Med MS Office 2010 på kornet

Editeringsfunktion är utesluten.

Användningen av min visstida gratis utvärderingsversion MS 2007 Home & Student visar att min Office-rutin väl räcker till för att hitta alla till vardags behövliga funktioner också i det nya flikbaserade gränssnittet. Och förvisso är gränssnittet intuitivt och användarvänligt. Men det är så få funktioner jag behöver till vardags.

Redan den vilande kontorsprogramsviten MS Office 97 Professional Edition bjuder på alla till vardags behövliga (lokala) funktioner för det privata hemmet. De flesta Office 97-funktioner och -egenskaper är dessutom helt oanvända (99%) i lotshemmet. Procentsatsen av oanvända Office 2007 -funktioner och -egenskaper ligger på en ännu högre nivå (99,9%). Det stora skillnaden till gamla Office-versioner syns ligga i utbudet av integrerade online-partners för MS Office.

Jag kan fildela i programsviten MS Office 2000-2007 med hjälp av Microsofts gratis webbtjänst Office Live Workspace. Jag kan granska, dela och lagra mina Office-dokument över webben. Det krävs dock att jag har programsviten MS Office 2002-2007 installerad på datorn för att kunna direkt komma åt och redigera filerna på webben. Webbtjänsten är gratis men kräver registrering. Min Live ID på Live Hotmail räcker bra till. Jag kan lagra tusentals office-dokument på Microsofts servrar och ge andra tillgång till dessa via lösenord. Office Live Workspace är dock inte en webbaserad Office-programsvit såsom Google Documents.

Ett djupare integrerat samspel mellan programsviten MS Office 2002-2007 och Office Live Workspace kräver gratis tilläggsprogrammet Office Live Update (1.4). Automatiken i Office Live Update gäller dock bara för de nyare MS Office 2002-, 2003- och 2007-versionerna. I kontorsprogramsviten MS Office 2000 erbjuder tillägget Office Live Update bara fildelning (import/export). Office-applikationerna i MS Office 97 kan inte alls integreras med online-partners. Lagring och visning i Office Live Workspace låter sig dock skötas manuellt.Den ultimata online-partnern låter mig emellertid visa, redigera och dela filer för Office-applikationerna Word, Excel, PowerPoint online - direkt i webbläsaren. Precis som i en webbaserad Office-programsvit såsom Google Documents. En förtitt på Microsofts webbaserade Office-programsvit MS Office Web Apps utlovas i samband med utvärderingsversionen MS Office 2010 Home & Student (beta).

Jag faller för frestelsen. Mitt användarkonto på Microsofts gratis fildelningstjänst Windows Live SkyDrive (25GB) är aktivt. Bärbara Nemi-datorn är försedd med WordPad (6.1) på Windows 7 och Microsofts gratis läsprogram (Viewers): MS Word 2003, MS Excel 2007 och MS Powerpoint 2007. Men ingen installerad Office-programsvit. Jag laddar ner och installerar gratis utvärderingsversionen MS Office 2010 Home & Student (beta). Ingen aktiveringskod avkrävs. Jag sparar ut några Office-dokument på webben (Office 2010 Backstage/Share). Mitt godkännande till utvärderingen av MS Office Web Apps avkrävs. Jag loggar in på mitt konto på Windows Live SkyDrive. Office-dokumenten låter sig snällt visas upp. Och skrivas ut till pappers. Men - editeringsfunktionen är tyvärr utesluten i utvärderingsversionen. Likaså möjligheten att (som inloggad) öppna och spara webblagrade Office-dokument i lokal programversion av MS Office 97-2010.

Jag avstår tillsvidare från att avinstallera gratis utvärderingsversion MS 2010 Home & Student (beta). Jag lägger nämligen märke till att programpaketet inte levererats komplett. Microsoft syns ladda ner kompletterande Office-programsnuttar allt efter användarens behov. Jag beslutar att vänta en tid på editeringsfunktionen i molnet.

Synkronisera säkerhetskopior

Precis som Windows Utforskaren.

Just nu är det populärt att lansera tjänster för synkronisering av filer mellan datorer. Fördelen med att synkronisera filer istället för att manuellt flytta eller kopiera dem är att alla ändringar som görs i ena mappen även utförs i den andra, namnändringar exempelvis behöver alltså inte göras två gånger. Det sköter synkroniseringen automatiskt.

Gratisprogrammet och webbtjänsten Windows Live Sync gör att jag kan synkronisera filer mellan flera datorer men även komma åt mina filer när jag är ute på rörlig fot. Jag kan exempelvis synkronisera min favoriter - eller foton, musik och videoklipp - och hålla dem och andra viktiga filer uppdaterade på olika datorer med programmet Sync aktiverat - eller få åtkomst till dem från vilken dator som helst som som är ansluten till internet. Jag behöver då bara logga in med mitt Windows Live ID på webbplatsen för Sync för att få fjärråtkomst till datorer som jag installerat Windows Live Sync på. För att åtkomsten ska fungera måste hemdatorernas Windows-funktion Fjärråtkomst förstås vara aktiverad - och uppkopplingen på bredbandet aktivt - samt datorerna påslagna med programmet Sync aktiverat.

Trevligt nog kan den ovanligt konsumentvänliga tjänsten användas på både Windows- och Mac-datorer. Jag kan skapa personliga lagringsmappar på webben som bara jag själv kan komma åt - men även publika sådana som kan delas ut till bekanta. Gränsen ligger på högst 20 mappar och varje mapp kan rent teoretiskt innehålla 20.000 filer. Något som är noterbart är att inga data lagras på Microsofts servrar. Konfigureringen av själva synkroniseringen borde kunna förenklas en del. Jag lyckades inte under testerna läsa av de synkroniserade Windows-filerna i iMac-datorn på Mac OS X. Tvärtom nog.

Men det blir nog ingen vidare användning av Windows Live Sync för min del - jag håller ju normalt hemdatorerna stängda och bredbandet urkopplat när jag är ute på rörlig fot. En andra orsak har med adsl-bredbandets prestanda att göra - 2mbps för inkommande trafik - 512kbps för utgående.

Gratisprogrammet och webbtjänsten Dropbox är å andra sidan ett effektivt, lättviktigt sätt för synkronisering av filer mellan datorer samt att säkerhetskopiera och dela viktiga filer på webben. Allt som behövs är en installation av programvaran på samtliga datorer som filerna ska delas mellan - och registrering av ett konto med användar-ID. Sen är det bara att dela filer och varje fil som laddas upp till kontot synkroniseras i realtid med alla andra datorer. Oberoende av operativsystemet - på Windows, Mac OS X eller Linux. Dropbox bjuder på 2GB gratis utrymme. När jag väl har ett konto och är uppklopplad på bredbandet och inloggad fungerar det precis som med Windows Utforskaren.

