3d-bildgoogling med Piclens

Koll på fotoalbum på hårddisken.

Gratis insticksprogrammet Piclens är en trevlig och osedvanligt beroendeframkallande plugin till webbläsaren i Mac OS X eller till webbläsaren i Windows XP och Vista (Internet Explorer, Mozilla Firefox, Apple Safari).
Tidigare har endast Mac OS X-användare kunnat dra nytta av denna mycket trevliga plugin i webbläsaren Safari.

Apple-känslan är hög i och med 3d-gränssnittet, som låter mig scrolla, klicka och dra genom en lång slideshow. Piclens är imponerande snabbt på det den gör.

Liksom många andra fläktar av stilig Apple-design tycks saknas i Linux, saknas också en Linux-version av insticksprogrammet Piclens i webbläsaren Firefox 3.0 i Ubuntu.

För mig som ständigt letar käll- och bildmaterial, är Piclens värt sina 1.9 MB i guld. Gränssnittet är befriande rent och avskalat, och är helt fokuserat på det man letar efter: bilder. För att nu nämna något negativt om Piclens, så är det att 3d-effekten gör att jag snabbt blir lite trött på att scrolla bilder. Och om något, så saknar jag en storleksangivelse på aktuell bild inom Piclensvyn.

Insticksprogrammet Piclens aktiveras genom att klicka på den lilla pil som dyker upp på miniatyrbilerna på sidorna. Detta får ett stort fönster att lägga sig över hela skärmen, bilden jag väljer att se på laddas in som den primära bilden och alla andra bilder från samma sida lägger sig i en prydlig slideshow. Navigeringen sker lättast med tangentbordets piltangenter, eller genom att klicka direkt på den bild man vill titta på. I överkant på fönstret syns det vilken bildtjänst man använder sig av. Alla paneler döljer sig automatiskt om muspekaren inte hålls över dem, något som gör att jag kan titta på bilderna utan att störas av panelerna.

Piclens gör det enkelt för mig att slösurfa - navigera, studera och uppleva bilder på webben - på ett helt nytt sätt. Bilderna som finns på den sajt jag besöker öppnas i ett eget fönster: i fönstret samlas relaterade bilder. Bilderna ligger uppradade som i ett album, och jag fokuserar på bilder och flyttar mig i sidled med muspekaren. Klickar jag på en bild förstoras den, dubbelklickar jag öppnas bilden i ett bildspel. Ett klick på play och bilderna börjar rulla förbi.

Piclens visar enkelt bilder från Google bildsök, Flickr, Photobucket, Picasa Web Albums och mer därtill. Jag kan vid behov kolla mina fotoalbum på hårddisken. Jag skriver bara in den lokala adressen till bildmappen i webbläsaren så funkar det. Piclens verkar ha vissa problem med stora och många bilder, som på en hårddisk.

Disketten är ett minne blott

Lotshustrun bands till disketten.

I december 2004 blev lotsens urgamla Fujitsu-hemdator modell 1997 plågsamt seg och långsam (Huldemor: Intel PII 266MHz, MS Windows NT 4.0 SP3, 64MB minne, 350MB/1,66GB skivminne ). Huldemor pensionerades 2005. Lotshustrun erbjöd då sin nygamla, inlösta Fujitsu-jobbdator modell 2000 till första hjälp (Hulda: Intel PII 440MHz, MS Windows NT 4.0 SP6, 192MB minne, 2.99GB skivminne). Hulda uppdaterades våren 2005 till Windows 2000 SP4 och pensionerades på heltid först på våren 2008.

Bärbara XP-datorn Amilo togs i bruk på senhösten 2004 och stationära XP-datorn Scaleo på senhösten 2005. Lotsens publikationsarbete flyttades genast ut på stationära XP-datorn Scaleo och bärbara XP-datorn Amilo stod i reserven. Bägge datorerna saknade inbyggda diskettstationer. En portabel usb-baserad enhet för 3,5" 1,44MB disketter togs i bruk våren 2005.

NT-datorn Hulda hölls länge i reservern för bildskanningsfunktionen på gamla multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c modell 1997. Funktionen har lyckligtvis upphittats och aktiverats på lotshemmets XP-datorer.

