Första dagen med Windows 7

Skrivar- och skanningfunktion.

Stationära Scaleo-datorn (anno 2005) går med på att läsa en dvd-skivkopia, och så starta upp processen för installation av MS Windows 7 Home Premium. Jag måste faktiskt säkerhetskopiera min installations-dvd (med hjälp av en annan dator).

Min originala installations-dvd är helt enkelt inte läsbar i dvd-enheten i Scaleo-datorn.

Övriga datorer i lotshemmet går villigt med på att läsa dvd-skivan. Och att starta upp processen för installation av Windows 7 Home Premium. Till och med lotshustruns bärbara Amilo-dator (anno 2004). Men inte stationära Scaleo-datorn (anno 2005). Det är sannerligen oväntat, och ett icke önskvärt dilemma. Speciellt om det är enda datorn i hemmet.

Jag har i ett tidigare skede utvärderat gammeldatorernas kompatibilitet med hjälp av Microsofts gratis testprogram Windows 7 Upgrade Advisor. Amilo-datorn uppges ha för lite centralminne (512MB), och problem med drivrutiner för minneshantering förutspås. Scaleo-datorn har däremot tillräcklig kapacitet, även om grafikkortet (Sapphire Radeon) inte stöder avancerade visuella effekter (Windows Aero). Ljud- och nätkortet är lyckligtvis fullt kompatibla med Windows 7. Installationen förutsätter nämligen fungerande uppkoppling på internätet. Problem med drivrutiner för hantering av gamla multifunktionskrivaren HP Officejet Pro 1170c förutspås dock.

Stationära Scaleo-datorn är uppstartad på MS Windows XP SP3 och bordet är findukat för installation av MS Windows 7. Jag lägger säkerhetskopian i dvd-enheten. Installationen av operativsystemet MS Windows 7 Home Premium startas upp, fem säkerhetsuppdateringar (1085KB) för installationsprogrammet hämtas. Jag väljer 'Anpassad' installation, på en färdigt preparerad partition (60GB) på andra hårddisken (D:). Installationen går lätt och smidigt. Efter en halvtimme kan jag starta upp Scaleo-datorn i 'dual boot' - alternativt med Windows 7 (D:) eller Windows XP SP3 (C:). Ytterligare tio säkerhetsuppdateringar för Windows 7 hämtas. Drivrutinerna för ljudkortet (Realtek AC97) och nätkortet (Nvidia nForced) uppdateras. Scaleo-datorn skyddas av brandvägg (Windows Firewall) och it-säkerhetsprogram (Windows Defender).

Jag kompletterar it-säkerheten med att ladda ner och installera Microsofts gratis it-säkerhetsprogram Security Essentials (1.0). Programmet uppdaterar virussignaturerna i sin databas och kör en första virusskanning. Inga problem uppdagas. Och för att vid behov frigöra utrymme på hårdskivan och tömma windows-registren på allt onödigt, laddar jag ner och installerar jag gratis trim-programmet Windows Live OneCare Safety Scan.

Sortimentet med färdigt förinstallerade applikationer är som väntat sparsamt: MS Internet Explorer (8.0), Windows Media Player (12.0) och Windows Media Center (samt .iNet Framework 3.5.1). Anteckningsblocket (NotePad) och ordbehandlaren WordPad finns givetvis med. Windows 7 bjuder dessutom på den nya flik-baserade versionen av WordPad, som klarar av att både läsa och skriva avancerade filformat, som MS Office 2007 (.docx) samt OpenOffice 3.1 (.odt). Nya Wordpad klarar bra av att läsa och skriva enkla filformat, som textdokument (.txt) och Word-dokument (.rtf). Men olyckligtvis inte gamla versioner av Word-dokument i .doc-format. Mycket opraktiskt. Till it-medborgerligt självförsvar behövs i så fall Microsofts gratis läsprogram Word Viewer 2003 spetsat med 'Microsoft Office 2007 Compatibility Pack'.

Jag startar webbläsaren Internet Explorer 8 och går in på mina testsidor på webben för att få tilläggen Adobe Flash Player (10.0) och Java Runtime (6.17) installerade. Jag kollar it-medborgarens fyra elementära applikationer på Scaleo-datorn på Windows 7. Webbläsaren Internet Explorer 8 är i sin ordning. Men eftersom ordbehandlaren WordPad inte klarar gamla versioner av Word-dokument i .doc-format brister den i it-medborgerligt självförsvar i Windows 7. De två övriga komponenterna, e-postklienten Windows Live Mail och fotoassistenten Windows Live Photo Gallery, laddas ner och installeras i samband med gratis programpaketet Windows Live Essentials.

Som väntat klarar inte inte grafikkortet i Scaleo-datorn på Windows 7 av avancerade visuella effekter (Windows Aero). Och även om Windows 7 fysiskt känner igen gamla multifunktionskrivaren HP Officejet Pro 1170c så saknas behövliga drivrutiner. Lokal skrivar- och skanningsfunktion saknas därmed på Scaleo-datorn. Mycket opraktiskt. Jag avslutar dagen med att aktivera installationen av operativsystemet Windows 7 - online på webben. Vid något senare skede ska jag försöka mig på att installera Windows 7 i 'dual boot' med Windows Vista på bärbara Nemi-datorn. Jag hoppas att aktiveringen av Windows 7 på stationära Scaleo-datorn inte utesluter ytterligare en aktivering på bärbara Nemi-datorn.

Uppdatering:

Till skillnad från operativsystemen Mac OS X och Linux Ubuntu är operativsystemet MS Windows 7 inte färdigt försett med ett läsprogram för dokument i .pdf-format. Jag laddar ner och installerar gratis läsprogrammet Adobe Reader (9.2). För att skriva .pdf-filer installerar jag ett speciellt program på datorn. Gratisprogrammet CutePDF Writer (2.8) är ett fungerande alternativ. När programmet är installerat lägger det sig som en extra (spök)skrivare, för virtuell utskrift på hårdskivan i .pdf-format i pappersversionens layout.

Stationära Scaleo-datorn på Windows 7 ser lyckligtvis lotshemmets övriga datorer på windows-nätverket. Samt den gemensamma externa näthårddisken (Maxtor NAS). Jag konfigurerar den delade multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 i lotshustruns bärbara Amilo-dator till nätskrivare för Scaleo-datorn på Windows 7.

Uppdatering:

Microsoft har effektiverat sin jakt på piratkopior. Windows 7 Home Edition i oem-version (109 euro) kan faktiskt bara installeras och aktiveras på en enda dator i taget. Ominstallation eller byte av dator ordnar sig i bästa fall med ett telefonsamtal till aktiveringscentret på Microsoft i Finland. Min installations-dvd med Windows 7 Home Edition i retail-version (180 euro) kan 'fritt' installeras och aktiveras på flera datorer i lotshemmet. Aktiveringen förutsätter dock i det fallet också ett samtal till aktiveringscentret på Microsoft i Finland, men med större framgångsutsikter.

Redigera Flash Video i RichFLV

Utseende och funktion är likadan.

Allt sedan jag greps av samlingsmani på musikvideon har jag spanat efter aspiranter till program för enkel redigering av .flv-filer (flash video). Inte alls stora jobb. Bara att klippa bort (cut) enstaka irriterande ägostämplar - eller att sporadiskt klistra ihop (merge) korta snuttar. De få program jag hittills provat på bara klarar jag inte av.

Av en ren slump provar jag gratis videoredigeringsprogrammet RichFLV 4.2. Gratisprogrammet RichFLV 4.2 bygger på plattformsoberoende runtime-modulen Adobe AIR 1.5. Jag har Adobe AIR färdigt installerad på stationära xp-datorn Scaleo. Jag startar upp installationen av RichFLV - den sköter jobbet helt automatisk. Och med RichFLV är det enkelt att redigera och ändra i .flv-filer. Arbetet görs i redigeringsläge med en 'tidslinje' (Keyframes). Nu kan jag enkelt trimma, dela upp och sätta ihop olika .flv-filer i programmet. Jag klipper till provs bort några irriterande plakat från ett par musikvideon och sparar de redigerade filmsnuttarna tillbaka på hårdsskivan. Juldikten 'Tomten' är i två drygt fem minuters filmsnuttar. Jag klistrar framgångsrikt ihop de båda snuttarna till en elva minuter lång video.

Jag går över till stationära iMac-datorn, laddar ner och installerar Adobe AIR 1.5.2 på Mac OS X 10.6. Jag laddar ner RichFLV 4.2 och startar upp installationen - den sköter jobbet helt automatisk. Utseende och funktion i RichFLV är precis likadan på Mac OS X som på Windows XP. Jag går tillbaka till stationära Scaleo-datorn, laddar ner och installerar RichFLV 4.2 på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10. Programmet noterar vid uppstarten att runtime-modulen Adobe AIR på Linux Ubuntu saknas - RichFLV laddar automatiskt ner Adobe AIR för installation. Installationen av Adobe AIR och RichFLV sköter sig helt automatiskt. Utseende och funktion i RichFLV är precis likadan på Linux Ubuntu som på Windows XP och Mac OS X.

