Prylar i motvind i Windows 7

Voyager 510 på MS Windows 7.

Mitt nya operativsystem MS Windows 7 Home Premium har fyllt alla förväntningar. På gott och ont. Multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c stöds inte i Windows 7. Inte heller externa wlan-adaptern Trust NW-3100 för trådlös uppkoppling på hemmanätverket. Ingendera prylen tillverkas mera. Passliga drivrutiner kan inte förväntas.

HP OfficeJet 1170c och Trust NW-3100 funkar dock bägge två på stationära Scaleo-datorn på Windows XP SP3. På stationära Scaleo-datorn på Windows 7 kan OfficeJet 1170c dock fungera som skrivare - i lånta fjädrar - med stöd av drivrutinen för HP DeskJet 870c. Mycket praktiskt. Visserligen kan jag inte utnyttja skannerfunktionen på Windows 7 men nog på Windows XP SP3. Någon direkt wlan-ersättare för Trust NW-3100 finns däremot inte inte. Ett alternativ på stationära Scaleo-datorn på Windows 7 är att plugga i adsl-kabeln för fast uppkoppling på webben. Det andra alternativet är att använda externt 3g-bredband för trådlös webb-uppkoppling på stationära Scaleo-datorn på Windows 7.

Jag kompletterar framgångsrikt Windows 7-miljöerna med it-telefonitjänsten Skype (4.1) både på stationära Scaleo-datorn och på bärbara Vista-datorn Nemi på Windows 7. Skype är ett utmärkt verktyg att testa prylar med mikrofon, högtalare och webbkamera. Kombitelefonen Philips Voip321 låter sig kopplas till stationära Scaleo-datorn på Windows 7 med en webbsökt VOIP3211S/79-drivrutin för Windows Vista. Jag kör Voip321-programmet Vista-kompatibelt på Windows 7. Programmet och kombitelefonen fungerar alldeles utmärkt på Skype.

Jag pluggar externa videokameran Logitech QuickCam Ultra Vision till stationära Scaleo-datorn. Windows 7 känner direkt igen prylen och installerar automatiskt drivrutiner för integrerad mikrofon, högtalare och webbkamera. QuickCam-programmet laddar ner och installerar en programuppdatering på Windows 7. Jag ställer framgångsrikt in mikrofon, högtalare och kamera. Testsamtal på Skype bekräftar att alla enheter fungerar som de ska på Windows 7.

De integrerade enheterna - mikrofon, högtalare och webbkamera - funkar klanderfritt på bärbara Nemi-datorn på Windows Vista SP2. På Windows 7 fungerar endast den integrerade högtalaren och webbkameran perfekt. Däremot inte ljudinställningen på den integrerade mikrofonen. Det är en av de två komponenter i alarmraporten som inte har förunnats drivrutiner för migrationen till Windows 7 - ännu. Testsamtal på Skype bekräftar att alla integrerade enheter, utom mikrofonen, fungerar som de ska på MS Windows 7. Den fenomenala bärbara Dell-datorn XPS M1530 är helt enkelt för långt optimerad för Windows Vista SP2. En alternativ lösning är att starta upp Nemi-datorn på Windows Vista SP2. En bättre lösning är att installera Plantronics trådlöst bluetooth-uppkopplade öronsnäcka Voyager 510 på Windows 7 både på stationära Scaleo-datorn och på bärbara Vista-datorn Nemi. Öronsnäckan Voyager 510 låter sig dock inte paras med den integrerade bluetooth-enheten på bärbara Nemi-datorn. Plantronics externa usb-pluggade bluetooth-sändaren låter sig dock villigt installeras på Windows 7 både på stationära Scaleo-datorn och på bärbara Vista-datorn Nemi. Testsamtal på Skype bekräftar att Voyager 510 öronsnäckans högtalare och mikrofon på fungerar som de ska på MS Windows 7.

Uppdatering:

Den externa usb-pluggade bluetooth-sändaren för öronsnäckan Voyager 510 låter sig villigt installeras på Windows XP SP3. Testsamtal på Skype bekräftar att öronsnäckans högtalare och mikrofon på Voyager 510 fungerar som de ska på bärbara xp-datorn Amilo. Lotshustruns bärbara xp-dator Amilo är färdigt försedd för Skype-kontakter med den externa videokameran Logitech QuickCam Ultra Vision.

Jag kompletterar framgångsrikt Windows 7-miljöerna på både stationära Scaleo-datorn och på bärbara Vista-datorn Nemi med musiktjänsten Spotify (0.3.22). Nu kan jag avnjuta min dagliga Abba-dos oberoende av operativsystem.

Uppdatering:

Trådlös 3g-uppkoppling på webben är en besynnerligt konsument-fientlig excersis. Installation av 3g-modem och trådlöst 3g-bredband på Windows 7 kan tyckas vara en enkel match, också för absoluta it-noviser. Installationen förlöper till synes utan problem. Uppkopplingen på 3g-bredband lyckas bara inte. Programmet ska köras i kompabilitetsläge för Windows Vista SP2 på Windows 7. Och inte bara det. För att (via Windows Update) få de färskaste drivrutinerna installerade i samma veva ska man vara färdigt uppkopplad på webben, trådbundet via Lan eller trådlöst via Wlan.

Koll på text & bild i Windows 7

Kompensera bristen i Windows 7

MS Works är en lite enklare kontorsprogramsvit från Microsoft som ofta erbjuds till nya datorer. MS Works ska nu bytas ut mot gratisversionen MS Office Starter 2010, som är en bantad variant av betalprogramsviten MS Office 2010. Startpaketet bjuder bara på Word 2010 och Excel 2010, men båda har alla funktioner vi vanliga användare behöver.

Första dagen med operativsystemet MS Windows 7 visar att villkoren för it-medborgarens fyra elementära applikationer i Windows 7 i dagsläget uppfylls till drygt tre delar av fyra. Webben, e-posten och fotoassistensen är helt i sin ordning. Men inte texthanteringen - inte med ordbehandlaren WordPad (6.1). Hanteringen av det vanligaste filformatet (.doc) saknas i WordPad. En lösning är att ladda ner och installera gratis MS Office-läsprogram. En annan lösning är att skaffa sig och installera en kontorsprogramsvit. Situationen är bättre under år 2010. De som då nöjer sig med MS Office Starter 2010 kan utan problem fortsätta att använda både Word 2010 och Excel 2010 då det inte finns någon tidsspärr i gratispaketet. Min provisoriska lösning är att i dagsläget ladda ner och installera utvärderingsversionen för MS Office 2007 Home & Student - gratis, till och med 31.01.2010.

I och med att gamla multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c (anno 1997) inte stöds av någon drivrutin i MS Windows 7 har jag ingen lokal enhet för utskrift på papper och bildinskanning på stationära Scaleo-datorn på Windows 7. Till problemets lösning förordas helt enkelt byte av lokal skrivenhet. Min lösning är att i första hand kompensera bristen i Windows 7 med att virtuellt utnyttja lokala pdf-skrivaren CutePDF Writer (2.8). Samt i andra hand gemensamma nätskrivaren HP PSC 2355 - via lotshustruns Amilo-dator i Windows-nätverket.

Jag pluggar kabeln från digikameran (Olympus Digital 800) i usb-uttaget på stationära Scaleo-datorn på Windows 7. Drivrutinerna för digikameran installeras automatiskt. Import av foton erbjuds via Bildhanteraren i Windows 7, eller alternativt som import och avtittning via fotoassistenten Windows Live Photo Gallery. Vad mera kan vardagens it-medborgare kräva? Fotoassistenten Windows Live Photo Gallery är ett utmärkt hjälpmedel för oss vanliga användare. Mina sociala kopplingar favoriserar emellertid Googles konkurrerande fotoassistent Picasa (3.1). Gratisprogrammet Picasa låter sig laddas ner och installeras snällt på MS Windows 7.

Även om det också erbjuds många förträffliga program för bildredigering som molntjänster på webben föredrar jag min fenomenala lokala bildredigerare Paint Shop Pro (6.02). Så länge jag bara får. Jag installerar utan problem det NT-kompatibla programmet på MS Windows 7. Mycket praktisk egenskap i MS Windows 7 och Vista.

Bildredigeraren Paint Shop Pro (anno 1998) använder jag dock bara till avancerad bildredigering. Till vardags använder jag fotoassistenten Picasa som bildförbättrare. Med Picasa kan jag rotera foton i rätt led, klippa bort onödiga delar av bilden, räta ut fotot så att horisonten blir rak. Röda ögon från blixtbilder är lätta att korrigera. Om jag vill, kan jag ytterligare rätta till kontrast, ljus och färger. Och när jag mejlar fotona kan jag välja passande bildstorlek. Picasa låter mig dessutom välja mejlprogram - webbaserade Gmail - eller lokala e-postklienten Windows Live Mail.

Uppdatering:

Bärbara Nemi-datorn på Windows Vista har ingen port för parallellkoplade skrivare, som för gamla multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c (anno 1997). Det är högst troligt att drivrutinerna också saknas i MS Windows Vista SP2. Kopplingen till nätskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c lyckas däremot på bärbara Nemi-datorn på Windows Vista - via stationära Scaleo-datorn på Windows XP i Windows-nätverket

Mobilt 3g-bredband på Ubuntu

Linux-revolutionen kom av sig.

Linux-operativsystemet Ubuntu har nästan helt överskuggats av mina forskningar i Apples operativsystem Mac OS X. Under ett halvårs tid tycker jag mig enbart ha kollat månatliga säkerhetsuppdateringar i Ubuntu. I oktober 2009 besluter jag mig för att prova Saunalahtis trådlösa 3g-bredband på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Jag bläddrar bakåt i gamla inlägg med Ubuntu-taggar och hittar till min överraskning en en hel del ämnen som tangerar Linux-operativsystemet Ubuntu. Omedelbart efter det jag i maj 2009 tar bruk Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator så lyckas jag installera musiktjänsten Spotify (0.3.21) på Wine i Ubuntu. I juni 2009 forskar jag om barriärer mellan olika filsystem visavi NTFS. Till fördel för Windows.

I början av juli 2009 jämför jag mitt favorita Linux-program OGMRip (0.12.3) med dvd-omkodaren Handbrake (0.9.3) i Mac OS X. Till fördel för Mac OS X. I slutet av juli 2009 gör jag en snabb jämförelse mellan Linux-programmet K9Copy (2.3.0) och Windows-programmet DVD Shrink (3.2.0.15) i avseende på spegelkopiering i .iso-format av dvd-filmer. Till fördel för Windows. Augusti 2009 går utan närmare kopplingar till Linux Ubuntu.

I september 2009 väcks min nyfikenhet för trådlöst 3-bredband på Ubuntu. Oktober 2009 börjar dock med laboreringar i redigering av Flash Video i RichFLV (4.2) på plattformsoberoende Adobe AIR. Men snart blir det dags för installation av Saunalahtis trådlösa 3g-bredband på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Jag pluggar in usb-modemstickan Huawei E160e med Saunalahtis sim-kort - med pin-koden inaktiverad. Inaktiveringen av pin-koden görs enklast med hjälp av en mobiltelefon. Till min överraskning startar 'guiden för mobilt bredband' automatiskt. Ett plakat med 3g-operatörer i 'Finland' slås upp på bildskärmen, jag prickar för 'Saunalahti'. Jag ger profilen namnet 'E160e'. Ibruktagandet funkar direkt utan att jag behöver ladda någon extra mjukvara på webben. Installationsprogrammet känner till accesspunkten 'internet.saunalahti'. Jag vänsterklickar med musen på ikonen för nätkopplingar och startar upp 3g-bredbandet med att pricka i profilen 'E160e', den trådlösa wifi-uppkopplingen på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator inaktiveras automatiskt. Och aktiveras automatiskt när jag avslutar 3g-sessionen.

Jag pluggar in externa usb-modemet Huawei E220 med Saunalahtis sim-kort - med pin-koden inaktiverad. Huawei E220 funkar dock inte utan att en andra profil skapas. Jag högerklickar på ikonen för nätkopplingar och startar 'guiden för mobilt bredband' för hand. Ett plakat med 3g-operatörer i 'Finland' slås upp på bildskärmen, jag prickar för 'Saunalahti'. Jag ger den andra profilen namnet 'E220'. Ibruktagandet funkar direkt utan att jag behöver ladda någon extra mjukvara på webben. Installationsprogrammet känner till accesspunkten 'internet.saunalahti'. Jag vänsterklickar med musen på ikonen för nätkopplingar och startar upp 3g-bredbandet med att pricka i profilen 'E220'.

Även om Linux-revolutionen kom av sig i fråga om netbooks så visar den lyckade 3g-installationen att Linux-gemenskapen har förberett sig väl för kraven i den mobila netbook-miljön i Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04.

Uppdatering:

Ubuntu 8.10 har under oktober 2009 fått 38 säkerhetsuppdateringar, 1 omstart. Ubuntu 9.04 har under samma period fått 61 säkerhetsuppdateringar, 1 omstart.

Trådlöst 3G i Apples iMac-miljö

Känner automatiskt av sim-kort.

Gamla Esbo är allt som oftast utsatt för elavbrott. Lotshustrun har en längre tid avundsjukt sneglat på mig när jag elegant går över till trådlöst 3g-bredband och sålunda kan fortsätta till slut med det halvfärdiga jobbet på batteridrivna Vista-datorn Nemi. Nu kräver hon att få sitt eget trådlösa 3g-bredband på sin batteridrivna XP-dator Amilo.

Jag styr kosan till hovleverantören Elisa Shoppit. Elisa-ägda Saunalahti erbjuder trådlöst 3g-bredband (512kbps) för 14,80 euro i månaden, usb-modemstickan Huawei E160e kommer på köpet - och likaså ett extra sim-kort. 3g-modemet och -programvaran (Birdstep EasyConnect 2.5.10) utlovar leveransfärdig kompabilitet på Windows XP och Vista - samt på Mac OS X. Mycket praktiskt. Det är ganska jobbigt att uppgradera usb-modemet E220 och -programvaran (Vodafone Mobile Connect Lite 3.2.1). Programvara och instruktion för installation av usb-modem E220 och -programvara på Mac OS X (Vodafone Mobile Connect 3.0.4) bjuds visserligen ut på Elisas Support-sajt, men jag föredrar en assisterat enkel och komplett installation.

Bärbara Vista-datorn Nemi har inbyggd 3g-uppkoppling. Jag byter ut Elisas sim-kort mot Saunalahtis sim-kort. Uppkopplingen på Saunalahtis 3g-bredband misslyckas dock. Jag misstänker problem i konfigurationen av profiler. APN för Elisa-nätet är 'internet'. Efter sök på webben hittar jag ett inlägg som avslöjar att APN för Saunalahti på Elisa-nätet är 'internet.saunalahti'. Denna information går tyvärr inte att få av betjänterna på Elisa Shoppit. Och en telefonförfrågan på Elisas Support kostar skjortan. Jag byter ut APN i konfigurationen i en ny, parallell Saunalahti-profil och nu lyckas 3g-uppkopplingen också på Saunalahtis bredband. Installation och användning av usb-modemet E160e lyckas utan problem både på XP-datorn Amilo och Vista-datorn Nemi. Korsvis med Elisas sim-kort och Saunalahtis sim-kort. Den inbyggda 3g-programvaran i E160e känner automatiskt av sim-korten och skapar varsinna profiler (APN - 'internet'/'internet.saunalahti'). Mycket praktiskt.

Jag installerar framgångsrikt usb-modemet E160e och 3g-programvaran (Birdstep EasyConnect 2.5.10) på Windows XP SP3 på stationära iMac-datorn Alice. Installationen av 3g-programvaran på Mac OS X 10.6 börjar bra - men avbryts vid installation av E160e-modem och -drivrutin. Mac OS X 10.6 känner inte igen usb-modemet E160e. I samband med mina försök anmäler sig Mac OS X-programvaran Rosetta (1.0) för installation. Men det hjälper inte upp saken. Jag öppnar till sist Elisas Supportsajt och laddar ner och installerar 3g-programvaran på Mac OS X 10.6 (Vodafone Mobile Connect 3.0.4) - inklusive E220-drivrutin på Mac OS X. Och nu har jag fungerande uppkoppling på trådlöst 3g-bredband på stationära iMac-datorn Alice på Mac OS X 10.6. Korsvis med Elisas sim-kort och Saunalahtis sim-kort. Jag måste visserligen konfigurera APN i vardera profilen för hand. Lustigt nog så kan jag valbart starta upp 3g-uppkopplingen (E220) med Saunalahtis 3g-program (Birdstep EasyConnect 2.5.10) eller Elisas 3g-program (Vodafone Mobile Connect 3.0.4).

Av en ren slump får jag också usb-modemet E160e att fungera på Mac OS X 10.6. Korsvis med Elisas sim-kort och Saunalahtis sim-kort. 3g-programvaran (Birdstep EasyConnect 2.5.10) känner automatiskt av sim-korten och skapar varsinna profiler (APN - 'internet'/'internet.saunalahti'). Mycket praktiskt. Lösningen på E160e-problemet på Mac OS X är oväntat exotisk. E160e kan inte pluggas direkt i usb-porten i ryggen på iMac-datorn. E160e ska pluggas i usb-porten på en el-förstärkt usb-fördelare, som tar upp två usb-portar i ryggen på iMac-datorn.

Elisas trådlösa 3g-bredband är numera nedgraderat (384 kbps) - månadsavgiften sjunker till 9,89 euro i månaden. Jag har tidigare sporadiskt använt usb-modemet E220 och -programvaran (Vodafone Mobile Connect Lite 3.2.1) med Elisas sim-kort på andra datorer med Windows XP eller Vista. Nu är min plan att ersätta Elisas sim-kort med Saunalahtis sim-kort i usb-modemet E220. Men - det går inte. Inte ens byte av APN ('internet.saunalahti') i konfigurationen i en ny, parallell Saunalahti-profil hjälper. Usb-modemet E220 syns vara exklusivt låst till Elisa-nätet. Mycket opraktiskt. Nåja - jag får väl tillsvidare låna lotshustruns usb-sticka E160e med Saunalahtis sim-kort. Om det är ledigt alltså - för lotshustrun planerar att använda trådlöst 3g-bredband på reträtten i Mickelsböle i Borgå. Samt sporadiskt på Windows Vista på bärbara Pavilion-föreningsdatorn. Jag kan å andra sidan utnyttja Saunalahtis parallella sim-kort för att roa mig med att forska i användningen av 3g-bredband och andra 'onödiga' egenskaper i smarta mobiltelefonen Nokia 3120 classic.

Uppdatering:

Till skillnad från Windows XP och Vista kör Mac OS X inte samtidigt trådlöst 3g-bredband på usb-modem och wlan/wifi-uppkoppling via AirPort. Mac OS X stänger automatisk av AirPort då 3g-uppkopplingen aktiveras. Vid korrekt avslut av 3g-uppkoppling (Quit Mobiililaajakaista) återaktiverar Mac OS X automatiskt AirPort och wlan/wifi-uppkopplingen. Mycket praktiskt.

Uppdatering:

Av en ren slump får jag också usb-modemet E220 att fungera med Saunalahtis sim-kort på bärbara Vista-datorn Nemi. Jag startar uppkopplingen med 3g-programvaran Mobiililaajakaista (Birdstep EasyConnect 2.5.10). Programvaran kan vid behov skilt laddas ner och installeras från Elisas Support-sajt. Jag råkar av en slump ha 3g-programvaran Mobiililaajakaista färdigt installerad på bärbara Vista-datorn Nemi via ibruktagandet av usb-modemet E160e och det trådlösa 3g-bredbandet på Saunalahti. Saunalahtis sim-kort och 3g-uppkoppling lyckas däremot inte med usb-modemet E220 i samband med Elisa-låsta 3g-programvaran VMC Lite (Vodafone Mobile Connect Lite 3.2.1). Detta får jag i efterhand bekräftelse på - via telefonförfrågan på Elisas Support. Gratis dessutom.

Det besynnerliga är att Windows Vista på bärbara Pavilion-föreningsdatorn inte kommer åt (Huawei) drivrutiner varken för E220 eller E160e. Och ändå har usb-modemet E220 med Elisas 3g-uppkoppling funkat tidigare. Jag misstänker i första hand katastrofalt överdriven nit vid E220-avinstalleringen våren 2009.

Nokia 3120 classic för 69 euro

Det klarar inte Apples smartmobil.

Det är en ädel konst att köpa mobiltelefonen Nokia 3120 classic för 69 euro då priset normalt är 119 euro. Receptet går att hitta i kampanjer på mobil-abonnemang. Elisa-ägda Saunalahti erbjuder mobiltelefonen Nokia 3120 classic inbakad i samband ett fast 2-års mobilabonnemang för 2,90 euro i månaden, alternativt för 0,00 euro i månaden. Mycket praktiskt.

Abonnemanget har ingen fast månadsavgift. Minutavgiften för mobilsamtal 69 cent, utan startavgift dessutom. Avgiften för sms-meddelanden är 69 cent. Så om jag inte använder abonnemanget alls så är månadsavgiften faktiskt 0,00 euro. Förutsatt att jag betalar 69,60 euro för mobiltelefonen - i en enda rat. Mitt rullande Oiva-abonnemang på modern Elisa har en fast månadsavgift på 1,99 euro, minutavgiften för mobilsamtal är 79 cent, med en 5 cents startavgift. Avgiften för sms är 79 cent.

Nokia 1101 är den bästa mobiltelefonen som funnits. Bekväm till storlek och vikt, människovänliga upplysta tangenter och en bildskärm som inte hastar med nedsläckning. Samt - en skarp och tydlig text som syns i klaraste solljus. En sann seniormobil, som bara behöver laddas en gång i veckan. Så - när gammelmobilen Nokia 3210 pajade för lotshustruns numera 90-åriga gudmor, bar det iväg till shoppen för inhandling av en fenomenal Nokia 1101 till seniormobil. Men - den modellen fanns inte mera till salu. Jag gör en snabbkoll i sortimentet och väljer en nyare modell i samma 50 euros prisklass - mångsidighetsundret Nokia 2610. Vid jämförelsen mellan Nokia 1101 och Nokia 2610 drar Nokia 1101 det längre strået. Bildskärmen på Nokia 2610 slocknar på tok för snabbt och det finns inget sätt att aktivera bildskärmen utan att rådda till halvfärdiga situationer. Texten är liten och subbig, och den går inte alls att läsa i solljus. Lotshustruns gudmor betalar 50 euro för min Nokia 1101. Jag blir med den sämsta mobiltelefonen som funnits - Nokia 2610.

Jag går över till att skicka sms-meddelanden på Skype. Avgiften för sms-meddelanden är 78 cent. Mitt Oiva-mobilnummer agerar som avsändare.

Allt sedan jag förlorade min Nokia 1101 har jag jagat efter mobiltelefon med bildskärm som syns i solsken. Nokia 3120 classic fyller måtten. Konfigurerad med svartvita bildskärmsmotivet 'Graphite'. Texten är lika stor, skarp och tydlig som i Nokia 1101. Men - bildskärmen på Nokia 3120 classic slocknar för snabbt - dock inte lika snabbt som i Nokia 2610. Jag byter sim-korten i kors. Nokia 3120 classic får mitt Oiva-nummer och 2g-abonnemang på Elisa. Nokia 2610 blir i reserven och får det nya numret och 3g-abonnemanget på Saunalahti.

Med tanke på att jag bara behöver det mest elementära (mobiltelefoni, sms-meddelanden, klocka och väckarur), har Nokia 3120 classic ett chockerande överflöd av 'onödiga' egenskaper. Jag inaktiverar alla oönskade egenskaper och signaler. Det är en överraskande tidsödande och arbetsdryg process. Och förutsätter (tyvärr) en hel del it-insikt och -erfarenheter.

Nokia 1101 klarar utebruk i vinterkyla bra. Jag hoppas Nokia 3120 classic klarar kyla. Det klarar (som bekant) inte Apples smartmobil iPhone. Inte med mina, av dålig blodcirkulation iskalla fingertoppar.

EyeTV på Apples iMac-dator

Fenomenal bild- och ljudkvalitet.

Uppgraderingen till Mac OS X 10.6 Snow Leopard lyckas över förväntan. Samtliga tredjeparts applikationer klarar migrationen och fungerar utan problem. De enda problem i kompatibilitet som rapporteras berör Elgatos usb-sticka EyeTV DTT på Mac OS X 10.6. Jag sticker mig ändå in hos min hovleverantör och köper tv-stickan EyeTV DTT för 60 euro.

Portabla usb-kopplade digitv-mottagaren EyeTV DTT levereras med EyeTV 3-programvara (3.1.2) för Mac OS X och omfattar en inbyggd koaxialkontakt i full storlek. Den kräver ingen adapter för sammankoppling med villans centralantenn. Jag pluggar in tv-stickan i usb-porten på stationära iMac-datorn Alice och startar upp installationen (156MB) från dvd-skivan. En klick på programmets ikon startar upp konfigurationsprocessen, jag skannar in tv-kanalerna och aktiverar till sist nedladdningen på webben av den elektroniska programguiden (EPG).

Användningen av EyeTV 3-programvaran lyckas bra. Kanske lite trevande i början, men ändå utan behov att ty sig till bruksanvisning. Programmet och tv-mottagaren klarar elegant av Yle-tekniken för separata (DVB) undertexter i tv-filmer. En snabbtest visar att de separata undertexterna låter sig internt bandas in (i formatet .eyetv). Inbandning av tv-film (med undertext) på de publika kanalerna YLE1, YLE2, FST5 och Teema är ett faktum.

Samtliga frågetecken angående EyeTV DTT tv-stickan och EyeTV 3-programvaran (DVB & EPG) byts i praktiken till utropstecken. Stationära iMac-datorn Alice bjuder dessutom på fenomenal bild- och ljudkvalitet på sin 20-tums bildskärm. Helt utan tilläggsprylar faktiskt.

Jag startar upp iMac-datorn Alice på (Dual Boot) operativsystemet Windows XP SP3. Jag pluggar in EyeTV DTT tv-stickan i usb-porten, Windows känner igen EyeTV-stickan och påbörjar installationen. Men - inga drivrutiner står automatiskt till buds. Installationen avbryts. Jag gör ett snabbsök på webben. En instruktionsvideo på Youtube avslöjar en aspirant till drivrutin för EyeTV på Windows XP - TerraTecs drivrutin för digitv-mottagare på usb-sticka - Cinergy T USB XE. Jag laddar optimistiskt ner drivrutinen - men - jag lyckas inte alls med installationen av drivrutinen (för Cinergy T USB XE) för EyeTV DTT usb-stickan på Windows. EyeTV DTT tv-stickan är låst till Mac OS X och låter helt enkelt inte para sig med TerraTecs Windows-drivrutin.

Jag har erfarenhet av portabla digiboxen Anysee på Nero Home Media Center på Windows XP SP3. Portabla usb-kopplade digitv-mottagaren Anysee-T levereras med Anysee E30-programvara (2.0.6) för Windows och omfattar en inbyggd koaxialkontakt i full storlek. Den kräver ingen adapter för sammankoppling med villans centralantenn. Jag laddar ner programvaran AnySee E30 på webben (87MB). En klick på 'Setup' startar upp installation av program och drivrutin. Jag pluggar in Anysee-T i usb-porten och startar upp konfigurationsprocessen, skannar in tv-kanalerna och aktiverar till sist nedladdningen på webben av den elektroniska programguiden (EPG).

Användningen av Anysee E30-programvaran lyckas bra. Programmet och tv-mottagaren klarar elegant av Yle-tekniken för separata (DVB) undertexter i tv-filmer. En snabbtest visar att de separata undertexterna låter sig internt bandas in (i formatet .trp). Inbandning av tv-film (med undertext) på de publika kanalerna YLE1, YLE2, FST5 och Teema är ett faktum.

Jag gör en snabbtest med den fenomenala mediaspelaren VLC Media Player (1.0.1). VLC Media Player klarar av både EyeTV-formatet (.eyetv) på Mac OS X och Anysee-formatet (.trp) på Windows. Testen bekräftar dock mina farhågor. Yle-tekniken för separata (DVB) undertexter i tv-filmer är besvärlig. VLC Media Player klarar inte av att visa inte upp de separata undertexterna.

