Laglöst kopierade dvd-filmer

Fungerande dvd-kopia av iso-filen.

Kopieringsskyddade dvd-filmer låter sig lätt spelas upp i Windows-miljö. Men den lagstadgade rätten att kopiera inköpta dvd-filmer kan inte utnyttjas av vanliga människor.

Inte utan att förfalla till utstuderad laglöshet.

Den fenomenala dvd-speldosan Sony RDR HXD870B vägrar säkerhetskopiera en kopieringsskyddad dvd-skiva.

Betalprogramsviten Nero 7 Premium omfattas tyvärr av samma vägran.

Linux-miljön är heller ingenting för vanliga människor. Möjligheten till filmuppspelning av kopieringsskyddade dvd-filmer erbjuds inte i grundversionen av Linux-operativsystemet Ubuntu. Avancerade särkunskaper banar dock väg för både filmuppspelning och dvd-kopiering i Ubuntu.

En upptrimmad Linux-miljö bjuder på säkerhetskopierade spegelkopior (.iso) av dvd-filmer. Det är i sig inget problem att flytta över en monstruös 7GB iso-fil från Linux-partitionen till Windows-partitionen i dual boot-konfigurerade Scaleo-datorn. Men tid tar det. Och datorns halverade 160GB hårdskiva räcker inte långt. Maxtor OneTouch kom inte en dag för tidigt.

Med Maxtor OneTouch usb-kopplad till näthårddisken Maxtor Shared Storage kan filmkopiorna spelas upp på distans på 26-tummaren Sony Bravia i hemmets nöjescentrum. Direkt som spegelkopierade iso-filer. Via gratis filmuppspelaren VLC Media Player i Vista-datorn Nemi. Men av någon orsak lyckas jag inte bränna iso-filen på en fungerande dvd-skivkopia.

Jag installerar till provs Vista-versionen av gratisprogrammet ISO Recorder på Vista-datorn Nemi. Men även om programmet annars fungerar så vägrar det att spegelkopiera en kopieringsskyddad dvd-skiva.

Jag gör en ny söktur på nätet. Så hittar jag av en slump gratis Linux-programmet K9Copy - och till och med en bruksanvisning. K9Copy är ett klonat alternativ till gratis Windows-programmet DVD Shrink. DVD Shrink 3.2 är ett fenomenalt program som i Windows-miljö kopierar och komprimerar en dubbellagrad kopieringsskyddad 8,5GB dvd-skiva (dvd-9) på en enkellagrad 4,7GB dvd-skiva (dvd-5).

Jag installerar gratisversionen av Dvd Shrink 3.2 både på XP-datorn Scaleo och på Vista-datorn Nemi. Det finns till och med en bruksanvisning för Dvd Shrink. Jag får till stånd en komprimerad 4,4GB Nero-kompatibel iso-fil. Snabbt dessutom - på en kvart. Filmerna behöver nu bara halva lagerutrymmet - utan att bildkvaliteten nämnvärt lider. Och överföringstiden till näthårddisken halveras. Mycket praktiskt.

Och nu kan jag kopiera och bränna en fungerande dvd-skivkopia av den Nero-kompatibla iso-filen. På mindre än en halvtimme faktiskt - med brännaren i Nero 7 Premium. Dvd-kopian kan dessutom spelas upp och kopieras (dubbas) på den fenomenala dvd-speldosan Sony RDR HXD870B. Men kopieringsskyddet är ändå inte helt ur spel. Säkerhetskopieringen hakar upp sig på dvd-speldosan. Och av någon orsak lyckas jag inte bränna iso-filen på en fungerande virtuell dvd-skivkopia heller. Den virtuella dvd-skivan hakar upp sig på en förmaningsplansch.

Det är i sig inget problem. Jag kan spela upp iso-filen direkt på VLC Media Player.

Uppdatering:

Det är inte någon praktisk skillnad i tidsanvändningen av Dvd Shrink 3.2 i Windows XP SP3 eller Windows Vista SP1. XP-datorn Scaleo är äldre - kopieringen och komprimeringen till 4,4GB går på 20 minuter. På Vista-datorn Nemi går samma jobb på 15 minuter. Överföringen av 4,4GB till näthårddisken Maxtor Shared Storage går från XP-miljö på 7 minuter. I Vista-miljö kräver samma jobb 12 minuter.
Överföringen av 4,4GB till usb-kopplade Maxtor OneTouch går i XP-miljö på en minur, i Vista-miljö på fåtta två minuter.