Gammeldatorerna vilar nu på äldreomsorgen i Käringmossen. Efterstädningen förde i dagsljuset en plastficka med en nostalgisk artikel och med en klassisk 3,5" 1,44MB diskett. Inte många plockar idag fram en diskett när de ska spara en fil, när virtuella lagringsutrymmen, usb-minnen och brännbara dvd-skivor finns i överflöd. Det gör inte jag heller mera. Den första naturliga diskett-dödaren, usb-minnesstickan, togs i bruk i lotshemmet på våren 2005.

Lotshustrun var längst bunden till disketten. Disketten är numera ett minne blott.
Säkerhetskopiorna av hembygdföreningens medlemsregister lagrades och transporterades på diskett så sent som på våren 2008. Nya föreningsdatorn förde dock med sig möjligheten att ersätta disketten med usb-minnessticka vid säkerhetskopiering av medlemsregistret.

Fläktar av stilig Apple-design

Måttliga krav på datorprestanda.

Ytterligare en fläkt av stilig Apple-design i en karg pc-miljö. Apples operativsystem Mac OS X visar de aktiva programikonerna i en animerad docka på skrivbordet.

Det fenomenala programmet RocketDock ger mig samma stiliga funktion på skrivbordet hos Windows XP/Vista. Och helt gratis dessutom.

RocketDock skapar ett animerat startfält, en docka med ikoner för snabbstart av valfria program, genvägar eller mappar. När jag för musen ovanför en ikon ändras utseendet och vald ikon zoomas upp. Effekten är riktigt snygg.

Jag kan ändra inställningarna för position på skärmen, både vågrätt och lodrätt placering och hur långt in på skärmen jag vill ha dockan. Det följer även med flera teman för utseende och fler kan laddas hem via tillverkarens hemsida om så önskas - själv är jag nöjd med det transparenta standardtemat. Urvalet med nya ikoner är stort. Och mera finns ute på internätet. Om leklusten tar överhanden.

Att lägga till nya genvägar till dockan är väldigt enkelt. Jag tar en existerande genväg och drar den till dockan och placerar där jag vill ha den. På så sätt kommer jag snabbt åt det jag vill och slipper ha en massa genvägar spridda på skärmen. RocketDock ställer dessutom måttliga krav på datorns grafikhantering och prestationsförmåga. Det fungerar faktiskt lika bra i gamla stationära XP-datorn Scaleo som i nya bärbara Vista-datorn Nemi.

Jag är alltmer nöjd med att jag inte föll för MacBook Pro-frestelsen hösten 2007. Erfarenheten av Dell XPS 1530 på Windows Vista SP1 är enbart positiv. Fast jag följer nog ändå med på en kant i Mac-världen.

Uppdatering:

Lotshustrun krävde vid första åsyn av min animerade programdocka samma implementation på sin gamla bärbara XP-dator Amilo. Alla hennes aktiva program, genvägar och mappar ståtar nu ensamt i programdockan. Utan en massa genvägar spridda på skärmen. Mot en ny stilig skrivbordsbakgrund, med några stilenliga widgets till dekoration.

Uppdatering:

Den animerade programdockan Stardock ObjectDock är faktiskt ett ännu bättre windows-alternativ i Vista och XP. Programdockan sitter bra också i bildskärmens nedre kant och den lämnar utrymme för programlisten. Dessutom får man programdockan att tillfälligt hoppa upp ovanpå övriga öppna fönster med att föra musmarkören nerom bildskärmens kant. Mycket praktiskt.

Ubuntu 8.04 i Windows Vista

Java-pluggarna fungerar inte alls.

Det blir snart tre månader sedan jag fattade att jag inte klarar av att avinstallera Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon i rekommenderad Dual Boot-konfiguration på lotshustruns bärbara XP-dator Amilo. Risken är oacceptabel.

Laddningsmodulen Grub är dock numera konfigurerad i Ubuntus Uppstartshanterare så att Windows XP SP3 startar upp först, automatiskt.

Lotshustrun är lyckligtvis nöjd med arrangemanget.

Vis av misstagen har jag undvikit att installera Linux Ubuntu 8.04 i rekommenderad Dual Boot-konfiguration med Windows Vista SP1 på bärbara Vista-datorn Nemi. Jag är visserligen nyfiken på det inofficiella installationsprogrammet Wubi - för installation av Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 som virtualbox i Windows. Försöka duger.