Nero Home på Windows XP och Windows Media Center på Windows Vista kan obehindrat utnyttja drivrutinen för portabla usb-kopplade digitv-mottagaren Anysee-T. Avtittande och inbandning av tv-program sker dock i frånvaro av separata (DVB) undertexter. Inbandning av tv-film (med färdig undertext) på de kommersiella tv-kanalerna MTV3, Nelonen, SUB och Viitonen lyckas både på Nero Home (i formatet .mpg) och Windows Media Center (i formatet .drv-ms). Detta beror på att undertexterna bränns in direkt på filmfilen. Mediaspelaren VLC Media Player (1.0.1) klarar obehindrat av både Nero-formatet .mpg och WMC-formatet .drv-ms, vilket betyder att jag kan utnyttja mitt centrala filmarkiv och mitt ambulerande media center för filmuppvisningar.

Huvudparten av provisoriska eller sparvärda tv-inbandningar sköts också i framtiden med hdd/dvd-multimediaspelaren Sony RDR HXD870B. Windows Media Center, på bärbara Vista-datorn Nemi, tar sporadiskt hand om provisoriska inbandningar av (kolliderande) tv-program (med inbrända undertexter) på de kommersiella tv-kanalerna. EyeTV på stationära iMac-datorn Alice får nu sporadiskt ta hand om provisoriska inbandningar av (kolliderande) tv-program (med separata DVB-undertexter) på de publika tv-kanalerna.

Uppdatering:

De två saknade egenskaperna i EyeTV 3-programvaran (3.1.2) på Mac OS X 10.6 berör egentligen inte mig men jag uppdaterar ändå EyeTV 3 till version 3.1.3. Jag måste visserligen börja på om-konfigureringen av EyeTV-stickan men redan efter ett par inknappade uppgifter övergår programmet till automatisk konfigurering.

Nytta och nöje i Mickelsböle

Filmuppvisningar eller ljudböcker.

Online-nyttan av it-samhällets fröjder är ytterst begränsad på det alpina sommarnöjet i Mickelsböle i Borgå. Utan en effektiv takantenn är reträtten i en helt tv-fri zon. En sannskyldig reträtt alltså. Nöjesformerna har nästan återgått till traditionell stugsittning. Filmuppvisningar eller ljudböcker är sist och slutligen rätt udda nöjesfenomen

Den grundreparerade skogsvägen upp till reträtten klarade vintern bra. Hundra meter bumerangformad infartsväg, lagd i en brant med en stigning på sexton meter, börjar överstiga 65-åringars fysiska prestanda. Lotshustrun klarade ännu i fjol av 50 kilo, en halvlastad skottkärra - halva vägen. I år är det stopp. Inte ens ett byte till ett större, lagrat skottkärrshjul är till större hjälp.

Terassodlingarna skriker efter mylla - lotshustrun likaså. Infartsvägen ska formfyllas med grus - för att minimera regnskador. Stockar och sten väntar på att städas bort från oåtkomliga skogsluttningar. Lösningen heter Bamse. En 4-hjulsdriven Yamaha Grizzly 350-kubiks ATV, som får agera som skogstraktor. Till sällskap med fenomenala terrängsläpet Terrain Pro 400.

Terrängsläpets stora svängradie, i kombination med grusvägens branta lut, minskar Bamses prestanda som draghäst. Men ekipaget klarar ändå elegant av 200 kilo, 2 skottkärror grus, eller 6 skottkärror mylla. Med en 125 kilos lots grensle över besintanken och en 40 kilos extra vikt på framhjulen. Bamse har varit ensam in i skogsterrängen och försiktigt snusat på utmaningarna. Det tar nog en längre tid innan passliga skogsstigar för trygg framfart har rensats från sly och andra hinder.

Reträttens ensliga läge har inte stört transportörerna. Adressen i Mickelsböle syns turligen på navigatorns karta. Men - leveransen lyckas inte ända upp till stugan. Transportörerna vägrar att backa mer än halvvägs upp i den branta backen. Infartsvägen har därför försetts med en rymlig omlastningsplatå invid kurvan. Bamse-ekipaget klarar fortsättningen. En värdig investering - på ålderns höst.

Uppdatering:

Reträtten i Mickelsböle i Borgå är nog inte helt utan samhällets elementära bekvämligheter. Elförsörjningen bjuder på ljus och värme samt elenergi för allehanda prylar och apparater - datorer inräknade. Jordgas på flaska bjuder på energi för matlagning i spis och ugn - samt beredning av varmvatten. Det trådlösa gsm-nätet erbjuder social komfort och trygghet med telefoni- och sms-kontakt på glesbygden.

PlusTV-servicen är uppsagd

Egna filmrepriser - On Demand.

Betalpaketet PlusTV kostar nära 23 euro i månaden. Paketet bjuder på tre tv-kanaler för barn. Och på fyra tv-kanaler med sport och hobbyn. Samt på två kanaler med livsstil och reality. Två tv-kanaler rullar på repriser av B-dokumentärer. Två kanaler bjuder (enligt reklamen) på ett reprisers himmelrike för filmfreaks. Men är allt detta värt 23 euro?

PlusTV gjorde comeback i lotshemmet i december 2008 - efter nästan ett års uppehåll. Mottagningens kvalitet på betalkanalerna var erbarmlig. Och snart såg nätoperatörens kanalreformer till att mottagningen även på gratiskanalerna blev erbarmlig. Situationen måste till slut korrigeras med en extra 438 euros investering i en ny kratta i tv-antennen samt ett drös signalförtärkare.

Till en början såg det faktiskt ut som om dokumentärerna och filmerna på PlustTV kunde vara värda en årsavgift på nästan 274 euro. Och det cirkulerade löften om att få kabelnätets kanaler på PlusTV med Scifi- och tv-serier också till antennätet. Men så blev det inte. Kvaliteten på filmerna och dokumentärerna har rasat och repriserna har ökat. Mitt mål var att banda in minst fyra filmer i månaden. Målet uppnåddes endast under den första månaden.

Gratiskanalerna har konkurrerat ut PlusTV. Utbudet av filmer och dokumentärer är av högre kvalitet och repriser rullas sparsamt ut. Vid det här laget har jag faktiskt ett präktigt filmlager för att rulla ut egna filmrepriser - On Demand. Filmerna är bandade från gratiskanalerna och editerade med Sonys fenomenala hdd/dvd-speldosa. Ja - kanske ändå inte helt gratis. Publika tv-kanaler kostar dryga 19 euro i månaden.

Koll på digital TV i Apple-miljö

Separata undertexter i tv-filmer.

Den usb-kopplade portabla digiboxen Anysee E30 fungerar alldeles utmärkt i Windows XP- och Vista-miljö. Anysee-boxen simulerar till vardags digitalt tv-kort i Windows Media Center på bärbara Vista-datorn Nemi. Jag känner mig stundvis frestad att testa Anysee i Nero Home Media Center på Windows XP på stationära iMac-datorn Alice.

Men Anysee funkar inte i Mac OS X. Elgato levererar digitala tv-mottagare i Mac-miljö. Elgato EyeTV DTT är en slank och kompakt usb-kopplad digibox och tv-mottagare som kan leverera okrypterad digital TV till lotshemmets stationära iMac-dator Alice på Mac OS X. Portabla digiboxen EyeTV levereras med EyeTV 3-programvara och omfattar en inbyggd koaxialkontakt i full storlek. Den kräver ingen adapter för sammankoppling med villans centralantenn. Digiboxen EyeTV DTT är en enkel och billig (60 euro) tv-mottagare som enbart är gjord för det digitala marknätet (DVB-T). EyeTV 3 är ett program för Mac OS X som ger möjlighet att titta på tv, att spela in tv och att snabbspola bakåt och framåt samt pausa i direktsända sändningar. EyeTV spelar in digital TV med en enda kvalitetsinställning – förlustfri. Den digitala strömmen spelas in helt oförändrad, så att jag får digitalt innehåll i full kvalitet så som det kodades av sändaren (576p). Jag kan exportera inspelningar (trådlöst via Wlan/Wifi) med ett enkelt musklick till (iPod, iPhone eller) Apple TV (i Apple-kompatibel mpeg-2 såväl som h.264/avc).

Med hjälp av EyeTV 3:s inbyggda redigerare kan jag ta bort oönskat material från inspelningen samt kapa skräpet i början och slutet av programmet om jag vill. Jag kan även göra ett eller flera kortare klipp ur en längre inspelning och spara klippen för sig. Studiematerialet på webben avslöjar dock inte hur besvärligt och tidsödande editeringsjobbet är. Studiematerialet avslöjar inte heller vilket förhållande den digitala tv-mottagaren i EyeTV DTT har till den elektroniska programguiden (EPG) i praktiken. Inte heller hur tv-mottagaren klarar av Yle-tekniken för separata undertexter i tv-filmer. Eller vid inbandningar av separata undertexter i tv-filmer. Detaljerna klarnar tyvärr först i det skedet investeringen (60 euro) är gjord.

Bekantskapen med gratis dvd-omkodaren Handbrake på Mac OS X väcker mitt intresse för den kontroversiella 160GB mediaspeldosan Apple TV (399 euro). Ensamt för sig är Apple TV sannerligen inte värd investeringen. Den trådlösa exporten av inbandade filmer från digitala tv-mottagaren EyeTV samt från dvd-omkodaren Handbrake bättrar på möjligheterna till mångsidigare användning av Apple TV i lotshemmets nöjescenter. Speciellt om programvaran i Apple TV kompletteras med XBMC Media Center. XBMC klarar obegränsat av alla allmänna filmformat i Apple TV.

Fenomenala multimediaspelaren Sony RDR HXD870B är tillsvidare i huvudrollen. Kompletterad av lotsens ambulerande Media Center på bärbara Vista-datorn Nemi.