Maxtor OneTouch i Ubuntu

Långsamma överföringar stressar.

Fildelningen i hemmanätverket fungera klanderfritt på den externa 320GB näthårddisken Maxtor Shared Storage. Men bara på hemmadatorerna med operativsystemet Windows XP eller Windows Vista.

Jag har däremot inte klarat av att utnyttja Maxtor-näthårddisken i Linux-operativsystemet Ubuntu. Det finns ganska sparsamt med lösningar på detta problem. Efter ett antal studier av lösningar på olika Linux-forum kommer jag till den slutsatsen att det är säkrast att jag tillsvidare avstår.

Hemelektronikkedjan Gigantti (Elgiganten) är en osannolik plats för it-fynd. Men eftersom den är så närbelägen brukar jag ibland fönstershoppa med att promenera igenom försäljningslagret. Och en dag nappade det. En hel hyllrad var fylld med usb-kopplade externa hårdskivor. Jag fastnade för den externa 750GB usb-hårddisken Maxtor OneTouch (Iterasi: Maxtor OneTouch 4 Plus). Trots priset - 149 euro.

Kompatibilitet i automatisk säkerhetskopiering utlovas visserligen endast för Windows och Mac OS X. Men jag har en misstanke att datorerna via usb-kopplingen kan utnyttja Maxtor OneTouch för fildelning. Och min misstanke besannas. Fildelningen begränsas inte enbart till hemmadatorerna med operativsystemet Windows XP SP3 eller Windows Vista SP1. Maxtor OneTouch uppenbarar sig också på arbetsbordet till Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04. Till och med på Ubuntu 7.10. Mycket praktiskt.

Jag har avlastat datorerna med att lagra skrymmande filer på den externa 320GB näthårddisken Maxtor Shared Storage. Men långsamheten i överföringen av säkerhetskopierade dvd-filmer stressar. Den externa 750GB usb-hårddisken Maxtor OneTouch känns befriande snabb. Och den portabiliteten mellan datorerna tjusar.

Maxtor OneTouch är förhållandevis tyst i uppspelningen av filmer men tanken att släpa den till vardagsrummets nöjescentrum avskräcker. Näthårddisken Maxtor Shared Storage har snällt låtit mig använda usb-minnesstickor. Jag kan inte motstå frestelsen. Maxtor OneTouch usb-pluggas i Maxtor Shared Storage. Min misstanke besannas - Maxtor OneTouch uppenbarar sig på Windows Utforskaren som en usb-minnesenhet till Maxtor Shared Storage. Nu har jag en gemensam minneskapasitet på 320+750GB för säkerhetskopierade dvd-filmer på hemmanätverket.

En portabel personlig minnesenhet som kan adderas till en gemensam minnesdepå på hemmanätverket. Mycket praktiskt.

Halvfärdigt 3g-nät är billigt

Minst 53kbps var man än rör sig.

Bärbara Vista-datorn Nemi gör sporadiskt mobila 512kbps-besök in i 3g-nätets täckningsområde. Det inbyggda 3g-kortet i Dell XPS-datorn fungerar klanderfritt. Lotshustruns bärbara XP-dator Amilo kopplas vid behov upp med det externa 3g-modemet.

Den yttersta krisreserven med det modemknutna (33/56kbps) internetabonnemanget till Telia Sonera är obehövlig.

Villan i Esbo Nupurböle är förtretligt nära 3g-nätets täckningsområde, men ändå utanför. Situationen har dock blivit bättre. De första sex månaderna var min mobila nätkontakt 90% gsm (53kbps) och 10% edge (236kbps). Det andra kvartalet 2008 har förhållandet lyckligtvis vänt sig till 90% edge (236kbps) och 10% gsm (53kbps). Men 3g-kontakten (512kbps) lyser med sin frånvaro.

Mobilt smalband via 3g-nätet är teleoperatörernas nya storsäljare. Antalet abonnenter ökar kraftigt för varje månad. Enligt kommunikationsverkets marknadsöversikt fanns vid årsskiftet 150.000 mobila nätanslutningar, vilket motsvarar 8% av det totala mängden bredband. Kommunikationsverket uppskattar att antalet mobila nätanslutningar växer till 350.000 före årets 2008 slut.

