mus i Mac OS X med enbart vänsterklicken aktiverad. Den basala mus-hanteringen förutsätter ingen högerklick i Windows heller.
Jag måste gå till preferenserna i Mac OS X för att aktivera högerklicken i Apples Mighty mus. I jämförelse med en ordinär pc-mus i Mac OS X uppför sig musmarkören i Apples Mighty mus stundvis hysteriskt. Den värsta hysterin lägger sig i samband med Mac OS X uppdateringen till version 10.5.7. Rullningskulan i Mighty mus överraskar positivt med sina rullningsmöjligheter i 360 grader. Jag konfigurerar om rullningskulan till 'Button 3'. Om jag nu knäpper med rullningskulan, på en länk på webbsidan, öppnas den länkade webbsidan i en ny flik i webbläsaren Safari. Precis som i webbläsaren Internet Explorer i Windows. Mycket praktiskt.
Installation av programvaror i Mac OS X är annorlunda i jämförelse med Windows. Det tar mig en god tid innan jag inser hur processen går till. När jag laddar ner program till iMac-datorn i Mac OS X är de oftast i dmg-format, vilket är en skivavbild. Jag klickar upp .dmg-filen och ser programikonen inuti en 'mapp'. För att installera programmet drar jag ikonen helt enkelt in i Programmappen. Många programvaror hjälper till med att beskriva förloppet. Några program förväntar sig att jag ska ha färdig insikt. Ibland finns det en installator med i stället, och då är det bara att klicka igång den - installatorn sköter installationsprocessen helt automatiskt. Om programmet å andra sidan är packat i ett arkiv måste jag packa upp det, och dra .app-filen för hand in i Programmappen.
En annan egenart med Mac OS X är att det inte normalt finns något verktyg för avinstallation - jag drar helt enkelt in programmet i papperskorgen. Ibland resulterar detta i att filer som tillhört programmet ligger kvar och skräpar. Detta kan lösas genom att jag installerar gratis programverktyget AppCleaner (1.2.2) som letar reda på filerna och tar bort dem. Det är ett enkelt program där jag helt enkelt drar det jag vill avinstallera in i AppCleaner-fönstret. Jag kan också bläddra i tre olika listor, precis som i Windows. Om jag glömmer mig och försöker dra in ett program direkt i papperskorgen, utan säker avinstallation, så erbjuder AppCleaner sig automatiskt att avinstallera programmet. Jag kan aktivt skydda viktiga program från att avinstalleras.
Operativsystemet Windows är fortfarande, i mitt tycke, vänligare mot det orutinerade fotfolket. Men numera jag ser inga oöverstigliga hinder för absoluta noviser att ta i bruk hemdatorer som baserar sig på Mac OS X. Det största hindret är den totala avsaknaden av it-kurser i Mac OS X i Finland. Den historiska egenarten i Mac OS X blir mer uppenbar först vid avancerad användning. Mac-entusiasterna för fram många exklusiva fördelar i Mac OS X framom operativsystemet Windows. Fördelarna visar sig dock vara urbana myter vid närmare granskning.
Uppdatering:
Lotshemmets nya Apple (allt-i-ett-dator) iMac har inte fått något ansiktslyft, men under huven har det faktiskt hänt en del. Allt är sig likt på utsidan, bortsett från att Apple ändrat lite på portarna på baksidan. Jag hittar en extra usb-port. I stället för en dvi-utgång hittar jag den nya kontakten Mini DisplayPort. Apples nya usb-tangentbord gör smygpremiär i lotshemmet. Apples trådlösa aluminiumtangentbord är samma tangentbordet som nu skickas i usb-version med iMac. Den numeriska delen är borta och pil-tangenterna har flyttat in under den högra shift-tangenten. Det nya tangentbordet är faktiskt behändigt i storleken.
Apples nya iMac har en riktigt bra 20 tums skärm med 1600x900 pixlars upplösning som klarar av att visa 768p HD-upplösning (1360x768). Det är en rejält ljusstark skärm - ljusstyrkan är specificerad till 290 nits (1 nits = 1 candela/m2), men ändå avsevärt svagare än i den större 24-tums modellen med sina 385 nits.
Apples iMac har en behändig slot-matad dvd på höger sida av skärmen - inga onödiga knappar eller skivslädar som åker ut och in. Och det är dessutom väldigt enkelt att själv byta ram-minnen i nya iMac. På underkanten av skärmen finns en lucka som hålls på plats av en enda skruv. När jag tar loss luckan kan jag enkelt ta bort och klicka in nya minnen, hela proceduren är klar på ett par minuter.
Uppdatering:
De första 67 dagarna har förlöpt och Mac OS X 10.5.6 har under den tiden förlänats med 19 säkerhetsuppdateringar via den automatiska uppdateringsfunktionen. Samt en stor uppdatering av Mac OS X till version 10.5.7 (449 MB) - som i sig innebär ytterligare 80 säkerhetsuppdateringar. Av mina installerade mervärdesapplikationer har dessutom Googles Picasa uppdaterats till version 3.0.5 och DivX Codec till version 7.0.1 samt Suns OpenOffice till version 3.1.0. Överraskande många säkerhetsuppdateringar riktas till Apples betalprogramsvit iLife '09 - hela 8 av 19.
Då jag gör en jämförelse mellan de levereranspaketerade mac- och pc-datorerna som helt bruksfärdiga, måste jag åtminstone konstatera att användarvänligheten på iMac-datorn Alice på Mac OS X 10.5.7 Leopard i det stora hela är på samma nivå som på Vista-datorn Nemi på Windows Vista SP1 Home Edition.
Uppdatering:
Jag har aldrig lyckats aktivera den automatiska uppdateringsfunktionen för Suns gratis kontorsprogramsvit OpenOffice i Windows-miljö. Och synbarligen inte nu heller på Mac OS X. Jag har svenskspråkiga OpenOffice i version 3.0 och version 3.1 bjuds ut på nätet. Men den automatiska uppdateringsfunktionen strejkar. Jag laddar istället ner OpenOffice 3.1 för hand och installerar programsviten på Mac OS X. OpenOffice 3.1 fungerar klanderfritt. Men - OpenOffice 3.0 finns fortfarande kvar. Jag låter programverktyget AppCleaner (1.2.2) avinstallera OpenOffice 3.0. Två andra program städas bort vid sidan om själva programpaketet. Jag startar om OpenOffice 3.1 och avfrågas på nytt om två personliga preferenser, angående registrering med mera. Jag gissar att det är dessa trigger-program som AppCleaner städade bort i Mac OS X i samband med avinstalleringen av OpenOffice 3.0.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar