Bättre prestanda på bredband

8MB inkommande, 1MB utgående.

Hembyn här i Nupurböle i Gamla Esbo har förlänats både trådbunden och trådlös motorväg till internätet. De långsamma och förslummade byvägarna till internätet är nu ett minne blott. Elisa-tomten erbjöd passligt till julklapp gratis uppgradering av trådbundet adsl-bredband. Under en period på 18 månader. 8MB på inkommande, 1MB på utgående.

Jag gick länge i tron att 1MB inkommande var den högsta hastigheten bredband på glesbygden presterade. Men tekniken utvecklas. Från och med 14.11.2007 har jag haft 2MB inkommande hastighet på bredbandet. Med ett 12-månaders kontrakt. Till samma månadspris som 1MB hastigheten (24,90 euro). Från och med 14.11.2008 steg månadspriset på 1MB hastigheten med 8% (24,90 ->26,90 euro) och 2MB hastighetens månadspris sjönk återigen med 3% (34,90 ->33,90 euro). Jag behöll givetvis 2MB inkommande hastighet på bredbandet. Men tekniken utvecklas. Från och med 14.12.2009 har jag ett 18-månaders kontrakt med 8MB inkommande hastighet på bredbandet. Till samma månadspris som 2MB hastigheten (33,90 euro). 8MB inkommande hastighet på bredbandet kostar normalt 42,90 i månaden.

Den yttersta krisreserven med det modemknutna (33/56kbps) internetabonnemanget till Telia Sonera är obehövlig. Och numera uppsagd från och med 17.11.2009. Abonnemanget ersätts av en krisreserv med trådlöst 3g-bredband.

Elisa-tomten aktiverade helt överraskande 3g-antennmasten i grannbyn. Passligt till julklapp. Från och med 14.12 2009 betjänas hembyn här i Nupurböle i Gamla Esbo med full 3g-prestanda i Elisa-tomtens trådlösa nätverk. Den inbesparade månadsavgiften på Telia Sonera (9 euro) täcker precis den extra månadsavgiften på edge-abonnemanget på 3g-reserven på bärbara Nemi-datorn.

För uppsägningen av Sonera-abonnemanget krävs att jag är inloggad på min privata box på Telia Sonera. Bra så, men uppsägningen är inte lätt för det. Formuläret är nämligen väl undangömt. Jag hittar det till sist med att bläddra igenom praktiskt taget alla sidor i boxen. Uppsägningen träder i kraft efter det en mänsklig it-betjänt på Telia Sonera ringer tillbaka för bekräftelse.

Andra aktivering av Windows 7

Förenas till en levande betjänt.

Microsoft har effektiverat jakten på piratkopior. Windows 7 Home Edition i oem-version (109 euro) kan bara installeras och aktiveras på en enda dator i taget. Min installations-dvd med Windows 7 Home Edition i fullversion (180 euro) kan 'fritt' installeras och aktiveras på lotshemmets tre datorer. Ominstallation på samma dator är turligen obegränsat.

Installation och aktivering av Windows 7 på stationära Scaleo-datorn gick problemfritt. Lotsens bärbara Nemi-dator läser min originala installations-dvd och startar snällt upp processen för installation av Windows 7 Home Premium. Jag har i ett tidigare skede utvärderat Nemi-datorns kompatibilitet med hjälp av Microsofts gratis testprogram Windows 7 Upgrade Advisor. En massa frågetecken och behov till uppdatering radas upp i rapporten. Alla rapportens omnämnda enheter och drivrutiner fungerar dock klanderfritt på bärbara Nemi-datorn på Windows Vista SP2.

Jag väljer 'Anpassad' installation av Windows 7, på en färdigt preparerad partition (50GB), på samma hårddisk som Windows Vista. Installationen går lätt och smidigt. Efter en halvtimme kan jag starta upp Nemi-datorn i 'dual boot' - alternativt med Windows 7 eller Windows Vista SP2. It-säkerheten kompletterar jag med samma resurser som i stationära Scaleo-datorn på Windows 7. Säkerhetsuppdateringar trugas ut på webben. 'Windows Update' erbjuder automatiskt uppdateringar till bland annat nätkort, wlan och 3g-modem. Samt till usb-kopplade enheten HP PSC 2355. Grafikkortet (nVidia GeForce) måste uppdateras manuellt med nVidia-drivrutiner på tillverkaren Dells supportsajt för Windows 7. Jag går problemfritt över till trådlös wlan-uppkoppling på bredbandet. Den trådlösa 3g-uppkopplingen på Elisa lyckas också utmärkt. Jag aktiverar framgångsrikt min trådlösa Bluetooth-mus.

Sortimentet med färdigt förinstallerade applikationer kompletterar jag med Microsofts gratis läsprogram: Word 2003 Viewer (.doc), Excel 2007 Viewer (.xlsx) och Powerpoint 2007 Viewer (.pptx). Inga extra tilläggsprogram behöver laddas ner - varken för Office 2007 (.docx) eller OpenOffice 3.1 (.odt). Windows 7 bjuder på nya flik-baserade versionen av WordPad (6.1), som klarar av att både läsa och skriva nya filformat, som MS Office 2007 (.docx) samt OpenOffice 3.1 (.odt). Vid en första åtanke verkar det lönt att installera och ta i bruk lotshemmets vilande kontorsprogramsvit, MS Office 97 Professional Edition. Office-applikationerna Word 97 (.doc), Excel 97 (.xls) och Powerpoint 97 (.ppt) fyller nämligen allas behov i lotshemmet. Potentiella problem med uac-funktioner i Window 7 får mig att (tillsvidare) avstå från planen. Jag avslutar kompletteringen på bärbara Nemi-datorn på Windows 7 med att ladda ner och installera samma nyttoprogram som på stationära Scaleo-datorn på Windows 7 - gratis läsprogrammet Adobe Reader (9.2) och gratis pdf-skrivaren CutePDF Writer (2.8)

Det uppdaterade grafikkortet i bärbara Nemi-datorn på Windows 7 klarar elegant av avancerade visuella effekter (Windows Aero). Jag startar webbläsaren Internet Explorer 8 och går in på mina testsidor på webben för att få tilläggen Adobe Flash Player (10.0) och Java Runtime (6.17) installerade. De två saknade komponenterna av it-medborgarens fyra elementära applikationer , e-postklienten Windows Live Mail och fotoassistenten Windows Live Photo Gallery, laddas ner och installeras i samband med gratis programpaketet Windows Live Essentials. I och med att gamla multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 stöds av uppdaterade drivrutiner i Windows 7 har jag vid behov en lokal enhet för utskrift på papper (hp psc 2350-series) och bildinskanning (hp imaging printing) på bärbara Nemi-datorn på Windows 7.

Bärbara Nemi-datorn på Windows 7 ser den lokalt usb-kopplade externa OneTouch-hårddisken. Samt lotshemmets övriga datorer, och den gemensamma externa näthårddisken (Maxtor NAS), på windows-nätverket (mshome). Kopplingen till nätskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c lyckas på bärbara Nemi-datorn både på Windows Vista och Windows 7 - via stationära Scaleo-datorn på Windows XP i Windows-nätverket. Jag konfigurerar ytterligare HP PSC 2355 till delad skrivare, via lotshustruns bärbara Amilo-dator på Windows XP till nätskrivare för Nemi-datorn.

Jag avslutar dagen med ett försök att automatiskt aktivera installationen av operativsystemet Windows 7 - online på webben. Det misslyckas. Programmet öppnar en bildskärm med ett formulär med instruktioner och sifferserier - texten anmodar mig att manuellt aktivera Windows 7 på telefon. Jag ringer jag upp Microsofts produktaktiveringscenter i Finland. Gratisnumret betjänas av en robotbetjänt. Betjänten ber mig trycka in formulärets 9 serier på 6 siffror på telefon. Det lyckas, men aktiveringen misslyckas. Jag gör ett nytt försök. Robotbetjänten meddelar bestämt att aktiveringen inte lyckas - men jag förenas vänligen till en levande betjänt, automatiskt. Människobetjänten svarar överraskande snabbt. Jag beskriver mitt problem. Betjänten ber mig läsa upp in bildskärmens 9 serier på 6 siffror. Jag får i respons 9 serier på 6 andra siffror upplästa för mig och jag skriver samtidigt in dem i formuläret på bildskärmen. Sessionen avlutas med att programmet bekräftar att aktiveringen av Windows 7 lyckats. Jag kollar med människobetjänten om automatisk aktivering fungerar i framtiden. Betjänten svarar nekande. jag kollar om manuell aktivering via robotbetjänt i så fall fungerar i framtiden. Betjänten svarar nekande. Min produktaktivering ska också i framtiden skötas med en levande betjänt.

Uppdatering:

Ominstallation av Windows 7 på samma dator, stationära Scaleo eller bärbara Nemi, kan lyckligtvis aktiveras automatiskt. Tror jag. I samband med aktivering samlas uppgifter om den aktuella datorn, som underlättar framtida identifikation. Vid en eventuell avinstallation av Windows 7 noteras situationen på Microsoft, vilket underlättar automatisk om-aktivering i framtida datorflytt. Tror jag. I praktiken tror jag att mina produktaktiveringar också i framtiden måste skötas med en levande betjänt. Tur att jag har kvar min trådlösa högtalartelefon. Och tur att jag har en naturlig dragning till piratism. Annars kände jag mig kränkt av uppvaktningen.

Uppdatering:

Jag aktiverar Hemgrupp på både Scaleo- och Nemi-datorn på Windows 7 och delar ut innehållet (bilder, filmer, musik och dokument) korsvis. Jag aktiverar det lokala filmarkivet på externa OneTouch-hårdskivan i Hemgruppen på Nemi-datorn och delar filmarkivet med Scaleo-datorn. Nu kan jag på Windows 7 hantera Nemi-datorns lokala filmarkiv på Scaleo-datorn (på Hemgrupp) på Windows 7. Mycket praktiskt. Utdelning av usb-kopplade enheter lyckas inte i Windows-nätverk (mshome). Men nog i Hemgrupp på Windows 7.

Produktionsdag på Apples iMac

Lång rad med gula frågetecken.

Jag shoppar Microsofts nya operativsystem Windows 7 Home Edition på webben. Och för säkerhets skull i fullversion (180 euro). Min avsikt är nämligen att helt installera om Windows XP SP3 på stationära Scaleo-datorn och köra det i 'dual boot' med Windows 7. Stationära iMac-datorn tar ansvar för produktion och publicering på webben.