Finland har Europas lägsta priser på mobilt smalband och operatörerna tävlar sinsemellan om att sälja de billigaste paketen. I dag får man en typisk smalbands-anslutning på 3g-nätet för 9,90 euro per månad. Europas lägsta priser lockar finländarna att skaffa mobilt smalband i rask takt. Men 3g-nätet är ännu långt ifrån komplett och och många har, liksom jag, varit besvikna över att bredbands-anslutningen inte fungerat klanderfritt överallt.

Väljer man det billigaste alternativet är anslutningen också långsam, för det mesta minst 53kbps - i bästa fall högst 384kbps. Hastigheten 384kbps räcker behjälpligt till att surfa och använda e-post. Jämfört med fasta bredbands-anslutningar är priserna ändå resonabla med tanke på att man har en nätkontakt på minst 53kbps till sin bärbara dator var man än rör sig.

När operatören uppger att 3g-nät finns på en ort behöver det inte betyda att varenda vrå på orten nås av signalen. Antalet 3g-basstationer är ännu minimalt i områden vid sidan om de större trafiklederna. Dessutom är signalen extra känslig för lokala hinder som byggnader och väggmaterial. Operatörerna har kartor som visar 3g-täckningen men de beaktar inte sådana lokala faktorer. Genom att flytta sig bara någon (kilo)meter kan signalstyrkan ändra.

Försöket med mobil nätanslutning på 3g-nätet hos teleoperatören Telia Sonera var ett fiasko. Dessutom erbjuder inte Telia Sonera, i motsats till teleoperatören Elisa, den mobila 3g-nätanslutningen till ersättare av äldre internetabonnemang. Reservanslutningen som modemabonnemang till Telia Sonera säger jag upp på momangen. Telia Sonera har under våren 2008 raderat bonustjänster i internetabonnemanget. Droppen som fick bägaren att rinna över var en extra faktureringsavgift på 1 euro - för pappersfakturan.

Säkerhetskopior av dvd-filmer

Film på iso-kopia i windows-miljö.

Xine-baserade filmuppspelaren Totem är min favoritspelare i Linux-operativsystemet Ubuntu. Det är en mycket rudimentär gstreamer-baserad Totem Movie Player som finns färdigt installerad i Ubuntu. Detta är mycket opraktiskt med tanke på nybörjare.

För att spela upp inköpta, kopieringsskyddade dvd-filmer måste ett libdvdcss2-paket med behövlig codec installeras.

Det är tyvärr inget jobb för oss vanliga människor. Men - med samma besvär ärver den fenomenala linux-baserade opensource-mediaspelaren VLC Media Player också de eftertraktade dvd- och videofunktionerna. Och detta är praktiskt.

Den libdvdcss2-kompletterade VLC Media Player har nämligen visat sig vara nyckeln till uppspelning av säkerhetskopior av kopieringsskyddade dvd-filmer.

Behovet att säkerhetskopiera inköpta, kopieringsskyddade dvd-filmer möts med största ovilja i Windows-miljön, men uppspelningen av kopieringsskyddade dvd-filmer har däremot färdigt gjorts enkelt för nybörjare. I motsats till Linux-miljön i Ubuntu. Men efter en libdvdcss2-komplettering i Ubuntu Linux finns inga hinder för vare sig uppspelning eller säkerhetskopiering av kopieringsskyddade dvd-filmer.

Det enklaste sättet är att göra en säkerhetskopia (filavbild) av den kopieringsskyddade dvd-skivan i iso-format i Linux-operativsystemet Ubuntu. Det går nu lekande lätt med den integrerade brännarfunktionen (Nautilus) i Ubuntu. Och snabbt - endast 10 minuter för en dvd-film på 7GB.

Filmuppspelaren Totem visar dvd-filmen direkt från iso-kopian. Och det finurliga är att filmen också spelas upp från iso-filen i mediaspelaren VLC Media Player. Kanske rentav också i Windows-miljö?

Den stationära XP-datorn Scaleo har en dual-boot-konfiguration: Windows XP SP3 och Linux Ubuntu 8.04. Jag för över iso-filen till hårdskivan i windows-partitionen (7GB på 9 minuter) och därifrån vidare till näthårddisken Maxtor (7GB på 16 minuter) för fildelning. Jag installerar den windows-baserade opensource mediaspelaren VLC Media Player i bärbara Vista-datorn Nemi. Och - det funkar. VLC Media Player spelar upp dvd-filmen från iso-filen också i windows-miljö. Med ett 3-delat förarbete på sammanlagt mindre än 25 minuter. Mycket praktiskt.