Uppdatering:

En nördig 399 euros investering i Apple TV känns i dagsläget avlägsen. En 60 euros investering i digitala tv-mottagaren EyeTV DTT känns däremot frestande. Isynnerhet om stationära iMac-datorn Alice på Windows XP på köpet känner igen hårdvaran i den portabla EyeTV-digiboxen som gängse digitalt tv-kort. Kompletterad av programvaran Nero Home Media Center - eller XBMC Media Center - på Windows XP.

Av gammal och ohejdad vana

Works Suite på installations-cd.

Lotshustrun älskar sin gamla bärbara xp-dator Amilo över allt annat. Amilo är i dagsläget lotshemmets äldsta dator - hela 5 år gammal i februari 2009. Prestandaförbättringsprogrammet Eboostr Lite gjorde ännu i september 2008 Amilo-datorn iögonenfallande snabb när det gäller hantering av olika typer av filer och program (376%).

Amilo-datorns prestanda räcker mer än väl till för lotshustruns språkstudio. Likaså till sprudlande fotofester efter resor eller tillställningar. Den allt tyngre och avancerade hanteringen av strukturella och reklamspäckade webbsajter bekattar rejält gammeldatorns krafter. Men än så länge räcker lotshustruns tålamod till. Jag gör titt som tätt små försök att få lotshustrun intresserad av stationära iMac-datorn Alice på Windows XP SP3. Men Apples annorlunda tangentbord och Mighty mus orsakar varje gång avbrott i försöken.

Lotshustrun har en längre tid haft problem med ordbehandlaren Word 2000 i kontorsprogramsviten MS Office 2000 Premium. Programsviten yrkar påfallande ofta på behov av installations-cd. Jag tror problemet har sin grund i det att Amilo-datorn har två versioner av samma ordbehandlare - Word 2002 ingår i datorns MS Works Suite 2004. Works Suite 2004 ingick i Amilo-datorns konfiguration vid anskaffningen år 2005. Min lättja har satt hinder för att åtgärda problemet. Men ödet blandade sig härom dagen i spelet - ordbehandlaren Word går helt i baklås. Jag lyckas inte ens fixa problemet med att installera om Word. Och nu tryter lotshustruns tålamod.

Lotshustrun insisterar på att få ordbehandla med Word på Amilo-datorn. Av gammal och ohejdad vana. Det må vara henne väl förunnat. Kontorsprogramsviten MS Works Suite 2004 finns i original på installations-cd. Jag avinstallerar MS Office 2000 Premium och MS Works Suite 2004 samt alla tilläggsprogram som har med Works eller Office att göra. Det blir dessutom en hel del mappar och filer över att städa bort för hand. Jag installerar Works Suite 2004 med ordbehandlaren Word 2002. Efter den initiala installationen trugar uppdateringstjänsten Office Update på en hel massa tidskrävande Works- och Office-uppdateringar. MS Office är inte behövlig på Amilo-datorn. Lotsen har tagit över MS Office 2000 Premium på bärbara Vista-datorn Nemi.

Ordbehandlaren Word 2002 i MS Works Suite 2004 är färdigt kapabel att lokalt öppna och deponera textdokument .doc-format (MS Office 2003). Men för att lotshustrun ska kunna öppna och deponera textdokument i Word i .docx-format (Office 2007) installerar jag gratis tilläggsprogrammet Microsoft Office Compatibility Pack SP1. Och för att hon ska kunna öppna och deponera textdokument i Word i .odt-format (Openoffice 3.1) installerar jag därutöver gratis tilläggsprogrammet Sun ODF Plugin for Microsoft Office. För säkerhets skull laddar jag ner och installerar ytterligare gratis läsprogrammen för Excel och Powerpoint.

Klappat och klart - men processen tar faktiskt hela dagen i anspråk. Jag får lite dåligt samvete när jag ser lotshustrun kämpa med speciellt sega webbsajter. Amilo-datorn vore betjänt av tilläggsminne. Den gamla trotjänaren, stationära xp-datorn Scaleo, klarar elegant av webbkraven - tack vare uppgraderingen med 2GB tilläggsminne. Trots att Scaleo-datorn faktiskt är fem år gammal i november 2009.

Maxtor OneTouch i Mac OS X

Uppspelning av arkiverade filmer.

Den externa usb-hårdskivan, 750GB Maxtor OneTouch 4 Plus, är framgångsrikt provkörd i Windows XP och Linux Ubuntu. Maxtor OneTouch är numera i funktion som centralt filmarkiv för iso-kopierade dvd-filmer och tv-inbandningar. Och som usb-kopplat filmarkiv för mitt ambulerande Media Center på bärbara Vista-datorn Nemi.

Nu är det dags att koppla upp Maxtor OneTouch mot stationära Mac-datorn Alice i Boot Camp-miljö. Kompatibilitet i automatisk säkerhetskopiering utlovas för Windows och Mac OS X. En snabbkoll på hårdskivans innehåll visar upp behövliga program för både Windows och Mac OS X. Maxtor OneTouch är från tidigare uppdelad i två 375GB partitioner. Jag behöver inte ens flytta på Maxtor OneTouch - jag når med en förlängningssladd usb-porten på Mac-datorn Alice.

Jag startar upp Mac-datorn Alice på Windows XP SP3. Maxtor OneTouch pluggas in som enkel usb-minnesenhet, jag avstår tillsvidare från automatisk säkerhetskopiering i Windows-miljön. Maxtor OneTouch fungerar helt problemfritt både i import och i export av filer. Uppspelning av säkerhetskopierade filmer i iso-format går elegant med filmuppspelaren VLC media player 1.0 på Windows. Uppspelning av filmkopior från Windows Media Center (.drv-ms) går elegant med både VLC media player och Windows Media Player 11.

Jag startar upp Mac-datorn Alice på Mac OS X 10.5.7. Maxtor OneTouch pluggas in som enkel usb-minnesenhet, jag avstår tillsvidare från automatisk säkerhetskopiering i OS X-miljön. Maxtor OneTouch fungerar helt problemfritt både i import och i export av filer. Trots att hårdskivan på Maxtor OneTouch är ntfs-konfigurerad. Uppspelning av säkerhetskopierade filmer i iso-format går elegant med filmuppspelaren VLC media player 1.0 på Mac OS X. Likaså, med hjälp av VLC media player, uppspelning av filmkopior från Windows Media Center (.drv-ms).

Mac OS X känner automatiskt av externa hårdskivan på Maxtor OneTouch och erbjuder Apples Time Machine för automatisk säkerhetskopiering och historisk återställning. Frestande - men jag avstår tillsvidare från Time Machine och automatisk säkerhetskopiering i OS X-miljön.

Stationära Mac-datorn Alice är med sin 20"-bildskärm med säkerhet i framtiden min favorita miljö för direkt uppspelning av arkiverade filmer på Maxtor OneTouch. Bild- och ljudkvalitet är i en egen klass i Apples iMac jämfört med bilden och ljudet i HP w20-bredbildskärmen, som jag har dvi-kopplad till bärbara Vista-datorn Nemi.

Den externa usb-kopplade hårdskivan, 750GB Maxtor OneTouch 4 Plus, visar sig vara ett sällsynt lyckat val, oberoende av operativsystem. Automatisk säkerhetskopiering erbjuds för Windows XP SP3, Windows Vista SP2 och Mac OS X 10.5.7 Leopard. På Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex erbjuds Maxtor OneTouch endast som en extern usb-kopplade hårdskiva. Jag är ordentligt bortskämd av snabbheten - den externa hårdskivan på 320GB Maxtor Shared Storage II i Windows-nätverket kommer bara upp till 10-15% av prestandan i Maxtor OneTouch.

Tv-antennen måste förnyas

Frusna och pixelerade bildrutor.

Så kom dagen jag fruktat. Lotshemmets tv-antenn klarar inte mera av dagens digitala krav. Den hittills så pålitliga portabla antennpluggade Anysee-digiboxen orkar inte förmedla alla tv-kanaler till Windows Media Center på bärbara vista-datorn Nemi. Svart ruta för kommersiella trean, fyran, liv och sub. Publika ettan, tvåan, fst5 och tema syns - åtminstone tillsvidare.

Jag lånar portabla antennförtärkaren från hemmets nöjescenter - och då syns de kommersiella tv-kanalerna i Media Center. Men, utan portabla antennförstärkaren i hemmets nöjescenter störs tv-mottagningen på kommersiella kanaler stundvis av frusna och pixelerade bildrutor.

Den enväldiga nätoperatören Digita genomförde sist en omfattande och producentvänlig kanalreform i februari 2009. I april 2009 är det dags för ett nytt producentvänligt ingrepp - Digita konfigurerar om programvaran i tv-sändarna. Sällan har en försämrad tv-mottagning korrelerat bättre med ingrepp än den här gången. Nu är goda råd dyra. Eller närmare bestämt - 438 euro dyra.

Jag kontaktar min hovleverantör, en elektronikbutik här i obygderna i Esbo centrum, och får ett mobilnummer till en betrodd entreprenör i tv-antenner. Problemet är inte obekant - entreprenören kör upp framför lotshemmet ett par dagar senare. Tv-mottagningens styrka och kvalitet mäts, bitt-strömmen är full i paritetsfel. Antennmasten förses med en splitterny tv-kratta (SV 9355) för fullbred digital tv-mottagning. En central, justerbar antennförstärkare installeras i början av tv-kablaget. Tv-mottagningens kvalitet mäts, och bitt-strömmen är helt fri från paritetsfel. Resultat: perfekt mottagning på publika och kommersiella tv-kanaler.