Jag har mediaspelaren VLC Media Player (1.0.1) installerad för uppspelning av .flv-filer (flash video) på Windows och Mac OS X, samt på Linux Ubuntu. Apples mediaspelare QuickTime spelar normalt upp ett smalt urval av olika videoformat. Gratis tillägget Perian (1.1.4) för QuickTime på Mac OS X utökar möjligheterna att spela upp olika videoformat i QuickTime. Visserligen kan jag spela upp dessa videoformat via förträffliga VLC Media Player, men med tillägget Perian kan de spelas upp i alla program som använder QuickTime. Och nu kan jag spela upp .flv-filer (flash video) i QuickTime Player (10.0) på Mac OS X 10.6.

Uppdatering:

Jag ska också kunna se undertexter till filmer när jag tittar på filmer via Apples Media Center-lösning Front Row. Undertexter som kommer i formatet idx/sub (två separata filer som hör till filmen i fråga) får stöd via QT-tillägget Perian (1.1.4). Front Row kan visa samma filmer som QuickTime, förutsatt att de finns i iTunes-biblioteket eller i mappen 'Filmer' (Movies).

Beatles klassiker i ny kostym

Skivbolagen skummar av grädden.

Det finns inget annat band med samma särställning som Beatles. Ingen grupp som lockat lika många lyssnare, genom flera generationer. Det är inte heller troligt att det någonsin kommer att finnas ett band som kan mäta sig med Beatles. Världen fungerar inte längre på samma sätt. Men musiken kommer att finnas kvar. Nu i uppfräschad kostym.

Beatles har hittills lyst med sin frånvaro i cyberrymden. Inga av Beatles låtar har funnits för laglig nedladdning. Beatles har haft problem med musikshoppen iTunes vad gäller nedladdning. Eller inte iTunes egentligen - utan skivbolaget EMI. Nu vill Beatles Paul MacCartney att de uppfräschade låtarna också ska finnas att ladda ner på iTunes Store. Så småningom.

Hela Beatles skivkatalog har släppts efter en restaurering som pågått i fyra år. Tretton klassiska album som förändrade världen har justerats, tvättats och rensats från defekter som fanns på de ursprungliga analoga mastertejperna. Och har man redan Beatles i cd-utgåvor så är de från en digitalisering som gjordes redan 1987. Ljudmässigt anses dessa vara ett fuskjobb och en smärre katastrof. Okänsligt genomfört och med bristande kunskap.

Jag tänker faktiskt inte stressa med att göra förbokning på Beatles cd-album på webbshoppen NetAnttila.com (2009 Digital Remaster Digipack). Priset bromsar ivern - 16,95 euro för enkelt cd-album och 24,95 euro för dubbla cd-album. Lotshustrun har sparat sina Beatles LP-album på vinyl. Skivsamlingen är från 60- och 70-talet. Stereoanläggningen och skivspelaren ligger kvar på hyllan. Orörda. Allt sedan 1988. Men turligen inte en enda Beatles cd-utgåva från 1987.

Jag tror jag lugnt väntar tills låtarna (2009 Digital Remaster Digipack) bjuds ut på iTunes Store. Att köpa enstaka ljudfiler på iTunes eller avlyssna låtar på Spotify är säkert inte alldeles aktuellt. Skivbolagen skummar först av grädden med Beatles nya digitala cd-utgåvor. Tills dess lyssnar jag exempelvis på Beatles låtar på Jango.com - en radiostation på webben. Eller bläddrar fram Beatles låtar i min svällande samling av musikvideon.

Nero 7 Premium i rampljuset

Utradering av insprängd reklam.

Betalprogramsviten Nero 7 Premium är min favorita programvara för cd- och dvd-bränning. Den har dessutom allt som behövs för att kunna skapa, kopiera, redigera och organisera digitala media. Oavsett om det handlar om musik, filmer, bilder eller TV så finns verktygen för att professionellt ta hand om media. Och trots allt, konsumentvänligt.

Gammeldatorerna, min stationära xp-dator Scaleo och lotshustruns bärbara xp-dator Amilo, har vardera vid anskaffningen oem-versionen av Nero 6 Express färdigt förinstallerad - med Nero 6 Digital och filmredigeraren Nero Vision 3. Året är 2007 och jag utnyttjar ett förmånligt specialerbjudande. Hela Nero 6 Digital uppgraderas till Nero 7 Premium. För 32 euro. Och på köpet kommer dessutom en färsk online uppdatering till Nero 7 Premium Reloaded.

Upphovsrättsligt sett kan jag bara ha programsviten Nero 7 Premium installerad på Windows XP. Vista-datorn Nemi har förinstallerade dvd-brännaren Windows DVD Maker på Windows Vista. I och med den extra programsviten iLife '09 i Mac-datorn Alice har jag på Mac OS X tillgång till förinstallerade dvd-brännaren iDVD 7.04. Linux-miljön bjuder i Ubuntu 9.04 (8.10) gratis på förinstallerade dvd-brännaren Brasero 2.26.0. Inget av alternativen kan ens närmelsevis mäta sig med fenomenala dvd- och iso-brännaren Nero Burning Rom. I princip kan programsviten Nero 7 Premium installeras på Windows Vista. Men - inte ens teoretiskt på Mac OS X eller Linux Ubuntu. Nero 7 Premium finns bara på operativsystemet Windows. Detta betyder i praktiken att jag har starka motiv att inte överge Windows-miljön till fördel för vare sig Mac OS X eller Linux Ubuntu. Och - att jag har starka motiv att installera Nero 7 Premium på operativsystemet Windows XP på stationära iMac-datorn Alice.

Mest användning har jag av dvd- och iso-brännaren Nero Burning Rom. Men bara sporadisk användning av filmredigering i Nero Vision och konvertering i Nero Recode. Eller filmuppvisning i Nero Showtime och tv-inbandning i Nero Home Media Center. Jag har till provs rippat sparvärda 45 minuters avsnitt av tv-serier från dvd-skiva till .mpg-format (mpeg-2) på datorns hårdskiva. På mindre än 15 minuter, med hjälp av importfunktionen i filmredigeraren Nero Vision 4. Men jag besparar mig besväret att redigera videosnuttarna i filmredigeraren på datorn. Om jag putsar upp någon videosnutt så gör jag det färdigt, före dvd-bränningen, på Sony speldosans hårdskiva.

Jag rippar sporadiskt sparvärda avsnitt av tv-serier från färdigt redigerade dvd-skivor till .mp4-format (mpeg-4). Med konverteringsfunktionen i Nero Recode. På mindre än 15 minuter. Sparvärda långfilmer kopierar jag allra helst från färdigt redigerad dvd-skiva till speglat iso-format, med konverteringsfunktionen i gratisprogrammet DVD Shrink. På mindre än en timme. Sporadiska inbandningar i Windows Media Center sparar jag oredigerade i .dvr-ms-format på Vista-datorn Nemi - eller på delade näthårddiskar. Detta .dvr-ms-format är direkt visbart på filmuppspelaren Nero Showtime 3 och Windows Media Player 11.

Jag infekterades tillfälligtvis av en trendig DivX-fluga. Jag har fyra över 2 timmars långfilmer färdigt i .mpg-format (mpeg-2) på hårdskivan. De låter sig nu alla komprimeras till .divx-format (mpeg-4) - i realtid, på 9 timmar. Ett par timmar till och har jag en dvd5-skiva med fyra långfilmer på sammanlagt nästan 9 timmar. De visar sig snällt upp på fenomenala speldosan Sony RDR HXD870B. Jag kan i teori spara in på antalet fysiska dvd-skivor i filmlagret. Men bara genom att tumma på bildkvaliteten och slösa massor av tid och besvär.

Multimediaspelaren Sony RDR HXD870B bjuder på fenomenalt konsumentvänlig redigering av hdd-videon. Onödiga snuttar i början och slutet av exempelvis 90-100 minuters långfilmer är bortklippta i ett nafs. Radering av insprängd reklam är lätt som en plätt. Putsjobbet tar 10-15 minuter, och filmen är klar med det. Snabbkopiering till dvd-skiva på 10-15 minuter är ett extra bonus. Motsvarande putsjobb på mediadator, med exempelvis filmredigeraren Nero Vision 4, kräver minst 25-30 minuter. Men - filmen är inte klar med det. Kopiering till dvd-skiva, eller export som .mpg-fil på hårdskiva, kräver i så fall ytterligare realtid på 90-100 minuter.

Kopieringsskyddade dvd-filmer låter sig lätt spelas upp av olika filmuppspelare, oberoende av operativsystem. Men - den lagstadgade rätten att kopiera inköpta dvd-filmer kan inte normalt utnyttjas av oss vanliga människor. Betalprogramsviten Nero 7 Premium går exempelvis inte med på att kopiera krypterade dvd-filmer. Jag laddar ner och installerar komprimeringsprogrammet Dvd Shrink 3.2, på både stationära xp-datorn Scaleo och på Vista-datorn Nemi. Helt gratis dessutom. Jag har till och med en bruksanvisning för Dvd Shrink. Jag får till stånd en komprimerad 4,4GB (Nero-kompatibel) .iso-fil. Snabbt dessutom, på 15 minuter. Köpta dvd-filmer kan komprimeras till halva lagerutrymmet - utan att bildkvaliteten nämnvärt lider. Och därvid halveras också överföringstiden till filmlagret på näthårddisken. Jag kan när som helst kopiera och bränna en fungerande fysisk dvd-skivkopia av .iso-filen. På mindre än en halvtimme. Dvd-kopian kan dessutom spelas upp och kopieras (dubbas) på fenomenala dvd-speldosan Sony RDR HXD870B. Jag kan vid behov också spela upp filmen .iso-filen direkt på gratisprogrammet VLC Media Player (0.9.9a). Och då, helt oberoende av datorns operativsystem faktiskt.