Detta höjer avsevärt på status-nivån på mitt kompletterande Media Center. Jag kan nu titta av säkerhetskopiorna av mina inköpta, kopieringsskyddade dvd-filmer i vidbildsformat på den hdmi-uppkopplade digitala 26-tummaren Sony Bravia. Utan dvd-spelarens störande brus.

Uppdatering:

VLC Media Player är faktiskt den enda windows-baserade mediaspelaren som klarar av att spela upp den kopieringsskyddade dvd-filmen från den säkerhetskopierade iso-filen. Men - inte från en virtuell dvd-skiva. Resultatet är en bedrövligt pixel-fragmenterad filmversion.

Jag återgår till Linux-operativsystemet Ubuntu och bränner (Nautilus) en fysisk dubbellagrad (8,5GB) dvd9-kopia av den kopieringsskyddade dvd-skivan (7GB på 50 minuter). Filmuppspelarna Totem och Xine visar utan problem upp filmkopian från dvd9-skivan. Men inte VLC Media Player. Resultatet är samma bedrövliga pixel-fragmenterade filmversion som från den virtuella dvd-skivan i windows-miljön. Jag växlar tillbaka till Windows och provar dvd9-skivan i mediaspelarna VLC Media Player och Nero ShowTime. Samt i Sony dvd-spelaren i hemmets nöjescentrum. Resultatet är samma bedrövliga pixel-fragmenterade filmversion.

Uppdatering:

Jag har kvar filkopian i iso-format i windows-miljön. Nero 7 Premium bränner en fysisk dubbellagrad (8,5GB) dvd9-skiva av iso-filen. Men resultatet är tyvärr samma bedrövliga pixel-fragmenterade filmversion.

Uppdatering:

Linux Ubuntu 7.10 är fortfarande oavsinstallerad i lotshustruns bärbara dator Amilo. Jag installerar VLC Media Player och libdvdcss2-paketet med behövlig codec i Linux Ubuntu 7.10. VLC Media Player och Totem Movie Player spelar utan besvär upp dvd9-originalet med den kopieringsskyddade dvd-filmen. Men inte filmen på den fysiska säkerhetskopierade dvd9-kopian. VLC Media Player spelar utan problem upp filmen från iso-filen men dvd9-kopian visar upp en bedrövligt pixel-fragmenterad filmversion. Den gstreamer-baserade Totem filmspelaren vägrar blankt att samarbeta. Jag byter ut filmspelaren mot en xine-baserade Totem Movie Player. Och - nu visar Totem filmen på den fysiska säkerhetskopierade dvd9-kopian utan knot.

Uppdatering:

Sammanlagt 20 nya säkerhetsuppdateringar och en nystart i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon inom juni månaden.

Sammanlagt 262 nya säkerhetsuppdateringar och tre nystarter i Ubuntu 8.04 Hardy Heron inom juni månaden.

Det osar hett om nåden i Noux

Mobiltelefonen är den viktigaste.

Föreningshuset Honkamaja i Noux har med åren blivit ett populärt festställe för bröllopsfirare. Lotshustrun har i ett par års tid lyckats med konsstycket att hyra ut samtliga veckändar för bröllop.

År 2008 är en del av sommarens bröllop lite annorlunda. Lotshustrun har fixat att Esbo stadsteater håller över tjugo historiska föreställningar på Honkamaja av händelserna på Histan häät.

Det osar hett om nåden. Med premiär på tisdagen den 10. juni. Esbo firar 550-årsjubileum år 2008. Marknadsföringen av sommarteaterföreställningen Histan häät har varit lyckad. Alla inrutade föreställningar är slutsålda. Extra föreställningar övervägs. Med långt över 2000 bröllopsfirare (teatergäster) sprids vetskapen om föreningshuset Honkamaja yttermera.

Lotshustrun har lyckats bra i rekryteringen av föreningsmedlemmar till dejourerande gårdskarlar. Allt måste fungera. El, vatten, luftkonditionering, parkering. Mobilen, kopiatorn och datorn har gått heta i arrangemangen.