En av de stora fördelarna med Dropbox är att när jag väl laddat upp filer så har jag en simpel och praktisk säkerhetslösning. Jag kan ta bort filer från Dropbox, ångra mig och återställa raderade filer. Ytterligare en praktisk lösning med tjänsten är att filer kan sparas i flera versioner och jag kan alltid få åtkomst till en tidigare version om jag vill gå tillbaka. Detta måste dock göras via Dropbox hemsida, vilket absolut inte är något negativt. Jag kan även notera sökvägen till Dropbox på min dator, den kan vara användbar på andra datorer om jag inte kan eller vill gå via Dropbox-programmet

Gratis webbtjänsten Windows Live SkyDrive bjuder furstligt på 25GB utrymme för lösenordsskyddad fildelning (Windows Live ID) - men tyvärr ingen synkronisering av filer mellan flera datorer. Vilket absolut inte är något negativt.

Microsoft har däremot släppt en ny version av gratis synkroniseringsprogrammet SyncToy, som jag flitigt använder för att synkronisera filer mellan olika mappar på en lokal dator - eller en annan dator på Windows-nätverket (Microsoft .NET Framework). I SyncToy finns stöd för Windows Vista men även en hel del förbättringar till funktionaliteten för Windows XP. Att synkronisera mina filer är bra både om jag använder flera datorer och vill ha samma filer på alla datorer - men även om jag vill säkerhetskopiera mina favoriter och andra viktiga filer.

För det mesta använder jag portabla usb-minnesstickor i SyncToy-programmet men jag överväger att snart börja använda min arbetshästs (nyrenoverade stationära xp-datorn Scaleo) andra hårdskiva för enkel fildelning mellan flera datorer i Windows-nätverket. Med tanke på delat produktionsarbete i stationära iMac-datorn Alice på Mac OS X. Detta räcker bra för mina behov.

Bättre Picasa i Windows-miljö

Socialt aktivare nätgemenskap.

Windows-användare anses med skäl vara privilegierade. Den stora målgruppen lockar till sig ett massivt utbud av program och -finesser som inte till fullo står till buds varken i Mac OS X eller Linux Ubuntu. Fotoassistenten Picasa 3 är bara ett exempel. Även om jag numera kan istallera programmet på både Mac OS X och Linux Ubuntu så betjänar Picasa mig bäst i Windows-miljö.

Det är en av många orsaker varför jag primärt (99,9%) sköter fotohanteringen med Googles fenomenala fotoassistent Picasa på Windows. Jag har Picasa installerad i version 3.1.0 på Windows, i version 3.0.5 på Mac OS X samt i version 3.0.0 på Ubuntu. I fotoredigering är Picasa-versionerna i praktiken likvärda - oberoende av operativsystem. Picasa är överraskande kraftfullt och mångsidigt men framför allt ett under i människovänlighet. I min vardags-miljö har det med lätthet konkurrerat ut alternativa fotoassistenter i Windows (Photo Gallery), Mac OS X (iPhoto) och Linux Ubuntu (F-Spot).

Google-bildtjänsten Picasa Web Albums erbjuder lagringsutrymme upp till 400GB. Det är så gott som obegränsat lagringsutrymme för digitalfoton. Men Yahoos ytterst populära webbaserade bildtjänst Flickr.com är förstås favoritsajten framför alla. Kopplingen till Flickr.com medför att jag med fotoassistenten Picasa 3 på Windows numera kan ta del i en socialt aktivare fildelningsmiljö. Med hjälp av gratis tillägget Picasa2Flickr får jag en liten knapp i Picasa som gör det enkelt att ladda upp bilder till bildtjänsten Flickr.com. Den automatiska, färdigt auktoriserade uppkopplingen finns tillsvidare bara i Windows-miljö. I framtiden får jag kanske skäl att lägga upp bilder också på den socialt aktiva nätgemenskapen Facebook. För det ändamålet finns det ett gratis tilläggsprogram till Picasa som gör att jag enkelt och auktoriserat kan skicka upp bilder till Facebook via Picasa. Via Picasa 3 kan jag vid behov lägga upp filmer på Youtube. Picasa 3 har i Windows och Mac OS X en enkel 'moviemaker' med funktioner som låter mig sammanfoga olika filmer, klippa filmerna, lägga till introduktionstexter och liknande.

Men även om jag gärna använder automatisk uppkoppling till Picasa Web Albums är jag inte alls tilltalad av ytterligare automatik i fotoassistenten Picasa - exempelvis visavi webbtjänster som Flickr, Facebook och Youtube. Det är varken jobbigt eller omständligt att direkt logga in på den aktuella webbtjänsten och göra uppladdningar via Windows Utforskaren (eller Finder i Mac OS X, eller Nautilus i Ubuntu). Det tar förstås udden av fördelen med automatik och integration i Windows-miljö. Men med mindre automatik håller jag å andra sidan dörren på glänt för en Picasa-miljö på Mac OS X (eller Linux Ubuntu).

Implementeringen av skrivar- och skannerfunktioner är definitivt bättre integrerad i Picasa 3 på Windows. Det syns bland annat i det att HP-skannern är integrerad i importfunktionen i Picasa 3.1.0 på Windows - men inte i Picasa 3.0.5 på Mac OS X. I Mac-miljö stöds iPhoto och Picasa enbart med import från kamera.

Online-partners för MS Office

Oberoende av operativsystemet.

Jag har en längre tid suktat efter en online-partner för min lokala kontorsprogramsvit MS Office 2000 Premium. Jag klarar mig i princip utmärkt med webbaserad fildelning av vanliga dokument.

Enkla och genialiska lösningar gör att jag och andra behändigt kan publicera och dela med oss av vardagens dokument på webben.

Jag kan numera fildela också i programsviten MS Office 2007 med hjälp av Microsofts gratis webbtjänst Office Live Workspace. Jag kan granska, dela och lagra mina Office-dokument över webben. Det krävs dock att jag har programsviten MS Office 2007 installerad på datorn för att kunna direkt komma åt och redigera filerna på webben. Webbtjänsten är gratis men kräver registrering. Min Live ID på Live Hotmail räcker bra till. Jag kan lagra tusentals office-dokument på Microsofts servrar och ge andra tillgång till dessa via lösenord. Office Live Workspace är dock inte en webbaserad Office-programsvit såsom Google Documents.

Ett djupare integrerat samspel mellan programsviten MS Office 2007 och Office Live Workspace kräver gratis tilläggsprogrammet Office Live Update (1.3). Automatiken i Office Live Update gäller dock bara för de nyare MS Office XP-, 2003- och 2007-versionerna. Inte min föråldrade kontorsprogramsvit MS Office 2000. Lagring och visningar i Office Live Workspace låter sig dock skötas manuellt.

I princip klarar jag mig utan MS Office 2007. Ordbehandlaren Word i MS Office 2000 är färdigt kapabel att lokalt öppna och deponera textdokument .doc-format (MS Office 2003). Men för att kunna öppna och deponera textdokument i Word i .docx-format (Office 2007) har jag installerat gratis tilläggsprogrammet Microsoft Office Compatibility Pack SP1. Och för att kunna öppna och deponera textdokument i Word i .odt-format (Openoffice 3.1) har jag därutöver installerat gratis tilläggsprogrammet Sun ODF Plugin for Microsoft Office.