Stationära Scaleo-datorn är mitt laboratorium för it-forskningar. Den renoverade gammeldatorn (anno 2005) fyller alla krav som MS Windows 7 Home Edition ställer. Men - innan jag installerar Windows 7 på andra hårddisken (D:) så ska jag installera om Windows XP på första hårddisken (C:). Jag har haft problem med en säkerhetsuppdatering, målet för uppdateringen är trasigt. Materialet på hårddisken (C:) är för säkerhets skull kopierat både till andra hårddisken (D:) samt till gemensamma externa näthårddisken i Windows-nätverket (Maxtor NAS).

Produktionsmaterialet kopierar jag till stationära iMac-datorn på Windows XP SP3. Datorn har alla behövliga applikationer: webbläsaren MS Internet Explorer (8.0) för nättjänsterna Blogger, Google och Iterasi samt Windows Notepad (5.1) för textbehandling av utkast till inlägg på Blogger. Och, som socker på bottnet - gamla bildredigeraren Paint Shop Pro (6.02) för bearbetning av illustrationer. Jag finslipar miljön på Windows XP på iMac-datorn med att installera Iterasi tillägget på webbläsaren IE8 - samt Stardocks Objectdock (1.9) grafiska programstartare, för bekvämlighetens skull. Användningen av Apples tangentbord och Mighty mus stressar. Jag gillar att skriva text på Apples tangentbord men de bakvända kortvalen stökar till rutinerna. Navigeringen på bildskärmen (Home, Back, Next, End) görs på pil-tangenterna. Delete och Erase delar på samma tangent. Taggarna i html-editering är kluriga att använda. Likaså at-tecknet för e-postadresser. Och att kopiera och klistra in element i Bloggers editeringsfönster är inte alls lika självklart enkelt som på gammeldatorn. Dessutom är Apples Mighty mus aningen okänslig, och ställvis hysterisk. Och så är ytan för högerklicken faktiskt lite mindre i Windows än i Mac OS X. Allt går visserligen att göra - men bakvänt, annorlunda.

Jag klarar av att tryggt avinstallera och radera Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 på stationära Scaleo-datorn. Med att installera nya Windows XP SP3 från inköpt installations-cd på andra hårddisken (D:). I 'dual boot' med gamla långköraren Windows XP på första hårddisken (C:). Men installationen är en besvikelse. Nya versionen av Windows XP (D:) hittar inget nätkort på datorn för trådbunden uppkoppling på bredband. Jag kollar situationen med gamla versionen av Windows XP (C:) - uppkoppling på bredband lyckas utan problem. Jag har turligen hittat Scaleo-datorns Recovery-cd med originala Windows XP SP2 (anno 2005). En åter-installationen av Windows XP från Recovery-cd lär vara lätt, och så ser det ut att vara - till en början. Resultatet är en ny besvikelse - den gamla, originala versionen av Windows XP SP2 hittar inte heller något nätkort på datorn. Jag laddar in originala cd-skivan med drivrutiner (anno 2005) men den klagar högljutt på att datorn inte är original Fujitsu-dator. Moderkortet byttes ju ut vid renoveringen av gammeldatorn.

Stationära Scaleo-datorn ser nu enkom gamla Windows XP SP2 på första hårdskivan (C:). Jag kan tryggt radera partitionen med nya Windows XP SP3 på andra hårdskivan (D:). Jag installerar om nya Windows XP Home Edition SP3 på första hårdskivan (C:). Jakten på en fungerande lösning till uppkoppling på bredband börjar. Utan uppkoppling på internet kan jag varken aktivera XP-installationen eller söka efter saknade drivrutiner på webben. Jag pluggar 3g-modemet, Huawei E160e, i usb-porten. Nya Windows XP SP3 känner igen Huawei-modemet, Saunalahtis 3g-program (Mobiililaajakaista) installerar sig - trådlös uppkoppling på bredband är ett faktum. Jag aktiverar XP-installationen på webben. Den trådlösa (gsm-)uppkopplingens hastighet är bedrövlig (53 kbps). Trådlös wlan-uppkoppling på hemmanätverket via externa usb-adaptern Trust NW-3100 bjuder på en acceptabel lösning. Jag hittar min installations-cd, pluggar i wlan-adaptern i usb-porten och ställer in hemmanätverket (SSID). Snabb 2MB-uppkoppling på bredband är ett faktum.

Windows Update laddar ner 56 säkerhetsuppdateringar för installation. Jag tar i bruk Microsofts it-säkerhetsprogram Security Essentials (1.0) samt laddar ner och installerar Windows Media Player 11 på Windows XP. Windows Update laddar ner ytterligare 16 säkerhetsuppdateringar för installation. Men - nya Windows XP Home Edition SP3 hittar ännu heller inget nätkort på datorn. Jakten på drivrutiner börjar på webben. Jag öppnar Enhetshanteraren - en lång rad med gula frågetecken visar att en massa drivrutiner saknas. Inte bara för nätkort utan också för ljudkort med mera. På webben lyckas jag bara uppdatera drivrutinen för bättre bildskärmshantering. Bra så, jag gillar inte alls rudimentär vga-hantering på platt bildskärm.

Jag laddar in Scaleo-datorns originala cd-skiva med drivrutiner (anno 2005), men tystar protesterna. Med cd-skivan liggande i datorn går jag på nytt till Enhetshanterarens gula frågetecken och klickar för uppdateringar av drivrutiner. Och till min glädje hittas och installeras alla saknade drivrutiner från gamla cd-skivan. Ljudkortet och audio-funktionen aktiveras. Trådbunden uppkoppling på bredband är ett faktum. Jag kollar Windows Media Player 11 med en dvd-film. Dvd-omkodare saknas, precis som på Apples iMac på Windows XP SP3. Jag tar i bruk mitt Cineplayer-paket (2.3.1) för Windows XP. Jag går in på mina testsajter på webben och låter Internet Explorer (8.0) uppdatera sina Adobe Flash- och Java RT-tillägg.

Till slut tar jag i bruk Windows Live Safety Scanner på Windows XP samt laddar ner och installerar Easus Partition Manager (4.0) Home Edition. Med hjälp av dessa städprogram findukar jag bordet på stationära Scaleo-datorn för veckändans installation av Microsofts nya operativsystem Windows 7 Home Edition. Nya Windows XP Home Edition SP3 startar dubbelt snabbare än den gamla långköraren. Och den nya kompakta installationen märks också i bruk - allt går väloljat och snabbt. Windows XP Home Edition SP3 (anno 2009) är beredd att ta upp kampen med utmanaren Windows 7 Home Edition på stationära Scaleo-datorn (anno 2005).

Uppdatering:

Paketet med installations-dvd för (svenskspråkiga) MS Windows 7 Home Premium anländer som kurirpost. Jag laddar i originala dvd-skivan för att få en koll hur installationen startar upp. Men - installationen startar inte upp. Utforskaren ser inte ens innehållet på dvd-skivan. Jag kollar situationen med andra datorer. Alla övriga datorer i lotshemmet går villigt med på att läsa dvd-skivan - och att starta upp processen för installation av Windows 7 Home Premium. Till och med lotshustruns bärbara Amilo-dator (anno 2004). Men inte stationära Scaleo-datorn (anno 2005), på vilken moderkortet byttes ut vid renoveringen.

Uppdatering:

Stationära Scaleo-datorn (anno 2005) går nu villigt med på att läsa dvd-skivan, och att starta upp processen för installation av Windows 7 Home Premium. Lösningen var att bränna en säkerhetskopierad installations-dvd (med hjälp av en annan dator). Min inköpta, originala installations-dvd av Windows 7 Home Premium är helt enkelt inte läslig i dvd-enheten i stationära Scaleo-datorn.

Närkontakt med Ubuntu 9.10

Gimp städas dessbättre inte bort.

Ubuntu-gemenskapen har tydligt följt i spåren på förebilderna Microsoft och Apple. Microsofts nya operativsystem Windows 7 är vad Windows Vista borde ha varit. Apples nya operativsystem Mac OS X 10.6 är vad Mac OS X 10.5 borde ha varit. Och nu syns nya Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 vara vad Ubuntu 9.04 borde ha varit från början.

Jag klickar igång 9.04-uppgraderingsprocessen till Ubuntu 9.10 på lotshustruns minnessvaga bärbara Amilo-dator. Sammanlagt 1008MB laddas ner. Processen meddelar att 32 paket tas bort, 353 nya paket tillkommer och 1184 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 121 föråldrade paket. Jag kollar i efterhand situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 9,26GB till förfogande av vilka 5,51GB är använt och 3,75GB är fritt. Efter dryga 2 timmar startar jag upp datorn på nytt. Boot-hanteraren Grub (1.0) är emellertid samma gamla version som tidigare. Nya Grub (2.0) erbjuds inte vid uppgradering - endast vid ren installation av Ubuntu 9.10 i fullversion. Av någon anledning installeras språkstödet ofullständigt. Jag laddar ner ytterligare 7 paket och kompletterar språkstödet för svenska. Och så aktiverar jag programkällan Medibuntu tillbaka. Till sist startar jag uppdateringshanteraren som laddar ner 14 nya säkerhetsuppdateringar.

Så gott som alla applikationer uppdateras i Ubuntu 9.10: Firefox (3.5.4), Evolutions (2.28.1), OpenOffice (3.1.1), Gimp (2.6.7), F-Spot (0.6.1.4), Rhytmbox (0.12.5), Totem (2.28.2), Brasero (2.28.2), Audacity (1.3.9), Skype (2.1.0.47), Songbird (1.2.0), OgmRip (0.13.2), VLC (1.0.2) och GParted (0.4.5). Bildredigeraren Gimp städas dessbättre inte bort i processen. Och Ubuntu One-clienten är färdigt installerad. Jag uppdaterar Skype (2.1.0.47) och Songbird (1.2.0) för hand. Ouppdaterade förblir tillsvidare: Spotify (0.3.21) på Wine (1.1.31), XSane (0.996), Picasa (3.0.0) samt Screenlets (0.1.2) och MobileConnect (1.0). Jag pluggar i 3g-modemet i usb-porten och kollar trådlös uppkoppling på Saunalahtis 3g-bredband. 3g-uppkopplingen funkar helt problemfritt på bärbara Amilo-datorn på Ubuntu 9.10.