Nero 7 Premium Reloaded är en fullfjädrat multimedial programsvit. Och inte bara i cd-/dvd-hantering utan också som alternativ till Windows Media Center som hemmets mediacenter. Nero Home Media Center är mitt Windows XP-alternativ till Windows Media Center i Windows Vista. Suveräna Windows Media Center är i flitigt tv-bruk i Vista-miljön. De mindre användarvänliga XP-konkurrenterna Nero Home Media Center (och Anysee Media Center) används inte just mera. Windows Media Center bandar in tv-program i ett eget .dvr-ms-format (mpeg-2). Videoredigeraren Nero Vision 4 klarar till och med vid behov av .dvr-ms-filernas putsning.

Uppdatering:

Programsviten Nero är erkänt svår att avinstallera. Och att installera om på nytt. En normal avinstallation av Nero 6 Express lämnar kvar fragment. Ominstallation av Nero 7 Premium kan gå helt i baklås, och då är ingen räddning av Windows Systemåterställning att vänta. Nero-verktyget 'Clean Tools' sköter lyckligtvis avinstallationen av bråkstaken Nero 6 Express. De sista Nero-rudimenten låter sig putsas bort för hand. Och då lyckas en komplett ny-installation av Nero 7 Premium.

Uppdatering:

Jag noterar ett säreget fenomen. Filmuppspelaren Windows Media Player 11 förvärvar mpg- och divx-decoder via installationen av filmuppspelaren Nero Showtime 3. Komplettering med ac3-filter i Windows Media Player 11 och Nero Showtime 3 är nödvändigt i dagsläget. Neros egen dvd-decoder i filmuppspelaren Nero Showtime 3 klarar inte av hårt krypterade dvd-filmer som exempelvis 'Mamma Mia' (dvd9 7,15GB). Nero Showtime klarar dock galant av löst krypterade dvd-filmer som 'Concerto em Lisboa' (dvd9 6,08GB). Liksom också alla inköpta krypterade dvd-original av filmserien 'Harry Potter'.

Jag har köpt och installerat dvd-decodern Cineplayer 2.3.1 för Windows XP (15 euro) på stationära macxp-datorn Alice. Cineplayer hjälper filmuppspelaren Windows Media Player 11 - men inte på något sätt filmuppspelaren Nero Showtime 3. Men trots problem med originalet klarar Nero Showtime galant av säkerhetskopian av 'Mamma Mia' (dvd5 4,29GB), som körts genom komprimeringsprogrammet Dvd Shrink 3.2.

Uppdatering:

Det mångsidiga brännarprogrammet Nero Burning Rom är svårt att ersätta i Windows XP. Det finns gratisprogram för Windows XP, som i princip klarar det som vi vanliga människor kan tänkas behöva av ett cd/dvd-brännarprogram. Gratis brännarprogram, som Burnaware Free 2.3.6 och CDBurnerXP 4.2.4 med flera, klarar elegant av cd/dvd-bränning i Windows XP, som att skapa en musik-cd/dvd från musikfiler i mp3-format eller att ta backup på datafiler genom att bränna filerna som data-cd/dvd.

Så som i XP - så ock i OS X

It-noviser med akuta stödbehov.

I och med att it-medborgarens förinstallerade elementära programvaror; e-post och googling samt ordbehandling och fotohantering, kompletteras med speciellt preparerade program för cd-musikuppspelning och dvd-filmuppvisning; platsar stationära Alice-datorn som fullvärdig hemdator. Både i Windows XP SP3 och i Mac OS X 10.5.

Apple-miljön bär dock på sin historiskt belastade egenart, vilket inte är fördelaktigt för okunniga och oerfarna it-noviser, med akuta stödbehov från omgivningen. Kraven är överkomliga om användningen begänsar sig till e-post (90%) och googling (10%).

I och med att ordbehandling och fotohantering realiseras tuffare krav på användarna:
- Windows-miljön kan rekommenderas åt absoluta noviser, företrädare för fotfolket
- Apple-miljön förutsätter tillvunna Windows-färdigheter, och elitistisk utstrålning
- Linux-miljön kräver ännu konstant tillgång till it-expertis, och helst egen expertis
I jämförelse med Linux-miljön favoriseras Apple-miljön klart av perifera it-producenter.

En multimedia-miljö med cd-musikuppspelning och dvd-filmuppvisning är krävande:
- Windows-miljön kan rekommenderas för inköpt multimedia, kopiering kräver expertis
- Apple-miljön är i jämförelse färdigast för inköpt multimedia, kopior kräver investering
- Linux-miljön kräver mest preparation för inköpt multimedia, kopiering kräver expertis

Så som i Windows XP SP3 - så ock i Mac OS X 10.5:
(men inte nödvändigtvis så i Linux - Ubuntu 8.10 Intrepid)

Det aktiva virusskyddet i macxp-datorn Alice på Windows XP sköts av gratis antivirusprogrammet Avast 4.8 Home Edition. Dessvärre är antivirusprogrammet Avast 2.74 Mac Edition inte gratis. Då jag nu ändå vill hålla gratis säkerhetskoll på Macos-datorn Alice så laddar jag ner och installerar gratis intivirusprogrammet ClamXAv 1.1.1 för Mac OS X. Första uppstarten aktiverar en kompletterande installation av ClamAV 0.95-motorn. Säkerhetsprogrammet ClamXAv låter sig sedan installeras på enheten Macintosh HD som ett 'äkta' mac-program. Jag markerar mapparna 'Documents' och 'Downloads' för skanning, uppdaterar den första satsen av virussignaturer - och kör en virusskanning. Ingen virusinfektion avslöjar sig.

Jag fortsätter principfast att använda Apples keyboard och Mighty mus. Med hög beredskap att byta till en lugn usb-kopplad Logitech-mus i Windows XP. Innan jag fortsätter, konfigurerar jag den trådlösa wlan-uppkopplingen i bruk i Windows XP. Jag lyckas till och med konfigurera i bruk trådlös wlan-uppkoppling via AirPort i Mac OS X. Inställning av automatisk uppstart på trådlös uppkoppling lyckas i en och samma meny i Windows XP. Mac OS X kräver en andra meny för att befästa automatiken. Så fortsätter jag med att ladda ner och installera (gratis) mervärdesapplikationer.

Den fenomenala fotoassistenten Picasa 3 är ett måste. Jag installerar på stationära Alice-datorn fotoassistenten Picasa 3.1 på Windows XP samt motsvarande fotoassistent Picasa 3.0.4 på Mac OS X. Picasa bjuder mig faktiskt på samma videoediteringsfunktion 'Movie Maker' - både i Windows och i Mac OS X.

Stationära xp-datorn Scaleo har en hel del andra mervärdesapplikationer installerade på Windows XP SP3: ljudinbandaren Audacity 1.3.7 och it-telefoniklienten Skype 4.0 samt Apple musikspelaren iTunes 8.1.1 och lagliga musiktjänsten Spotify 0.3.14. Jag installerar dessa också på Windows XP SP3 på macxp-datorn Alice. Och så installerar jag motsvarande program på macos-datorn Alice på Mac OS X 10.5: ljudinbandaren Audacity 1.3.7 och it-telefoniklienten Skype 2.8 samt lagliga musiktjänsten Spotify 0.3.14. Apple musikspelaren iTunes 8.1.1 finns förinstallerad på Mac OS X 10.5.

Min mp3-spelare iPod nano har en värdig partner i musikspelaren iTunes - och därutöver kan jag avnjuta min dagliga Abba-dos på Spotify, online - fritt i vardera operativsystemet. Varken iTunes eller Spotify står till buds i Linux-miljö. Och Skype bjuder inte bara på it-telefoni utan dessutom på sms-hantering - både i Windows och i Mac OS X - men inte i Linux. Apple-miljön favoriseras klart av perifera it-producenter på bekostnad av Linux-miljön.

Stationära xp-datorn Scaleo har ytterligare en del mervärdesapplikationer installerade på Windows XP SP3: mediatjänsten Miro 2.0.4 internet TV och mediaspelaren RealPlayer 11.1 för webb-tv samt Apple filmuppspelaren QuickTime Player 7.6. Jag installerar dessa också på Windows XP SP3 på macxp-datorn Alice. Och så installerar jag motsvarande applikationer på macos-datorn Alice på Mac OS X 10.5: mediatjänsten Miro 2.0.4 internet TV och mediaspelaren RealPlayer 11.0.1 för webb-tv. Filmuppspelaren QuickTime Player 7.6 finns förinstallerad på Mac OS X 10.5.