I och med allt snabbare uppkopplingar på webben blir webbläsaren vårt viktigaste lokala datorprogram. Med webbläsaren når jag behändigt kontorsprogram på nätet, där jag också kan samarbeta med andra i samma dokument. Gratis webbtjänsten Google Documents är ett av de här kontorsprogrammen på webben. Google Dokument finns på svenska och har ordbehandlare, kalkyl-, kalender-, presentations- och enkätprogram. De som inte har köpt kontorsprogramsviten MS Office till sin dator, kan ändå öppna Office-filer, som jag och andra skickar, med webbtjänsten Google Dokument. Ordbehandlaren i Google Dokument öppnar utan problem textbilagor i .docx-format (Office 2007) och .odt-format (Openoffice 3).

Ett nytt smart OffiSync-tilläggsprogram bjuder på en lätt integration av Office-dokument på MS Office 2007 med webbtjänsten Google Documents. Gratis tilläggsprogrammet OffiSync är ett alternativ till den felande länken till en social samhantering av Office-dokument. Jag kan gratis granska och bearbeta samt dela och lagra mina Office-dokument med webbtjänsten Google Documents. Det krävs att jag har programsviten MS Office 2007 installerad på datorn för att kunna direkt komma åt och redigera filerna på webben. Tillägget Offisync är gratis men kräver registrering. Automatiken i Offisync gäller dock bara för de nyare MS Office XP-, 2003- och 2007-versionerna. Inte min föråldrade kontorsprogramsvit MS Office 2000. Lagring och visningar i Google Documents låter sig naturligtvis skötas manuellt.

Automatisk synkronisering av Office-dokument i online och offline låter i teori lockande. Men i själva verket är det inte alls så komplicerat att exportera eller importera enskilda Office-dokument på Microsofts Office Live Workspace eller Google Documents. Jag avinstallerar tilläggsprogrammen Office Live Update och Offisync som onödiga. Men jag sparar offline-funktionerna på Google Gears - tillsvidare.

Uppdatering:

Microsoft lanserar i slutet av 2009 en annonsfinansierad webbtjänst, Office Web Applications, som innebär att Office-programmen Word, Excel och Powerpoint i kontorsprogramsviten MS Office 2007 blir gratis tillgängliga på nätet. Och oberoende av operativsystemet faktiskt. En webbläsare på nätuppkopplad dator är det enda som behövs. Varken webbläsaren Internet Explorer och operativsystemet Windows förutsätts specifikt på datorn. Alla de grundläggande redigeringsfunktionerna ska finnas med i webbprogrammen. Flera personer kommer att kunna jobba med samma Office-dokument samtidigt. Och alla kommer att kunna se vilka förändringar som görs - samtidigt som de sker. Office Web Applications kommer att bli ett välkommet komplement för alla nuvarande Office-användare, framförallt för att online webbtjänsten medger ökad rörlighet. Man behöver inte släpa med sig datorn överallt, och det man jobbar med finns alltid tillgängligt online.

Den konkurrerande webbtjänsten Live Documents lovade i tidernas början gratis samma design och funktionalitet i webbprogrammen som i lokala programsviten MS Office 2007. Men det blev aldrig något av Live Documents. Eller blev det istället Microsofts Office Web Applications?

Fildelning i dokumentformat

Få texter upplästa som ljudspår.

Gratis webbtjänsten Scribd.com har fångat min och många andra användares uppmärksamhet. Anledningen är de enkla och genialiska lösningarna som gör att jag och andra kan dela med oss av vanliga dokument på webben.

Ja, det handlar faktiskt om helt vanliga dokument, som Word-, Pdf-, Powerpoint och Excel.

Fokus ligger på det skriftliga och att folk delar med sig av allt från dikter och visdomsord, till essäer, romaner och faktaspäckade avhandlingar med siffror och levande diagram. Om jag har tur kan jag få betalt genom att sälja mina verk i fysiskt pappersformat. Oavsett vilken fil-ändelse dokumentet har när det laddas upp det, konverteras det automatiskt till ett flertal olika format. En kul finess är att ett av dessa är filtypen mp3. Jag kan alltså få texter upplästa som ljudspår.

Scribd.com är användbar om jag exempelvis vill dela med mig ett vackert bildspel, men tycker att det är för stort att mejla. Jag kan till och med använda Scribd.com för publikation av dokument på webben - utan att ha en egen hemsida. Scribd.com laddar upp mitt dokument från datorn och sedan kan andra fritt se det i webbläsaren. Ingen behöver registrera sig eller logga in. Det är verkligen enkelt och praktiskt. Med hjälp av Scribd.com kan jag konvertera dokument i olika format - automatiskt till och från - vilket annars inte är självklart och lätt i olika fall.

Jag kan publicera samma dikt som dokument i html- och pdf-format, under en namngiven eller anonym skribent, i ett samlat textbiblioteket på Scribd.com. Om jag bara skriver publikt då och då, kan Scribd.com till och med vara ett bättre alternativ än en blogg, som ju i princip bör fyllas på regelbundet. Jag föredrar Scribd.com - med konverteringar till och från - i synnerhet om jag ställer öppen och lätt åtkomst till originaldokument i Office-format i främsta rummet.

Flashbaserade dokumentläsaren Scribd iPaper är en allvarlig konkurrent till traditionella dokumentläsaren Adobe Reader. Scribd iPaper fungerar ungefär som ett slags Flickr eller Youtube, men istället för bilder och videoklipp handlar det om dokument, som Word-, Pdf-, Powerpoint och Excel. Och jag behöver bara webbläsare - jag slipper ladda ner och installera något lokalt program. Jag kan läsa publika iPaper-dokument på fristående webbsidor - eller inbäddade i webbsidor. Jag behöver alltså inte alltid lämna den webbsida som jag håller på med.

På den slagkraftiga adressen Acrobat.com hittar jag en handfull online gratisgodis. Det är inte sagt om någon bit är helt färsk, men gammalt gott som ordbehandlaren Adobe Buzzword och fildelaren Adobe Share finns där. Alltsammans är Adobe-svart och snyggt. En viss integration under ytan kan skönjas. Inne i filsamlingen (My Files) finns en knapp för att komma till Buzzword-dokument, eller skapa ett nytt dokument. Det känns som ett första steg på vägen i alla fall - mot ett kontor på nätet.

Adobe har lanserat en egen allvarligt tagen konkurrent till sin dokumentläsare Adobe Reader - flashbaserade fildelningstjänsten Share på Acrobat.com. Jag kan läsa publika Share-dokument på fristående webbsidor - eller inbäddade i webbsidor. De flesta filformat kan läsas med dokumentläsaren i Share via webbläsaren - pdf, officepaket, bildfiler med mera.

Jag har svårt att placera den ena dokumentläsaren framför den andra. Gratis insticksprogrammet Adobe Flash Player behövs på datorn i både Scribd iPaper och Adobe Share. Fildelningstjänsten Share är kanske att föredra om flash-baserade ordbehandlare Buzzword på Acrobat.com annars är i bruk. Å andra sidan bjuder dokumentläsaren Scribd iPaper på ett fenomenalt blädderverktyg för digra office- eller pdf-publikationer. Tiden får visa.

Skräpbilagor från Apple iWork

Spara textdokument i rtf-format.