Bärbara Amilo-datorn får klara sig utan visuella effekter på Ubuntu 9.10. Filmuppspelaren (xine) överraskar negativt med att inte alls starta upp. Filmuppspelaren (gstreamer), som inte fungerat tidigare, tar nu framgångsrikt över. DVD-filmen 'Mamma Mia' låter sig snällt spelas upp i dvd-original både på Filmuppspelaren (gstreamer) och VLC Media Player på Ubuntu 9.10. Lokala säkerhetskopian av 'Mamma Mia' låter sig utan problem spelas upp som .iso-fil (på datorns Windows-partition) - både på Filmuppspelaren (gstreamer) och VLC Media Player på Ubuntu 9.10. Men - endast VLC Media Player klarar av att spela upp den säkerhetskopierade .iso-filen på det centrala filmarkivet för ambulerande mediacenter (på Maxtor NAS).

Nästa dag klickar jag igång 9.04-uppgraderingsprocessen till Ubuntu 9.10 på den renoverade stationära Scaleo-datorn. Efter dryga 2 timmar startar jag upp datorn på nytt. Resultatet är detsamma som i 9.04-uppgraderingen till Ubuntu 9.10 på bärbara Amilo-datorn. Stationära Scaleo-datorn får också klara sig utan visuella effekter på Ubuntu 9.10. De taskiga drivrutinerna för Intel-grafikkort i Ubuntu 9.04 har måhända åtgärdats men Ubuntu 9.10 erbjuder inga proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner.

De flesta extra applikationerna på Scaleo-datorn förblir ouppdaterade: Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Jag uppdaterar för hand: Miro (2.5.3) , K9Copy (2.3.3), Skype (2.1.0.47) och Songbird (1.20). Handbrake (0.9.3) överraskar negativt med att inte alls starta upp i Ubuntu 9.10. Skype (2.1.0.47) överraskar däremot positivt med att äntligen bjuda på sms-hantering också i Linux-miljö.

Nyheterna i Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 väcker måhända positiva reaktioner i Ubuntu-gemenskapen. Men vardagens it-medborgare berörs nog enbart av uppdateringarna till installerade applikationer. I praktiken är det nya Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 vad fuskverket Ubuntu 9.04 borde ha varit. Jag besluter mig plötsligt för att avstå från Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 på stationära Scaleo-datorn. Till fördel för nya MS Windows 7 Home Edition. Jag installerar inköpta MS Windows XP SP3 på andra hårdskivan (D:) i 'dual boot' med ursprungliga långköraren MS Windows XP SP3 på första hårdskivan (C:). Och nu har jag inga problem av att radera Ubuntu-partitionen.

Med andra ord - jag findukar bordet på stationära Scaleo-datorn för en eventuellt kommande XP-uppgradering till Windows 7. Ubuntu-äventyret fortsätter på lotshustruns bärbara Amilo-dator. Jag installerar de extra applikationerna på Amilo-datorn: Miro (2.5.3), K9Copy (2.3.3), Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Ja - öppna molntjänsten Dropbox är mera praktisk än den introvärta molntjänsten Ubuntu One.

Findukat bord för Ubuntu 9.10

Det är ett besynnerligt baksteg.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 har i snart sex månader trugats ut på nätet till 8.10-uppgradering på stationära Scaleo-datorn. Och även om jag redan en gång blivit besviken på uppgraderingen så kan jag inte motstå frestelsen. Erfarenheten av uppgraderingen till Ubuntu 9.04 på lotshustruns bärbara Amilo-dator är ändå rätt positiv.

Jag klickar igång uppgraderingsprocessen. Processen inleds med en bekant besvikelse. Ubuntu 9.04 erbjuder inga proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner. Utan stöd av grafikkortet mister jag de visuella effekterna i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen på stationära Scaleo-datorn. Men eftersom bärbara Amilo-datorn klarat sig hyfsat utan visuella effekter så klickar jag för fortsättning av 8.10-uppgradering till Ubuntu 9.04. Med andra ord - jag findukar bordet på stationära Scaleo-datorn för en eventuellt kommande 9.04-uppgradering till Ubuntu 9.10.

Sammanlagt 721MB laddas ner. Processen meddelar att 15 paket tas bort, 117 nya paket tillkommer och 1059 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 43 föråldrade paket. Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 125GB till förfogande av vilka 20GB (varav 14GB data) är använt och 105GB är fritt. En fördelaktig allokering av skivminnet fortsätter att överraska positivt. Av någon anledning installerar sig Ubuntu 9.04 på engelska på stationära Scaleo-datorn. Inte direkt på svenska som i maj 2009 på Amilo-datorn. Jag laddar ner ytterligare 14 paket och installerar språkstödet för svenska. I övrigt är resultatet detsamma som i maj 2009 i 8.10-uppgraderingen till Ubuntu 9.04 på lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Bildredigeraren Gimp 2.6.6 städas även nu av någon anledning bort vid 8.10-uppgraderingen till Ubuntu 9.04. Jag öppnar pakethanteraren Synaptic och installerar programmet tillbaka. Det här var ett svårlöst problem på bärbara Amilo-datorn ännu i maj 2009. Men - stationära Scaleo-datorn har nu samma program och -versioner installerade som i bärbara Amilo-datorn: Firefox (3.0.14), Evolutions (2.26.1), OpenOffice (3.0.1), Gimp (2.6.6), F-Spot (0.5.0.3), Rhytmbox (0.12.0), Totem (2.26.1), Brasero (2.26.1), XSane (0.996), Picasa (3.0.0), Audacity (1.3.7), Skype (2.0.0.72), Songbird (1.1.2), Spotify (0.3.21) på Wine (1.1.31), OgmRip (0.12.3), VLC (0.9.9a) samt GParted (0.4.3). Bärbara Amilo-datorn har för sig ytterligare installerat på Ubuntu 9.04: Screenlets (0.1.2) samt MobileConnect (1.0). Javisst - bärbara Amilo-datorn kan faktiskt vid behov kopplas upp på trådlöst 3g-bredband.

Stationära Scaleo-datorn har några installationer för framtida forskningsresor för sig: K9Copy (2.3.0), Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), Handbrake (0.9.3), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Så - nu finns dessa applikationer också till förfogande på Ubuntu 9.04. Jag gör en snabbkoll på multimedia-missen i Ubuntu 8.10. DVD-filmen 'Mamma Mia' låter sig snällt spelas upp i original på Ubuntu 9.04 både på Filmuppspelaren (Xine) och VLC Media Player. Men - till min besvikelse spelas inte säkerhetskopian upp i .iso-format på Ubuntu 9.04 på Filmuppspelaren (Xine) - turligen nog på VLC Media Player. Det är ett besynnerligt baksteg från .iso-framgången på Filmuppspelaren (Xine) på Ubuntu 8.10. Jag kollar situationen på bärbara Amilo-datorn på Ubuntu 9.04. Samma besynnerliga baksteg där också. Jag har bara inte testat och noterat det tidigare.

Jag sväljer besvikelsen och hoppas på upprättelse i 9.04-uppgraderingen till Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10. Rykten förspeglar dock att Ubuntu snarare orienterar sig mot 'molnet' - molntjänsten Ubuntu One är färdigt integrerad i Ubuntu 9.10.

Uppdatering:

Jag vågar mig sist slutligen på att radera den onödiga resten av Ubuntu-partitionen på första hårdskivan (C:). Partitionsredigeraren GParted indikerar att partitionen kan raderas. Jag markerar alla tre Ubuntu-beståndsdelarna för radering. Raderingen lyckas. Stationära Scaleo-datorn startar snällt upp både på Windows XP SP3 och Ubuntu 9.04 Jaunty. Jag går tillbaka till partitionsredigeraren GParted på Ubuntu 9.04. Utrymmet efter Windows-partitionen är tomt (oallokerat). Men - GParted går varken med på att krympa eller utöka den existerande Windows-partitionen. Detta fenomen har den nördiga Ubuntu-gemenskapen också underlåtit att informera om i instruktionerna för avinstallation av Ubuntu.

I Windows XP finns bara möjlighet att radera och skapa partitioner. Windows Vista erbjuder därutöver möjlighet att krympa och utöka partitioner. Det senare under förutsättning att det är tomt (oallokerat utrymme) efteråt. Windows XP behöver ett tredjeparts-verktyg. Jag laddar ner och installerar gratisverktyget Partition Manager Home Edition på Windows XP. Nu har jag också möjlighet att städa upp efter en avinstallation av Ubuntu med att krympa och utöka partitioner i Windows XP.

Uppdatering:

Ubuntu-partitionen på andra hårdskivan (D:) är onödigt stor (125GB). En eventuell 9.04-uppgradering till Ubuntu 9.10 är på kommande. Jag besluter mig för att krympa Ubuntu-partitionen till 25 GB. Det frigör utrymme (100GB) för en eventuell installation av operativsystemet MS Windows 7 på andra hårdskivan (D:). Jag går för säkerhets skull över till GParted (0.4.3) på Ubuntu 9.04. Men - GParted låter inte krympa en monterad Ubuntu-partition i bruk. En aktiv Ubuntu-partition kan inte avmonteras.

Jag går över till programverktyget Partition Manager på Windows XP. Men - Partition Manager låter inte krympa en 'okänd' Ubuntu-partition. Radering lyckas vid behov.

Flinkare uppstart av Windows

It-säkerhet behöver inte kosta.

Ibland tycker lotshustrun att det tar evigheter från det att hon slår på sin bärbara xp-dator Amilo (anno 2004) till dess hon kan börja använda Windows. Alla program som är inställda att starta med Windows försöker nämligen starta på en och samma gång. Totalt kaos i gamylen. Som tur finns det ett gratisprogram som råder bot på problemet.

Med gratisprogrammet Startup Delayer (2.5) kan jag ställa in uppstarten så att vissa program startar lite senare och på så sätt snabba upp den tid det tar för Windows att starta upp (boot). Exempel på sådana program är iTuneshelper, Lightscribe Control Panel och Google Update med flera. Dessa program fyller ingen specifik funktion vid inloggning och det gör inget om de startar ett par minuter senare. Jag laddar ner Startup Delayer och installerar programmet på Windows XP på Amilo-datorn. Och resultatet låter inte vänta på sig, datorn piggnar till i uppstarten. Den kvalitativa livstiden för bärbara xp-datorn Amilo är förlängd med månader.

