Nokia 3120 classic för 69 euro

Det klarar inte Apples smartmobil.

Det är en ädel konst att köpa mobiltelefonen Nokia 3120 classic för 69 euro då priset normalt är 119 euro. Receptet går att hitta i kampanjer på mobil-abonnemang. Elisa-ägda Saunalahti erbjuder mobiltelefonen Nokia 3120 classic inbakad i samband ett fast 2-års mobilabonnemang för 2,90 euro i månaden, alternativt för 0,00 euro i månaden. Mycket praktiskt.

Abonnemanget har ingen fast månadsavgift. Minutavgiften för mobilsamtal 69 cent, utan startavgift dessutom. Avgiften för sms-meddelanden är 69 cent. Så om jag inte använder abonnemanget alls så är månadsavgiften faktiskt 0,00 euro. Förutsatt att jag betalar 69,60 euro för mobiltelefonen - i en enda rat. Mitt rullande Oiva-abonnemang på modern Elisa har en fast månadsavgift på 1,99 euro, minutavgiften för mobilsamtal är 79 cent, med en 5 cents startavgift. Avgiften för sms är 79 cent.

Nokia 1101 är den bästa mobiltelefonen som funnits. Bekväm till storlek och vikt, människovänliga upplysta tangenter och en bildskärm som inte hastar med nedsläckning. Samt - en skarp och tydlig text som syns i klaraste solljus. En sann seniormobil, som bara behöver laddas en gång i veckan. Så - när gammelmobilen Nokia 3210 pajade för lotshustruns numera 90-åriga gudmor, bar det iväg till shoppen för inhandling av en fenomenal Nokia 1101 till seniormobil. Men - den modellen fanns inte mera till salu. Jag gör en snabbkoll i sortimentet och väljer en nyare modell i samma 50 euros prisklass - mångsidighetsundret Nokia 2610. Vid jämförelsen mellan Nokia 1101 och Nokia 2610 drar Nokia 1101 det längre strået. Bildskärmen på Nokia 2610 slocknar på tok för snabbt och det finns inget sätt att aktivera bildskärmen utan att rådda till halvfärdiga situationer. Texten är liten och subbig, och den går inte alls att läsa i solljus. Lotshustruns gudmor betalar 50 euro för min Nokia 1101. Jag blir med den sämsta mobiltelefonen som funnits - Nokia 2610.

Jag går över till att skicka sms-meddelanden på Skype. Avgiften för sms-meddelanden är 78 cent. Mitt Oiva-mobilnummer agerar som avsändare.

Allt sedan jag förlorade min Nokia 1101 har jag jagat efter mobiltelefon med bildskärm som syns i solsken. Nokia 3120 classic fyller måtten. Konfigurerad med svartvita bildskärmsmotivet 'Graphite'. Texten är lika stor, skarp och tydlig som i Nokia 1101. Men - bildskärmen på Nokia 3120 classic slocknar för snabbt - dock inte lika snabbt som i Nokia 2610. Jag byter sim-korten i kors. Nokia 3120 classic får mitt Oiva-nummer och 2g-abonnemang på Elisa. Nokia 2610 blir i reserven och får det nya numret och 3g-abonnemanget på Saunalahti.

Med tanke på att jag bara behöver det mest elementära (mobiltelefoni, sms-meddelanden, klocka och väckarur), har Nokia 3120 classic ett chockerande överflöd av 'onödiga' egenskaper. Jag inaktiverar alla oönskade egenskaper och signaler. Det är en överraskande tidsödande och arbetsdryg process. Och förutsätter (tyvärr) en hel del it-insikt och -erfarenheter.

Nokia 1101 klarar utebruk i vinterkyla bra. Jag hoppas Nokia 3120 classic klarar kyla. Det klarar (som bekant) inte Apples smartmobil iPhone. Inte med mina, av dålig blodcirkulation iskalla fingertoppar.

Handbrake Coctails i Mac OS X

VLC media player ska installeras.

Livet med iMac-datorn Alice i underlandet Mac OS X går enligt förväntningar. En av de klaraste ljuspunkterna avslöjar sig i dvd-omkodaren Handbrake 0.9.3 på Mac OS X - ett gratisprogram för att konvertera dvd till video. Med Handbrake på Mac OS X är det möjligt att extrahera innehåll från en kopieringsskyddad kommersiell dvd-film och konvertera det till antingen mpeg-4 eller h.264.