Det är rentav patetiskt hur mycket Mac-nördarna påminner om Linux-nördarna. I samband med mina forskningsresor i Linux Ubuntu har jag stött på en massa (99%) struttiga och illvilliga forum-skribenter. Jag har inte tidigare haft nöjet att bläddra i olika Mac-forum. Inte förrän jag nyligen begav mig på en virtuell forskningsresa i ämnet .cwk.

Det ämnet visade sig vara en levande legend. Filtypen .cwk produceras av ordbehandlaren Pages i Apples Office-programsvit iWork. Apples iWork är ett separat betalpaket (99 euro) som inte levereras gratis tillsammans med Mac OS X. Samtliga läsprogram (.cwk-Viewer) för Pc-datorer i Windows är separata betalprogram (19 euro). Apple-miljön är en högst ogästvänlig och trumpet tillsluten miljö för utomstående. Men - Apples gratisprogram TextEdit avläser inte heller textdokument i .cwk-format? Mycket överraskande. Gratisprogrammet Windows Wordpad avläser ohämmat både Word-filer (.doc) och Works-filer (.wri).

Att nu .cwk-legenden är aktuell i lotshemmet beror på att lotshustruns kompis, ingeniören, förpestar sin omgivning med skräpbilagor i .cwk-format. Ingeniören verkar inte vara så hemma på detta med olika filformat. Även om ordbehandlaren Pages i programsviten iWork är ouppdaterad (iWork .06/iWork .08) så kan Pages utan problem spara textdokument i .rtf-format - eller exportera iWork-texter i portabelt .pdf-format. Ett stort mysterium är att ingeniören bevisligen (2008) lyckats skicka en Word-bilaga i .doc-format.

Lotshustrun lider inte nämnvärt av ingeniörens brutala metoder. Hon är stadd med en provisorisk teknik att avläsa textdokument i .cwk-format. Hon laddar ner bilagan på hårdskivan och öppnar dokumentet med Windows Wordpad (eller MS Word). Dokumentet innehåller mest skräpkoder men mitt i allt finns originaltexten. Och texten låter sig snällt hackas (copy/paste) till ett nytt Word-dokument. Lotshustrun mejlar ingeniörens text vidare till omgivningen som Word-bilaga i .rtf-format. Ingeniörens hackade text är full av exotiska specialtecken i stället för skandinaviska å,ä,ö och € för euro. Men om viljan är god är .rtf-dokumentet helt läsbart.

I stället för att nöja mig med en halvylle-lösning i Windows Wordpad (eller MS Word) googlar jag efter proffsigare lösningar. Problemet med .cwk-formatet är överraskande allmänt. Och merparten av alla svarsinlägg (99%) i olika Mac-forum är chockerande struttiga och illvilliga. Men min lustresa är inte förgäves. Jag uppdagar att det i praktiken bara finns en lösning på .cwk-problemet och det är ett proffsigt betalprogram (19 euro). Och om jag dessutom tolkar Mac-nördarnas genmäl rätt så hävdar de med en mun att den enda rätta lösningen på .cwk-problemet är en Mac-dator med iWork? Mycket opraktiskt.

Anteckningsblock på webben

Virtuella skattgömmor försvinner.

Google Notebook är en fiffigt enkel klippbok - ett urpraktiskt virtuellt anteckningsblock för webbklipp. Ibland sparar jag åt mig delar av en artikel, eller ett inlägg på en sida, som jag läst på webben. Bokmärkning sparar visserligen en länk till hela sidan men det hjälper inte om jag direkt vill komma åt det mest intressanta innehållet på sidan.

Och det är inte sagt att källmaterialet finns kvar i evighet. Med Google Notebook är det enkelt att markera och spara delar av en sida, med både fungerande länkar och originalbilder i behåll. Källans länk sparas automatiskt så att jag vid behov enkelt hittar tillbaka till källsidan. Google Notebook är dessutom tillgängligt från vilken dator som helst på internet. Jag slipper mejla mig själv kopior av handgjorda klipp.

Sorgliga nyheter: Gratis webbtjänster är flyktiga fenomen. Utvecklingen av det virtuella anteckningsblocket Google Notebook läggs ner. Existerande användare kommer kunna använda webbtjänsten ett tag till, men inga nya användare accepteras. För min del betyder det att ytterligare en skattgömma för virtuella webbklipp försvinner.

Det finns förstås alternativa verktyg för virtuella webbklipp. Nackdelen är att dessa verktyg, exempelvis gratisprogrammet Clipmarks, ska installeras lokalt på hemdatorn. Clipmarks är därigenom inte globalt tillgänglig från vilken dator som helst på internet. Det är däremot webbaserade ordbehandlingstjänsten på Google Docs. Till ackompanjemang av windows-funktionen copy/paste kan jag i Google Docs faktiskt göra hur maffiga webbklipp som helst. Begränsningen i Google Docs är att jag inte automatiskt kan publicera en aktiv dokumentförteckning utan bara visa upp ett publikt webbklipp i taget.

Skärmdump och video med Jing

Programmet är intuitivt och lätt.

Publicister vet att program som tar skärmdumpar ('Screen Capture') kan vara oumbärligt. Jag använder skärmdumpar för att dokumentera eller göra bloggen mer illustrativ. Ibland händer det sig att jag vill kunna skicka en bild eller kanske till och med spela in video vad som sker på skärmen ('Screencast'). Eller så vill jag rentav visa för någon hur något fungerar.

Jing Project är ett läckert gratisprogram som finns för Windows och MacOS. Programmet gör det möjligt att smidigt ta statisk skärmbild eller video av bildskärmen. Jing förutsätter att Microsoft .NET 3 Framework är installerad på datorn. Kapasiteten på webblagret och bandbredden räcker bra till för mina sporadiska behov. Den som använder programmet ofta märker dock snabbt att man inte kommer långt med 2GB lagringsutrymme på webben. Och då blir också månadens bandbredd på 2GB förbrukad inom några dagar.

Trots begränsningarna i kapasitet är Jing användbar - och mångsidig. Jag kan välja vilka delar av skärmen jag vill spela in, till exempel hela webbläsaren, eller ett urklipp som jag ser längre nedanom. När jag är klar kan jag välja att ladda upp till betjäntens server - eller till Ftp. Eller till Flickr om det är en bild. Jag kan dessutom gå in och rita lite pilar eller skriva nån text direkt via programmet. När väl filen är på betjäntens server så har jag webb-adressen till filmen eller bilden i min urklippshanterare (alltså ctrl-v/cmd-v). Mycket praktiskt. Och väldigt mycket smidigare än att krångla med att ta en bild, leta upp den, och sedan lägga den på nåt webbspace. Att jag dessutom kan spela in video gör det hela ännu roligare.

Efter att jag installerat Jing flyter liten gul bubbla flyta på högerkanten av mitt skrivbord. För jag musen över den visas tre val - 'Capture' för att fånga bilder eller video, 'History' som hyser allt jag gjort eller som jag kommer att göra med Jing. Och slutligen 'More' som gömmer övriga funktioner.

Hur använder jag då Jing? Jo programmet är intuitivt och lätt. Jag pekar på den gula bubblan och klickar sen på 'Capture', håller den vänstra musknappen nedtryck och väljer valfri rektangulär yta - och släpper musknappen. Jag får bestämma om jag vill ha statisk bild eller video. Boroende på valet erbjuds lämpliga redigeringsoperationer. Bilderna sparas som en PNG-bild (.png) medan fillmen sparas som en SWF Flash-fil (.swf). Under processen mörktonas allt annat på skärmen - vilket jag tycker är en mycket proffsigt.