Miro internet TV är ett utmärkt verktyg för video- och torrent-nedladdningar - RealPlayer 11 är ett utmärkt verktyg för webb-tv och videonedladdningar - både i Windows och i Mac OS X. Mediaspelaren RealPlayer 11 för Linux är ordentligt nerbantad, en blek skugga av motsvarigheterna på Windows och Mac OS X.

Uppdatering:

Apples Mighty mus har pacifiserats och fått en 'äkta' högerklick - i vardera operativsystemet. Receptet är enkelt; ställ in preferenserna för snabbare träcking i Mighty mus på Mac OS X. Och rör för allt i världen inte preferenserna för mus i Windows XP. Inställningarna i Mac OS X påverkar nämligen direkt Mighty mus i Windows XP. Och receptet gäller faktiskt också musens högerklick; ställ in preferenserna för 'högertangent' i Mighty mus på Mac OS X. Inställningen bjuder på en 'äkta' högerklick - både i Mac OS X och i Windows XP. Mycket praktiskt.

Jag har laddat ner och installerat gratis sökverktyget Windows Search 4.0 för Windows XP på macxp-datorn Alice. Den lokala sökfunktionen i Windows Search 4.0 är lika intuitiv och adaptiv som den fenomenala sökfunktionen Spotlight på Mac OS X.

Uppdatering:

Mervärdesapplikationerna ClamXAv, Picasa, Audacity, Skype, Spotify, Miro och RealPlayer är alla gratisvaror, vilket kan förväntas i populär Windows-miljö men som faktiskt är ovanligt i penningstark Apple-miljö.

Sökfunktionen på programvaruförteckningen i Apple.com hittar kuranta versioner av ClamXAv 1.1.1, Picasa 3.0.4, Audacity 1.3.7 och RealPlayer 11.0.1 men bara äldre versioner av Skype 2.7 och Miro 0.9.9 - och ingen lokal programklient för (online) musiktjänsten Spotify. Uppdateringstjänsten MacUpdate för Mac OS X bjuder på kuranta versioner av ClamXAv 1.1.1, Picasa 3.0.4, Skype 2.8, Audacity 1.3.7, Miro 2.0.4 och RealPlayer 11.0.1 - ingen lokal programklient för musiktjänsten Spotify.

Uppdatering:

Stationära Scaleo-datorn har en hel del motsvarande mervärdesapplikationer installerade på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid: exempelvis Google fotoassistenten Picasa 3.0.4 och ljudinbandaren Audacity 1.3.7 samt it-telefoniklienten Skype 2.0.0.72 och mediatjänsten Miro 2.0.4 internet TV. Och för säkerhetskoll gratis antivirusprogrammet Avast 1.3.0 Linux Home Edition

Picasa bjuder dock inte på videoediteringsfunktion 'Movie Maker' på Ubuntu 8.10 Intrepid. Och Skype 2.0.0.72 för Linux bjuder bara på it-telefoni, inte på sms-hantering. Dessutom står varken Apples musikspelare iTunes 8.1.1 eller filmuppspelaren QuickTime Player 7.6 till buds i Linux-miljö. Mozillas gratis musikspelare Songbird 1.1.2 kan dock vid behov sparra min mp3-spelare iPod nano i Linux-miljö. Den lagliga musiktjänsten Spotify 0.3.14 kan inte (ännu) bjuda mig på min dagliga Abba-dos på Ubuntu 8.10 Intrepid. Mediaspelaren RealPlayer 11 för Linux är ordentligt nerbantad, en oduglig skugga av sina motsvarande versioner på Windows och Mac OS X. Varken webb-tv eller videonedladdningar står till buds.

Ja, Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid är ordentligt förfördelat av it-producenterna. Ytterst till förmån för Apple-operativsystemet Mac OS X 10.5.

Windows XP SP3 i Multimedia

Filmlagrets samtliga videoformat.

It-medborgarens fyra elementära programvaror, e-post och googling samt ordbehandling och fotohantering, är nu aktiva i macxp-datorn Alice.
Det viktiga med den därutöver installerade kontorsprogramsviten MS Office 2000 Premium, är att alla typer av e-postens Office-bilagor kan hanteras i it-medborgerligt självförsvar.

Jag fortsätter principfast att använda Apples keyboard och Mighty mus. Med hög beredskap att byta till usb-kopplad Logitech-mus. Men innan jag fortsätter kör jag en första rensning med Windows Live OneCare Safety Scan - 107MB onödiga filer och 249 föråldrade registermarkeringar raderas.

Windows-nätverkets delade HP-skrivare fungerar klanderfritt i macxp-datorn Alice. Både HP OfficeJet Pro 1170C gamylen via stationära xp-datorn Scaleo och HP PSC 2355 all-in-one via bärbara xp-datorn Amilo. Fildelningen i Windows-nätverket visar Alice-datorn delade filer i xp-datorerna Scaleo och Amilo. Också den externa 320GB nätdisken syns - Maxtor Shared Storage II.

Musikuppspelningen på CD i MS Windows Media Player 11 är väl genomtänkt. Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Filmuppspelning på DVD i Windows Media Player 11 är inte lika väl genomtänkt. Min installations-cd med Windows XP Home Edition SP3 saknar en normalt i nya xp-datorer förinstallerad gratis dvd-decoder - InterVideo WinDVD Free. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas nu upp hur lätt som helst. Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp.

I och med att it-medborgarens förinstallerade elementära programvaror, e-post och googling samt ordbehandling och fotohantering, kompletteras med förinstallerade programvaror för cd-musikuppspelning och dvd-filmuppvisning platsar macxp-datorn Alice som fullvärdig hemdator. Utan begränsningar av Boot Camp i Mac OS X 10.5 Leopard. Vilket skulle bevisas.

Uppdatering:

Eftersom externa 320GB nätdisken Maxtor Shared Storage syns kommer jag åt att visa mitt delade filmlager via macxp-datorn Alice. Windows Media Player behöver assistens, med mpg- och divx-codec ,via filmuppspelaren Nero Showtime. Jag matar in min installations-cd för programsviten Nero 7 Premium och installerar hela sviten på macxp-datorn Alice. Samt därefter - laddar ner och installerar alla utestående uppdateringar. Till sist aktiveras olika proprietära multimediapatent (Third Party). Och i och med det har jag nu både mpg- och divx-codec i Windows Media Player. Mycket praktiskt.

Till ytterligare självförsvar laddar jag ner och installerar Apples videospelare QuickTime 7 Player för Windows XP. Samt - filmuppspelaren och -konvertern DivX 7 för Windows. Därutöver kompletteras Windows Media Player och Nero Showtime med AC3-filter. Filmuppspelaren Windows Media Player klarar nu att spela upp filmstumpar i .avi- och .xvid- samt i .divx-format (divx-codec). Filmlagret innehåller filmfiler i .mpg-format (Nero Vision). Samt filmfiler i .dvr-ms-format (Media Center). Gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.9a bjuder Windows Media Player på visning av Media Center-filer i .dvr-ms-format. VLC media player behövs ytterst för exklusiv uppspelning av säkerhetskopierade dvd-filmer i .iso-format. Filmuppvisning på Windows Media Player på macxp-datorn Alice lyckas nu i filmlagrets samtliga videoformat. Med flankstöd av gratis filmuppspelaren VLC media player.

Jag kör rensningar med Windows Live OneCare Safety Scan - ytterligare 141MB onödiga filer och 58 föråldrade registermarkeringar raderas.

Uppdatering:

Nerladdning av programvaror för installation i Macos-miljö är överraskande långsamt. Motsvarande programvaror laddas ner dubbelt snabbare i Windows-miljö. Det fasta 2MB adsl-bredbandet utnyttjas inte till fullo i Macos-miljö. Windows XP klarar enkelt av att i en enda process få alla filer av samma typ att öppna sig i en viss (väntevärdig) applikation. Det tar faktiskt sin lilla tid innan jag hittar motsvarande inställning och funktion i Mac OS X.

Apples musikspelare och shoppingsajt iTunes 8.1.1 för Mac OS X finns färdigt förinstallerad på macos-datorn Alice. Jag laddar ner musikspelaren iTunes 8.1.1 för Windows XP och installerar den på macxp-datorn Alice. I och med det har jag stöd för mp3-spelaren iPod nano både i Mac OS X och Windows XP.

Uppdatering:

Till min överraskning är heller inte dvd-decodern 'InterVideo WinDVD Free' gratis (Shareware) som utlovat. Den funkar bara under en gratis 14-dagars testperiod. Efter det försämras bildkvaliteten i Windows Media Player 11 och fylls av skuggbilder och missvisande färger. I brist på gratisalternativ börjar jag överväga köp av dvd-decodern Cineplayer 2.3.1 för Windows XP (15 euro).

Apple iMac - nästan prisvärd

iLife '09 kommer på köpet 2009.

Ännu i februari 2009 kostar mig en iMac Apple-dator 1.439 euro (20" bildskärm, 2,66GHz Core Duo, 4GB minne, Ati Radeon grafikkort 256MB, 320GB skivminne, Mac OS X 10.5.6 Leopard, programsvit iLife '09).

Programsviten iLife '09 kommer på köpet år 2009 (79 euro). Hela rasket med gratis hemleverans.