Bärbara xp-datorn presterar inte underverk utan flankstöd. Jag måste numera konsekvent ställa upp för månatliga upprensningar av onödigheter i datorn. Amilo-datorn är minnessvag men den klarar sig bättre tack vare prestandaförbättraren Eboostr för cache-minnet på usb-sticka. Dock inte lika bra som min restaurerade trotjänare. Tilläggsminne är faktiskt den bästa hjälpen för en tillslöad gammeldator.

Bärbara Amilo-datorns livstid syntes vara till ända för två år sedan - i september 2007. Men då avinstallerade jag den tunga säkerhetsprogramsviten F-Secure Internet Security 2007. Windows Defender tampas efter det mot spionprogram, Windows Firewall tar ansvaret för brandväggen och Alvils Free antivirus - avast! 4 Home Edition ansvaret för virusskyddet. I oktober 2009 tar MS Security Essentials ansvaret för spion- och virusskyddet. Med bravur. Vardagens it-säkerhet behöver faktiskt inte kosta ett dyft på privata hemdatorer.

Många onödiga programvaror är bortrensade på bärbara Amilo-datorn sedan lotsens aktiva dagar. Och varje gång har gammeldatorn piggnat till. Nu senast i juli 2009 när den massiva kontorsprogramsviten MS Office 2000 Premium avinstallerades - till fördel för redan installerade Word 2002 i programsviten MS Works Suite 2004.

Lotshustruns bärbara xp-dator är tillsvidare trådlöst wlan-uppkopplad (i konkurrens med iMac-datorn Alice och Vista-datorn Nemi) men från och med 23.10.2009 direktuppkopplad med nätverkskabel på bredbandsroutern (2mbps adsl). Lotshustruns myckna surfande på webben är bättre betjänt av den flinkare trådbundna uppkopplingen. Och den trådlösa 3g-uppkopplingen står i reserven - i händelse av elavbrott.

Mobilt 3g-bredband på Ubuntu

Linux-revolutionen kom av sig.

Linux-operativsystemet Ubuntu har nästan helt överskuggats av mina forskningar i Apples operativsystem Mac OS X. Under ett halvårs tid tycker jag mig enbart ha kollat månatliga säkerhetsuppdateringar i Ubuntu. I oktober 2009 besluter jag mig för att prova Saunalahtis trådlösa 3g-bredband på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Jag bläddrar bakåt i gamla inlägg med Ubuntu-taggar och hittar till min överraskning en en hel del ämnen som tangerar Linux-operativsystemet Ubuntu. Omedelbart efter det jag i maj 2009 tar bruk Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator så lyckas jag installera musiktjänsten Spotify (0.3.21) på Wine i Ubuntu. I juni 2009 forskar jag om barriärer mellan olika filsystem visavi NTFS. Till fördel för Windows.

I början av juli 2009 jämför jag mitt favorita Linux-program OGMRip (0.12.3) med dvd-omkodaren Handbrake (0.9.3) i Mac OS X. Till fördel för Mac OS X. I slutet av juli 2009 gör jag en snabb jämförelse mellan Linux-programmet K9Copy (2.3.0) och Windows-programmet DVD Shrink (3.2.0.15) i avseende på spegelkopiering i .iso-format av dvd-filmer. Till fördel för Windows. Augusti 2009 går utan närmare kopplingar till Linux Ubuntu.

I september 2009 väcks min nyfikenhet för trådlöst 3-bredband på Ubuntu. Oktober 2009 börjar dock med laboreringar i redigering av Flash Video i RichFLV (4.2) på plattformsoberoende Adobe AIR. Men snart blir det dags för installation av Saunalahtis trådlösa 3g-bredband på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Jag pluggar in usb-modemstickan Huawei E160e med Saunalahtis sim-kort - med pin-koden inaktiverad. Inaktiveringen av pin-koden görs enklast med hjälp av en mobiltelefon. Till min överraskning startar 'guiden för mobilt bredband' automatiskt. Ett plakat med 3g-operatörer i 'Finland' slås upp på bildskärmen, jag prickar för 'Saunalahti'. Jag ger profilen namnet 'E160e'. Ibruktagandet funkar direkt utan att jag behöver ladda någon extra mjukvara på webben. Installationsprogrammet känner till accesspunkten 'internet.saunalahti'. Jag vänsterklickar med musen på ikonen för nätkopplingar och startar upp 3g-bredbandet med att pricka i profilen 'E160e', den trådlösa wifi-uppkopplingen på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator inaktiveras automatiskt. Och aktiveras automatiskt när jag avslutar 3g-sessionen.

Jag pluggar in externa usb-modemet Huawei E220 med Saunalahtis sim-kort - med pin-koden inaktiverad. Huawei E220 funkar dock inte utan att en andra profil skapas. Jag högerklickar på ikonen för nätkopplingar och startar 'guiden för mobilt bredband' för hand. Ett plakat med 3g-operatörer i 'Finland' slås upp på bildskärmen, jag prickar för 'Saunalahti'. Jag ger den andra profilen namnet 'E220'. Ibruktagandet funkar direkt utan att jag behöver ladda någon extra mjukvara på webben. Installationsprogrammet känner till accesspunkten 'internet.saunalahti'. Jag vänsterklickar med musen på ikonen för nätkopplingar och startar upp 3g-bredbandet med att pricka i profilen 'E220'.

Även om Linux-revolutionen kom av sig i fråga om netbooks så visar den lyckade 3g-installationen att Linux-gemenskapen har förberett sig väl för kraven i den mobila netbook-miljön i Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04.

Uppdatering:

Ubuntu 8.10 har under oktober 2009 fått 38 säkerhetsuppdateringar, 1 omstart. Ubuntu 9.04 har under samma period fått 61 säkerhetsuppdateringar, 1 omstart.

September på Mac OS X 10.6

Väcker upp datorn ur sömnläget.

September 2009 har gått i Apples tecken - i värdigt sällskap med operativsystemet Mac OS X 10.6 Snow Leopard. Alla tidigare installerade applikationer har fortsatt fungera utan problem. Den färskt installerade EyeTV 3-programvaran (3.1.3) sköter sig väl i inbandningar av tv-program. Och därtill har iMac-datorn nu trådlöst 3G bredband i reserven.

Den stationära iMac-datorn på Mac OS X har i september helt fångat min forskande uppmärksamhet. Forskningarna i Linux Ubuntu har kommit helt i Mac-skugga. Än så länge har det inte nämnvärt påverkat mina rutiner på Windows. Med ett undantag - jag gör gärna snabbkoll på webben på iMac-datorn med webbläsaren Safari på Mac OS X. Apples iMac har nämligen en riktigt god egenskap - datorn är lättväckt och startar snabbt upp från sömnläge. Jag behöver faktiskt bara snudda vid tangentbordet. Elgatos EyeTV 3-programvara drar nytta av den lättväckta iMac-datorn. När klockan slår för programmerad inbandning av tv-program väcker EyeTV 3 upp datorn ur sömnläget. Mycket praktiskt.

Apple överraskar i medlet av september med att uppdatera Mac OS X till version 10.6.1. Samtidigt uppdateras drivrutinerna för HP-skrivare till version 2.1 och multimediaspelaren iTunes till version 9.0. Det nya med iTunes 9.0 är att det stöder fildelning, med kopiering av bibliotek, mellan fem (auktoriserade) datorer i hemmet. Apple överraskar dock negativt med att inom två veckor uppdatera drivrutinerna för HP-skrivare till version 2.2 och multimediaspelaren iTunes till version 9.0.1. Paketet med HP-drivrutiner måste jag särskilt ladda ner från Apples Supporthämtningar. Övriga uppdateringar kommer turligen via Programuppdateraren.

Apple överraskar dock positivt med att i slutet på september uppdatera kontorsprogramsviten iWork '09 till version 9.0.3. Efter installation är Keynote i version 5.0.3, Pages i version 4.0.3 medan Numbers är i version 2.0.3. Det är trevligt - jag har ju fortfarande min gratis testversion i bruk - som läsprogram för Apples filformat - i medborderligt självförsvar.

Jag har fortsatt lite i mina forskningar i användningen av Mac OS X 10.6:

Quicktime X (10.0) är en trevlig nyhet i Mac OS X 10.6. Jag kan filma händelserna i min bildskärm. Med andra ord: jag behöver inte skaffa betalprogramvaran ScreenFlow (2.0). Och jag kan göra ljudinspelningar. Trycka enkelt på den röda knappen i mitten sedan är det bara att prata på. Väldigt enkelt, för den late. Att spela in film med Quicktime X är också nytt. Men det är inte så spännande när jag sitter hemma och spelar in mig själv - när jag inte ens videobloggar. Men det gör modebloggare.

Jag kan nu tricket att tvångsavsluta program genom att hålla musknappen intryckt på programmets ikon i dockan, samtidigt som jag håller Alt-knappen intryckt. Bra när jag råkat trycka igång fel program och inte vill vänta på att det skall starta för att sedan avsluta det.

En helt ny och ganska användbar funktion i Mac OS X 10.6 låter mig (gult) minimera aktivt programfönster till programmets ikon i dockan istället för att det lägger sig skilt i dockan. Perfekt trick för mig om jag inte alltid vill ha många program i dockan att hålla reda på. För att aktivera funktionen går jag in i 'Systeminställningar' och klickar på 'Docka'. Efter det klickar jag i 'Minimera fönster till programsymbolen'.

Uppdatering:

Linux-operativsystemet Ubuntu har helt överskuggats av Apples operativsystem Mac OS X. Under augusti och september har jag endast kollat säkerhetsuppdateringar:

Ubuntu 8.10 har under augusti 2009 förlänats 58 säkerhetsuppdateringar med 1 omstart av systemet. Ubuntu 9.04 har under samma period fått 68 säkerhetsuppdateringar med 1 omstart av systemet. Mozillas webbläsare Firefox uppdaterades till version 3.0.13.

Ubuntu 8.10 har under september 2009 förlänats 47 säkerhetsuppdateringar med 1 omstart av systemet. Ubuntu 9.04 har under samma period fått 60 säkerhetsuppdateringar med 1 omstart av systemet. Mozillas webbläsare Firefox uppdaterades till version 3.0.14.

