Bättre prestanda på bredband

8MB inkommande, 1MB utgående.

Hembyn här i Nupurböle i Gamla Esbo har förlänats både trådbunden och trådlös motorväg till internätet. De långsamma och förslummade byvägarna till internätet är nu ett minne blott. Elisa-tomten erbjöd passligt till julklapp gratis uppgradering av trådbundet adsl-bredband. Under en period på 18 månader. 8MB på inkommande, 1MB på utgående.

Jag gick länge i tron att 1MB inkommande var den högsta hastigheten bredband på glesbygden presterade. Men tekniken utvecklas. Från och med 14.11.2007 har jag haft 2MB inkommande hastighet på bredbandet. Med ett 12-månaders kontrakt. Till samma månadspris som 1MB hastigheten (24,90 euro). Från och med 14.11.2008 steg månadspriset på 1MB hastigheten med 8% (24,90 ->26,90 euro) och 2MB hastighetens månadspris sjönk återigen med 3% (34,90 ->33,90 euro). Jag behöll givetvis 2MB inkommande hastighet på bredbandet. Men tekniken utvecklas. Från och med 14.12.2009 har jag ett 18-månaders kontrakt med 8MB inkommande hastighet på bredbandet. Till samma månadspris som 2MB hastigheten (33,90 euro). 8MB inkommande hastighet på bredbandet kostar normalt 42,90 i månaden.

Den yttersta krisreserven med det modemknutna (33/56kbps) internetabonnemanget till Telia Sonera är obehövlig. Och numera uppsagd från och med 17.11.2009. Abonnemanget ersätts av en krisreserv med trådlöst 3g-bredband.

Elisa-tomten aktiverade helt överraskande 3g-antennmasten i grannbyn. Passligt till julklapp. Från och med 14.12 2009 betjänas hembyn här i Nupurböle i Gamla Esbo med full 3g-prestanda i Elisa-tomtens trådlösa nätverk. Den inbesparade månadsavgiften på Telia Sonera (9 euro) täcker precis den extra månadsavgiften på edge-abonnemanget på 3g-reserven på bärbara Nemi-datorn.

För uppsägningen av Sonera-abonnemanget krävs att jag är inloggad på min privata box på Telia Sonera. Bra så, men uppsägningen är inte lätt för det. Formuläret är nämligen väl undangömt. Jag hittar det till sist med att bläddra igenom praktiskt taget alla sidor i boxen. Uppsägningen träder i kraft efter det en mänsklig it-betjänt på Telia Sonera ringer tillbaka för bekräftelse.

Audio och video i Windows 7

Media Center på MS Windows 7

Musikuppspelning på CD i MS Windows Media Player 11 är väl genomtänkt. Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Och så har det faktiskt varit från och med MS Windows XP. Filmuppspelning på DVD i MS Windows XP är knepigt.

Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i MS Windows Media Player 11 på MS Windows Vista. Likaså i MS Windows Media Player 12 på MS Windows 7. Piratkopierad dvd-skiva med tv-inbandningar kan manuellt spelas upp (efter fiffel med filer och meny) i MS Windows Media Player 11 på MS Windows XP och Vista. Likaså i MS Windows Media Player 12 på MS Windows 7. Men - då jag vill ha en korrekt och automatisk uppspelning av piratkopierad dvd-skiva med tv-inbandningar laddar jag ner och installerar gratis filmuppspelaren VLC Media Player (1.0.3).

Filmuppspelaren VLC Media Player behövs annars också på MS Windows 7 för uppspelning av filmlagrets säkerhetskopierade dvd-filmer i .iso-format. Filmlagrets videofiler i .mpg-format (Nero Vision) och .dvr-ms-format (Media Center) visas snällt upp i MS Windows Media Player 11 på MS Windows Vista. Likaså i MS Windows Media Player 12 på MS Windows 7. Det nya med MS Windows Media Player 12 på MS Windows 7 är att den också kan spela upp videofiler i .divx-format (mpeg-4) samt filmstumpar (med ljud) i .mov-format (Apple QT). Gratis filmuppspelaren VLC Media Player (1.0.3) behövs för detta ändamål både i MS Windows XP och Vista. Filmlagrets videofiler i .eyetv-format måste konverteras till .mpg-format för att överhuvudtaget bli visbart i andra filmuppspelare än programvaran EyeTV (3.2.1). Jag noterar att film-och videouppspelning på MS Windows 7 är minst lika väl genomtänkt som filmuppspelning på Mac OS X i Apple-miljö. Med den skillnaden att Mac OS X 10.6 behöver 3-5 program där MS Windows 7 klarar sig med 1-2 program.