Wubi godkänner den usb-kopplade externa hårddisken Maxtor OneTouch för installation. Mycket praktiskt. Jag vill inte riskera ett nytt tvångsäktenskap med Linux-operativsystemet Ubuntu. Efter inledande intervju tar Wubi helt hand om nedladdning och installation av Ubuntu 8.04. Och efter omstart av Windows visar sig Dual Boot-laddningsmodulen Grub på bildskärmen. Med Windows Vista automatiskt som första startalternativ. Bra Wubi! Operativsystemet Linux Ubuntu 8.04 startar snällt upp från Maxtor OneTouch. Uppdateringshanteraren bjuder på 20 nya säkerhetsuppdateringar.

Valet av installation på Maxtor OneTouch är dock inte så lyckat. Den usb-kopplade externa hårddisken låter sig inte användas till annat. Den vägrar att montera sig. Detta erbjuder ett utmärkt tillfälle att testa avinstallation. Och Wubi lyckas faktiskt avinstallera Ubuntu inifrån Windows. Bra Wubi! Windows Vista SP1 startar upp normalt - utan kringvägen via laddningsmodulen Grub.

Yr av framgången tar jag en risk jag förmodligen får ångra. Jag låter Wubi ladda ner och installera Linux Ubuntu 8.04 på Vista-datorns interna hårddisk. Med en 15GB reservering. Och nu låter sig externa Maxtor OneTouch snällt monteras. Jag testar Compiz-gränssnittet. Effekten i processorn och grafikkortet räcker med nöd och näppe till. Fönster flyttas med släpande fållar. Musklickar sprider vattenringar.

De dåliga nyheterna är tyvärr mångtaliga. Wubi noterar inte mina Bluetooth-musar. En fast usb-sladdad mus löser provisoriskt problemet. Wubi noterade inte mina trådlösa nätuppkopplingar. Varken Wlan-kort eller 3G-modem. En fast adsl-sladdad nätuppkoppling löser provisoriskt problemet.

Prestandan på Ubuntu 8.04 på virtualdisk är som väntat blygsam. Men inte just långsammare än på Ubuntu 7.10 på lotshustruns fyra år gamla bärbara XP-dator Amilo. Hastigheten i filöverföring däremot halveras mot de normala.

Antivirusprogrammet Avast låter sig inte installeras i Wubi-installerade Ubuntu 8.04 - Avast fungerar i normala Ubuntu 8.04 på stationära XP-datorn Scaleo.

Java-pluggarna i Firefox 3.0 fungerar inte alls. Elisas javabaserade karttjänst fungerar dock i normala Ubuntu 8.04 på stationära XP-datorn Scaleo. Flash-pluggarna fungerar i Youtube-visningar men inte i flash-hantering i ordbehandlaren Buzzword. Buzzword fungerar däremot i normala Ubuntu 8.04 på stationära XP-datorn Scaleo. Svagt Wubi!

Uppdatering:

Screenlets installerar sig snällt via Pakethanteraren Synaptic. En analog klocka och en månadskalender pryder Ubuntu-skrivbordet.

Jag installerar filmuppspelaren VLC Media Player och lägger upp Filmuppspelaren Totem på Xine-gränssnitt. Installationen kompletteras med codec-paketet libdvdcss. Videospelarna visar elegant upp kopieringsskyddade dvd-videofilmer i Wubi-installerade Ubuntu 8.04. Färgerna i filmuppspelningen är minst sagt underliga. Blåare.

Uppdatering:

En blindflygning i programförråden bakom pakethanteraren Synaptic resulterar i att Elisas javabaserade karttjänst börjar fungera. Långsamt. Äventyret för med sig 110 nya säkerhetsuppdateringar i Wubi-installerade Ubuntu 8.04.

Dekorativa skrivbordsprogram

Analog klocka & månadskalender.

Widgets är enkla miniprogram på datorns skrivbord, som förser mig med 24/7-information på ett ögonblick. Jag får enkelt tillgång till vanliga verktyg som sökmotorer, ordböcker, kartor och mycket mer.

Inte att förglömma visuellt dekorativa nyttigheter, som analog klocka & månadskalender.