Vardagens prioriterings- och utnyttjandegrad av tekniken märks tydligt. Mobiltelefonen är den överlägset viktigaste kommunikatorn. Framför allt i sms-kommunikation. Bärbara datorn är inte oviktig men den kommer tydligt på tredje plats. Andra platsen hålls av multifunktionsskrivaren, som används främst som kopiator. Datorn används dessutom stationärt. E-posten är flitigt i användning men på andra plats kommer ordbehandlaren MS Word. Processbeskrivningar för medarbetare produceras på löpande band. Uthyrningen av årets 2009 veckändar är på slutrakan. Flera ovana föreningsmedlemmar har åtagit sig säljarbete och husvisningar.

Esbo firar 550-årsjubileum år 2008. Varför just år 2008? I ljuset av historiska fakta är det omöjligt att peka ut ett exakt årtal som grund för festligheterna. Esbo stadsmuseum har inte kunnat forska fram några säkra belägg för exakt när Esbo socken grundades. Det finns många årtal att välja mellan och alla är lika välmotiverade. Esbos 550-årsjubileum utgår från år 1458, som anses vara det år då Esbo församling grundlades.

Jubileet sätter sin prägel på staden hela år 2008. Jubileumsdesignen sprider färg i staden och gör sig gällande också i de talrika evenemang som arrangeras under året. Programutbudet är mångsidigt och målet är att alla Esbobor skall ha möjlighet att delta i festligheterna. Jubileumsveckan går av stapeln 25–31 augusti 2008 och Esbodagen firas den 27 augusti.

Webbaserade ordbehandlare

Buzzword har potential att bli bra.

Om man inte har behov av avancerade redigeringsmöjligheter klarar man sig utmärkt med webb 2.0-program, som dessutom ofta är gratistjänster. En hel del proffsiga användare använder mindre än tio procent av all funktionalitet som finns i traditionella ordbehandlare i Office-programsviter på datorn.

Användare som jag använder troligen mindre än en procent.

Pressen från samspel med omgivningen gör dessvärre att Microsoft Office i dagsläget är det naturliga alternativet för den stora majoriteten. Användningen av webbaserade alternativ förutsätter online-program med snarlika redigeringsfunktioner i offline som de (1%-10%) som finns i Microsoft Office. Idealet vore en obunden MS Office-hybrid i likhet med Live Documents.

Förutsättningen att redigera dokument i offline i Googles ordbehandlare har hittills varit att jag har en traditionell ordbehandlare på datorn. Jag sparar kopior av de webbaserade dokument jag jobbat på i Google Docs till filer som jag sedan öppnar i Microsoft Office i MS Windows (eller Openoffice i Linux Ubuntu) för redigering offline.

Googles ordbehandlare ska i dagarna få funktioner som gör det möjligt att skriva och redigera utan koppling till webben. Med hjälp av Googles öppen källkods-produkt Gears kompletteras den tekniska plattformen i Googles webbaserade program med redigeringsfunktioner i offline såsom de som finns i traditionella kontorsprogram.

Jag installerar Google Gears på lotshustruns bärbara Amilo-dator. Google har gjort Gears-installationen helt automatisk - både som insticksprogram i Internet Explorer 7 i MS Windows XP SP3 och som insticksprogram i Mozilla Firefox 2 i Linux Ubuntu 7.10.

I Google Docs ingår de flesta moduler som återfinns i Microsoft Office. Googles satsning på offline-funktioner kommer troligen att sätta ännu mer press på Microsoft eftersom användaren inte längre behöver ha ett traditionellt kontorsprogram för att i offline hantera grundläggande funktioner som ordbehandling. Google Docs kan nu på riktigt utmana Microsofts dominans med Word.

Google Docs utvecklas i snabb takt. Layouten och funktionaliteten i Google Docs påminner alltmer om Microsoft Office. När man använder Google Docs har man möjlighet att också bjuda in andra till samarbete i det man skriver på webben.

Det bästa sättet att få funktionaliteten i Google Docs att framstå i rätta dager och proportioner är att jämföra Googles ordbehandlare med en värdig och annorlunda antagonist - exempelvis Adobe Buzzword. Ordbehandlarna i online webbtjänsterna Google Docs och Adobe Buzzword fungerar bägge klanderfritt både i Internet Explorer 7 i MS Windows XP SP3 och i Mozilla Firefox 2 i Linux Ubuntu 7.10.

Adobes flash-baserade ordbehandlare Buzzword är en alternativ webbaserad ordbehandlare som går att köra direkt i webbläsaren. När man använder Buzzword har man möjlighet att också bjuda in andra till samarbete i det man skriver på webben. Unikt är att det man ser på skärmen också är det som kommer ut vid utskrift. Buzzword använder den senaste tekniken från Adobe; Flex och Air, och kräver gratis insticksprogrammet Adobe Flash Player 9. Tanken är att Buzzword ska gå att använda på alla plattformar och i framtiden även när datorn inte är uppkopplad mot nätet.