Uppdatering:

Mina forskningar i Mac OS X inspireras av it-tidskriften MacWorld och webbloggen Macfeber - samt sporadiskt av webbloggen iLove.

Trådlöst 3G i Apples iMac-miljö

Känner automatiskt av sim-kort.

Gamla Esbo är allt som oftast utsatt för elavbrott. Lotshustrun har en längre tid avundsjukt sneglat på mig när jag elegant går över till trådlöst 3g-bredband och sålunda kan fortsätta till slut med det halvfärdiga jobbet på batteridrivna Vista-datorn Nemi. Nu kräver hon att få sitt eget trådlösa 3g-bredband på sin batteridrivna XP-dator Amilo.

Jag styr kosan till hovleverantören Elisa Shoppit. Elisa-ägda Saunalahti erbjuder trådlöst 3g-bredband (512kbps) för 14,80 euro i månaden, usb-modemstickan Huawei E160e kommer på köpet - och likaså ett extra sim-kort. 3g-modemet och -programvaran (Birdstep EasyConnect 2.5.10) utlovar leveransfärdig kompabilitet på Windows XP och Vista - samt på Mac OS X. Mycket praktiskt. Det är ganska jobbigt att uppgradera usb-modemet E220 och -programvaran (Vodafone Mobile Connect Lite 3.2.1). Programvara och instruktion för installation av usb-modem E220 och -programvara på Mac OS X (Vodafone Mobile Connect 3.0.4) bjuds visserligen ut på Elisas Support-sajt, men jag föredrar en assisterat enkel och komplett installation.

Bärbara Vista-datorn Nemi har inbyggd 3g-uppkoppling. Jag byter ut Elisas sim-kort mot Saunalahtis sim-kort. Uppkopplingen på Saunalahtis 3g-bredband misslyckas dock. Jag misstänker problem i konfigurationen av profiler. APN för Elisa-nätet är 'internet'. Efter sök på webben hittar jag ett inlägg som avslöjar att APN för Saunalahti på Elisa-nätet är 'internet.saunalahti'. Denna information går tyvärr inte att få av betjänterna på Elisa Shoppit. Och en telefonförfrågan på Elisas Support kostar skjortan. Jag byter ut APN i konfigurationen i en ny, parallell Saunalahti-profil och nu lyckas 3g-uppkopplingen också på Saunalahtis bredband. Installation och användning av usb-modemet E160e lyckas utan problem både på XP-datorn Amilo och Vista-datorn Nemi. Korsvis med Elisas sim-kort och Saunalahtis sim-kort. Den inbyggda 3g-programvaran i E160e känner automatiskt av sim-korten och skapar varsinna profiler (APN - 'internet'/'internet.saunalahti'). Mycket praktiskt.

Jag installerar framgångsrikt usb-modemet E160e och 3g-programvaran (Birdstep EasyConnect 2.5.10) på Windows XP SP3 på stationära iMac-datorn Alice. Installationen av 3g-programvaran på Mac OS X 10.6 börjar bra - men avbryts vid installation av E160e-modem och -drivrutin. Mac OS X 10.6 känner inte igen usb-modemet E160e. I samband med mina försök anmäler sig Mac OS X-programvaran Rosetta (1.0) för installation. Men det hjälper inte upp saken. Jag öppnar till sist Elisas Supportsajt och laddar ner och installerar 3g-programvaran på Mac OS X 10.6 (Vodafone Mobile Connect 3.0.4) - inklusive E220-drivrutin på Mac OS X. Och nu har jag fungerande uppkoppling på trådlöst 3g-bredband på stationära iMac-datorn Alice på Mac OS X 10.6. Korsvis med Elisas sim-kort och Saunalahtis sim-kort. Jag måste visserligen konfigurera APN i vardera profilen för hand. Lustigt nog så kan jag valbart starta upp 3g-uppkopplingen (E220) med Saunalahtis 3g-program (Birdstep EasyConnect 2.5.10) eller Elisas 3g-program (Vodafone Mobile Connect 3.0.4).

Av en ren slump får jag också usb-modemet E160e att fungera på Mac OS X 10.6. Korsvis med Elisas sim-kort och Saunalahtis sim-kort. 3g-programvaran (Birdstep EasyConnect 2.5.10) känner automatiskt av sim-korten och skapar varsinna profiler (APN - 'internet'/'internet.saunalahti'). Mycket praktiskt. Lösningen på E160e-problemet på Mac OS X är oväntat exotisk. E160e kan inte pluggas direkt i usb-porten i ryggen på iMac-datorn. E160e ska pluggas i usb-porten på en el-förstärkt usb-fördelare, som tar upp två usb-portar i ryggen på iMac-datorn.

Elisas trådlösa 3g-bredband är numera nedgraderat (384 kbps) - månadsavgiften sjunker till 9,89 euro i månaden. Jag har tidigare sporadiskt använt usb-modemet E220 och -programvaran (Vodafone Mobile Connect Lite 3.2.1) med Elisas sim-kort på andra datorer med Windows XP eller Vista. Nu är min plan att ersätta Elisas sim-kort med Saunalahtis sim-kort i usb-modemet E220. Men - det går inte. Inte ens byte av APN ('internet.saunalahti') i konfigurationen i en ny, parallell Saunalahti-profil hjälper. Usb-modemet E220 syns vara exklusivt låst till Elisa-nätet. Mycket opraktiskt. Nåja - jag får väl tillsvidare låna lotshustruns usb-sticka E160e med Saunalahtis sim-kort. Om det är ledigt alltså - för lotshustrun planerar att använda trådlöst 3g-bredband på reträtten i Mickelsböle i Borgå. Samt sporadiskt på Windows Vista på bärbara Pavilion-föreningsdatorn. Jag kan å andra sidan utnyttja Saunalahtis parallella sim-kort för att roa mig med att forska i användningen av 3g-bredband och andra 'onödiga' egenskaper i smarta mobiltelefonen Nokia 3120 classic.

Uppdatering:

Till skillnad från Windows XP och Vista kör Mac OS X inte samtidigt trådlöst 3g-bredband på usb-modem och wlan/wifi-uppkoppling via AirPort. Mac OS X stänger automatisk av AirPort då 3g-uppkopplingen aktiveras. Vid korrekt avslut av 3g-uppkoppling (Quit Mobiililaajakaista) återaktiverar Mac OS X automatiskt AirPort och wlan/wifi-uppkopplingen. Mycket praktiskt.

Uppdatering:

Av en ren slump får jag också usb-modemet E220 att fungera med Saunalahtis sim-kort på bärbara Vista-datorn Nemi. Jag startar uppkopplingen med 3g-programvaran Mobiililaajakaista (Birdstep EasyConnect 2.5.10). Programvaran kan vid behov skilt laddas ner och installeras från Elisas Support-sajt. Jag råkar av en slump ha 3g-programvaran Mobiililaajakaista färdigt installerad på bärbara Vista-datorn Nemi via ibruktagandet av usb-modemet E160e och det trådlösa 3g-bredbandet på Saunalahti. Saunalahtis sim-kort och 3g-uppkoppling lyckas däremot inte med usb-modemet E220 i samband med Elisa-låsta 3g-programvaran VMC Lite (Vodafone Mobile Connect Lite 3.2.1). Detta får jag i efterhand bekräftelse på - via telefonförfrågan på Elisas Support. Gratis dessutom.

Det besynnerliga är att Windows Vista på bärbara Pavilion-föreningsdatorn inte kommer åt (Huawei) drivrutiner varken för E220 eller E160e. Och ändå har usb-modemet E220 med Elisas 3g-uppkoppling funkat tidigare. Jag misstänker i första hand katastrofalt överdriven nit vid E220-avinstalleringen våren 2009.

Nokia 3120 classic för 69 euro

Det klarar inte Apples smartmobil.

Det är en ädel konst att köpa mobiltelefonen Nokia 3120 classic för 69 euro då priset normalt är 119 euro. Receptet går att hitta i kampanjer på mobil-abonnemang. Elisa-ägda Saunalahti erbjuder mobiltelefonen Nokia 3120 classic inbakad i samband ett fast 2-års mobilabonnemang för 2,90 euro i månaden, alternativt för 0,00 euro i månaden. Mycket praktiskt.

Abonnemanget har ingen fast månadsavgift. Minutavgiften för mobilsamtal 69 cent, utan startavgift dessutom. Avgiften för sms-meddelanden är 69 cent. Så om jag inte använder abonnemanget alls så är månadsavgiften faktiskt 0,00 euro. Förutsatt att jag betalar 69,60 euro för mobiltelefonen - i en enda rat. Mitt rullande Oiva-abonnemang på modern Elisa har en fast månadsavgift på 1,99 euro, minutavgiften för mobilsamtal är 79 cent, med en 5 cents startavgift. Avgiften för sms är 79 cent.

Nokia 1101 är den bästa mobiltelefonen som funnits. Bekväm till storlek och vikt, människovänliga upplysta tangenter och en bildskärm som inte hastar med nedsläckning. Samt - en skarp och tydlig text som syns i klaraste solljus. En sann seniormobil, som bara behöver laddas en gång i veckan. Så - när gammelmobilen Nokia 3210 pajade för lotshustruns numera 90-åriga gudmor, bar det iväg till shoppen för inhandling av en fenomenal Nokia 1101 till seniormobil. Men - den modellen fanns inte mera till salu. Jag gör en snabbkoll i sortimentet och väljer en nyare modell i samma 50 euros prisklass - mångsidighetsundret Nokia 2610. Vid jämförelsen mellan Nokia 1101 och Nokia 2610 drar Nokia 1101 det längre strået. Bildskärmen på Nokia 2610 slocknar på tok för snabbt och det finns inget sätt att aktivera bildskärmen utan att rådda till halvfärdiga situationer. Texten är liten och subbig, och den går inte alls att läsa i solljus. Lotshustruns gudmor betalar 50 euro för min Nokia 1101. Jag blir med den sämsta mobiltelefonen som funnits - Nokia 2610.

Jag går över till att skicka sms-meddelanden på Skype. Avgiften för sms-meddelanden är 78 cent. Mitt Oiva-mobilnummer agerar som avsändare.