Implementationen med miniprogram på skrivbordet blev bekant för mig först i och med utforskandet av nyttigheterna i bärbara Vista-datorn Nemi. Motsvarande smarta små skrivbordsprogram - Windows Vista Gadgets, har liksom Widgets utformats för att göra datorn nyttigare och roligare. De körs i bakgrunden och är alltid tillgängliga i Vista-sidbalken på skrivbordet när man behöver dem. Utan att vara i vägen.

Det finns flera olika implementationer av idén att samla en mängd miniprogram till en större helhet, varav Widget Engine är en mycket praktisk variant för Windows XP. Yahoo! Widget Engine drar fördel av de grafiska funktionerna i Windows XP så att de små applikationerna blir transparenta och placeras över allting annat på bildskärmen. En genvägsknapp ger mig omedelbar tillgång till alla de små applikationerna.

Widgets kallas för Screenlets i Linux-miljön. I Linux Ubuntu 8.04 Hardy Heron finns Screenlets i de färdiga mjukvaruförråden (Repositories). Screenlets kan installeras via pakethanteraren Synaptic. Screenlets drar fördel av de grafiska funktionerna i Compiz-gränssnittet så att de små applikationerna blir transparenta och placeras över allting annat på bildskärmen.

Stationära XP-datorn Scaleo körs i Dual Boot - i Windows XP SP3 eller Linux Ubuntu 8.04. Vardera partitionen har nu en snitsig analog klocka och en maffig månadskalender som skrivbordsprogram. Mycket dekorativa nyttigheter. Om än inte så helt oumbärliga. En fläkt av stilig Apple-design i en karg pc-miljö.

Uppdatering:

Windows Vista Gadgets kan också frigöras från Vista-sidbalken och köras fristående. Liksom ordinära Widgets.

Uppdatering:

Lotshustrun är förtjust i mina skrivbordsdekorationer. Bärbara XP-datorn Amilo har nu också en analog klocka och en månadskalender på skrivbordet i Windows-partitionen. Eftersom Linux Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon fortfarande är oavinstallerat kollade jag om Screenlets-paketet uppdaterats till mjukvaruförråden (Repositories). Ja, de fanns där. Så - nu har Linux-partitionen också en analog klocka och en månadskalender på Ubuntu-skrivbordet.

Digitalt kvällsnöje i glesbygd

3g-nätet lyser med sin frånvaro.

Skogsvägen upp till reträtten i Mickelsböle i Borgå har tjänat bra utan större underhåll i tjugo år. En regnrik vecka räckte dock till att påvisa att en ingräsad yta på en vägbas av lera och morän inte i längden är ett pålitligt underlag för fordonstrafik. I alla fall inte då hundra meter bumerangformad infartsväg är lagd i en brant med en stigning på sexton meter.

Den snopna sortin skedde inte helt obemärkt. Goda grannråd regnade lika ymnigt som veckans regnvatten. Bäst att skala bort ett lager av den lerhala moränen och ersätta ytan med grovt makadam. Grävskopa och fyllmaterial beställdes till torsdag.

Veckans dagar gick i arbetets tecken. Vägrenarna befriades från sly och småträd. Grenar och kvistar skalades bort till en höjd av sex meter. Belöningen kom senare i form av åsynen av svängande grävskopsarmar och höjda bilflak i naturens mäktiga lövsal.

Vägbyggarna kom klockan sju på morgonen. Vi tillbringar natten innan på reträtten. Bärbara Vista-datorn Nemi får äran att stå för det digitala kvällsnöjet. Ett år har gått men glesbygdens 3g-nät lyser fortfarande med sin frånvaro. Uppkopplingen på internet lyckas dock i edge-hastighet (237kbps). Det integrerade 3g-kortet på bärbara Vista-datorn Nemi har en effektiv 3g-antenn. Tidigare försök med extern 3g-modem kom bara upp i gsm-hastighet (53kbps).

Glesbygd kräver tålamod. Det räcker inte med att starta datorn och koppla upp den på nätet. Man ska också vänta ut datorn då den fullgör sina egna sysslor - uppdaterar virusskyddet - uppdaterar tv-programtablån - uppdaterar säkerhetsluckor i Windows - med mera.