En tidigare bekantskap med fria och öppna dvd-omkodaren Handbrake 0.9.3 imponerar varken i Windows- eller Linux-miljö. Det är inget under. Programmets finesser avslöjar sig först på Mac OS X. Jag noterar bland annat att HandBrake på Windows inte är avsedd för att gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer. Programmet visar sig emellertid i Windows-miljö vara ett fullgott gratisalternativ till dvd-omkodaren Nero Recode 2 (mpeg-4) i betalprogramsviten Nero 7 Premium. Nero Recode är inte heller avsedd för att gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer. Detta klarar däremot gratis dvd-omkodaren Bitripper 1.31 på Windows (avi). Windows-fyndet Bitripper står i reserven - jag har inte så stor nytta av programmet i praktiken.

Gratisprogrammet Handbrake 0.9.3 har i Windows-miljö en klar fördel framom betalprogrammet Nero Recode 2. Filmsnuttar som konverteras via Handbrake visas utan problem upp på alla filmuppspelare - också på Apples Quicktime och iTunes.

Handbrake stöder dvd-omkodning till en mängd olika filformat såsom mp4, mkv, avi eller ogm. Programmet finns med grafiskt användargränssnitt (GUI) för Windows och Mac OS X samt Ubuntu 8.10. Handbrake på Mac OS X kan gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer. Men jag måste då ha gratisprogrammet VLC media player 1.0 installerat på Mac OS X för att det skall fungera. I Linux-miljö kan Handbrake på Ubuntu 8.10 visserligen gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer men funktionaliteten och prestandan är bara en blek skugga av programmet på Mac OS X. Gratis dvd-omkodaren Ogmrip 0.12.3 på Ubuntu 8.04 (mpeg-4) står i en klass för sig i Linux-miljön. Färdiga recept med inställningar, för att optimera bild och ljudkonvertering i Handbrake på Mac OS X, ger mig emellertid ypperlig vägledning att optimera bild och ljudkonvertering i Ogmrip på Linux Ubuntu.

Apples iPhone och iPod Touch har skärmar som passar för att njuta film på. Det går dock inte att ladda ner vilken film som helst från nätet och tro att det ska fungera. Varför detta inte fungerar är för att Apple är väldigt selektiv när det gäller vilka format som iPhone och iPod Touch ska spela upp. HandBrake är programmet för att göra om dvd-filmer eller vanliga filmfiler till rätt Apple-format och -storlek. När jag laddar in filmen som ska konverteras väljer jag via Handbrakes förinställda alternativ (Preset) vilken mediespelare som filmen ska optimeras för. Det finns 18 olika mediespelare att välja mellan - iPod, iPhone och iTunes samt Apple TV med flera. Det gör det enkelt att konvertera en film utan att behöva lära sig för mycket om alla funktioner och inställningar. För proffsiga finsmakare bjuder dock Handbrake på en uppsjö av olika inställningar för att optimera bild och ljudkonvertering. Att konvertera (.mp4/.m4v) en film tar normalt lika lång tid som filmens speltid. För filmer som optimeras för iPod och iPhone tar konverteringen bara hälften av filmens speltid. För filmer som optimeras för Apple TV kan konverteringen ta dubbelt av filmens speltid.

Jag testar dvd-omkodaren Handbrake 0.9.3 på Mac OS X med Marizas kopieringsskyddade dvd-konsertskiva - Concerto Em Lisboa. Enskilda musikvideon (kapitel) låter sig lekande lätt extraheras - precis lika elegant som med dvd-omkodaren Ogmrip 0.12.3 på Ubuntu 8.04. Filmsnuttar som konverteras via Handbrake visas utan problem upp på alla filmuppspelare - också på Apples Quicktime och iTunes. Både på Mac OS X och på Windows. Stationära xp-datorn Scaleo kommer åt att öppna (och kopiera) de med Handbrake på Mac OS X konverterade .m4v-filerna i Mac OS X-partitionen på iMac-datorn Alice i Windows-nätverket. Filmsnuttarna låter sig till och med visas upp på Microsofts Windows Media Player. Användarnamn och lösenord för Mac OS X avkrävs.