Efter att bilden är fången, eller videon inspelad, kan jag leka med den genom att lägga till text, pilar och effekter. Sedan kan jag antingen spara bilden eller videon på min hårddisk - eller ladda upp dem till Screencast.com via Jing. Screencast.com är som en YouTube men för skärmdumpar. Alla skärmdumpar och inspelningar jag gjort med Jing finns tillgängliga via historiken. Tar jag bort en tas den också bort från både historiken och från Screencast.com.

Sakkunskap i uppslagsverk

Lätt att själv skriva in en artikel.

Oavsett vad jag undrar över är internet en fantastisk källa för information.
I dag struntar jag, som många andra människor, i att köpa upplagsböcker. Jag använder istället sökmotorer som Google för att få koll på mina funderingar. Problemet med Google är att jag ofta får för många träffar och då är det svårt att snabbt hitta rätt.

Träffar på gratis uppslagssajten Wikipedia kommer lyckligtvis högt upp på träfflistans första sida och det gör sökningarna mycket lättare.

På ytan ser det öppna uppslagverket Wikipedia ut som vilket uppslagsverk som helst. Jag skriver in ett sökord, till exempel 'Bourgeois bohemian' (Bobo), och får då läsa en beskrivande text (på engelska) om fenomenet. Nätupplagorna av de kommersiella uppslagsverken, exempelvis Encyclopedia Britannica, fungerar på precis samma sätt.

Under ytan är skillnaden stor. Vanliga uppslagsverk skrivs av experter. De får naturligtvis betalt för att skriva och därför kostar webbtjänsten pengar. Wikipedia däremot är ett amatörprojekt där användarna själva skriver alla texter. Svenska är ett stort språk på Wikipedia. Större än både spanska och ryska. Men jag är naturligtvis inte låst till de svenskspråkiga artiklarna. Det är lätt att byta till de engelskspråkiga artiklarna.

Man skulle tycka att ett uppslagsverk, där vilken som helst surfare fritt kan skriva inlägg och ändringar, skulle resultera i en enda soppa av kontroversiella fakta. Men så har tydligen inte skett i fråga om det öppna uppslagverket Wikipedia. Uppslagsverket har snart över åtta år på nacken och inga egentliga hinder har hittills ställts för vilda tillskapelser eller vrånga uppdateringar av fakta. De engelskspråkiga vetenskapliga artiklarna i Wikipedia är i stort sett lika tillförlitliga som motsvarande artiklar i uppslagsverkens flaggskepp - Encyclopedia Britannica.

Hur man än gör är grundtanken i Wikipedia att det ska vara lätt både att söka efter en text - och att själv skriva in ett nytt inlägg. Om jag vill skriva eller komplettera en artikel klickar jag bara på menyvalet 'redigera'. Wikipedia har många och aktiva användare och en felaktig uppgift rättas snabbt till. Jag tror bestämt jag ska prova på saken.

Backup & synkronisering

Vardagliga, personliga datafiler.

Jag använder numera Microsofts gratis synkroniseringsprogram SyncToy. Synctoy används för att synkronisera, skuggkopiera datafiler mellan olika mappar - på min lokala dator eller en annan lokal dator - eller en annan dator i nätverket. Via en näthårddisk eller en portabel usb-minnesenhet.

Synkrona mappar är bra då jag använder flera datorer och vill ha kopior av samma datafiler.

Eller synkrona säkerhetskopior av mina datafiler. Säkerhetskopior på en portabel usb-minnessticka syns bra både i Windows XP och Vista. Och via SyncToy får jag synkrona skuggkopior från usb-minnet på andra datorer.

Min stationära xp-dator Scaleo har ingen inbyggd säkerhetskopieringsfunktion (backup). Inte heller lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. Men det har den bärbara vista-datorn Nemi. Windows Vista bjuder på automatisk säkerhetskopiering. Med en automatisk återställningsfunktion. Av datafiler således.

Då är det alltså inte fråga om Windows Systemåterställning, som är en helt annan sak. Datafiler berörs nämligen inte i den funktionen. Det är heller inte fråga om att ta en fullständig spegelkopia av datorns hela hårddisk. Och att sedan använda spegelkopian till att återställa innehållet på hårddisken.

Med backup menar jag säkerhetskopiering av vardagliga, frekventa och personliga datafiler. Som inte går att återställa om det unika originalet förstörs. Som film- och videofiler. Eller musik- och audiofiler. Eller foto- och bildfiler. Eller adress- och dokumentfiler. Eller e-postmeddelanden. Eller bokmärkta Favoriter.

Allt detta går behändigt att säkerhetskopiera, och vid behov återställa - automatiskt - i Windows Vista. Bärbara vista-datorn Nemi har en speciell 10GB säkerhetspartition på hårdskivan för ändamålet. Jag låter dock inte resurskrävande film- och videofiler kopiera sig automatiskt. Det gör jag hellre för hand på den gemensamma nätresursen Maxtor NAS. Med säkerhetskopior på portabla, usb-kopplade Maxtor OneTouch.

Musik- och audio-filer samt foto- och bildfiler är numera koncentrerade till hemmets nöjesdator och får gärna säkerhetskopieras automatiskt. E-posten är globalt online-arkiverad på Gmail. Jag behöver egentligen inte lokala kopior av e-posten på hårdskiva. Men nog av kontaktuppgifterna i adressboken. Bokmärkena är globalt online-arkiverad på Foxmarks. Med lokalt synkroniserade kopior i webbläsaren.

Gratisprogrammet SyncToy gör synkroniserade säkerhetskopior av de dokumentmappar som jag frekvent hanterar och gör ändringar i. Och som jag vill återanvända i andra datorer. Eller tillsammans med portabla programvaror.

Säkerhetskopiering, med möjlighet till återställning, är faktiskt ett nödvändigt ont. Därför är det bra att funktionerna nu finns som automatiska i Windows Vista. Det räcker bra till för de flesta.

Fildelning behöver inte vara så invecklat och mångfacetterat som i mitt fall. Men jag behärskar det - med en rejäl nypa disciplin och systematik.

Uppdatering:

I mitt fall kan automatisk säkerhetskopiering i Windows Vista alternativt köras också på usb-kopplade minnesenheter, som exempelvis 8GB Kingston Flash Drive, eller 750GB Maxtor OneTouch.

Interaktion i sociala nätverk

Påminnelsetjänst i webbkalendern.

Höstens 2008 potentiella lotsningsmiljö för rörliga (sociala) medborgare fyller Web 2.0 kraven. Deltagarna förutsätts acceptera och utnyttja interaktionen i sociala nätverk i någon form.
Målet är att överbrygga generationsklyftan med att engagera barnbarnen i seniorlotsningen.

Datorns operativsystem behöver inte vara MS Windows. Och - webbläsaren behöver inte vara MS Internet Explorer.

Webbläsaren Mozilla Firefox är exempelvis ett naturligt alternativ i Linux-operativsystemet Ubuntu.