En smalbanduppkoppling begränsar online-nyttan. Att surfa och söka med webbläsaren går an. Men kalejdoskopiska webbsidor kräver tålamod. Att läsa och skriva webbmejl i Web 1.0-format går an. Men att titta kvällsnyheterna på webb-tv går inte mera. Datorn använder mera tid till buffertering än till uppvisning. Tur att nyhetssändningen börjar med uppläsning av huvudrubrikerna.

Offline-nyttan är desto tydligare. Filmuppvisning med dvd-spegelkopior lyckas med bravur. Uppladningen av fyra valbara dvd-filmer ställer inte för stora tidskrav i preparationen.

Konvertering av dvd-innehåll

BitRipper konverterar allting i 4:3

Mångtaliga Windows-användare är långt mera utsatta för marknadskrafterna än fåtaliga Linux-användare.
Möjligheterna att gratis kringgå kopieringsskyddet på dvd-skivor, med inköpta filmer och musikvideon, avslöjade sig för mig till först i Linux-miljön. Reklam om betalvarianter i windows-miljö finns det gott om.

Gratis konvertering av olåsta dvd-skivor med inbandade tv-program och -filmer är heller ingen självklarhet.

Under en kort period var jag faktiskt ganska tänd på att börja komprimera långfilmer till DivX-format. Omvägen via mpeg-filer gav dock dåligt resultat. Windows-program med möjligheten att gratis konvertera direkt från dvd-skiva lyste med sin frånvaro.

Av en slump hittade jag ett lovande gratisprogram. Med windows-programmet BitRipper 1.31 kan jag rippa (kopiera) både olåsta och kopieringsskyddade dvd-filmer, för att spara en konverterad säkerhetskopia av filmen i exempelvis XviD-format (.avi) på hårddisken. BitRipper låter mig omvandla innehåll på både vanliga enkellagrade dvd-skivor och sådana med dubbla lager (Dual Layer). Antingen hela innehållet eller ett visst avsnitt. Precis som i gratisprogrammet OGMRip i Linux-miljö.

Multimediaspelaren Sony RDR HXD870B går dock inte alls med på att spela upp BitRippers XviD-format på dvd-data-skiva. BitRipper passar nog bäst om man vill titta på film via datorn - perfekt för den som har ett nöjescentrum med kompletterande nätverk och mediedator.

Alternativ och valmöjligheter är begränsade vilket gör BitRipper lättanvänt. Det är inte svårt att sätta sig in i hur verktyget fungerar. Och BitRipper är snabbt. En dvd-film på exempelvis 7GB låter sig konverteras och komprimeras till 1,92GB på halvannan timme. Då jag konverterar motsvarande dvd-film med gratisprogrammet OGMRip i Linux-miljö fördubblas tidsanvändningen. Men då får jag en filmkopia i äkta vidbildsformat - med tillsatta undertexter. Och på ett XviD-format på dvd-data-skiva som multimediaspelaren Sony RDR HXD870B dessutom går med på att spela upp.

BitRipper konverterar allting i 4:3-aspekt. Filmer i vidbild visas i brevlådeformat. Men det är inget stort problem. Tv-apparaten Sonya Bravia zoomar villigt upp brevlådeformatet till full skärmbild. Och bildkvaliteten är inte sämre än kvaliteten på inbandade tv-sända filmer.

Uppdatering:

Den bekvämaste och snabbaste windows-metoden för säkerhetskopiering är nog ändå att ta spegelkopior (.iso) av dvd-filmer med gratisprogrammet DVD Shrink. Det kräver förstås att man har tillräckligt med lagringsutrymme på hårdskiva.

Smarta skärmklipp i Windows

Jag väljer till standardformat jpeg.

I Windows Vista kan jag glömma kortvalet 'Print Screen' när jag vill ta en bild av det jag ser på bildskärmen. I stället kan jag använda den smarta inbyggda funktionen Skärmklippverktyget' (Tillbehör/Skärmklippverktyget Accessories/Snipping Tool).

'Skärmklippverktyget' är en inbyggd funktion i Windows Vista som gör det möjligt att ta flera olika slags skärmdumpar. Kortvalet 'Print Screen' erbjuds för all del också i Windows Vista.

I stället för att trycka på kortvalet 'Print Screen' kan jag med 'Skärmklippverktyget' välja att skapa rektangulära klipp. Eller klipp i eget format. Skärmdumparna kan sedan redigeras (putsas) utan att man behöver använda något extraprogram och direkt sparas som png-, gif- eller jpg-bilder.