Uppdatering:

Handbrake 0.9.3 på Mac OS X är med säkerhet min favorita miljö att i framtiden extrahera filmsnuttar från kopieringsskyddade dvd-filmer. Programmet klarar till och med av att extrahera filmsnuttar från spegelkopierade dvd-filmer i .iso-format. Finessen testas med att jag öppnar Marizas kopieringsskyddade dvd-konsertskiva i Handbrake i spegelkopierat .iso.format. Jag extraherar en musikvideo (kapitel) i .m4v-format. Vägen är öppen för att testa Apples dvd-brännare iDVD 9.0.3 på Mac OS X i praktiken. I jämförelse med dvd-brännaren Nero Burning Rom på Windows framskrider brännprocessen på Mac OS X ganska sävligt. Precis lika sävligt som brännprocessen i dvd-brännaren Brasero 2.26.0 på Linux Ubuntu. Men en dvd-skiva blir det och filmsnutten låter sig utan problem visas upp på tv-rutan via Sony dvd-speldosan.

Windows Media på Mac OS X

Succéprodukter iPod och iPhone.

I och med programsviten iLife '09 i nya Mac-datorer har man på Mac OS X 10.5 tillgång till Apples förinstallerade filmredigerare iMovie 8.02 och förinstallerade dvd-brännaren iDVD 7.03. Motsvarigheten i Pc-datorer på Windows Vista är förinstallerade filmredigeraren Windows Movie Maker 6.0 samt förinstallerade brännaren Windows DVD Maker.

Amatörfilmare med dv-kamera kan otyglat förverkliga sina drömmar som filmskapare, oberoende av datormiljö. De erbjuds alla nödvändiga verktyg både i Mac- och Pc-miljö för att mödolöst publicera sina filmatiska alster för uppvisning för familj och släkt, vänner och bekanta. Mödolöst - ja, så länge amatören håller sig till att publicera sina filmer på dvd-skiva. Utväxlingen av videofiler, för filmuppvisning på annan dator eller som filmbilagor på e-posten, förorsakar garanterade problem mellan Mac- och Pc-användare. Ovana it-noviser har sällan den rutin som behövs för att eliminera hindren i det samspelet.

Om jag redigerar en filmsnutt i Windows Movie Maker och väljer att direkt publicera filmen som videofil på datorn är valet 'högsta kvalitet' färdigt inprickat (.wmv 8MB). Jag prickar istället för 'Alternativa inställningar' för då får jag upp en meny där jag kan välja videoformatet dv-avi (.avi 208MB). Det formatet är direkt visbart på Apples förinstallerade filmuppspelare Quicktime Player 7.6 på Mac OS X. Om jag däremot publicerar filmsnutten direkt som filmbilaga på e-posten erbjuds inga som helst alternativ - bilagans videoformat är direkt på Windows Media (.wmv 8MB). Och det formatet är (normalt) ovisbart för Quicktime Player på Mac OS X.

Rutinerade Mac-användare behöver inte vara försvarslösa inför videoformat på Windows Media (.wmv). Gratis tilläggsprogrammet Flip4Mac Windows Media Components for Quicktime 2.2.1.11 förser filmuppspelaren Quicktime Player på Mac OS X med färdigheten att visa upp filmsnuttar direkt i .wmv-format. Jag laddar givetvis ner tillägget och installerar det på iMac-datorn Alice på Mac OS X.

Om jag redigerar en filmsnutt i Apples iMovie och väljer att direkt publicera filmen som videofil på datorn är videoformatet optimerat för Apples mobila succéprodukter iPod och iPhone - samt för filmuppspelning på Apples gratis mediaspelare iTunes 8.2 (.mp4v 28MB). Jag väljer istället alternativet 'Exportera i Quicktime' för då får jag upp en meny där jag kan välja videoformat, exempelvis Apple Video (.mov 29MB). Alla Apples videoformat i iMovie är direkt visbara på Apples filmuppspelare Quicktime Player 7.6 - både som förinstallerad på Mac OS X och installerad i Windows XP och Vista. Apples olika videoformat är (normalt) dessvärre ovisbara på förinstallerade multimediaspelaren Windows Media Player 11 på Windows XP och Vista.

Jag förstår bra Apples ambitioner att bjuda ut filmuppspelaren Quicktime 7 Pro gratis på Mac OS X 10.6 (Snow Leopard). Samt att bygga in skärminspelning och att integrera uppladdningar till Youtube i nästa version av Quicktime Player. Det är ett desperat försök att dämpa den sjunkande trenden i försäljningen av Mac-datorer - med draghjälp av succéprodukterna iPod och iPhone.