Lotshemmets nöjescenter är försett med två digitala tv-mottagare: en i tv-apparaten och en i dvd-spelaren. Den virtuella reträtten (biblioteket) är försedd med tre digitala tv-mottagare: en i portabla Anysee-digiboxen, en i analoga tv-burkens separata digibox och en i dvd-spelaren. De separata digiboxarna får sin varsinna tv-signal förstärkt via den portabla antennförstärkaren - för att inte konkurreras ut av den starka tv-mottagaren i dvd-spelaren.

I samband med nätoperatören Digitas april-ingrepp försämras också tv-mottagningen hos lotshustruns snart 90-åriga gudmor. Betalkanalen SVT World (SVT Europa) visar upp svart bildruta varannan kväll. Dagssändningarna i SVT World syns däremot alla dagar. Övriga publika och kommersiella tv-kanaler syns utan problem. Jag ber samma entreprenör sticka sig upp hos gudmodern för att kontrollera mottagningens styrka och kvalitet i husbolagets tv-system. Det är inte uteslutet att husbolaget också håller sig med en inkurant tv-kratta i antennmasten. Eller så orkar bara inte signalen fram till gudmoderns antennuttag. Antalet tv-mottagare i husbolaget har säkert 3-4 dubblats efter övergången till digital-tv.

Uppdatering:

Den centrala antennförtärkaren och nya antennkrattan, förbättrar avsevärt kvaliteten i den digitala tv-mottagningen. Jag har numera perfekt mottagning på publika och kommersiella tv-kanaler i Windows Media Center på bärbara vista-datorn Nemi. Allt som allt lönade sig investeringen (438 euro).

Digitala tv-mottagaren i dvd-spelaren (Sonys hdd-/dvd-speldosa) i hemmets nöjescentrum klarar sig trots allt inte utan problem. Bilden fryser stundvis till (för en sekund) under källens lopp. Jag konsulterar entreprenören med ett mobilsamtal och får rådet att nollställa dvd-spelarens digitala tv-mottagare. Entreprenören antar att online programuppdateringen misslyckats i något skede. Jag gör en återställning av inställningarna till fabriksnivå (nollställning), och ställer tillbaka mina personliga preferenser. En ny skanning återbördar tv-kanalerna. Resultat: ingen förbättring, bilden fryser fortfarande till någon gång under kvällens lopp.

Tv-signalen till dvd-spelaren konkurreras eventuellt ut av den starka tv-mottagaren i tv-apparaten Sony Bravia. Ett annat alternativ är att tv-signalen till dvd-spelaren helt enkelt är för hysterisk. Jag skaffar ett ett förgreningsstycke och förser dvd-spelaren (separat) med en justerbar portabel antennförstärkare (-10dB/+20dB). Förstärkningen (+15dB) av tv-signalen gör faktiskt ingen skillnad. Men - dämpningen (-10dB) fungerar bättre. Resultat: perfekt mottagning på publika och kommersiella tv-kanaler i dvd-spelaren i lotshemmets nöjescenter.

Virtuellt svartsjukedrama

Varken mus eller keyboard lyder.

Det är måndag 16.3.2009. Jag sitter vid stationära xp-datorn Scaleo och finputsar onsdagens publikation om ibruktagningen av nyförvärvade stationära Mac OS-datorn Alice. Mitt i allt fryser Scaleo-datorn till. Och den lyder varken mus eller tangentbord. Jag lyckas stänga av datorn från strömknappen och startar upp Windows på nytt.

Allt ser ut att gå vägen och jag förbereder mig på att fortsätta jobbet. Men så fryser Scaleo-datorn till igen. Jag stänger datorn från strömknappen och startar upp via operativsystemet Linux Ubuntu. Allt ser ut att gå vägen - men så fryser Scaleo-datorn till - mitt i uppdateringen av virusdefinitionerna. Datorn får vila och efter en stund försöker jag på nytt. Scaleo-datorn fryser till allt tidigare och till slut ger den inte ens ifrån sig ett startpip. Ett virtuellt svartsjukedrama?

På tisdagen 17.3.2009 bär jag iväg med Scaleo-datorn till en liten it-verkstad (Tele-Video Finland). Betjänten tar snällt emot datorn och lovar reparation samma vecka. Jag lånar ut min 4GB usb-minnessticka och ber att de för säkerhets skull kopierar 'Mina dokument' från hårddisken. På onsdagen 18.3.2009 får jag en offert på reparationskostnaderna på mobilen. Offerten går med tilläggsarbeten ut på sammanlagt 350 euro. Det är förmånligt, jag slår till med beställning.

Av någon underlig anledning är min senaste synkrona säkerhetskopia på usb-minnesstickan från fredagen 13.3.2009. Men jag får i alla fall tag på samlingen på bild- och textmaterial samt url-favoriter. Det betyder att jag i princip kan publicera veckans väntande Blogger-inlägg.

Dags att aktivera stationära xp-datorn Alice i Boot Camp:

Jag startar upp Boot Camp Assistant (Mac OS X). Allt behövligt finns - speciellt installations-cd med Windows XP Home Edition SP3. Jag allokerar lika stora (150GB) partitioner åt vardera operativsystemet. Installationen av Windows startar upp med att jag matar in cd-skivan. Men så blir det tvärstopp. Windows känner inte av Apples tangentbord. Varken Apples mus eller tangentbord lyder. Jag stänger av datorn från strömknappen och startar upp MacOS på nytt. Men Boot Camp Assistant är envist inställd på att fortsätta att installera Windows. Nu är goda råd dyra.

Jag kopplar via usb-porten ett pc-tangentbord till datorn - och det funkar. Nu kommer jag åt att knappa på installationsvalet. Och nu ser jag för första gången alternativet 'R' för Recovery. Det ska jag använda för att senare avinstallera Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 från lotshustruns bärbara Amilo-dator. Medföljande Boot Camp-instruktioner utelämnar också en andra pc-detalj förutom pc-tangentbordet. Uppkopplingen på Elisas adsl-bredband lyckas inte förrän Apples drivrutiner för Windows är installerade.

Brandväggen Firewall är aktiv på macxp-datorn så jag laddar ner och installerar antivirusprogrammet Avast 4.8. Jag kör min första Windows Update och begåvas med 33 säkerhetsuppdateringar - bland annat uppdatering av webbläsaren Internet Explorer 6.0 till version 7. Så, nu är jag uppkopplad online på webben - med min favorita webbläsare Internet Explorer 7. Uppdateringar för Flash- och Java-tilläggen i IE7 aktiveras under tiden webbläsaren är i testanvändning.

Textediteraren Windows Notepad finns färdigt i Windows XP. Jag installerar ytterligare bildredigeringsprogrammet PaintShop Pro 6.02 samt det fenomenala bloggverktyget Windows Live Writer. Jag gillar Picasas nya Preview i Windows Utforskaren så jag laddar ner och installerar Googles fotoassistent Picasa 3. Det betyder att jag kan nu producera och publicera veckans alla Blogger-inlägg. Windows XP börjar tjata om aktivering - det avklarar jag nu direkt på webben.

Jag övergår till att använda Apples keyboard och mighty mouse. Tangentbordet blir snabbt bekant - de flesta elementära funktionerna finns för produktionen - om än i mystisk konfiguration. Apple keyboard är faktiskt det bekvämaste tangentbordet jag använt att skriva med. Apples mighty mouse fungerar bra men den är alldeles för nervös i sina fasoner. Musmarkören rymmer ofta och jag hittar den skräckslaget krypande uppför vänstra eller högra kanten av bildskärmen. Dessutom är högerklicken i Apples mighty mouse direkt obekväm - ett pyttelitet område alldeles i främre högra nederkanten. Jag byter till en usb-kopplad Logitech-mus.

Uppdatering:

Onsdagens (18/3), torsdagens (19/3) och fredagens (20/3) Blogger-inlägg är extraordinärt producerade och publicerade med stationära macxp-datorn Alice. Stationära xp-datorn Scaleo återvänder på fredagskvällen (20/3) med moderkortet utbytt, femfaldigt centralminne (0,5+2GB) och trefaldigt skivminne (160+320GB). Reparation och uppgradering av minnesenheter kostar som utlovat - sammanlagt 350 euro. Min installations-cd med Windows XP Home Edition SP3 behövs inte - det installerade operativsystemet aktiveras på nytt. Min 4GB usb-minnespinne behövs inte heller - all information är intakt på den gamla hårdskivan.

Uppdatering:

Jag installerar webbläsaren MS Internet Explorer 8 både på nya stationära macxp-datorn Alice och på gamla stationära xp-datorn Scaleo. Den nya versionen är faktiskt lika fin som trotjänaren Internet Explorer 7 - men snabbare och tryggare.

Kanalreform stör tv-signalen

Kanalen syns utmärkt på dagstid.

Två månaders borgfred är till ända. Antennförstärkaren har fungerat till allas tillfredsställelse - både i lotshemmet och hemma hos lotshustruns gudmor. Ända tills den stora kanalreformen aktualiserades i början av februari 2009. Nu övergår gudmoderns SVT Europa-utbud till kvällslånga svarta bildrutor. Och min Sub-kanal fyller filmtittandet med tiotals minuter av svart bildruta.

Min märkligt svaga Sub-kanal (6) trängs nu med den ombytta starka Tema-kanalen (7). Sport-kanalen (9) har bytts till den tidigare Tema-kanalens bredare domän. Kvinnornas nya Liv-kanal (8) har sprängts in mellan Tema- och Sport-kanalen. Plus-TV-betalkortet fungerar däremot klanderfritt i lotshemmet. Också med SVT Europa.

Den snart 90-åriga gudmodern är försvarlös mot de tekniska omställningarna. Jag lovar ställa upp som resande support. Mitt hopp står till att störningarna i SVT Europa ska försvinna med omskanning av digikanalerna. Så länge jag är på plats visar sig SVT Europa utan problem. Men lustigt nog inte mera efter det jag avlägsnat mig.