I Windows XP måste jag i kombination med kortvalet 'Print Screen' normalt använda ett särskilt bildredigeringsprogram vid redigering och deponering av bilder. Ett litet tilläggsprogram kan dock radikalt bättra på skärmklippfunktionen i Windows XP

Gratisprogrammet ScreenPrint32 använder bekanta kortval som 'Print Screen' med eller utan [Alt] för att ta dumpar i Windows XP. Programmet verkar egentligen vara avsett för att enkelt skriva ut skärmdumpar på papper, men det går även att konfigurera till att automatiskt spara ner skärmdumpar på datorns hårdskiva som png-, gif- bmp- eller jpg-bilder.

Jag laddar ner och installerar ScreenPrint32 i XP-datorn Scaleo. Sedan öppnar jag programmets inställningar genom att högerklicka på programmets ikon i systemfältet och väljer Configure. Under Print Options kryssar jag bort 'Enable Printing', och under Save Options kryssar jag för 'Save Captured Area to Disk'.

Jag väljer till standardformat en jpg-bild, och klickar Browse för att leta mig fram till en mapp där jag vill lagra bilderna. Svårare än så är det inte. Nu kan jag använda Print Screen med eller utan [Alt] för att ta automatiska dumpar på fönster respektive skärmar, och få dessa automatiskt sparade som bilder i Windows XP. Jag kan också välja att skapa rektangulära klipp. Eller klipp i eget format.

Uppdatering:

Med gratis tilläggsprogrammet HP Smart Web Printing kan jag välja ut, lagra och organisera text och bild från flera webbsidor för att sedan redigera och skriva ut det precis som det ser ut på skärmen. Jag har kontroll över utskriften och slipper slösa onödiga papper. Programmet fungerar både i Windows Vista och XP - både för webbläsaren Internet Explorer och Mozilla Firefox.

Interaktion i sociala nätverk

Påminnelsetjänst i webbkalendern.

Höstens 2008 potentiella lotsningsmiljö för rörliga (sociala) medborgare fyller Web 2.0 kraven. Deltagarna förutsätts acceptera och utnyttja interaktionen i sociala nätverk i någon form.
Målet är att överbrygga generationsklyftan med att engagera barnbarnen i seniorlotsningen.

Datorns operativsystem behöver inte vara MS Windows. Och - webbläsaren behöver inte vara MS Internet Explorer.

Webbläsaren Mozilla Firefox är exempelvis ett naturligt alternativ i Linux-operativsystemet Ubuntu.

Linux Ubuntu används dock bara i bakgrunden. Som ett säkringssystem i verifieringen av allmängiltigheten i webbaserade online-tjänster. Online-tjänsterna ska vara helt oberoende av dator, webbläsare och OS-plattform. Den offentliga lotsningsmiljön erbjuder med största sannolikhet Windows-baserade cafédatorer med Internet Explorer som webbläsare. Deltagarnas egna bärbara hemdatorer används om hemdatorn och lotsningsmiljön erbjuder trådlös wlan-uppkoppling på webben.

Den röda tråden och utgångspunkten i lotsningsprogrammet är vardaglig användning av Googles webbaserade söktjänst. I kommunikationen används Googles webbaserade e-post Gmail. Och i hanteringen av e-postens bilagor utnyttjas Googles webbaserade office-programsvit.

Office-programsviten Google Docs har utvecklats i snabb takt. Layouten och funktionaliteten i Google Docs påminner alltmer om Microsoft Office. När man använder Google Docs har man möjlighet att också bjuda in andra till samarbete i det man skriver på webben. Denna funktion kan med fördel utnyttjas interaktivt i lotsningsprogrammet. Exempelvis i vardaglig text- eller ordbehandling på webben.

Lotsningen utnyttjar som administrativ stomme Googles webbaserade kalender. I interaktiv bokning av lotsningstillfällen. Och som påminnelsetjänst.

Interaktivitetsgraden i e-posten, dokument- och kalenderhanteringen är naturliga mätare av aktivitet. Googles webbaserade sökhistorik är naturlig mätare för användningsgraden av Google söktjänst. Inloggningen på Googles användarkonto måste dock slipas till en rutinåtgärd i samband med uppstarten av Googles söksida.