Rutinerade Windows-användare behöver inte vara försvarslösa inför Apples videoformat (exempelvis .mov). Apples gratis mediaspelare iTunes 8.2 och gratis filmuppspelare Quicktime Player 7.6 kan vid behov laddas ner och installeras på Windows XP och Vista. För att få största möjliga nytta av filmuppvisaren Quicktime Player laddar jag ner och installerar DivX-tillägget på iMac-datorn Alice - på både Mac OS X och Windows XP. DivX-tillägget förser filmuppspelaren Quicktime Player med färdigheten att visa upp populära DivX-filmsnuttar (.divx och .avi).

Filmredigering av piratkopierade videosnuttar:

Jag äger ingen dv-kamera för att förverkliga mina otyglade filmambitioner. Mina ambitioner går mera ut på att förädla piratkopierade videosnuttar - för privat konsumtion. Apples filmredigerare iMovie '09 lämpar sig dåligt i hanteringen av piratkopior. Jag kan i princip bara importera videosnuttar i .avi- och .mov-format. Och publikation i iMovie begränsar sig i praktiken till videosnuttar i .mov-format. Filmredigeraren Windows Movie Maker 2.1 på Windows XP är lika begränsad - jag kan i princip bara importera videosnuttar i .avi- och .wmv-format. Publikation i Movie Maker (2.1/6.0) begränsar sig i praktiken till videosnuttar i .avi- och .wmv-format.

Apples filmredigerare iMovie '09 på Mac OS X och Windows Movie Maker 2.1 på Windows XP kan visserligen importera filmsnuttar i begränsat .mpg-format (mpeg-1). Men det har ingen praktisk betydelse. Windows Movie Maker 6.0 på Windows Vista kan däremot importera dvd- och tv-inbandningar (mpeg-2) i formaten .mpg (Nero Vision) och .drv-ms (Windows Media Center). Nyttan är dessvärre marginell - jag kan ändå bara publicera redigerade videosnuttar i .avi- och .wmv-format. Den optimala lösningen ligger i så fall på ett helt annat håll. Jag sparar faktiskt massor med tid och besvär med att redigera tv-inbandningar (mpeg-2) direkt i den fenomenala speldosan Sony RDR HXD870B (hdd/dvd).

Uppdatering:

Jag har i kvarstad en kort filmsnutt som jag i tiden laddat upp på Youtube i .mpg-format. Lotshustrun hade nämligen fixat så att Esbo stadsteater håller över tjugo historiska föreställningar på Honkamaja av händelserna på Histan häät. Filmsnutten av tv-nyheterna över händelsen bandades ursprungligen på speldosan Sony RDR HXD870B (hdd/dvd), finputsades och togs ut på skivkopia (dvd video). Med hjälp av den fenomenala filmredigeraren Nero Vision 4 fick jag till stånd .mpg-filen för Youtube. Windows Movie Maker 6.0 på Windows Vista omskapar denna .mpg-fil till behövliga videosnuttar i .avi- och .wmv-format, som jag använder i studierna av Apples 'wmv-preparerade' filmredigerare iMovie '09 på Mac OS X.

Uppdatering:

Till min besvikelse är heller inte dvd-decodern 'InterVideo WinDVD Free' gratis (Shareware) som utlovat. Den funkar bara under en gratis 14-dagars testperiod. Efter det försämras bildkvaliteten i Windows Media Player 11 och fylls av skuggbilder och missvisande färger. I brist på gratisalternativ börjar jag överväga köp av dvd-decodern Cineplayer 2.3.1 för Windows XP (15 euro). Jag köper och laddar ner betalprogrammet - och installerar det på stationära macxp-datorn Alice. Mina dvd-filmer visas nu klanderfritt upp på Windows Media Player 11.

Till min överraskning klarar Microsofts multimediaspelare Windows Media Player 11 nu också av iMovie-redigerade filmsnuttar i Apples videoformat (.mov .mp4 .mp4v). Trots högljutt ackompanjemang om att mediaspelaren inte känner till dylika format.

Urbana legender i Mac OS X

Inga motiv att överge Windows.