Linux Ubuntu används dock bara i bakgrunden. Som ett säkringssystem i verifieringen av allmängiltigheten i webbaserade online-tjänster. Online-tjänsterna ska vara helt oberoende av dator, webbläsare och OS-plattform. Den offentliga lotsningsmiljön erbjuder med största sannolikhet Windows-baserade cafédatorer med Internet Explorer som webbläsare. Deltagarnas egna bärbara hemdatorer används om hemdatorn och lotsningsmiljön erbjuder trådlös wlan-uppkoppling på webben.

Den röda tråden och utgångspunkten i lotsningsprogrammet är vardaglig användning av Googles webbaserade söktjänst. I kommunikationen används Googles webbaserade e-post Gmail. Och i hanteringen av e-postens bilagor utnyttjas Googles webbaserade office-programsvit.

Office-programsviten Google Docs har utvecklats i snabb takt. Layouten och funktionaliteten i Google Docs påminner alltmer om Microsoft Office. När man använder Google Docs har man möjlighet att också bjuda in andra till samarbete i det man skriver på webben. Denna funktion kan med fördel utnyttjas interaktivt i lotsningsprogrammet. Exempelvis i vardaglig text- eller ordbehandling på webben.

Lotsningen utnyttjar som administrativ stomme Googles webbaserade kalender. I interaktiv bokning av lotsningstillfällen. Och som påminnelsetjänst.

Interaktivitetsgraden i e-posten, dokument- och kalenderhanteringen är naturliga mätare av aktivitet. Googles webbaserade sökhistorik är naturlig mätare för användningsgraden av Google söktjänst. Inloggningen på Googles användarkonto måste dock slipas till en rutinåtgärd i samband med uppstarten av Googles söksida.

Kopior av levande webbsidor

Länken är ju densamma varje dag.

Webben väldigt dynamisk idag. En webbsida kan se ut på ett sätt ena dagen, och på ett annat en annan, fast länken är samma. Det här är ett av problemen med de bokmärkestjänster som finns. Ett annat är att servern krashar eller att källsidor försvinner; de plockas ner, de raderas med vilje eller misstag.

Gratis webbtjänsten Google Notebook är en fiffigt enkel klippbok - ett urpraktiskt virtuellt anteckningsblock.

Google Notebook är via fildelning tillgänglig från vilken dator som helst på internätet.

Ibland sparar jag bara vissa delar av en virtuell artikel, eller av ett intressant inlägg på webben. Bokmärkning (Spara som Favorit) sparar en länk till hela sidan och det hjälper inte om jag snabbt vill komma åt ett visst klipp av innehållet. Med Google Notebook är det i princip enkelt att markera och spara delar av en sida - med aktiva länkar (och bilder) i behåll. Källans länk sparas också automatiskt så att jag vid behov enkelt hittar tillbaka till källsidan. Det är inte alltid sagt att källmaterialet finns kvar i evighet. Inte heller en försvunnen källas bildmaterial.

Här har gratis bokmärkestjänsten Iterasi ett hål att fylla. Iterasi-tillägget finns för webbläsarna Internet Explorer och Mozilla Firefox. Webbtjänsten Iterasi är en väldigt intressant alternativ dokumenterings- och fildelningstjänst. Det är inget fel på de bokmärkestjänster som finns men Iterasi sticker ut från mängden genom att tjänsten inte bara lagrar en länk, utan hela webbsidan, som den är vid tillfället jag bokmärker den - med aktiva länkar (och bilder) i behåll.

Webbtjänsten Iterasi passar utmärkt för arkivering av dynamiska webbsidor som kan se ut på ett sätt ena dagen, och på ett annat en annan. Exempelvis dagstidningen Hufvudstadsbladet. Länken är ju densamma varje dag men innehållet förnyas. I princip kan webbtjänsten Iterasi arkivera en statisk kopia av vilken (dynamisk) webbsida som helst. Och jag kan sedan lägga ut länken till arkivsidan i något inlägg i offentligheten på webben.

Det är inte sagt att Iterasi-materialet heller finns kvar i evighet på en gratis webbtjänst. Kontrollfreaks kan ty sig till solidare metoder för att fängsla flyktigt webbinnehåll - med elektroniska pdf-kopior eller grafiska skärmdumpar. Men då ska man givetvis ha eget hemsideutrymme för att kunna publicera kopiorna på webben.

Uppdatering:

Deponeringen (Notarize) i Iterasi fungerar klanderfritt med webbläsaren Mozilla Firefox. I Internet Explorer hänger deponeringen av vissa dynamiska webbsidor däremot upp sig på ett felmeddelande (iNet Framework).

Virtuella skrivbord på webben

Webb 2.0 funkar ju i alla OS-miljöer.

Att registrera ett gratiskonto på Diino.se går på en kick och det ger mig 2Gb utrymme för webblagring och fildelning. Överföringarna till och från Diino är säkrade på ett sätt som räcker också inom företagsvärlden.

Jag hämtar hem/installerar ett litet windows-program (som går att köra från en usb-pinne).

Och efter inloggning - är det bara att dra-och-släppa dokument, musik, videon eller något annat till Diino-kontot. Imponerande snyggt gjort är det också och allt på Diino-kontot har jag tillgängligt från varje nätansluten dator.

Det som verkligen lyfter Diino är möjligheten att dela ut webbmappar med lösenord - eller mejla en länk som gör att andra kan ladda hem en fil. Säker lagring är inte heller det enda Diino erbjuder - med ett användarkonto medföljer också krypterad e-post och möjligheten att strömma sin musik till vilken nätansluten dator som helst.

I grunden påminner de nya webb 2.0-tjänsterna om fildelningen i Diino. Men Diino är en windows-baserad tjänst. Webb 2.0-applikationer funkar ju online i alla OS-miljöer - i princip. Webb 2.0-multimediaskrivbord (som Wixi) och webb 2.0-projektskrivbord (som Stixy) öppnar sig direkt i webbläsaren.

Wixi - Ett multimediaskrivbord på nätet

Den webbaserade fildelningstjänsten Wixi.com är ett multimediaskrivbord som öppnar sig i webbläsaren. På skrivbordet lägger (laddar) jag upp mina multimediafiler - bilder, musik och film. Den integrerade mediaspelaren spelar upp materialet direkt i webbläsaren. De flesta filformat stöds. Det är bara att logga in på skrivbordet och så har jag tillgång till mina filer från vilken nätansluten dator som helst.

Det är skäl att vara medveten om att filerna är publika från början. Alla som är Wixi-medlemmar kan i princip se filerna. Jag måste aktivt ändra, när jag laddar upp, om jag inte vill att andra på Wixi ska kunna se filerna (och kopiera dem till sina Wixi-skrivbord).

Wixi handlar om att dela med sig av så mycket som möjligt. Man kan gå in på andras Wixi-bord, hålla muspekaren över en fil och välja att lägga den till sitt eget Wixi-skrivbord. Det är verkligen enkelt att kopiera andras multimediafiler. Det går också att skicka en länk till vänner och bekanta så att de kan se filen i webbläsaren - utan att behöva vara medlem på Wixi. Givetvis kan man också bädda in filen på bloggen eller webbsajten.