Det blir många resor tur och retur till innan jag har isolerat de mesta felkällorna:
1. Jag byter lotshemmets Plus-TV-betalkort åt gudmodern och skannar om kanalerna. Resultatet är lika erbarmligt som förut. Gudmoderns betalkort fungerar däremot utan problem i lotshemmet.
2. Jag byter lotshemmets betalkortsmodul åt gudmodern och skannar om kanalerna. Resultatet är lika erbarmligt som förut. Gudmoderns betalkortsmodul fungerar utan problem i lotshemmet.
3. Jag byter gudmoderns eget Plus-TV-betalkort tillbaka. Resultatet är lika erbarmligt som förut.
4. Jag byter gudmoderns egen betalkortsmodul tillbaka. Resultatet är lika erbarmligt som förut.

Det förtretliga med gudmoderns SVT Europa-tittandet är att kanalen syns utmärkt på dagstid och/eller vid sportsändningar. Kvällens kulturutbud kvitteras emellertid i regel med svart bildruta. Två felkällor finns kvar. Antennkabeln eller tv-apparaten. It-betjänter är inte tilltalade av att leta efter flyktiga fel - allra minst på kvällskvisten. Och att stämma träff med en it-betjänt en viss dag, ett visst klockslag, är på basen av tidigare erfarenheter dömt att misslyckas.

Det är nog bäst om jag helt befriar gudmodern från SVT Europa-utbudet. Någon speldosa med filmer orkar hon inte med på en tid.

Uppdatering:

Från och med mars 2009 har Sub-kanalen (6) fungerat klanderfritt i lotshemmet.

Från och med 4.3.2009 har SVT Europa-utbudet visats klanderfritt för lotshustruns gudmoder. Jag var redan på god väg att shoppa en platt ersättare åt min gamla Sony-tub. Bland annat i avsikt att eliminera gudmoderns tv-apparat som felkälla.

Inventur: Prylar i lotshemmet

Viss återhållsamhet kan noteras.

Bredbandsroutern (12/2005 - Zyxel Prestige 660H/HW61 - Adsl, WiFi) är lotshemmets virtuella hjärta. Den kopplar Windows-nätverket till yttervärlden via ett fast 2.0/0,5 mbps adsl-bredband på nätoperatören Elisa. En trådlös 3G-uppkoppling på samma nätoperatör står i reserven. En delad hårddisk (04/2007 - Maxtor Shared Storage - 320GB) betjänar alla datorer på nätverket.

Nätverkets bärbara datorer är trådlöst wlan-uppkopplade på bredbandsroutern. Lotshustruns bärbara XP-dator Amilo blir 5 år i februari 2009. Bärbara mediadatorn, Vista-datorn Nemi, blir 1 år i februari.

02/2005 - bärbara Fujitsu Siemens Amilo P-M745
- 1,8GHz 64MB 0,5GB 60GB DVD WiFi - Windows XP Home Edition SP3
11/2005 - stationära Fujitsu Siemens Scaleo P-S300
- 1,8GHz 128MB 0,5GB 160GB DVD - Windows XP Home Edition SP3
02/2008 - bärbara mediadatorn Dell XPS M1530
- 1,66GHz(2) 256MB 3.0GB 160GB DVD WiFi 3G - Windows Vista Home Premium SP1

Stationära XP-datorn Scaleo har fått ärva en platt bildskärm (11/2005 - HP L1906 19" Flat Panel Monitor). Scaleo har också äran att vara uppkopplad till gammelprintern (09/1997 - HP Officejet Pro 1170C). Lotshustruns XP-dator är i sin tur kopplad till den delade multifunktionsprintern (09/2005 - HP all-in-one PCS 2355).

Bärbara mediadatorn Nemi är usb-pluggad till den delade hårddisken (06/2008 - Maxtor OneTouch 4Plus - 750GB). Den hdmi-dvi-kopplade bredbildskärmen (04/2007 - HP w20 20" Widescreen Flat Panel Monitor) assisterar medisdatorn Nemi vid filmuppvisningar.

Lotshemmet anfäktas regelbundet av prylfeber. För både mjuka och hårda prylar. Och att motståndskraften är klen dokumenteras av proppfyllda lådor och bord. En viss återhållsamhet kan dock noteras i förhållande till riktigt prestigefyllda extravaganser.

Här är en del skriverier om mjuka och hårda prylar:

-- Koll på text & bild i Windows 7 (18.11.2009)
-- Första dagen med Windows 7 (11.11.2009)
-- Flinkare uppstart av Windows (23.10.2009)
-- Mobilt 3g-bredband på Ubuntu (21.10.2009)
-- Webb-tv på RealPlayer SP+ (16.10.2009)
-- Trådlöst 3G i Apples iMac-miljö (23.09.2009)
-- Nokia 3120 classic för 69 euro (18.09.2009)
-- EyeTV på Apples iMac-dator (16.09.2009)
-- Koll på digital TV i Apple-miljö (19.08.2009)
-- Av gammal och ohejdad vana (29.07.2009)
-- Maxtor OneTouch i Mac OS X (08.07.2009)
-- Bildredigering utom Windows (19.06.2009)
-- Nero 7 Premium i rampljuset (12.06.2009)
-- Tv-antennen måste förnyas (29.05.2009)
-- Virtuell kommunikator på resa (22.05.2009)
-- Ljudinspelare för Mac OS X (15.05.2009)
-- Vin, kvinnor, sång och Ubuntu (08.05.2009)
-- Så som i XP - så ock i OS X (03.05.2009)
-- Ubuntu - på skild hårdskiva (01.05.2009)
-- Närkontakt med Ubuntu 8.10 (22.04.2009)
-- HP PSC 2355 all-in-one i OS X (19.04.2009)
-- Windows XP SP3 i Multimedia (15.04.2009)
-- Mycket mer än en webbmejl (10.04.2009)
-- Windows XP SP3 i Boot Camp (01.04.2009)
-- Renässans för trotjänaren (29.03.2009)
-- Ny favorit: Internet Explorer 8 (27.03.2009)
-- Alice i underlandet Macworld (11.03.2009)
-- Kanalreform stör tv-signalen (06.03.2009)
-- Mac - Snobbens första dator (13.02.2009)
-- Laglig webbmusik via Spotify (11.02.2009)

-- Inventur: Prylar i lotshemmet (28.12.2008)
-- Trådlöst välljud i hörlurarna (24.12.2008)
-- Problematiskt Pc-byte till Mac (03.12.2008)
-- Trådlöst 3g-nät i reserven (12.11.2008)
-- Ambulerande Media Center (03.10.2008)
-- Backup & synkronisering (01.10.2008)
-- Elegant Windows Media Center (24.09.2008)
-- Dvd-bränning till vardagsbehov (17.09.2008)

-- ReadyBoost för Windows XP (12.09.2008)
-- Såsom i Vista - så ock i XP (05.09.2008)
-- Disketten är ett minne blott (25.07.2008)
-- Maxtor OneTouch i Ubuntu (25.06.2008)
-- DivX-komprimerade långfilmer (06.06.2008)
-- Kompletterande Media Center (28.05.2008)
-- Inväntad Windows Vista i SP1 (21.05.2008)
-- Koll på IE8 i Windows XP SP3 (14.05.2008)
-- Prylfeber - säkert vårtecken (06.04.2008)
-- Mina skrivare är gammaldags (05.03.2008)
-- Bärbara Nemi är på kommande (27.02.2008)
-- Räddning i Systemåterställning (27.01.2008)
-- Konsumentvänligt Office-paket (26.12.2007)
-- 3g-bredbandet är för nördar (19.12.2007)
-- Dammsamlande kabeltrassel (09.12.2007)
-- Internet Explorer är klart bäst (28.11.2007)
-- Bredbandskoll på adsl, wifi, 3g (14.11.2007)
-- Skenbara fördelar i ip-telefoni (07.11.2007)
-- Förföljd av 3g-bredbandet (28.10.2007)
-- Tv i Nero Home Media Center (21.10.2007)
-- Att välja rätt operativsystem (23.09.2007)
-- Egen webbradio med toppenljud (19.09.2007)
-- It-säkerhet behöver inte kosta (03.08.2007)
-- Nu är Skype alltid i telefonluren (27.06.2007)
-- Digital-tv på sommartorpet (24.06.2007)
-- Med svenska böcker i mina öron (20.06.2007)
-- Att byta högtalare till hörlurar (10.06.2007)
-- Säkra filer med Maxtor Backup (23.05.2007)
-- Producera digitala filmsnuttar (18.05.2007)
-- Maffig och platt bredbildsskärm (15.05.2007)
-- Samtal med gubben på Månen (08.05.2007)
-- Portabel iPod-musikstation (26.04.2007)

Uppdatering:

Bärbara XP-datorn Amilo kan köras i Dual Boot med Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon. Stationära XP-datorn Scaleo kan köras i Dual Boot med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 Hardy Heron.

Trådlöst välljud i hörlurarna

Obekvämt hopsjunken ställning.

Jag har gått fullkomligt miste om nyttjanderätten till mitt Hama Headset. Lotshustrun har tagit det i sin egen användning i sin Audacity-baserade språkstudio på bärbara XP-datorn Amilo. Dessutom har jag gått miste om nyttjanderätten till min Koss Porta Pro hörlur. Lotshustrun har tagit den i sin egen användning för sina franska läxor på Apple mp3-spelaren iPon nano.