Det är inte helt otänkbart att en absolut novis klarar sig med Apples tangentbord och Mighty mus i Mac OS X. Förutsättningen är att man inte behöver använda kortval via tangentbordet och att allt behövligt funkar med enbart musens vänsterklick aktiverad. En andra förutsättning är att man klarar sig med de förinstallerade applikationerna i Dockan.

Bland annat Apples stationära iMac-dator Alice levererades i Mac OS X med dessa färdigheter serverade. I och med att programsviten iLife '09 kom på köpet.

Den historiska egenarten i operativsystemet Mac OS X blir mer uppenbar först vid avancerad användning. Mac-entusiaster för fram många exklusiva fördelar i Mac OS X framom operativsystemet Windows. Fördelarna visar sig dock vara urbana myter vid närmare granskning. På basen av dagens erfarenheter hittar jag ännu inga oemotsägliga motiv att överge Windows XP SP3 eller Windows Vista SP1 till förmån för Mac OS X 10.5.7. Jag har till och med Boot Camp i Mac OS X inställd så att iMac-datorn Alice automatiskt startar upp i Windows XP.

Funktionen Exposé är ett måste i Mac OS X, för att snabbt få en överblick över öppna program och fönster. En nackdel i användningen av Mac OS X är nämligen att det är svårare att hålla reda på öppna fönster än vad det är i Windows. Med funktionen Spaces kan jag vid behov skapa flera skrivbord i Mac OS X, för att i teorin arbeta lättare och mer distraktionsfritt. Precis såsom jag vid behov kan med Stardock gratisprogrammet Fences 0.96 i Windows. Det finns normalt inget vettigt aktivitetsfält i Mac OS X såsom det finns i Windows. Dockans travar för dokument fungerar annorlunda. Webbläsaren Safari radar för all del upp ikoner (nya fönster) på Dockan, precis såsom på Windows aktivitetsfält.

Spotlight är det integrerade sökverktyget i Mac OS X. Om jag knappar 'Ctrl+Space' eller klickar på ikonen för Spotlight (förstoringsglas) kan jag söka lokalt efter filer och program, med mera. Jag kan i och med det använda Spotlight som programstartare. Sökningen är intuitiv - jag behöver bara skriva in några bokstäver innan rätt program listas. Jag startar programmet med att markera önskat alternativ i resultatlistan, och klicka 'Enter'. Programstartaren i Spotlight i Mac OS X fungerar egentligen precis som programstartaren i gratis sökverktyget Windows Search 4.0 i Windows XP och Vista.

Dockan i Mac OS X motsvarar avlägset Windows Programpanel och Startmeny. Mac OS X erbjuder ingen vettig programpanel, såsom Programpanelen i Windows. Men genom att använda kortvalet 'Cmd+Tab' eller funktionen Resumé kan jag behändigt kolla vilka program är öppna. Jag kan också kolla öppna program i Dockan med leta efter vita prickar under ikonerna. Jag föredrar själv att minimera programfönstren med att klicka på den mittersta (gula) bollen i applikationsfönstrets övre vänstra hörn. Då lägger sig ikonerna i rad på Dockan, precis som på Windows aktivitetsfält, och utan att avbryta den aktuella programsituationen. Att alternativt klicka på den vänstra (röda) bollen, och minimera programmet till en vit prick under ikonen, belastar inte Dockan men bryter den aktuella programsituationen. Nyttan ligger (antagligen) i att programmet är färdigt uppstartat, men nackdelen är att jag inte kan avsluta det direkt via en högerklick med Mighty mus.

Jag har redan en mängd nya applikationer installerade. Dockan har i det fallet sina givna fysiska begränsningar som programstartare. Finder i Mac OS X motsvarar Windows Utforskaren. Jag kommer i princip åt att starta applikationer med att öppna Programmappen i Finder och dubbelklicka på det önskade programmets ikon. Det är precis som att ha programmens ikoner utspridda på Skrivbordet i Windows. Allra helst använder jag Sidopanelen i Finder som programstartare. Jag drar helt enkelt med musen programmets ikon från Programmappen in i Sidopanelen på Finder. Det är precis som att använda programlistan i Startmenyn i Windows.