Begränsningarna i användningen är inte oöverkomliga. Jag kan ladda upp filer som är 100MB stora till mitt lagringsutrymme på 3GB och jag kan titta på 500MB av mina uppladdade multimediafiler per dag.

Stixyboard - Att planera på anslagtavla

På den webbaserade fildelningstjänsten Stixy.com kan jag gratis skapa anslagstavlor (stixyboards) i webbläsaren. Anslagstavlorna kan jag sedan dela ut till mina samarbetsparter. På anslagstavlan kan jag och samarbetsparterna placera små anteckningar, bilder, filer och att-göra-lappar. Man kan använda anslagstavlor för allt möjligt - att planera samkväm, projektarbeten eller publikationer.

Det hela syns fungera väldigt smidigt och lätt. Det är enkelt och roligt att jobba med Stixy. Det är ett intuitivt sätt att jobba utan mappar och olika dialogrutor. Men Stixyboard saknar tillsvidare egentliga respons- och chatverktyg för samarbetsparter att diskutera eller lämna feedback. Det minskar möjligheten att använda stixyboard som ett proffsigt projektverktyg. Kommunikationslösningar så som chat, mail och liknande är dock på väg. Stixy (beta) är som många andra webb 2.0-tjänster ett "work-in-progress".

Konsumentvänligt Office-paket

OpenOffice.org känns så onaturligt.

Jag har obegränsad tillgång till kontorsprogramsviten MS Office 2000 Premium. Och jag har inga större orsaker att avstå från den - eller att självmant uppgradera till programsviten MS Office 2007. Programpaketet Office 2000 har klarat migrationen från Windows NT4 till Windows 2000 - och till Windows XP. Och jag hoppas det hänger med i migrationen till Windows Vista.

Programsviten MS Office 2007 är ingen billigvara - 482 euro.

Men ingen jag känner köper denna version. Alla har en skolelev i bekantskapskretsen. Bulvanpriset för programsviten MS Office 2007 Home & Student är endast 130 euro.

Jag är dessutom nöjd med MS Office 2000. Och programsviten fungerar bra också på lite äldre datorer. De nya x-filerna i MS Office 2007 klarar jag av i MS Office 2000 via tillägget Microsoft Office 2007 Compatibility Pack. Konverteringen för konkurrerande Office-paket sköter jag vid behov med den webbaserade tjänsten Docx Converter.

Programsviten MS Office 2007 går nu online/live med tillägget Office Live Workspace. Jag kan gratis granska, dela och lagra mina Office-dokument över nätet. Det krävs dock att jag har MS Office installerad på datorn för att kunna komma åt och redigera filerna. Webbtjänsten är gratis men kräver registrering. Min Live ID på Live Hotmail räcker bra till. Totalt kan jag lagra 1000+ dokument på Microsofts servrar och ge andra tillgång till dessa via lösenord.

Jag har dessvärre saknat den bekanta programsviten MS Office i Linux-miljön. Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon bjuder endast på konkurrerande snarlika Office-alternativ. Jag har inte förmått mig att självmant använda Office-alternativ såsom programsviten OpenOffice.org. Ett alternativ ser dock ut att bjuda på den bekanta Office-miljön i Ubuntu - den webbaserade Office-tjänsten Live Documents.

Live Documents är en ny gratis webbaserad kontorsprogramsvit som är helt kompatibelt med Microsofts Office 2007. Både till utseende och till beteende. Idén liknar den bakom Google Docs där användare kan skapa, redigera och dela dokument över nätet. Live Documents är webbaserat men det kan, som ett tillägg i MS Office 2000, också användas offline.

Live Documents synkroniserar (Push & Pull) automatisk offline-dokumenten på MS Office 2000 med online-dokumenten på webben. Det gör Live Dokuments till ett praktiskt Office-verktyg i Linux-miljön. I samspel med MS Office 2000 i windows-miljön.

Microsoft tar på allvar upp konkurrensen med webbaserade Office-produkter. Men Office Live Workspace är inte en webbaserad Office programsvit såsom Google Docs eller Live Documents. Det är fråga om gratis webblagring - och fildelning. Användarna slipper mejla varandra officedokument - eller synkronisera dokumenten på olika datorer via portabla flashminnen.

Google Docs, Googles webbaserade Office-alternativ har många entusiaster. Själv har jag inte förmått mig att ersätta Word, Excel och PowerPoint med alternativen i Google Docs. Men jag använder med framgång Google Docs som publikationsverktyg på webben - bland annat för inlägg kring Linux-problematiken under mina självstudier.

Office-konkurrenten Zoho är ett sammelsurium av programsviten OpenOffice (offline) samt Live Documents och Live Office Workspace (online). Zoho låter numera läsa dokument från den webbaserade ordbehandlaren Writer även när man inte var uppkopplad till internet. Zoho har kompletterat sina verktyg med en plugin till Microsofts Office 2007. Med hjälp av denna kan man spara sina dokument från Microsofts Office-program direkt till sitt Zoho-konto på webben. De ger också möjligheten att koppla webb-mapparna så att de ser ut som vilka mappar som helst på datorn. Det gör det enkelt att alltid nå sina Zoho-filer via webben.

Även om Zoho-alternativet erbjuder mycket så anser jag med fog att Live Documents är ett mera konsumentvänligt Office-alternativ. Zoho synkroniserar vid behov offline- och online-dokumenten men sparar dessvärre dokumenten i sitt eget filformat. Live Documents synkroniserar offline- och online-dokumenten automatiskt - och utnyttjar i direkt samspel Microsofts Office-filformat i dokumenten.

Uppdatering:

Dessvärre går jag ännu april 2008 i väntan på Live Documents. Ännu har inte min registrerade användarkod aktiverats. Offline-funktionen Live Documents Desktop Client kräver inloggning.

Uppdatering:

Programsviten MS Office går visserligen live med online tillägget Office Live Workspace - men - automatiken i inlägget Office Live Add-in gäller bara för MS Office XP-, 2003- och 2007-versionerna. Inte för min MS Office 2000. Lagringen och visningarna i Office Live Workspace låter sig dock skötas manuellt.

Hålla kontakt via mejlinglista

Deltagarna måste ju registrera sig.

Mejlinglistan är ett fantastiskt kommunikationsmedel i kompisnätverk. En mejlinglista, eller en e-postlista som det egentligen kallas, är inget komplicerat. Det bygger på den helt vanliga e-posten. Skillnaden är att medan vanlig e-post närmast används för kommunikation mellan två parter används mejlinglistan när många ska kommunicera med varandra.

Var och en använder sina egna mejlprogram. Det behövs inga krångliga installationer.

Enskilda deltagare behöver inte hålla reda på vilka personer de ska skicka sina mejl till. Det enda som behövs är e-postadressen till en mejlinglista.

Nätverket Seniorhuset använder vid behov mejlinglistor som tillhandahålls som tilläggstjänster i nätsamfund - på MSN Groups - på Google Groups - på Yahoo Groups. Kommunikationen är i praktiken alarmerande ensidig. Så till vida ensidig att varken Google Groups eller Yahoo Groups är i aktiv produktion. Seniorer gillar inte kompisnätverk i den virtuella bemärkelsen.