MS Windows Media Center på MS Windows 7 är mer finessrik och finslipad än motsvarande version på MS Windows Vista, men i grunden är det fråga om samma fina program. Media Center känner direkt igen externa digiboxen (digitala AnySee DVB/T) och installerar automatiskt drivrutinen. Jag skannar in tv-kanalerna. En koll på live-programmen visar att tv-bilden är felfri. Jag flyttar ett par filmer i .dvr-ms-format från Vista-partitionen till arkivet på MS Windows 7. Filmuppspelningen är felfri.

Kompatibilitetskrav från olika videoformat uppfylls med extra programvaror på MS Windows Vista: DivX 7 Player (Codec), QuickTime 7 Player samt Showtime och Vision i Nero 7 Premium. Dessa programvaror är inte nödvändiga på MS Windows 7. Gratis dvd-backup-programmet DVD Shrink (3.2.0.15) kan numera installeras både på MS Windows 7 och Vista utan obligatorisk stöd-installation av dvd-brännaren Burning Rom i Nero 7 Premium. Gratisprogrammet ISO Recorder (3.1) på MS Windows 7 och Vista bränner vid behov filmlagrets dvd-filmer (.iso-format) på optisk skiva som dvd-video. Till och med snabbare än Burning Rom i Nero 7 Premium.

Bärbara Nemi-datorn på MS Windows 7 ser sin usb-kopplade externa hårddisk (Maxtor OnTouch) med det lokala filmarkivet. Det centrala filmarkivet på gemensamma nätdisken (Maxtor Nas) syns på MS Windows 7 via Windows-nätverket (mshome) - både på bärbara Nemi-datorn och på stationära Scaleo-datorn. Det nya med MS Windows 7 är att stationära Scaleo-datorn via Hemgrupp-delningen nu också ser det lokala filmarkivet på usb-kopplade externa hårddisken (Maxtor OneTouch) på bärbara Nemi-datorn. Mycket praktiskt.

Med MS Office 2010 på kornet

Editeringsfunktion är utesluten.

Användningen av min visstida gratis utvärderingsversion MS 2007 Home & Student visar att min Office-rutin väl räcker till för att hitta alla till vardags behövliga funktioner också i det nya flikbaserade gränssnittet. Och förvisso är gränssnittet intuitivt och användarvänligt. Men det är så få funktioner jag behöver till vardags.

Redan den vilande kontorsprogramsviten MS Office 97 Professional Edition bjuder på alla till vardags behövliga (lokala) funktioner för det privata hemmet. De flesta Office 97-funktioner och -egenskaper är dessutom helt oanvända (99%) i lotshemmet. Procentsatsen av oanvända Office 2007 -funktioner och -egenskaper ligger på en ännu högre nivå (99,9%). Det stora skillnaden till gamla Office-versioner syns ligga i utbudet av integrerade online-partners för MS Office.

Jag kan fildela i programsviten MS Office 2000-2007 med hjälp av Microsofts gratis webbtjänst Office Live Workspace. Jag kan granska, dela och lagra mina Office-dokument över webben. Det krävs dock att jag har programsviten MS Office 2002-2007 installerad på datorn för att kunna direkt komma åt och redigera filerna på webben. Webbtjänsten är gratis men kräver registrering. Min Live ID på Live Hotmail räcker bra till. Jag kan lagra tusentals office-dokument på Microsofts servrar och ge andra tillgång till dessa via lösenord. Office Live Workspace är dock inte en webbaserad Office-programsvit såsom Google Documents.