Apple-gemenskapen bjuder på 'sockrade' frestelser för unga iPod- och iPhone-användare. Finders grafiska vy-alternativ 'Cover Flow' och överblicksfunktion 'Quick View' bjuder på läckra finesser i Mac OS X 10.5.7. Helt enkelt ett måste för unga film- och musikvänner. I 'Quick View' kan jag titta in på innehållet i ett specifikt dokument, titta på en filmsnutt eller lyssna på ett musikstycke - utan att öppna filen. Detta går helt enkelt genom att markera filen och klicka på ögat i den övre delen av Finders fönster. Se upp - funktionen är beroendeframkallande.

Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 (9.04) bjuder givetvis också på live koll av musikstycken. Detta går helt enkelt genom att hålla musmarkören flytande på musikfilen i Nautilus. Nautilus i Ubuntu 8.10 (9.04) motsvarar Finder i Mac OS X.

Uppdatering:

Jag känner igen många funktioner från Linux-operativsystemet Ubuntu, eftersom Mac OS X också är Unix-baserat. Snabbheten i Mac OS X imponerar mig inte, och det händer att programmen hänger sig. I det faller bjuder Unix-baserade operativsystem, såsom Linux Ubuntu och Mac OS X, på den fenomenala funktionen 'Force Quit' - tvingat avslut. Att program låser sig, fryser eller kraschar händer ibland i Windows också. I Windows-miljö tyr jag mig vid behov till motsvarande 'Force Quit', med att ladda ner och installera, exempelvis gratis tilläggsprogrammet Windows xKill.

Mac OS X bjuder på en hel del förinstallerade hjälpprogram och -funktioner. Motsvarande program finns ofta gratis för Windows, men de måste separat laddas ner och installeras, som exempelvis Stardock Fences 0.96, Windows Search 4.0 för Windows XP och tilläggsprogrammet Windows xKill. Brister i Mac OS X kan också fixas med att ladda ner och installera program, som exempelvis vid avinstallationer behövliga gratis programverktyget AppCleaner 1.2.2. Eller med att aktivera behövliga funktioner i Mac OS X, som exempelvis högerklicken i Apples Mighty mus.

Uppdatering:

Gratis programstartaren Quicksilver för Mac (1.0b54) används av många mac-entusiaster för att öppna filer och program i Mac OS X via tangentbordet. Quicksilver för Mac är snarlik gratis programstartaren Launchy för Windows (2.1.2), men ändå olik. På basen av dagens erfarenheter hittar jag inga motiv att i Mac OS X avstå från programstartaren i Spotlight till förmån för programstartaren Quicksilver (1.0b54). Lika lite motiv hittar jag i Windows XP att avstå från programstartaren i Windows Search 4.0 till förmån för programstartaren Launchy (2.1.2). Allra helst klickar jag med Mighty mus på programlistan i Startmenyn i Sidopanelen på Finder i Mac OS X. Det är ju precis som klicka med musen på programlistan i Startmenyn i Windows. Mycket praktiskt.

Programstartaren Launchy för Linux (2.1.2) finns vid trängande behov gratis för Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 (9.04), för Linux-entusiaster som vill undvika musen och föredrar att öppna filer och program i Linux Ubuntu via tangentbordet.

Man kan klara sig utan Mac

Windows Vista klarar sig galant.

Den enorma framgång Apples mp3-spelare iPod haft har stärkt Apples varumärke extremt mycket. En annan stark orsak till Macens framgångar är succén för iPhone. Om de flesta som köper 3g-mobilen iPhone också är nöjda ökar chansen att de byter sig till en Mac nästa gång de köper ny dator. Faktum är att hälften av dem som nu köper Apples datorer i USA aldrig ägt en Mac tidigare.

Det har gått status i Macen också i Finland. Unga humanister med välbärgade föräldrar skaffar sig utan undantag en Mac till studiedator. Och en iPhone till 3g-mobil. Det mobila 3g-nätet är välutbyggt runt universitet och högskolor.

Ute i glesbygderna klarar jag mig bra utan 3g-mobilen iPhone. Men - Macen kan bli aktuell i samband med Web 2.0-lotsningsprogrammet. Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 representerar provisoriskt Unix-operativsystemet Mac OS X.

Som mediedator är bärbara Vista-datorn Nemi är ett särdeles lyckat val. Med ett av marknadens snyggaste skal är Dell XPS M1530 faktiskt vårens 2008 mest kompetenta Apple-nemesis. Jag klarar mig bra utan MacBook Pro och exklusiv Apple-design.