Har då en obunden mejlinglista fördelar framför dessa communities - nätsamfund. En bra obunden mejlinglista är t.ex. den webbaserade gratistjänsten Coollist.com. Funktionerna är likartade som i nätsamfund - en aktiv värd och administratör behövs. Gratistjänster är reklamfinansierade - så deltagarna måste också här registrera sig. Det är förstås gratis och snabbt gjort, men det är ändå ett hinder.

En mejlinglista kan förstås användas för envägskommunikation - men om jag bara skickar ut mejl till många människor är mejlinglistan nog inte den bästa lösningen. I det fallet är det bättre att använda funktionen utskickslista i e-postprogram som Outlook Express eller Mozilla Thunderbird. Och så gör faktiskt Nätverket Seniorhuset med erbjuda prenumeration på länktips - på e-posten.

En helt annan fråga är om e-posten överhuvudtaget är ett tryggt kommunikationsmedel. Merparten av seniorerna i lotsningsprogrammen undviker numera att öppna bilagor - eller att klicka på länkar i meddelandet. Klokt - för de är attraktiva måltavlor för skräppost med illvilliga trojaner. Klokt - men trist.

Uppdatering:

Vad finns då för alternativ? Flödeslösningar som page2rss.com är intressanta. Likaså upptrampade webbspår som trailfire.com. Ingendera lösningen kräver aktivitet, virtuella kompisnätverk - eller personlig registrering. En webbläsare och rss-prenumeration är allt som behövs.

BlogMusik med lagen på sin sida

Alla snackar om Deezer.com

Lotshustruns studier i franska börjar ge spinnoffs.

Studiegänget lyssnar till en av Joe Dassins pärlor - Indiansommar - L'été indien.

Lotshustrun har dock fördelen att kunna lunta på lyriken till sångstycket. Originallåten, med Joe Dassin, finns endast att lyssna till på gratis musiksajten Deezer.com. Underligt nog.

Världens första fria och lagliga sökbara musikkatalog, har franska sajten Deezer.com kallat sig själva. Hur laglig sajten egentligen är i Finland råder delade meningar om, men internetvärlden har tagit sajtens musikkatalog till sig med hela sitt hjärta. För något år sedan lanserades BlogMusik.net som lät besökarna strömma vilken musik de ville direkt i webbläsaren. Efter några månader fick de stänga, nu har de avtal med Sacem, frankrikes motsvarighet till Teosto, som gör att de får behålla tjänsten. De har bytt namn också, Deezer.com klingar bättre internationellt.

Deezer.com är en fransk sajt som strömmar musik från ett stort antal musikartister. Människorna bakom sajten hävdar att de följer alla upphovsrättslagar, men de rasande skivbolagen håller inte med. Man har skrivit avtal med Sacem – en fransk motsvarighet till Teosto. I och med avtalet betalar sajten en del av sina reklamintäkter till Sacem.

Det finns över 200.000 låtar från artister från bl.a. 60-talet - som t.ex. Beatles. Över 300.000 registrerade användare laddar själva upp sin musik på Deezer.com. Andra användare kan sedan söka efter låtar och lyssna på musik helt gratis i sajtens spelare, men inte ladda ner den – men nog blogga och dela med sig - ungefär som ett YouTube fast bara med musik.

Fast jag inte lagligt kan köpa L'été indien på nätet så jag kan ändå banda låten från Deezer.com, med ljudinspelnings- och -redigeringsprogrammet Audacity. På Deezer.com kan jag dessutom leta upp mina favoritlåtar från 60-talet, sätt ihop en spellista med dem och lyssna. Helt gratis och alldeles lagligt. Nästan för bra för att vara sant.

Det känns jobbigt och obekvämt att lyssna till musik på grammofon från vinylplattor. Det är otroligt lätt att hitta och lyssna till samma låtar på Deeezer.com. Jag kommer snabbt underfund med att det egentligen är bara mina Beatles-skivor som jag har lust att digitalisera. Och nu kan jag enkelt och mödolöst banda dem från Deezer.com. Utan att jag saknar det nostalgiska knastret.

Det är förstås inte bara musiken som jag gillar. Jag är ganska tänd på att samla på musikvideon. Och jag hittar faktiskt videoklipp med L'été indien och Joe Dassin. Men videon är inte alls så lätt att ta åt sig. Sist och slutligen är det bara Download-sajten FlashLoad som klarar av Dailymotion-klippet.

Jag har inte kommit någon vart med mina egna videosnuttar. Så, jag kan inte motstå frestelsen att ladda upp en version till av musikvideon med L'été indien och Joe Dassin på YouTube.com. Den är nämligen inte identisk med dem som redan fanns. Men nu är jag för första gången medveten om att jag gjort något olagligt.

Egen fildelning i Live Messenger

Live Messenger kontaktar ungdomarna.

En virtuell näthårddisk är ett förträffligt medel för privat fildelning. Och det är inte alls fråga om någon lagstridig öppen fildelning utan om en ytterst privat och lovlig transaktion. Precis som att skicka en kopierad cd-skiva på snigelposten. Då kommer jag inte heller i klammeri med upphovsrättsorganisationerna.

Virtuella hårddiskar har numera mer än tillräckligt med lagringskapacitet. De räcker alldeles utmärkt till också för förmedling av musikstycken och videosnuttar. Samma kan man säga om bilagors obegränsade storlek i nya webbmejl-tjänster.

Men jag kan faktiskt skicka e-post med jättebilaga - utan att vara registrerad i någon mejltjänst.

YouSendit Lite är en webbaserad mjukvara för filtransportsystem - en trygg och säker lösning för att sända, ta emot och dela filer av alla storlekar.

Men ska man chatta och fildela med sina ungdomar så gäller gratisprogrammet Live Messenger. Det enda som krävs är att både jag och kompisen jag vill kommunicera med har Live Messenger installerat och att bägge parterna är registrerade användare. Live Messenger är lika lätt att använda som Skype.
Det är bara så att ungdomarna inte använder gamylernas Skype. Och inte bara det. Skype kommunicerar bara med en annan Skype. Inte med Live Messenger.

Med Live Messenger kan jag likaså ringa från datorn till en fast telefon - eller en mobiltelefon. I Finland. Dryga 2 cent per minut. Det går i princip också att skicka textmeddelanden med Live Messenger från datorn till mobiltelefoner. Funktionen saknas tyvärr i Finland. Tillsvidare.

Live Messenger har nyligen fått en rejäl ansiktslyftning och en rad nya läckra funktioner. Den största nyheten är fildelningen. Jag kan dela mappar med mina ungdomar och de filer jag lägger där kommer bara jag och kompisen åt. Även då ingendera är uppkopplade på internätet. Mycket praktiskt. Nästan som att dela på mappar i hemmanätverket. Men bättre.

En annan ny efterlängtad finess är möjligheten att ge sina kontakter egna namn. Det här är en fördel för mig som inte kan hålla reda på kryptiska kodnamn i kontaktlistan. Möjligheten till offline-meddelanden är verkligen fiffig. Det betyder att jag kan skicka ett meddelande även om kompisen inte är uppkopplad. Precis lika bekvämt som på e-posten. Så snart kompisen slår på Live Messenger kommer mitt meddelande till synes.