Webbshoppen Verkkokauppa.com förser mig med operativsystemet Windows - Windows XP Home Edition Fi SP3 (89 euro) eller Windows Vista Home Premium Fi SP1 (200 euro). Hemleverans på posten för 3 euro. Retail-versionen av Apple-operativsystemet Mac OS X 10.5.6 Leopard erbjuds för 129 euro (dock utan programsviten iLife '09, 79 euro).

På dagen 2 år sedan, i mars 2007, greps jag av Mac-feber. Det tar mig faktiskt 4 månader att rida ut feberatacken. Då frestade Apples bärbara flaggskepp MacBook Pro - 2.699 euro (17" bildskärm, 2,4GHz Core Duo, 2GB minne, GeForce grafikkort 256MB, 160GB skivminne, Mac OS X 10.4 Tiger). Nu i februari 2009 kostar mig en MacBook Pro 2.499 euro (17" bildskärm, 2,66GHz Core Duo, 4GB minne, GeForce grafikkort 256MB, 320GB skivminne, Mac OS X 10.5.6 Leopard, programsvit iLife '09). Dubbelt mera central- och skivminne, plus 200 euro rabatt från 2007. Och programsviten iLife '09 dessutom på köpet (79 euro). Faktum är att jag får två (2) iMac-datorer med 'likvärd' prestanda till samma pris som en enda MacBook Pro.

På dagen 1 år sedan, i mars 2007, blev det affär med 3G-bärbara Pc-datorn Dell XPS M1530 - 1.420 euro (15" bildskärm, 1,66GHz Core Duo, 3GB minne, GeForce grafikkort 256MB, 160GB skivminne, Windows Vista Home Premium och programsviten MS Works). För 1.429 euro får jag idag en bärbar MacBook (13" bildskärm, 2,0GHz Core Duo, 4GB minne, GeForce grafikkort 256MB, 250GB skivminne, Mac OS X 10.5.6 Leopard och programsviten iLife '09). MacBook är en 'billigvara'. Faktum är att jag betalar för en statiomär 20" iMac-dator med 'likvärd' prestanda samma pris som för dagens bärbara 13" MacBook.

Tidigare var det inte lätt att avgöra hur mycket av priset är Apple-mervärde, det vill säga varumärke och design. Idag är det lättare att räkna ut = 745 euro - halva priset (iMac-PearC, 2,66GHz Core Duo, 4GB minne, GeForce grafikkort 256MB, 320GB skivminne, Mac OS X 10.5 Leopard). Om jag bantar på iMac-konfigurationen till 2GB/160GB central-/skivminne så sparar jag 320 euro - halva mervärdet. Eu-priset på Apple-flaggskeppet MacBook Pro har faktiskt på 2 år gått ner med 599 euro - hela 20%. I USA är priset ytterligare 20% billigare. En högst trolig förklaring till den i Eu-jämförelse större ökningen av Mac-försäljningen i USA.

Det är dock inte Mac-datorn som är problemet vid byte av PC-dator till Mac. Problemet vid bytet är Apples operativsystem Mac OS X. Om jag vill fortsätta i bekant Windows-miljö så investerar jag 89 euro på en CD med Windows XP och byter till ett usb-kopplat Pc-tangentbord. Och en komplett CD-installationsskiva med Windows XP behöver jag i alla fall för att avinstallera Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon från lotshustruns bärbara Amilo-dator.

För att reda ut egendomligheter i Apples programvaror borde jag i praktiken bekanta mig med vardagen i Mac-miljö. Men för det räcker inte 129 euro investering i Apple-operativsystemet Mac OS X 10.5.6 Leopard till. Därutöver behövs 1.310 euro extra-investering i Apples hårdvara iMac. Eller - alternativt en 565 euro extra-investering i en PearC-dator - eller - alternativt en nördig 299 euro investering i en Dell Mini 9. Jag tror jag väntar och ser tiden an.

Bredbandsbio med förhinder

Fina filmer utan kopieringsskydd.

Snikenheten tar överhanden. Det blir ingen bredbandsbio på SF Anytime på hemdatorn. Inte för mig. Jag surfar av nyfikenhet in på konkurrerande svenska filmsajten på Film2home. Men det lyckas inte direkt. Min finska ip-adress betjänas endast av den finskspråkiga Film2home-tjänsten. Mycket förtretligt. Regionala begränsningar är av ondo.

I övrigt delar Film2home och SF Anytime samma diskriminerande begränsningar för konsumenten - operativsystemet Windows och webbläsaren Internet Explorer med tilläggsprogrammet Adobe Flash Player.

Utbudet på Film2home är sämre och äldre än utbudet på SF Anytime. Dygnshyran för en strömmande film är aningen billigare än i SF Anytime, 3-5 euro. Men så kan jag därutöver ladda ner en film på Film2home på hårdskiva för 10-16 euro. Tyvärr med restriktiv DRM som hindrar mig från att konvertera filmen. Då kan jag lika gärna hyra DVD:n för 4-6 euro. Den är också kopieringsskyddad, men det 'skyddet' är brutet sedan länge och därmed kan jag göra vad jag vill med filmen. Förutsatt att jag är villig att lägga ned besvär och arbete.

Tidsbegränsning är inte OK. Den ryska filmsajten ZML, har ett exemplariskt brett utbud av fina filmer för 2-3 euro styck - utan kopieringsskydd. Och dessutom fritt för nedladdning på hårdskiva (DivX eller iPod). Med full frihet att bränna en säkerhetskopia på DVD. De lagliga svenska (och finska) filmsajterna förlorar stort på användarvänlighet och utbud när de jämförs med ZML. ZML utesluter inte heller andra operativsystem eller andra webbläsare. Betalningen för nedladdningen av filmer på ZML sker ur en elektronisk penningbörs. Smart, det är svårt att diskriminera. Penningbörsen kan jag ladda med mitt Visa-kort.

Jag var i avsikt att köpa och ladda ner musikfilmen Mamma Mia på ZML. Till provs på Linux-operativsystemet Ubuntu på Mozilla-webbläsaren Firefox. Men så fick jag Mamma Mia-filmen på dvd-skiva som gåva.

Jag fick annars en värdekod till gåva då jag registrerade mig på Film2home. Filmen 'Arn - Tempelriddaren' väntar på att strömmas för avtittning. En andra värdekod fick jag till skänks via svenska tidningen Pc för Alla. För strömmande avtittning av 'The Dark Knight'. Det ska bli spännande att se om avtittandet av gåvofilmen 'The Dark Knight' är regionalt begränsat till Sverige.

Men det blir inte riktig tid över för bredbandsbio. Tv-kanalerna bjuder på en hel del filmer för inbandning. Och för att Plus-kortet ska betala sig måste jag titta av 4-6 betalfilmer i månaden. Men filmsortimentet är betydligt sämre och äldre än på Film2home. Jag klarar betalmålet bara om jag lyckas banda in 4-5 säkerhetskopior av Plus-filmer. Per kvartal. Det fina med inbandningar av betalfilmer är att jag slipper stressas av insprängd reklam.

Piratkopiering av Mamma Mia

Slutsålda biljetter på tre timmar.

Av någon anledning associerar jag situationen i den globala musik- och filmindustrin till Mugabes Zimbabve. Jag har en känsla av att artisterna får lika lite av upphovsrättsintäckterna som medborgarna i Zimbabve får av sina nationalintäckter. Merparten av de upphovsrättsliga intäckterna går till industrins löpande kostnader.

Bland annat till underhållet av krigsmaskineriet i kampen mot den globala piratismen. Vilket för mina tankar till de skattefinansierade amerikanska korsfärderna till Fjärran och Mellersta Östern.

Lotshemmet har begåvats tvenne nya lagliga musik- och filmmedia. En cd-skiva med Marizas senaste album med fadon - Terra. Och därtill - en dvd-skiva med den enormt populära Mamma Mia-filmen. Till saken hör att jag faktiskt redan har samma Abba-stycken både på vinyl och cd-skiva. Och till råge på allt lyssnar jag lagligt till samma Abba-stycken på webbtjänsten Spotify.

Jag vet inte hur bra Mariza klarar sig i kampen mot piratismen. Men det kan hända att piratlyssnandet har återuppväckt intresset för fadon och rentav ökat på den globala skivförsäljningen. Hos engelska Amazon är dvd-utgåvan av Mamma Mia-filmen största försäljningssuccén någonsin. Den har sålt mer än såväl Star Wars, The Pirates Of The Caribbean och Harry Potter. Webbshoppen fick över 200.000 förbeställningar på filmen, när den lades upp på sajten. Och även om Amazon England trodde att Mamma Mia-filmen förmodligen skulle plocka förstaplatsen på listan någon gång, hade de inte räknat med att den skulle göra det redan samma vecka som lanseringen. Sammanlagt sålde filmen under år 2008 på ett par veckor nästan 1,7 miljoner exemplar i England. Mamma Mia-filmen verkar inte heller vara väldigt drabbad av piratnerladdning. Inte om man jämför med andra kända titlar.

Jag är själv ingen Madonna-fan men jag beundrar hennes förmåga att i årtionden underhålla sina fans. Med mastodonta live-konserter. Trots att biljettförsäljningen i Helsingfors kraschade genast vid öppningen 9-tiden såldes 80.000 biljetter slut på tre timmar. Illvilliga rykten låter påskina att merparten av biljetterna inlöstes av insiders. Vid 10-tiden såldes biljetter för fullt på svarta börsen på nätauktionssajter.