Allt sedan jag förlorade min Nokia 1101 har jag jagat efter mobiltelefon med bildskärm som syns i solsken. Nokia 3120 classic fyller måtten. Konfigurerad med svartvita bildskärmsmotivet 'Graphite'. Texten är lika stor, skarp och tydlig som i Nokia 1101. Men - bildskärmen på Nokia 3120 classic slocknar för snabbt - dock inte lika snabbt som i Nokia 2610. Jag byter sim-korten i kors. Nokia 3120 classic får mitt Oiva-nummer och 2g-abonnemang på Elisa. Nokia 2610 blir i reserven och får det nya numret och 3g-abonnemanget på Saunalahti.

Med tanke på att jag bara behöver det mest elementära (mobiltelefoni, sms-meddelanden, klocka och väckarur), har Nokia 3120 classic ett chockerande överflöd av 'onödiga' egenskaper. Jag inaktiverar alla oönskade egenskaper och signaler. Det är en överraskande tidsödande och arbetsdryg process. Och förutsätter (tyvärr) en hel del it-insikt och -erfarenheter.

Nokia 1101 klarar utebruk i vinterkyla bra. Jag hoppas Nokia 3120 classic klarar kyla. Det klarar (som bekant) inte Apples smartmobil iPhone. Inte med mina, av dålig blodcirkulation iskalla fingertoppar.

Nytta och nöje i Mickelsböle

Filmuppvisningar eller ljudböcker.

Online-nyttan av it-samhällets fröjder är ytterst begränsad på det alpina sommarnöjet i Mickelsböle i Borgå. Utan en effektiv takantenn är reträtten i en helt tv-fri zon. En sannskyldig reträtt alltså. Nöjesformerna har nästan återgått till traditionell stugsittning. Filmuppvisningar eller ljudböcker är sist och slutligen rätt udda nöjesfenomen

Den grundreparerade skogsvägen upp till reträtten klarade vintern bra. Hundra meter bumerangformad infartsväg, lagd i en brant med en stigning på sexton meter, börjar överstiga 65-åringars fysiska prestanda. Lotshustrun klarade ännu i fjol av 50 kilo, en halvlastad skottkärra - halva vägen. I år är det stopp. Inte ens ett byte till ett större, lagrat skottkärrshjul är till större hjälp.

Terassodlingarna skriker efter mylla - lotshustrun likaså. Infartsvägen ska formfyllas med grus - för att minimera regnskador. Stockar och sten väntar på att städas bort från oåtkomliga skogsluttningar. Lösningen heter Bamse. En 4-hjulsdriven Yamaha Grizzly 350-kubiks ATV, som får agera som skogstraktor. Till sällskap med fenomenala terrängsläpet Terrain Pro 400.

Terrängsläpets stora svängradie, i kombination med grusvägens branta lut, minskar Bamses prestanda som draghäst. Men ekipaget klarar ändå elegant av 200 kilo, 2 skottkärror grus, eller 6 skottkärror mylla. Med en 125 kilos lots grensle över besintanken och en 40 kilos extra vikt på framhjulen. Bamse har varit ensam in i skogsterrängen och försiktigt snusat på utmaningarna. Det tar nog en längre tid innan passliga skogsstigar för trygg framfart har rensats från sly och andra hinder.

Reträttens ensliga läge har inte stört transportörerna. Adressen i Mickelsböle syns turligen på navigatorns karta. Men - leveransen lyckas inte ända upp till stugan. Transportörerna vägrar att backa mer än halvvägs upp i den branta backen. Infartsvägen har därför försetts med en rymlig omlastningsplatå invid kurvan. Bamse-ekipaget klarar fortsättningen. En värdig investering - på ålderns höst.

Uppdatering:

Reträtten i Mickelsböle i Borgå är nog inte helt utan samhällets elementära bekvämligheter. Elförsörjningen bjuder på ljus och värme samt elenergi för allehanda prylar och apparater - datorer inräknade. Jordgas på flaska bjuder på energi för matlagning i spis och ugn - samt beredning av varmvatten. Det trådlösa gsm-nätet erbjuder social komfort och trygghet med telefoni- och sms-kontakt på glesbygden.

En Midsommarnattsmardröm

Hitta formulär för felanmälningar.

Midsommarveckans måndag 15/6 inleds med ett högljutt knaster i telefonluren. I bakgrunden hörs en svag automatröst som tjatar att numret inte är i användning. Det är en ovanlig anmälan med tanke på att ingen försökt ringa ut från telefonen. Inte för att det överhuvud går att ringa ut heller.

Kontakten till omvärlden är bruten.

Linjetelefonen är fast kopplad till en automatröst i en knastrande eter - utan möjligheter till vidare förbindelser. Telefonen hade varit tyst hela förmiddagen. Eftersom det är fråga om lotshustruns livlina hör en så lång tystnad inte till vanligheten. Livlinen är bruten. I detsamma börjar lotshustruns mobil ringa. Förfrågningar börjar strömma in - förklaring avkrävs - telefonen lär tuta upptaget. Jag gör en snabbkoll på det lokala kablaget. Telefonnumret är kopplat till tre lurar. Alla variationer av kopplingar knastrar lika. Villan har en egen linje med eget nummer för ip-telefonen och adsl-bredbandet. Bredbandet fungerar, och ip-telefonen likaså. Nu har jag för första gången verklig nytta av ip-telefonen.

Mobila nätverket fungerar visserligen, men lotshustrun slappnar hellre av med en riktig lur mot örat. På en ordentlig telefonlinje. För att släcka sitt kommunikationsbehov far hon å stad till gammeltorpet i andra ändan av byn. Det passar mig bra för hon testar ju linjen samtidigt. Och linjen till gammeltorpet fungerar. Felet är därmed lokaliserat till villans kopplingar.

Lotshustrun gör många tappra och dyra försök att komma fram per telefon till felkontoret hos telefonoperatören Elisa. Hon når bara fram till en automatröst som mot betalning tjatar att den förväntade väntetiden är 15 minuter. Efter en timme ger hon upp. Jag har under tiden varit inne och kollat på Elisas virriga webbsajt. Elisa betjänar naturligtvis konsumenter enbart på finska. En vanlig människa utan Elisa-rutin hittar med säkerhet inte fram till kundbetjäningens webbformulär för felanmälningar. Formuläret är ytterst väl undangömt.

Jag fyller i formuläret med en noggrann beskrivning av linjeproblemet - och informerar samtidigt om att linjen med ip-telefon och bredband fungerar. På tisdag morgonen 16/6 kommer ett automatsvar, som bekräftar att problemet noterats och att det fått ett referensnummer. Någonting görs - mitt i allt kommer ett inkommande samtal. Rösten i andra ändan är nästan omöjlig att urskilja - knastret är överväldigande. Om en stund är telefonlinjen helt stum. Lotshustrun far hon å stad till gammeltorpet i andra ändan av byn för att genomföra det påbörjade samtalet. Mitt under samtalet börjar linjen knastra. Och om en stund är också den telefonlinjen helt stum. Problemet har eskalerat till en annan fastighet - 400 meter från villan. Jag fyller i webbformuläret med en ny felanmälan - och informerar samtidigt om att de linjen går till en helt annan fastighet. Automaten kvitterar däremot inte min nya felanmälan den här gången. Jag fyller i ytterligare ett formulär med anmälan om min oro. På onsdagen 17/6 får jag ett 'personligt' svar från kundbetjäningen: mina problem har noterats. Förväntad reparationstid är 2-5 arbetsdagar. Linjetelefonerna till villan och gammeltorpet förblir stumma i åtminstone två dygn.

Det som förvånar skeptikern i mig att ip-telefonen och adsl-bredbandet trots allt fortsätter att fungera. Tillsvidare i alla fall. Som tur är har jag trådlöst 3g-bredband i reserven. Trådlöst 3g-bredband är annars också en utmärkt lösning här i periferin strax utanför Esbo stadscentrum. I och med överraskande täta avbrott i glesbygdens elförsörjningen. It-telefonitjänsten Skype står i reservens reserv - med eller utan lur. Beroende på elförsörjningen. Men - en sak är helt säker. Man klarar sig inte mera utan mobiltelefon. Att ringa 112 i en nödsituation borde faktiskt höra till medborgarens rättigheter. Även på en linjetelefon.

Problemen med linjetelefonerna på villan och gammeltorpet repareras 16:45 på torsdagen 18/6. Men - 18:15 är telefonlinjerna igen helt stumma. Bägge mumren ringer på linjen hemma hos vänner och bekanta - men apparaterna på villan och gammeltorpet är helt döva och stumma. Jag fyller i två nya webbformulär och meddelar om felsituationen. Och äntligen - 21:45 på torsdagen 18/6 fungerar telefonlinjerna. Midsommarnätternas förväntade mardröm kanske aldrig bli verklighet?

Det blev sammanlagt fyra dygn utan möjlighet att ringa 112 i en nödsituation. Vi får vara tacksamma för att Elisa överhuvudtaget lät sina telefonmontörer jobba övertid. Och att de saknade reservdelarna numera går att få så snabbt från centrallager på andra sidan jordklotet. Det bedrövliga i Elisas kundbetjäning är faktiskt den totala avsaknaden av information och respons. Till och med på webben.

Såsom i OS X, så ock i Vista

Media Center ensam i sin klass.

Bärbara Vista-datorn Nemi anlände till lotshemmet på skottdagen i februari 2008. Stationära Mac-datorn Alice trädde in på scenen i medlet av mars 2009. Två hemdatorer till priset av en bärbar MacBook Pro.

Dags att jämföra substansen i Vista-datorn Nemi med substansen i Mac-datorn Alice.

Jag utgår från färdigt förinstallerade applikationer i Mac OS X 10.5 och gör en jämförelse med motsvarande förinstallerade applikationer i MS Windows Vista SP1. De flesta nackdelarna i ett Pc-byte till Mac handlar givetvis om att köra Apples egenartade operativsystem Mac OS X. Men - nu bekymrar jag mig inte om egenarterna i Apple-miljö.

Mac-datorn Alice erbjuder programsviten iLife '09 gratis installerad (normalt 79 euro). Det betyder att jag har tillgång till fotoassistenten iPhoto 8.02, filmredigeraren iMovie 8.02, musikmaskinen Garageband 5.01, webb-designern iWeb 3.01 samt dvd-inspelaren iDVD 7.03. Vista-datorn Nemi erbjuder programsviten Works 8.5 gratis installerad (normalt 44 euro). Det betyder att jag har tillgång till ordbehandlaren 'Word', kalkylprogrammet 'Excel' och registerfunktionen 'Access' samt läsfunktionen Powerpoint 2003 Viewer.