Buzzword är en förförande elegant online webbtjänst. Och gratis dessutom. Och den är väldigt fin, snabb och lättanvänd - särskilt när det handlar om tabeller (kolumner, spalter). I Buzzword kan dock inte högerklick användas normalt. Orsaken är att Buzzword körs helt och hållet i Flash Player. Den största funktionella skillnaden, och kanske den viktigaste, är att Buzzword än så länge saknar en papperskorg. Ibland kan dokument raderas lite för snabbt och då är det skönt att kunna ångra.

Buzzword är i dagsläget den enda ordbehandlaren som både kan öppna och spara det nya filformatet i Microsoft Word 2007 (.docx). Buzzword har potential att bli riktigt bra och särskilt om det integreras med andra kommande online-versioner av Adobes Acrobat.com-produktlinje.

Det finns dock ingen orsak att byta bort ordbehandlaren i online webbtjänsten Google Docs. Det är sannerligen ett utmärkt och rörligt lotsnings-instrument i överbryggandet av generationsklyftan.

DivX-komprimerade långfilmer

Filmljudet hörs från JBL On Stage.

Bärbara Vista-datorn Dell XPS M1530 har visat sig vara en kompetent nöjesdator. Jag medger att ha-begäret satt bak i huvudet redan då anskaffningen av Nemi var i påtanke.

Nöjesdatorn är nu hjärtat i mitt kompletterande Media Center. En viss omorganisation av prylar och kringutrustning har varit av nöden. Lotshustrun har socialiserat min proffsiga hörlur Koss Porta Pro.
Samt mp3-spelaren iPod nano.
Någonting måste räddas. Jag kopplar audiosystemet JBL On Stage till Vista-datorn Nemi.

20" bredbildsskärmen förser jag med en dmi-/hdmi-omvandlare. Kopplingen till Vista-datorn kan nu göras med en hdmi-kabel. Bildkvaliteten i visningen av det lågupplöst inbandade filmmaterialet blir inte bättre för det. Men bilden är ändå bättre än den digitala visningen på den gamla 23" tv-burken. Och till och med större i 16:9-formatet. Mycket praktiskt.

Dags att koppla ihop mitt privata nöjescentrum. Jag konfigurerar nöjesdatorns bildvisning till 20" bredbildsskärmen. Filmljudet avlyssnas fullödigt från fenomenala JBL On Stage. Avkopplingen vid stängningen av datorlocket inaktiveras. Den externa 320GB Maxtor-hårddisken är ett förträffligt filmlager. Och wlan-prestandan är mer än tillräcklig för visningen av det lågupplösta filmmaterialet. Den första filmuppvisningen på mitt privata nöjescentrum är en realitet.

Videoredigeringsprogrammet Nero Vision är snabb och behändig i kopieringen (importeringen) av filmer från DVD Video-skiva till datorns lokala hårddisk (mpeg2). Kopieringen över nätet till Maxtor näthårddisken tar mera tid. 2GB kopierar sig på 10-11 minuter från XP-datorn. Vista-datorn behöver däremot 22-23 minuter per 2GB. Nu märks faktiskt den omtalade långsamheten i dataöverföring på Windows Vista.

Jag har tillfälligtvis infekterats av en nypåflugen DivX-fluga. Tanken att få 4-5 avsnitt av Agatha Christies Miss Marple eller Hercule Poirot att rymmas på en enkelsidig dvd-skiva (4,5GB) förför mig. De flesta avsnitten (92-94 minuter) är i ett mera utrymmeskrävande 16:9-vidbildsformat så i det fallet ryms faktiskt bara fyra DivX-filmer på enkellagrad dvd-skiva. DivX-filmerna bränner jag med gratis filmuppspelaren DivX Player (kompletterad med DivX Codec). Bidkvaliteten i DivX-filmuppvisningen (mpeg4) är det inget fel på.