Uppdatering:

Äntligen får Apple sälja olåst musik på nätshoppen iTunes. Musikindustrin har till slut godkännt att Apple inte ens i efterhand behöver driva in prisskillnaden till tidigare köpt musik. Vilket de faktiskt i början måste göra.

Apples musikspelare iTunes kan bara installeras på MacOSX och Windows. Anhängare av Linux Ubuntu kan förstås ty sig till Mozillas gratis musikmaskin Songbird. Me då förstås utan shoppingmöjligheter på musiksajten iTunes.

Laglöshetens näste genomlyst

Kampen för lagstadgad rättighet.

Jag beskyller musik- och filmindustrin för min kriminella begivenhet i piratkopiering av multimedia. Mina äldre syskon lockade mig som 10-åring (1955) att tjuvlyssna till musik på stenkakor. Och att tjuvtitta på filmer på bio - med fribiljett. Och värre blev det. Familjen skaffade sig en tv-apparat (1960) och jag skaffade mitt första piratverktyg - en bandspelare (Löve Opta).

Snart (1965) rippade jag musik för fullt via inbyggd kasettspelare i bärbar ukv-radio.

Som 25-åring (1970) hade jag familj och eget hem - med tv-apparat och en radio/förstärkare (Kenwood) med separat grammofon och kasettdeck. Först efter fyllda 35 (1980) började planerna om villaboende ta form - med anskaffning av nuvarande tv-tub (Sony) och vhs-spelare (Sony). Hemmets Audio Center kompletterades med en cd-spelare. Vid fyllda 60 (2005) anskaffades hemmets xp-datorer och då var fördärvet och laglösheten total. Mitt mål är att som 65-åring (2010) ha personlig insikt och kompetens i multimediabranschens trångmål. Mitt laboratorium för tvärvetenskaplig multimedia-forskning är under fortsatt konstruktion.

Här är mina stickor och strån i laglöshetens näste:

-- MS Office 97 i MS Windows 7 (20.11.2009)
-- Webb-tv på RealPlayer SP+ (16.10.2009)
-- Redigera Flash Video i RichFLV (07.10.2009)
-- Beatles klassiker i ny kostym (25.09.2009)
-- Spegelkopiering av dvd-filmer (22.07.2009)
-- Handbrake Coctails i Mac OS X (01.07.2009)
-- Multimedia-miss i Ubuntu 8.10 (29.04.2009)
-- Genomtänkt multimedia i OS X (08.04.2009)
-- Joost gör comeback på webben (18.03.2009)
-- Bredbandsbio med förhinder (27.02.2009)
-- Piratkopiering av Mamma Mia (20.02.2009)
-- Laglig webbmusik via Spotify (11.02.2009)
-- Laglöshetens näste genomlyst (11.01.2009)
-- Songbird - iTunes för Ubuntu (17.12.2008)
-- Skärmdump och video med Jing (10.12.2008)
-- Koll på tv-kanaler på webben (28.11.2008)
-- Bredbandsbio på hemdatorn (21.11.2008)
-- Ambulerande Media Center (03.10.2008)
-- Dvd-bränning till vardagsbehov (17.09.2008)
-- Konvertering av dvd-innehåll (09.07.2008)
-- Laglöst kopierade dvd-filmer (29.06.2008)
-- Säkerhetskopior av dvd-filmer (18.06.2008)
-- DivX-komprimerade långfilmer (06.06.2008)
-- Pedagogiskt Media Center (07.05.2008)
-- Mediaspelaren Miro på Ubuntu (04.04.2008)
-- Alternativ för filmredigering (16.03.2008)
-- Ymnighetshorn på skrivbordet (20.02.2008)
-- Filmredigering är inte alls enkelt (13.02.2008)
-- Laglöst förbjuden fruktsamhet (08.02.2008)
-- DVD i Ubuntu är inte alls enkelt (23.01.2008)
-- Titta på gratis tv på internet (06.01.2008)
-- Klipp filmen gratis på webben (23.12.2007)
-- Ensemblen Rajaton & Tonttu (21.12.2007)
-- Vardagens enkla bildhantering (18.11.2007)
-- Samlingsmani på musikvideon (31.10.2007)
-- Franska i öronen och i ögonen (24.10.2007)
-- BlogMusik med lagen på sin sida (10.10.2007)
-- Fenomenala don för språkstudio (12.10.2007)
-- Egen webbradio med toppenljud (19.09.2007)
-- Egen fildelning i Live Messenger (31.08.2007)
-- Redigering av egna dvd-skivor (29.08.2007)
-- Näthårddisk för egen fildelning (22.08.2007)
-- Audacity! Banda och redigera (19.08.2007)
-- Kloka kopior med virtuella CD (15.08.2007)
-- Hårda tag i den digitala kampen (12.08.2007)
-- Skivbolagen skjuter sig i foten (29.07.2007)
-- Med svenska böcker i mina öron (20.06.2007)
-- Fritt fram för mp3 i bilstereon (17.06.2007)
-- En famn förtrollande fado (30.05.2007)
-- Lås upp musiken i Apple iTunes (16.05.2007)
-- Portabel iPod-musikstation (26.04.2007)
-- Den pianospelande katten Nora (04.04.2007)

Konvertering av dvd-innehåll

BitRipper konverterar allting i 4:3

Mångtaliga Windows-användare är långt mera utsatta för marknadskrafterna än fåtaliga Linux-användare.
Möjligheterna att gratis kringgå kopieringsskyddet på dvd-skivor, med inköpta filmer och musikvideon, avslöjade sig för mig till först i Linux-miljön. Reklam om betalvarianter i windows-miljö finns det gott om.

Gratis konvertering av olåsta dvd-skivor med inbandade tv-program och -filmer är heller ingen självklarhet.

Under en kort period var jag faktiskt ganska tänd på att börja komprimera långfilmer till DivX-format. Omvägen via mpeg-filer gav dock dåligt resultat. Windows-program med möjligheten att gratis konvertera direkt från dvd-skiva lyste med sin frånvaro.

Av en slump hittade jag ett lovande gratisprogram. Med windows-programmet BitRipper 1.31 kan jag rippa (kopiera) både olåsta och kopieringsskyddade dvd-filmer, för att spara en konverterad säkerhetskopia av filmen i exempelvis XviD-format (.avi) på hårddisken. BitRipper låter mig omvandla innehåll på både vanliga enkellagrade dvd-skivor och sådana med dubbla lager (Dual Layer). Antingen hela innehållet eller ett visst avsnitt. Precis som i gratisprogrammet OGMRip i Linux-miljö.

Multimediaspelaren Sony RDR HXD870B går dock inte alls med på att spela upp BitRippers XviD-format på dvd-data-skiva. BitRipper passar nog bäst om man vill titta på film via datorn - perfekt för den som har ett nöjescentrum med kompletterande nätverk och mediedator.

Alternativ och valmöjligheter är begränsade vilket gör BitRipper lättanvänt. Det är inte svårt att sätta sig in i hur verktyget fungerar. Och BitRipper är snabbt. En dvd-film på exempelvis 7GB låter sig konverteras och komprimeras till 1,92GB på halvannan timme. Då jag konverterar motsvarande dvd-film med gratisprogrammet OGMRip i Linux-miljö fördubblas tidsanvändningen. Men då får jag en filmkopia i äkta vidbildsformat - med tillsatta undertexter. Och på ett XviD-format på dvd-data-skiva som multimediaspelaren Sony RDR HXD870B dessutom går med på att spela upp.

BitRipper konverterar allting i 4:3-aspekt. Filmer i vidbild visas i brevlådeformat. Men det är inget stort problem. Tv-apparaten Sonya Bravia zoomar villigt upp brevlådeformatet till full skärmbild. Och bildkvaliteten är inte sämre än kvaliteten på inbandade tv-sända filmer.

Uppdatering:

Den bekvämaste och snabbaste windows-metoden för säkerhetskopiering är nog ändå att ta spegelkopior (.iso) av dvd-filmer med gratisprogrammet DVD Shrink. Det kräver förstås att man har tillräckligt med lagringsutrymme på hårdskiva.

DVD i Ubuntu är inte alls enkelt

Kopian blir stumfilm i mp4-format.

Det är lite glest mellan programbesöken i operativsystemet Ubuntu - senast kollade jag in programförutsättningar till produktionsmiljö.

Men säkerhetsuppdateringarna brukar jag köra - sammanlagt 57 nya blev det nu i första hälften av januari 2008.

Annars så har jag blivit illa biten av videoflugan. Målet för min heta uppvakting är den nya multimediaspeldosan.

Kanske jag rentav kan fixa till en dvd-filmstump för speldosan. Via operativsystemet Ubuntu? Jag brukar ofta kolla in nya Ubuntu-tips på webbloggen Ubuntu-Bossieman. Och nu förirrar jag mig in på ett oemotståndligt förslag om att lägga GetDeb.net i programvarukällorna. Med ytterligare 17 säkerhetsuppdateringar till följd.