It-medborgarens elementära förinstallerade applikationer i Mac OS X är: e-postklienten Mail 3.5 och webbläsaren Safari 3.2.3 samt ordbehandlaren Textedit 1.5 och fotoassistenten iPhoto 8.02. Motsvarande förinstallerade applikationer i Windows är: e-postklienten Windows Mail 6.0 och webbläsaren Internet Explorer 8.0 samt ordbehandlaren Works 8.5 och fotoassistenten Windows Photo Gallery. Unix-baserade Mac OS X bjuder på integrerad avläsning och utskrift av dokument i pdf-format. Vista-datorn har gratis pdf-läsaren Adobe Reader 8.0 färdigt förinstallerad. För utskrift av dokument i pdf-format har jag laddat ner och installerat gratis virtualskrivaren CutePDF Writer 2.7.1.

Apples ordbehandlare Textedit 1.5 är färdigt kapabel att hantera skräpbilagor i odt-format (Openoffice 3.0) samt skräpbilagor i docx-format (Office 2007). Ordbehandlaren MS Works 8.5 är färdigt kapabel att hantera dokument i doc-format (Office 2003) men för hantering av dokument i docx-format (Office 2007) laddas gratis tilläggsprogrammet Microsoft Office Compatibility Pack SP1 ner och installeras. För att hantera dokument i odt-format (Openoffice 3.0) i Works 8.5 laddas gratis tilläggsprogrammet Sun ODF Plugin for Microsoft Office ner och installeras.

Med facit på hand är Mac-datorn Alice på Mac OS X faktiskt konsumentvänligare i fråga om förinstallerade färdigheter i dokumenthantering. Vista-datorn Nemi behöver en hel del preparering på Windows Vista SP1 för att nå samma nivå. Men i fråga om förinstallerade skanner- och skrivarfunktioner, för lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 all-in-one, vinner Windows Vista SP1 första ronden. Leverantörens kompletta skanner- och skrivardrivrutiner kan dock laddas ner och installeras på Mac OS X 10.5 och Windows Vista SP1 - för att uppnå jämnt spel.

Apples förinstallerade filmuppspelare DVD Player 5.0.3 är integrerad i Mac OS X och den spelar med lätthet upp inköpta krypterade dvd-filmer. Motsvarigheten i Windows Vista är förinstallerade multimediaspelaren Windows Media Player 11, som inte bara spelar upp inköpta krypterade dvd-filmer utan även DivX-filmer. Dessutom spelar Windows Media Player 11 också inköpt cd-musik. Apples förinstallerade filmuppspelare QuickTime Player 7.6 behöver däremot DivX-assistens i Mac OS X - via installation av gratisprogrammet DivX 7.0.1 för Mac. Förinstallerade musikuppspelaren iTunes 8.1.1 på Mac OS X erbjuds inte bara för att spela upp inköpt cd-musik. Exklusiv anslutning till musiktjänsten iTunes Store erbjuds enbart på musikuppspelaren iTunes. Synkronisering av audiofiler mellan iTunes och iPod nano gör iTunes till min favorita musikuppspelare. Det betyder att jag i praktiken har laddat ner och installerat Apples gratis musikuppspelare iTunes 8.1.1 på Windows Vista. Ytterst till självförsvar har jag också laddat ner och installerat Apples gratis filmuppspelare QuickTime Player 7.6 på Windows Vista

I och med den extra programsviten iLife '09 i Mac-datorn Alice har jag på Mac OS X tillgång till förinstallerade filmredigeraren iMovie 8.02 och förinstallerade dvd-brännaren iDVD 7.03 samt förinstallerade musikmaskinen Garageband 5.01. Motsvarigheten i Vista-datorn Nemi är förinstallerade filmredigeraren Windows Movie Maker 6.0 samt förinstallerade dvd-brännaren Windows DVD Maker på Windows Vista. I och med det är allt klappat och klart för hantering av hemvävda dv-filmer. Både i Mac- och Windows-miljö. För ljudinspelning har jag laddat ner och installerat gratis ljudredigeraren och -inspelaren Audacity 1.3.7 på Windows Vista. Front Row 2.1.7 är det integrerade gränssnittet på Mac OS X för uppvisning av digitalt innehåll på Mac-datorn Alice. Vista-datorn Nemi (Dell XPS M1530) bjuder motsvarande integrerade gränssnitt i i form av Dells Mediadirect 3.1.

Med facit på hand är Mac-datorn Alice och Vista-datorn Nemi lika konsumentvänliga i fråga om förinstallerade färdigheter i multimediahantering. Men - i Vista-datorn Nemi är nog fenomenala Windows Media Center ensam i sin klass. Man kommer dock inte ifrån att Mac-datorn Alice är bättre preparerad i fråga om förinstallerade applikationer. Apple har sett mycket besvär för att få attraktiva förinstallerade färdigheter till stånd. Men - med tanke på vardagsbruk är de 'sämre' färdigheterna i Vista-datorn Nemi utan praktisk betydelse. Det är oväntat lätt i Windows-miljö att kompensera brister i förinstallerade applikationer med att ladda ner och installera gratisprogram. Exempelvis ovan nämnda virtualskrivaren CutePDF Writer, tillägget Office Compatibility Pack, tillägget Sun ODF Plugin, musikuppspelaren iTunes samt ljudredigeraren och -inspelaren Audacity.

Mac-entusiaster talar sig varma om maffiga funktioner i Mac-miljö. I mina ögon ser spelet jämnt ut, rentav till fördel för Windows Vista. Mac OS X-funktioner som kommunikatorn iChat 4.0, kalendern iCal 3.0.6, Address Book 4.1.1 och lokala sökfunktionen Spotlight har direkta Vista-motsvarigheter i Windows Live Messenger 9.0 och i de förinstallerade applikationerna Windows Calendar 6.0, Windows Contacts och sökfunktionen Windows Search 4.0. Lokala sökfunktionen i Windows Search 4.0 på Vista är dessutom lika intuitiv och adaptiv som den fenomenala sökfunktionen Spotlight på Mac OS X.

uppdatering:

Stationära Mac-datorn Alice (Apple iMac) bjuder i princip på integrerade trådlösa Bluetooth- och Wlan-uppkopplingar (AirPort). Bärbara Vista-datorn Nemi har till vardags integrerad trådlös Wlan-uppkoppling på adsl-bredbandets Zyxel-router. Jag har också aktiverat AirPort-funktionen i Mac-datorn Alice med trådlös Wlan-uppkoppling. Apples Mighty mus är usb-kopplad via tangentbordet på iMac. I Windows Vista har jag färdigt kompletterat det trådlösa Nemi-konceptet med en trådlös Logitech V470 lasermus på Bluetooth. Men - Vista-datorn Nemi har dessutom integrerade färdigheter att kopplas upp mot det trådlösa 3g-bredbandet. Mac-datorn Alice har inte integrerad 3g-modem men jag ska snart försöka mig på att koppla portabla 3g-modemet på Mac OS X. Nätoperatören Elisa erbjuder gratis 3g-programvaror (Vodafone/Huawei) för nedladdning och installation på Mac OS X.

Uppdatering:

Apples förinstallerade mervärdersapplikationer, amatörmusikerns musikmaskin Garageband 5.01 och novisens grafiska webb-designer iWeb 3.0.1, är underhållande och roliga men i mitt tycke, med tanke på vardagsbruk, helt lösryckta och värdelösa frestelser. Mac-gemenskapen har tydligt gett avkall på sin mission att, till skillnad från Microsoft, endast leverera absolut nödvändiga applikationer. Jag har inte ens besvärat mig att google efter motsvarande gratisapplikationer i Windows-miljö.

Uppdatering:

Både Mac OS X 10.5 och Windows Vista SP1 bjuder på aktiverad brandvägg (Firewall). Automatisk säkerhetskopiering och återställning av datafiler sköts med integrerade Backup-funktionen Time Machine i Mac OS X. Windows Vista bjuder på automatisk säkerhetskopiering med automatisk återställningsfunktion av datafiler. Men då är det alltså inte fråga om Windows Systemåterställning, som är en helt annan sak. Datafiler berörs nämligen inte i den funktionen.

Varken Mac OS X 10.5 eller Windows Vista SP1 bjuder på förinstallerade säkerhetsprogram mot virusinfektioner och spionfunktioner. Jag har laddat ner och installerat gratis antivirusprogram. Det aktiva virusskyddet i Vista-datorn Nemi sköts av gratis antivirusprogrammet Avast 4.8 Home Edition. Dessvärre är antivirusprogrammet Avast 2.74 Mac Edition inte gratis (36 euro). Då jag nu ändå vill hålla gratis säkerhetskoll på Mac-datorn Alice så har jag laddat jag ner och installerat gratis antivirusprogrammet ClamXAv 1.1.1 för Mac OS X. Antispionprogrammet Windows Defender 1.1 ingår förinstallerad i Windows Vista. Antispionprogrammet MacScan 2.6 för Mac OS X är inte gratis (30 dollar), dessvärre.

Mac OS X har så här långt överlevt på basen av en säkerhet som bara existerar tack vare att plattformen fortfarande inte är populär och vanlig nog för att illdådare, som utnyttjar säkerhetshål, ska lägga tid och energi på att utnyttja säkerhetsrisker som finns i Mac OS X. En fråga som verkligen är värd att ställa är huruvida Apple är redo den dagen kanonerna riktas mot Mac OS X och dess användare.

Linux-revolutionen kom av sig

Returnerar hellre tillbaka datorn.

Det är faktiskt användarvänligt och enkelt att installera Linux idag. Åtminstone för windows-vana sakkunnare. Linux-operativsystemet Ubuntu är ett bra exempel.

Något som ständigt diskuteras bland sakkunnare är om Linux har möjlighet att ta över bland konsumenters hemdatorer. Rent tekniskt finns säkert inga problem.

Men så länge tillräckligt många konsumenter inte använder Linux, kommer det att kännas som ett högst otryggt alternativ för vanligt folk. För att Linux ska bli stort behöver det nå ut bland allmänheten. Men den stora, tröga massan kommer inte att skaffa något som inte 'alla andra har'.

Pyttedatorn är en äkta bärbar mini-pc som tagit surfande och chattande unga med storm. Det är det verkligt bärbara alternativet som kan ersätta Kommunikatorn och PDA-handdatorn. I kombination med ett mobilt bredbandsabonnemang är mini-pc ett utmärkt kommunikationsmedel för folk på språng.