Avsnittena av Miss Marple och Hercule Poirot är bandade på Sony speldosans hdd-skiva från reklamfria tv-kanaler och vidarekopierad på en primär dvd-skiva. Synkroniseringen av bild och ljud är perfekt ännu på den sekundära dvd-skivan i DivX-format. Samma gäller inte de inbandade filmer där insprängt reklammaterial klippts bort. Vid konverteringen till DivX-format glider i dessa fall bild och ljud isär så att ljudet i slutet av filmen ligger före mimiken i bilden. Mycket förtretligt. I synnerhet som dryga 90 minuter mpeg2-film kräver över tre timmar DivX-konverteringstid. Bärbara Vista-datorn Dell XPS M1530 klarar med darr på ribban av konverteringsprocessen. Stationära XP-datorn Scaleo behöver betydligt mera tid och den har tydliga svårigheter i att hinna med i DivX-konverteringen så att bild och ljud skäligen hålls i synkron.

Reklamsanerade, lågupplöst inbandade filmer är således skäl att bibehålla på primär dvd video-skiva. En ny bränning från mpeg2-format till sekundär dvd video-skiva klarar inte av att hålla ljud och bild i synkron i dessa filmer. Detta klarar dock ursprungligen reklamfria, ostympade avsnitt av Miss Marple eller Hercule Poirot.

Bibliotekets alternativa Dell XPS-nöjescentrum är attraktivt och minst lika mångsidigt som vardagsrummets Sony nöjescentrum. Vista-datorn kan dock spela upp filmer direkt i mpeg2-format. Både från dvd-skiva (data) och usb-minnessticka. Detta kan inte Sony speldosan. Men det är inget problem. Om jag vill visa upp en mpeg2-film på Sonys 26" tv-skärmen så flyttar jag enkelt nöjesdatorn till vardagsrummet och kopplar den med hdmi-kabel till tv-apparaten. Och även om filmen är lagrad på Maxtor näthårddisken så nås filmmaterialet via bärbara nöjesdatorns trådlösa wlan-uppkoppling. Mycket praktiskt.

Firefox 3.0 ute i Ubuntu 8.04

335 säkerhetsuppdateringar i maj.

Det finns en stark korrelation mellan det att ett operativsystem blivit populärt och att det uppdagas en massa säkerhetshål i det. Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 Hardy Heron har definitivt blivit både intressant och populärt. Det betyder tyvärr att en av de största Linux-fördelarna har gått om intet. En stor del av användarens tid går numera åt till att ladda ner och installera säkerhetsuppdateringar. Ubuntu 8.04 tar rekordet. 335 nya säkerhetsuppdateringar inom maj 2008.

Samt ytterligare 86 under juni månads första dagar - ackompanjerade av en nystart av operativsystemet. Dual Boot-menyn i laddningsmodulen Grub får i samma veva två tilläggsrader. Jag måste igen korrigera saken manuellt i uppstartshanteraren (Startup Manager) så att Windows XP Home Edition återgår till automatiskt startval.

Den skarpa versionen av webbläsaren Firefox 3.0 är ute i Ubuntu 8.04. I praktiken uppdaterades beta-versionen redan i sista veckan i maj 2008. Detta förde med sig nya aktiva versioner av mina favorittillägg Screengrab och Foxmarks Bookmark Synchronizer. Java Runtime däremot haltar fortfarande. Elisas javabaserade karttjänst fungerar bra men inte Digitas javabaserade Mapplet-karttjänst. Firefox 3.0 hjälper heller inte till med uppdateringen. Bägge karttjänsterna fungerar klanderfritt på Firefox 2.0 i lotshustruns Ubuntu 7.10-konfiguration.

Jag har i princip ingenting att klaga på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 Hardy Heron. Det fungerar klanderfritt. Det är närmast den obefogade elitismen och tvångsmentaliteten hos Linux-ivrarna som oroar mig.

Ubuntu visar upp tre farliga tendenser till tvångsmatning:
1. Avinstallationen av en Dual Boot-testinstallation är omöjlig för en vanlig människa
2. Uppstartshanteraren (Startup Manager) är oinstallerad i Dual Boot-konfigurationen
3. Ubuntu-gemenskapen knystar inget om Wubi, för installation av Ubuntu i Windows

Jag är trots allt ense med Linux-ivrarna om fördelarna med att behålla Ubuntu-installationen - för säkerhetskopiering och som reservsystem för Windows. Men hellre på en frivillig och opolitisk bas.

Uppdatering:

Jag upptäckte att jag via Uppstartshanteraren faktiskt kan begränsa antalet rader för relevanta Ubuntu-versioner i Grub-menyn till två. Bra Sven. Bättre sent än aldrig.