Så snubblar jag på ett efterlängtat tips - ett gratisprogram för att rippa dvd-filmer.

OgmRip dvd-filmomkodaren

Tipset är riktigt lyckat. Filmomkodaren OgmRip är sist och slutligen enkel att använda. Allt efter som jag långsamt kommer underfund med hur den används alltså. Jag provar mig på att rippa en videosnutt från den kopieringsskyddade dvd-skivan med Marizas konsert i Lissabon. Kopian konverteras i mp4-format med aac-ljudfil. Både filmspelaren Totem och videospelaren VLC bekräftar att mp4-filmstumpen går att visa upp som ljudfilm. Filmomkodaren OgmRip går av någon orsak endast med på koppla aac-ljudformatet till mp4-videofilen. Inte mp3-formatet.

Webbloggen Ubuntu-Bossieman tipsar tyvärr ingenting om dvd-brännare. Det blir min egen skattjakt. Först hittar jag GnomeBaker (data-dvd), sedan DeVeDe (video-dvd).

1. GnomeBaker cd/dvd-skrivaren

Det första programfyndet är riktigt lyckat på sitt sätt. Ett fenomenalt intrument att kopiera och bränna cd- eller dvd-skivor. Men endast i dataformat. Jag får en dvd-kopia av musikfilen i okonverterat mp4-format. GnomeBaker bränner inte dvd-videoskivor. Men programmet kan användas till en massa annat nödvändigt ändå.

2. DeVeDe iso/dvd-videoskaparen

DeVeDe-programmet går inte med på att skapa iso-filen för dvd-videobränning - inte av en mp4-videofil med aac-ljud. Jag gör om rippningen. Kopian konverteras nu i avi-format med mp3-ljudfil. Både filmspelaren Totem och videospelaren VLC bekräftar att avi-filmstumpen går att visa upp som ljudfilm. Resultatet konverteras nu snällt till en spegelkopia i iso-format. Ett högerklick på iso-filen startar dvd-bränningen i den integrerade cd/dvd-brännaren. Och resultatet är en dvd-skiva som låter sig visas upp i multimediaspelaren i tv-miljön.

Uppdatering:

Linux-operativsystemet Ubuntu har faktiskt ett eget integrerat bränningsprogram (cd/dvd-skaparen). Det gör annars ungefär samma saker som GnomeBaker cd/dvd-skrivaren men därtill kan cd/dvd-skaparen fysiskt bränna en dvd-videoskiva av en färdigt konverterad spegelkopia i iso-format.

Uppdatering:

Det blev sammanlagt 80 säkerhetsuppdateringar på Ubuntu under januari 2008.

Samlingsmani på musikvideon

Musikpärlor från 60- och 70-talet.

Jakten på musikpärlor på nätets musikkataloger har ynglat av sig. Lotshustrun är förtjust i smörsångaren Joe Dassin. Men jag hittade ögonfröjd åt mig själv också - en discoversion av L'ete Indien - med unga och blonda Mandaryna. Och nu har jag gripits av samlingsmani på musikvideon.

Jag har inte riktigt fattat hur lavinartat Youtube & Co har vuxit till världens största tv-kanal.

Det finns miljontals olika filmklipp att välja bland. Exempelvis en hel massa musikvideor. Nackdelen med Youtube & Co är förstås att jag måste vara uppkopplad på nätet för att kunna titta på videoklippen.

Det finns lyckligtvis en lösning på det här problemet. Det finns fenomenala program och webbtjänster som låter mig gratis ladda ned filmer från Youtube & Co. Och sparar dem på den egna datorn. För eget nöjes och säkerhets skull.

Youtube.com är inte den enda videosajten för mig som vill titta och spara på videoklipp. MySpace.com och Dailymotion.com bjuder mestadels på ungdomligare musikvarianter. Men musikpärlor från 60- och 70-talet finns att hitta på alla - mest förstås på Youtube. Det är hur tjusigt som helst att titta och spara på filmklipp med mina stammisar Beatles och Abba - med flera.

I början använde jag mig av gratis webbtjänsten Keepvid.com för att ladda hem Yuotube-filmer. I vissa videosajter som bl.a. Dailymotion fungerar nedladdningen bättre tillsammans med gratis webbtjänsten FlashLoad.net. Musikvideon laddas ned i flv-formatet - som tyvärr inte är gångbart i varken videospelaren Nero ShowTime eller Windows Media Player.

Det finns lyckligtvis en lösning på det här problemet också. Det finns en fenomenal videospelare för flv-formatet, VLC Media Player. Gratis dessutom. Den har allt som behövs för att titta och lyssna på musikvideor. Och inte bara i flv-format utan också i avi, wmv, mov och divx. Utan krångel faktiskt. Och mångsidighetsundret VLC funkar inte bara i Windows-miljö utan också i Linux-operativsystemet Ubuntu. Och som ett portabelt videoprogram på usb-fickminnet. På samma (snabba) 4GB SanDisk-minnessticka som musikvideosamlingen dessutom. En videosnutt är faktiskt inte oöverkomligt massiv - i regel under 10MB.

VLC har en anspråkslös design. Så, om jag vill titta och lyssna på musikvideor på videospelaren Nero ShowTime eller maffiga Windows Media Player så måste videoformatet konverteras till wmv eller avi. Men det är inget problem. Den fenomenala webbtjänsten Media-Convert klarar av alla möjliga och omöjliga konversioner. Elegant - och gratis dessutom. Och om jag nöjer mig med det pyttelilla bildformatet så kan jag från avi-filer bränna en hel dvd-skiva med pärlorna i min musikvideosamling.

Nu när jag fått smak på videopiratism så slår jag till på stort. Det är enklare och smidigare att använda ett installerat specialprogram för nedladdningar från Youtube & Co. Orbit Downloader är ett av många bra program. Och helt gratis faktiskt. I grund och botten fungerar det på samma sätt som webbtjänsterna men det räcker i regel med en högerklick på filen för att kunna ladda hem filmen. I flv-format givetvis.

Uppdatering:

Google identifierar och tar bort piratfilmer på YouTube. Mitt flitiga tittande av Youtube-versionen med Mandaryna måste ha avslöjat att den var en piratversion. Nu är den borta. Men Dailymotion-versionen med Mandaryna finns kvar. Jag har en flv-kopia av den på datorn - för säkerhets skull. Endast Orbit Downloader gick med på att ladda ned kopian.

Egen fildelning i Live Messenger

Live Messenger kontaktar ungdomarna.

En virtuell näthårddisk är ett förträffligt medel för privat fildelning. Och det är inte alls fråga om någon lagstridig öppen fildelning utan om en ytterst privat och lovlig transaktion. Precis som att skicka en kopierad cd-skiva på snigelposten. Då kommer jag inte heller i klammeri med upphovsrättsorganisationerna.

Virtuella hårddiskar har numera mer än tillräckligt med lagringskapacitet. De räcker alldeles utmärkt till också för förmedling av musikstycken och videosnuttar. Samma kan man säga om bilagors obegränsade storlek i nya webbmejl-tjänster.

Men jag kan faktiskt skicka e-post med jättebilaga - utan att vara registrerad i någon mejltjänst.

YouSendit Lite är en webbaserad mjukvara för filtransportsystem - en trygg och säker lösning för att sända, ta emot och dela filer av alla storlekar.

Men ska man chatta och fildela med sina ungdomar så gäller gratisprogrammet Live Messenger. Det enda som krävs är att både jag och kompisen jag vill kommunicera med har Live Messenger installerat och att bägge parterna är registrerade användare. Live Messenger är lika lätt att använda som Skype.
Det är bara så att ungdomarna inte använder gamylernas Skype. Och inte bara det. Skype kommunicerar bara med en annan Skype. Inte med Live Messenger.

Med Live Messenger kan jag likaså ringa från datorn till en fast telefon - eller en mobiltelefon. I Finland. Dryga 2 cent per minut. Det går i princip också att skicka textmeddelanden med Live Messenger från datorn till mobiltelefoner. Funktionen saknas tyvärr i Finland. Tillsvidare.

Live Messenger har nyligen fått en rejäl ansiktslyftning och en rad nya läckra funktioner. Den största nyheten är fildelningen. Jag kan dela mappar med mina ungdomar och de filer jag lägger där kommer bara jag och kompisen åt. Även då ingendera är uppkopplade på internätet. Mycket praktiskt. Nästan som att dela på mappar i hemmanätverket. Men bättre.

En annan ny efterlängtad finess är möjligheten att ge sina kontakter egna namn. Det här är en fördel för mig som inte kan hålla reda på kryptiska kodnamn i kontaktlistan. Möjligheten till offline-meddelanden är verkligen fiffig. Det betyder att jag kan skicka ett meddelande även om kompisen inte är uppkopplad. Precis lika bekvämt som på e-posten. Så snart kompisen slår på Live Messenger kommer mitt meddelande till synes.

Näthårddisk för egen fildelning

Webbaserad backup tar två timmar.