När de första pyttedatorerna dök upp på marknaden i medlet av 2008 hyllades de som Linux-operativsystemets självklara väg in i hushållen. Ett halvår senare är trenden tydlig: konsumenterna väljer hellre allmännare Windows XP. Operativsystemet Linux var ett enkelt sätt för tillverkarna att få ner priset på små och lätta datorer. Både analytiker och tillverkare drog därmed slutsatsen att enkla och billiga mini-pc skulle bli Linux stora genombrott bland vanligt folk. Men det visade sig att de flesta konsumenter vill kunna göra mer än de allra enklaste saker. Många vill kunna göra allt som de gör på en vanlig dator också, och då blir det Windows XP.

Folk älskar tanken att betala 200-300 euro för en dator, men de vet inte vad de får innan de öppnat förpackningen. Då börjar de leka runt med Linux och inser att det här operativsystemet inte är vad de är vana vid. De vill inte lägga tid på att lära sig, utan returnerar hellre tillbaka datorn till affären. En Windows-utrustad mini-pc med Office-paket kan faktiskt kosta nästan dubbelt så mycket som en mini-pc med Linux. Analytiker är genuint förvånad över att konsumenter är beredda att betala så mycket mer.

Det gick en fläkt av vilda-western-mentalitet i mini-pc-tillverkarnas val av mer eller mindre slutna Linux-system. Tanken var väl att användarna skulle nöja sig med ett enkelt och statiskt arbetsbord. Men konsumenterna förväntade sig en ultralätt bärbar pc-dator, inte en smartmobil. Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex är förhållandevis användarvänligt. Nyheterna i Ubuntu 8.10 gör det visserligen till ett användbart förinstallerat operativsystem för bärbara datorer. Men någon ersättare för Windows XP är det inte. Inte för vanligt folk. Rörliga medborgare klarar bättre av online-tjänster i Web 2.0 i Windows XP.

Linux Ubuntu 8.10 tur och retur

Lättare att älska Linux i teorin.

Målsättningen med Linux-operativsystemet Ubuntu utges vara att Linux ska bli lika lätt att använda som Apples Mac OS X. Och med den nyligen lanserade Ubuntu-versionen 8.10 (Intrepid Ibex) säger man sig ha kommit en bra bit på vägen.

Fast målet är förstås ännu inte uppnått. Det är lättare att älska Linux i teorin än i praktiken.

Men vem som helst ska inte börja använda Linux. Ävenså lättanvända Ubuntu kräver till vardags anvancerade datakunskaper för att användas och administreras.

Någon brinnande akut orsak att uppdatera till operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex finns inte i mitt synfält. Men visst är jag nyfiken på om Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 är lika lätt att använda som Apples operativsystem Mac OS X Leopard. Och riktigt nyfiken blir jag när jag läser i Bossiemans Ubuntu-blogg hur man installerar program, codecs och drivrutiner i operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex samt hur man konfigurerar Compiz Fusion skrivbordseffekter och installerar programdockan Avant Window Navigator.

Vista-datorn (Dell XPS M1530) leverades med installations-DVD (Reinstallation DVD Windows Vista Home Premium). I princip kan jag korrigera startsekvensen via återställningskonsolen ('fixmbr') - om jag nu vill installera/avinstallera Ubuntu 8.10 i DualBoot. Men - jag installerar för säkerhets skull Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex med Wubi på en virtuell hårddisk i bärbara Vista-datorn Nemi. Då kan jag senare avinstallera Ubuntu 8.10 lika enkelt som ett vanligt Windows-program. Riskfritt.

Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex installerar sig snällt som virtualbox i Windows Vista SP1 Home Premium. Men resultatet är i stort sett det samma som i installationen av Ubuntu 8.04 Hardy Heron som virtualbox i Windows Vista. Ubuntu 8.10 (Wubi) känner av att bärbara Dell XPS M1530 är försedd med inbyggda prylar för trådlös kommunikation (bluetooth, wlan och 3g) men ibruktagandet misslyckas.

Jag låter mig inte nedslås utan fortsätter med vägledning av Bossiemans instruktioner. Installationen av Mac OS X Leopard-dockan Avant Window Navigator förutsätter dock att jag först aktiverar Compiz Fusion effekterna. Compiz Fusion grafiska skrivbordseffekter förutsätter i sin tur att jag först aktiverar den accelererade proprietära drivrutinen för NVIDIA-grafikkortet. Tilläggsprogrammen för Java och Flash (ubuntu-restricted-extras) låter sig denna gången lätt installeras med hjälp av Bossiemans instruktioner. Både Elisas och Digitas javabaserade karttjänster fungerar klanderfritt. Bravo.

Jag fortsätter en bit till med att kolla Bossiemans instruktioner för installationen av program som inte har öppen källkod eller har andra typer av restriktioner. Och efter att ha gjort ändringar i skrivbordets utseende och trixat med grafiska skrivbordseffekter är min nyfikenhet stillad. Till sist avinstallerar jag Windows-versionen av operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex. För säkerhets skull.

Ett är klart - Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex är inte alls lika lätt att använda som Apples operativsystem Mac OS X Leopard. I synnerhet inte ibruktagandet, som är utstuderat enkelt i Mac-datorer.

Trådlöst 3g-nät i reserven

Åtminstone för en timme framåt.

Egentligen är det inte så konstigt att det nu säljs mera bärbara datorer än stationära. Bärbara datorer har blivit så pass mycket billigare och har alldeles tillräckligt prestanda för normalanvändare. Som också för mig. Och så är bärbara datorer mycket mindre utrymmeskrävande, och snyggare. Och vid behov sladdfria. Och, i bästa fall, oberoende av strömavbrott.

Bärbara Vista-datorn Nemi (Dell XPS M1530) klarar mödolöst av att ersätta stationära XP-datorn Scaleo. Prestandan är till och med bättre. Det breda, integrerade tangentbordet är urbehagligt. Felslagen är färre än på XP-datorns separata tangentbord. Trådlösa bluetooth-musen är ett under i snabbhet och precision.

Bägge datorerna är uppkopplade på hemmanätverk. Bärbara Vista-datorn Nemi via trådlös wlan-uppkoppling. Fildelningen är aktiverad på hemmanätverket. Multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 utnyttjas som delad nätskrivare. Vid behov trådlöst - via trådlös wlan-uppkoppling. Den trådlösa 3g-uppkopplingen på internet är normalt bara i mobilt bruk. Hittills.

Alla nödvändiga jobb på internet har, under höstens otaliga strömavbrott, klarats av med hjälp av batteridrivna bärbara Vista-datorn Nemi - via den fenomenala trådlösa 3g-uppkopplingen. Av någon anledning bryts strömmen av endast då jag har något viktigt jobb på hälft. Aldrig då jag slösurfar. Och eftersom det är strömavbrott så bryts också adsl-modemets nätkontakt. Det känns lyxigt att aktivera 3g-uppkopplingen och fortsätta jobbet på nätet som om ingenting hänt. Åtminstone för en timme framåt. Och till vardags räcker det bra till. Utskrifterna mellanlagrar jag som elektroniska pdf-kopior.

Numera är det inte enbart strömavbrott som stör uppkopplingen på internet. Teleoperatören Elisa har länge haft problem med sina trådbundna adsl-uppkopplingar. Hösten har varit fylld av frusna nätsessioner. Och så en dag klappar det trådbundna Elisa-nätet helt ihop. Och internet kan inte nås på två dygn. Inte med trådbunden adsl-uppkoppling. Men - nog med trådlös 3g-uppkoppling. Om ock bara i 236kbps (edge). Men också det är bättre än ingenting.

Uppdatering:

Digitala tv-sändningar avtittade via Anysee-digitunern och Windows Media Center syns inte heller störas av strömavbrott. Inte ens om Anysee-dosan är pluggad till husets antennuttag.

Ett liv utan Orb MyCasting

Såja - nu är jag ute och flyger.

Min bärbara Vista-dator Nemi har förvandlats till en gigantisk medieserver. Dagens stora hårddiskar gör att det inte är något problem att få plats med tusentals digitalbilder, musikstycken och videofilmer på en och samma dator.

Saken är att det bara är hemma jag har tillgång till medieserverns hela utbud. På sommarstugan eller på resande fot går det inte att komma åt någonting - globalt online. Jag måste ty mig till en förpreparerad bärbar mediedator - lokalt offline.

Den digitala tv-signalen når inte sommarstugan utan en präktig tv-antenn - eller parabol. Glesbygdens trådlösa 3g-bredband klarar inte av webb-tv.

Orb MyCasting är programmet som löser det här problemet. Vad Orb gör är helt enkelt att låta mig komma åt min mediedator på distans. Med det smarta gratisprogrammet Orb når jag mina bilder, låtar och filmer, oavsett var jag är. Från vilken internetuppkopplad dator som helst i hela världen. Det enda jag behöver är en vanlig webbläsare.

Fast - foton kan jag förstås lätt dela på webben. Musik- och videofiler passar bättre för Orb MyCasting. Och Orb kan inte bara användas för att på distans komma åt filer som ligger på mediedatorns hårddisk. En ännu roligare funktion är att dela med sig av tv-program - live online. Mediedatorn har ett 'tv-kort' som Orb kan styra. På så sätt kan jag sitta på sommarstugan och titta på webben på alla de kanaler som jag har på tv:n hemma. När jag går hemifrån ser jag bara till att mediedatorn är påslagen och uppkopplad på internet.

Såja - nu är jag ute och flyger igen. Tekniskt sett fungerar Orb nog också i min miljö - men - i praktiken har jag inte tillräckligt snabb och stabil internetuppkoppling. Hemmavillan har ett adsl-bredband med 2mbps på inkommande och 512kbps på utgående. Sommarstugan har glesbygdens anspråkslösa 53kbps på trådlöst 3g-nät.

Internetoperatören Elisa ställer sig dessutom ytterst fientligt till server-verksamhet i sitt bredband. Och så är det förstås värt att tänka på säkerheten. Genom att installera Orb sätter jag brandväggen ur spel och gör mediedatorn öppen för intrång. Datorn är visserligen skyddad av inloggning med användarnamn och lösenord. Men det är en ganska dålig säkerhet. Jag tror jag klarar mig bäst utan Orb MyCasting.