Och nu har lotshustrun upptäckt webbradion på gratistjänsten Yle Arenan. Arenan är en Rundradions mångsidiga tjänster i internet-tv och webbradio. Till utbudet hör Rundradions radio- och tv-program (tillgängliga endast i Finland). Lotshustruns favoriter är webbradions hörspel och intervjuer. Direktsändningarna är i regel tillgängliga på sådana tider som lotshustrun inte ger sig tid att lyssna på radio.

Lotshustrun har under höstvinterns lopp suttit otaliga timmar framför datorn med hörlurarna på öronen. Med kroppen i en obekvämt hopsjunken ställning. Julen står för dörren och ett gåvopaket med lotshustruns namn på väcker hennes nyfikenhet. Gåvan öppnas och fram väller ett paket med Sennheisers HDR 120 trådlösa hörlurar.

Basstationen pluggas i elnätet och 3,5 mm stereoproppen i datorns hörlursuttag. Batterierna i hörlurarna är färdigt fulladdade. Ljudnivån i hörlurarna trimmas och så går vi in på Yle Arenan, väljer 'Drama' - 'Endast audio' - 'Svenska', och lyssnar till Susanne Ringells nya hörspel So long (Marianne Vega).

Hörlurarna är otroligt bekväma och angenäma. Och ljudet är superbt. Överallt i villan. Till och med utomhus. Hösslet i omgivningen avskärmas effektivt. Basstationen är försedd med batteriladdande hängskalmar för hörlurarna. Mycket praktiskt. Men ett dyrt kalas - 97 euro.

Basstationen kan i princip kopplas till hörlursuttag på all av-utrustning i lotshemmet. Jag ser fram mot rofyllda studer i sällskap med god musik - eller ljudböcker.

Trådlöst 3g-nät i reserven

Åtminstone för en timme framåt.

Egentligen är det inte så konstigt att det nu säljs mera bärbara datorer än stationära. Bärbara datorer har blivit så pass mycket billigare och har alldeles tillräckligt prestanda för normalanvändare. Som också för mig. Och så är bärbara datorer mycket mindre utrymmeskrävande, och snyggare. Och vid behov sladdfria. Och, i bästa fall, oberoende av strömavbrott.

Bärbara Vista-datorn Nemi (Dell XPS M1530) klarar mödolöst av att ersätta stationära XP-datorn Scaleo. Prestandan är till och med bättre. Det breda, integrerade tangentbordet är urbehagligt. Felslagen är färre än på XP-datorns separata tangentbord. Trådlösa bluetooth-musen är ett under i snabbhet och precision.

Bägge datorerna är uppkopplade på hemmanätverk. Bärbara Vista-datorn Nemi via trådlös wlan-uppkoppling. Fildelningen är aktiverad på hemmanätverket. Multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 utnyttjas som delad nätskrivare. Vid behov trådlöst - via trådlös wlan-uppkoppling. Den trådlösa 3g-uppkopplingen på internet är normalt bara i mobilt bruk. Hittills.

Alla nödvändiga jobb på internet har, under höstens otaliga strömavbrott, klarats av med hjälp av batteridrivna bärbara Vista-datorn Nemi - via den fenomenala trådlösa 3g-uppkopplingen. Av någon anledning bryts strömmen av endast då jag har något viktigt jobb på hälft. Aldrig då jag slösurfar. Och eftersom det är strömavbrott så bryts också adsl-modemets nätkontakt. Det känns lyxigt att aktivera 3g-uppkopplingen och fortsätta jobbet på nätet som om ingenting hänt. Åtminstone för en timme framåt. Och till vardags räcker det bra till. Utskrifterna mellanlagrar jag som elektroniska pdf-kopior.

Numera är det inte enbart strömavbrott som stör uppkopplingen på internet. Teleoperatören Elisa har länge haft problem med sina trådbundna adsl-uppkopplingar. Hösten har varit fylld av frusna nätsessioner. Och så en dag klappar det trådbundna Elisa-nätet helt ihop. Och internet kan inte nås på två dygn. Inte med trådbunden adsl-uppkoppling. Men - nog med trådlös 3g-uppkoppling. Om ock bara i 236kbps (edge). Men också det är bättre än ingenting.

Uppdatering:

Digitala tv-sändningar avtittade via Anysee-digitunern och Windows Media Center syns inte heller störas av strömavbrott. Inte ens om Anysee-dosan är pluggad till husets antennuttag.

Omställning av digitala klockor

Nu är bildatorn samarbetsvillig.

Omställning av digital klocka kan vara riktigt knoppigt när det vill sig. Bords- och väggklockor med analog urtavla har ett behändigt kugghjul för omställning av klockan. Lätt som en plätt. Bara jag kommer på hur jag ska lossa skyddsskalet.

Jag behöver inte ladda hem något speciellt program för för att hålla koll på klockan i datorn.

Windows synkroniserar automatiskt datorns klocka med jämna mellanrum mot en tidsserver på internet. Omställningen till normaltid går automatiskt.

Omställningen till normaltid är automatisk också i apparaterna i hemmets nöjescentrum. Apparaterna synkroniserar klockorna på det digitala tv-nätet.

Omställningen till normaltid är automatisk också i klockan i grannens bil. Klockan synkroniserar sig på Yle:s radiokanaler. Bilradion ska förstås vara påkopplad för att synkroniseringen ska lyckas. Grannens bilklocka kan inte ställas om manuellt. Men det kan klockan i 8-åriga Berlingo, som jag kör omkring i till vardags.

Processen för omställning av bilklocka i Berlingo är minimalistisk. Men inte särskilt användarvänlig. Processen styrs av två knoppar, den vänstra styr normalt trippmätaren, den högra styr vid behov panelljuset. För att ställa om klockan ska båda knopparna hållas intryckta i elva sekunder. Då timtalet blinkar bläddrar jag framåt med panelljusknoppen. Då jag är nöjd trycker jag in trippmätarknoppen (OK). När sedan minuterna blinkar bläddrar jag igen framåt med panelljusknoppen. Och då jag är nöjd trycker jag in trippmätarknoppen (OK). Lätt som en plätt.

Till saken hör att blädderfunktionen med panelljusknoppen bara lyckas framåt. Och någon repeat-funktion står heller inte till buds. Omställning till sommartid är lätt. Omställning av timmar till normaltid tarvar 23 separata tryckningar. Om minuterna släpar i klockan är korrigeringen lätt. Om klockan däremot går förut så tarvar minutkorrigeringen 58-59 separata tryckningar. Håligheten i fingertoppen brukar hålla sig högst två dygn.

Den minimalistiska processen kräver dock ett alldeles speciellt förspel. För jag överhuvudtaget kan börja ställa om klockan med knopparna måste jag förbereda bildatorn i Berlingo på mina avsikter. Det går till så, att jag slår på strömmen och startar motorn. Sedan släcker jag motorn och slår av strömmen. Och så slår jag på strömmen igen utan att starta motorn. Nu är bildatorn samarbetsvillig.

Den ultimata dvd-/vhs-combospelaren är i sig inte så värst knoppig att ställa om till normaltid. Den har däremot ett personligt problem med strömavbrott. Strömavbrott i Esbo glesbygden är inte alls ovanliga. Combospelaren nollställer klockan och i/o-kanalen varje gång. Inställning av klocka och kanal går därför med inövad rutin.

Jag hinner tyvärr till nästa gång glömma förspelet för omställning av bilklocka i Berlingo. Det kan gott gå en timme innan jag kommer på kombinationen i förspelet. Men efter det är det lätt som en plätt. Om än ganska omständligt.

Disketten är ett minne blott

Lotshustrun bands till disketten.

I december 2004 blev lotsens urgamla Fujitsu-hemdator modell 1997 plågsamt seg och långsam (Huldemor: Intel PII 266MHz, MS Windows NT 4.0 SP3, 64MB minne, 350MB/1,66GB skivminne ). Huldemor pensionerades 2005. Lotshustrun erbjöd då sin nygamla, inlösta Fujitsu-jobbdator modell 2000 till första hjälp (Hulda: Intel PII 440MHz, MS Windows NT 4.0 SP6, 192MB minne, 2.99GB skivminne). Hulda uppdaterades våren 2005 till Windows 2000 SP4 och pensionerades på heltid först på våren 2008.

Bärbara XP-datorn Amilo togs i bruk på senhösten 2004 och stationära XP-datorn Scaleo på senhösten 2005. Lotsens publikationsarbete flyttades genast ut på stationära XP-datorn Scaleo och bärbara XP-datorn Amilo stod i reserven. Bägge datorerna saknade inbyggda diskettstationer. En portabel usb-baserad enhet för 3,5" 1,44MB disketter togs i bruk våren 2005.

NT-datorn Hulda hölls länge i reservern för bildskanningsfunktionen på gamla multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c modell 1997. Funktionen har lyckligtvis upphittats och aktiverats på lotshemmets XP-datorer.

Gammeldatorerna vilar nu på äldreomsorgen i Käringmossen. Efterstädningen förde i dagsljuset en plastficka med en nostalgisk artikel och med en klassisk 3,5" 1,44MB diskett. Inte många plockar idag fram en diskett när de ska spara en fil, när virtuella lagringsutrymmen, usb-minnen och brännbara dvd-skivor finns i överflöd. Det gör inte jag heller mera. Den första naturliga diskett-dödaren, usb-minnesstickan, togs i bruk i lotshemmet på våren 2005.

Lotshustrun var längst bunden till disketten. Disketten är numera ett minne blott.
Säkerhetskopiorna av hembygdföreningens medlemsregister lagrades och transporterades på diskett så sent som på våren 2008. Nya föreningsdatorn förde dock med sig möjligheten att ersätta disketten med usb-minnessticka vid säkerhetskopiering av medlemsregistret.