Windows-operativsystemet Vista klarar sig galant i konkurrensen med Unix-operativsystemet Mac OS X i fråga om stilig programdesign. Dekorativa skrivbordsprogram och programikoner i en animerad docka på skrivbordet med beroendeframkallande 3d-bildgoogling i webbläsaren är fläktar av stilig Apple-design i Windows-miljö. Likaså Apple-designade alternativa gratisprogram som musikspelaren iTunes och filmuppvisaren Quicktime Player samt webbläsaren Safari.

Uppdatering:

300 Apple-designade funktioner i Unix-operativsystemet Mac OS X tarvar dock närmare studier. Vilka funktioner talar för Apple-datorer? Vilka funktioner talar för Windows-datorer? Vilka funktioner har en direkt motsvarighet i Windows Vista?

Kanske lotshustrun vore betjänt av en 1,6GHz 2GB 80GB MacBook Air - utan DVD - 1699 euro? Eller en 2,4GHz 2GB 160GB MacBook - med DVD - 1199 euro? Lotshustruns snart 4-åriga bärbara XP-dator Amilo (1,8GHz 512MB 60GB), börjar sega till sig.

iPhone kan jag klara mig utan

Operatörerna trycker heller inte på.

Vad bra man klarar sig i vardagen med gsm-telefoni och med enkla, smarta sms-nyttotjänster i mobilen. Betalningen av bilparkeringen kräver inga regnsura långpromenader i sök efter automater. Sittplatsen på buss- och spårvagn är säkrare utan kringvägen via automaten.

Jag klarar inte mera livet utan gsm-telefoni och sms-meddelanden. Bristen på mobil-tv, gps-navigering och 3g-tjänster känns inte livshotande.

Tittar man på försäljningen runt om i världen så är det tydligt att de smarta mobilerna allt mer tar över den gamla handatorns roll. Och det är knappast förvånande att det är just de smarta mobilerna som tar över. De fungerar ofta bättre än gårdagens handdatorer och på köpet får man nu också en suverän telefon och en fullfjädrad surfpryl.

Men det finns ingen bred social beställning på handdatorer - eller smarta mobiler. Inte bland de stora massorna. Och följaktligen inte hos mig heller. Inte i praktiken. Min iPod jukebox har exempelvis inte varit utomhus annat än för tester. Klart att jag är nyfiken på den smarta iPhone mobilen ändå.

Det har gått ett år sedan Apple lanserade sin smarta iPhone mobil. I somras 2007 fanns mobilen till salu i USA. I Europa säljs iPhone nu i Storbritannien, Frankrike och Tyskland. Men när mobilen finns till salu i Norden uppges inte.

Apples strategi är att i varje land binda mobilen till en enda operatör, med ensamrätt. I Sverige är kampen hård mellan operatörerna Tele2 och Telenor. Också svenska konsumenter väntar otåligt på lanseringen. Men det finns ändå tusentals olagligt upplåsta iPhone mobiler i Sverige, som inte är bundna till någon operatör.

Bland de breda Nokia-troende massorna i Finland är hajpen kring Apples iPhone ganska lam. De finska operatörerna trycker heller inte på utan tar det utstuderat lugnt. Det är ingen livsavgörande fråga att få bli finländsk återförsäljare för iPhone. Varken för Elisa eller TeliaSonera.

I de europeiska länderna där den smarta iPhone mobilen säljs är priset marknadsmässigt sett högt - 399 euro. Men det är inte priset som skrämmer. De finska operatörerna satsar hellre sina reklampengar på de ytterst lönsamma 3g-tjänsterna. Apple har dock utlovat 3g-stöd i kommande modeller av telefonen.

Svenska användbarhetskonsulten Inuseful lät testa fyra smartmobiler med fem användare och kom fram till att den mobil som både föredrogs av de flesta och där användarna klarade av att genomföra alla testuppgifterna är Apples iPhone.

Det är inte så att allt med iPhone är självklart. Det är inte givet hur man använder den som telefon eftersom den saknar knappsats. Ändå upplevs den som enklare och också som mer inriktad på underhållning, fast de andra mobilerna kan göra samma saker. Förklaringen till att vi faller för iPhone är sättet den möter användaren på, att allt mobilen kan göra presenteras på ett snyggt sätt, direkt på ytan, i stället för att man letar sig fram i snåriga menysystem och gör många olika val.