Om jag inte hade en extern Maxtor nätdisk så skulle en webbaserad näthårddisk vara en praktiskt lösning på backup och delning av viktiga filer. En sådan lösning är datalagring på den svenska webbtjänsten Diino.se. Med Diino Desktop installerat på datorn kan jag automatiskt säkerhetskopiera upp till 2GB filer och spara dem på webben. Jag kommer åt dem på vilken dator som helst som har en uppkoppling på internätet. Användandet av webbtjänsten kräver registrering.

Men allt är gratis. Webbaserade lösningar ställer dock krav på bredbandets hastighet. Med mitt mega-bredband skulle en 2GB backup ta sina modiga två timmar. Men jag behöver inte tänka på krångliga säkerhetskopieringar. Och jag behöver inte heller släpa på en bärbar dator, cd-skivor eller usb-minnen för att ha mina filer med mig. Inte då jag har min egen virtuella hårddisk på internätet.

Men om jag uttryckligen vill släpa på mina filer och dessutom också på mina program och -inställningar, favoriter, e-post och adressbok - då är nog ändå min portabla usb-minnessticka oslagbar.

Den bästa lösningen i mitt fall är att använda en webbaserad näthårddisk för att smidigt dela med mig av musikstycken och videostrippar. Med Diino kan jag lagra musik på samma sätt som andra filer. Men jag kan också spela upp den. Diino innehåller en egen musikspelare av enkelt snitt, där jag bekvämt kan lyssna på all musik jag har sparat på mitt Diino-konto. Musiken streamas till den dator där jag befinner mig. Ingen särskild musikmjukvara behövs på själva datorn.

Diino kan också dela upphovsrättsskyddad musik med en funktion som enkom tillåter direktåtergivning (streaming) – inte nedladdning. Då kommer jag inte heller i klammeri med upphovsrättsorganisationerna.

Om 2GB känns för stramt så kan jag alltid ty mig till en motsvarande nättjänst - webbaserad datalagring på Xdrive.com på AOL. Med Xdrive kan jag automatiskt säkerhetskopiera upp till 5GB filer och spara dem på webben. Xdrive erbjuder tjänsterna på engelska. Diino erbjuder sina tjänster på svenska.

Registreringen av ett AOL-konto för Xdrive är knepigt. Det krävs nämligen att jag fuskar med att registrera mitt AOL Screen Name med ett amerikanskt telefonnummer och postkod. Allt i US-format förstås.

Diino förutsätter att jag klarar av att installera klientprogrammen på datorn. Klientprogrammet för Xdrive är däremot inte obligatoriskt. Om jag laddar ned och installerar Xdrive Desktop integreras det i Windows. Och då kan jag spara filer på Xdrive som vilken virtuell hårddisk som helst. Och spela upp strömmande musik med en ordinär musikspelare på datorn.

Diino bjuder på ett Outlook-kompatibelt webbmejlkonto. I det fungerar fildelningen via bilagor. Inget fel i det, men det förutsätter att mottagaren har möjlighet att ta emot tillräckligt stora bilagor. Tekniken i Xdrive är strået vassare. Om jag vill dela på en fil så skickar jag ett e-postmeddelande som enbart innehåller en länk till filservern på internätet. Mottagaren hämtar filen genom att klicka på länken, och originalet ligger förstås kvar. Men. Om det är fråga om piratkopierade audio- och videofiler så kan upphovsrättsorganisationerna givetvis opponera sig.

Men jag kan faktiskt också skicka e-post med jättebilaga utan att vara registrerad i någon mejltjänst. YouSendit Lite är en webbaserad mjukvara för filtransportsystem - en säker lösning för att sända, ta emot och söka filer av alla storlekar. Jag kan skicka filer som är för stora för e-post - 100MB helt gratis. Utan registering.

Audacity! Banda och redigera

Ljudfilen visas i form av en grafisk bild.

Ljud- och musikredigering kan låta konstigt och svårt. Men att redigera ljud och musik är inte mer komplicerat än att ordbehandla. I alla fall inte med ett program som Audacity. Som dessutom är helt gratis. Och det är inte bara ljudredigering det gäller. Audacity kan också användas för inspelning av ljud och musik. Datorn blir med andra ord en avancerad digital bandspelare - med möjlighet att enkelt redigera inbandningarna.

När jag öppnar en ljudfil visas den i form av en bild. Jag ser också en tidslinje som avbildar hur långt musikstycket är. Och ljudvolymen visas i form av staplar. Med hjälp av den här bilden är det lätt att navigera sig igenom musikstycket.

Jag klickar bara med musen någonstans i låten och väljer Play-knappen. Och så spelas ljudet upp.

Att klippa i ljudet fungerar precis som i ett ordbehandlingsprogram. Jag markerar en del av ljudet genom att måla över med musen. Med Cut-knappen klipps den markerade delen av ljudet ut. Jag placerar musen på en ny plats och väljer Paste-knappen. Och så har jag flyttat ljudbiten. Jag kan förstås lika gärna välja att kopiera. Eller att ta bort ljudet. Förutom klippmöjligheten kan jag använda avancerade effekter. Jag kan tona in och ut ljudet - vilket kan vara perfekt i början eller slutet av ett musikstycke. Det finns också möjligheter att ta bort brus, lägga på eko - och andra godiseffekter. Har jag två ljudspår kan jag mixa ihop dem till ett.

Kopplar jag en mikrofon till datorns ljudkort (line in) kan jag spela upp prat och sång. Och kopplar jag ihop datorn och stereon kan jag spela in musik från min gamla skivspelare - eller kasettbandspelare. Om jag redan har kasserat den gamla skivspelaren kan jag spela in gamla vinylplattor t.ex. på en ny usb-skivspelare. Och om jag vill kan jag t.o.m. spela in musiken från en dvd-video.

Det smarta är förstås att jag kan välja att redigera den musik jag spelat in. Audacity klarar elegant av att öppna och spara mp3-filer. Det här betyder att jag kan spara min musik på en mp3-spelare.

Ett så fenomenalt ljudinspelnings- och redigeringsprogram som Audacity frestar givetvis till laglöshet. Allt ljud, all musik som jag avlyssnar på webbradio kan lekande lätt spelas in på hemdatorn med Audacity. Som också all strömmande nätmusik (direktåtergivning) från andra musiktjänster. Exempelvis bibliotekens ljudböcker. Eller bibliotekens nätmusiktjänster. Gratis dessutom.

Om man inte prissätter mödan förstås. Den stora nackdelen med ljud- och musikinspelning är att den tar tid. All kopiering sker i mödosam realtid.

Hårda tag i den digitala kampen

Ok när jag inte gör business på det.

Upphovsrättslagen har under de senaste åren ändrats så att innehållsindustrin fått en omfattande rätt att införa DRM-system. Och det tycker jag är helt i sin ordning. Systemen kan också vara till användarnas fördel.

Systemen har dock utvecklats och blivit effektivare. Förutom att innehållsproducenten kan göra så att musik eller film endast kan återges på vissa spelare, kan de också hindra laglig verksamhet. Såsom min citaträtt.

Eller min rätt att framställa kopior för privat bruk.

Det går till och med att göra innehållet obrukbart. Och i värsta fall förorsaka skada på min dator. Den digitala tekniken ger alla parter nya vapen i informationskriget. Men en av dem har fått ett orättvist övertag - innehållsproducenten.

Det underliga är att politikerna så glatt har hoppat på tåget och kontinuerligt stärkt industrins rättsställning; strängare straff för piraterna, effektivare internationellt samarbete mot piratism och större befogenheter, kanske snart rentav polisbefogenheter, att skrida till åtgärder mot intrång. Straffen har blivit strängare, och numera kan jag dömas till upp till två års fängelse. Även om jag inte gör pengar på mina kopior. Kanske jag hellre borde låta bli att använda materialet?

Genom att skydda DRM-system har lagstiftarna gått in och skapat ett tredubbelt skydd för upphovsmannens intressen. Han är skyddad av upphovsrättslagen, han kan skydda sina intressen genom avtal och nu dessutom tekniskt. Men det här är inte det enda problemet. Upphovsrätten bygger på att jag som användare vet om jag bryter mot lagen eller inte. Förut var det inget större problem. Som de flesta människor utgick jag ifrån att det är ok att göra vad jag vill så länge jag inte gör business på det. Och det utgår jag ifrån ännu denna dag.

Vårt alltför stränga system minskar utan orsak användningen av digitalt innehåll och förorsakar stora indirekta användningskostnader. Skulle det inte vara dags för upphovsrätten att återgå till att gälla i främsta hand kommersiell användning och låta icke-kommersiellt bruk vara så fritt som möjligt?

Jag tycker inte att det är rättvist att jag först betalar för min musik på iTunes och sen betalar en gång till för att jag sparar musiken på min mp3-spelare. Och nu har innehållsindustrin föreslagit att man borde införa ytterligare en upphovsrättsavgift på bredband. Då skulle jag som konsument betala en tredje gång. I värsta fall tvingas jag betala upphovsrättsavgifter på spam och annan reklam som jag inte alls vill ha.

DRM-systemen kunde mycket väl möjliggöra en friare prissättning, där upphovsmännen själva anger priset. Men upphovsrättsorganisationerna och musikindustrin motsätter sig det. Och idag kan de fritt utnyttja sin dominerande ställning och diktera taxorna och licensvillkoren. Och det här gäller särskilt användning utan kommersiella motiv.