Ett djupare integrerat samspel mellan programsviten MS Office 2002-2007 och Office Live Workspace kräver gratis tilläggsprogrammet Office Live Update (1.4). Automatiken i Office Live Update gäller dock bara för de nyare MS Office 2002-, 2003- och 2007-versionerna. I kontorsprogramsviten MS Office 2000 erbjuder tillägget Office Live Update bara fildelning (import/export). Office-applikationerna i MS Office 97 kan inte alls integreras med online-partners. Lagring och visning i Office Live Workspace låter sig dock skötas manuellt.Den ultimata online-partnern låter mig emellertid visa, redigera och dela filer för Office-applikationerna Word, Excel, PowerPoint online - direkt i webbläsaren. Precis som i en webbaserad Office-programsvit såsom Google Documents. En förtitt på Microsofts webbaserade Office-programsvit MS Office Web Apps utlovas i samband med utvärderingsversionen MS Office 2010 Home & Student (beta).

Jag faller för frestelsen. Mitt användarkonto på Microsofts gratis fildelningstjänst Windows Live SkyDrive (25GB) är aktivt. Bärbara Nemi-datorn är försedd med WordPad (6.1) på Windows 7 och Microsofts gratis läsprogram (Viewers): MS Word 2003, MS Excel 2007 och MS Powerpoint 2007. Men ingen installerad Office-programsvit. Jag laddar ner och installerar gratis utvärderingsversionen MS Office 2010 Home & Student (beta). Ingen aktiveringskod avkrävs. Jag sparar ut några Office-dokument på webben (Office 2010 Backstage/Share). Mitt godkännande till utvärderingen av MS Office Web Apps avkrävs. Jag loggar in på mitt konto på Windows Live SkyDrive. Office-dokumenten låter sig snällt visas upp. Och skrivas ut till pappers. Men - editeringsfunktionen är tyvärr utesluten i utvärderingsversionen. Likaså möjligheten att (som inloggad) öppna och spara webblagrade Office-dokument i lokal programversion av MS Office 97-2010.

Jag avstår tillsvidare från att avinstallera gratis utvärderingsversion MS 2010 Home & Student (beta). Jag lägger nämligen märke till att programpaketet inte levererats komplett. Microsoft syns ladda ner kompletterande Office-programsnuttar allt efter användarens behov. Jag beslutar att vänta en tid på editeringsfunktionen i molnet.

Andra aktivering av Windows 7

Förenas till en levande betjänt.

Microsoft har effektiverat jakten på piratkopior. Windows 7 Home Edition i oem-version (109 euro) kan bara installeras och aktiveras på en enda dator i taget. Min installations-dvd med Windows 7 Home Edition i fullversion (180 euro) kan 'fritt' installeras och aktiveras på lotshemmets tre datorer. Ominstallation på samma dator är turligen obegränsat.

Installation och aktivering av Windows 7 på stationära Scaleo-datorn gick problemfritt. Lotsens bärbara Nemi-dator läser min originala installations-dvd och startar snällt upp processen för installation av Windows 7 Home Premium. Jag har i ett tidigare skede utvärderat Nemi-datorns kompatibilitet med hjälp av Microsofts gratis testprogram Windows 7 Upgrade Advisor. En massa frågetecken och behov till uppdatering radas upp i rapporten. Alla rapportens omnämnda enheter och drivrutiner fungerar dock klanderfritt på bärbara Nemi-datorn på Windows Vista SP2.

Jag väljer 'Anpassad' installation av Windows 7, på en färdigt preparerad partition (50GB), på samma hårddisk som Windows Vista. Installationen går lätt och smidigt. Efter en halvtimme kan jag starta upp Nemi-datorn i 'dual boot' - alternativt med Windows 7 eller Windows Vista SP2. It-säkerheten kompletterar jag med samma resurser som i stationära Scaleo-datorn på Windows 7. Säkerhetsuppdateringar trugas ut på webben. 'Windows Update' erbjuder automatiskt uppdateringar till bland annat nätkort, wlan och 3g-modem. Samt till usb-kopplade enheten HP PSC 2355. Grafikkortet (nVidia GeForce) måste uppdateras manuellt med nVidia-drivrutiner på tillverkaren Dells supportsajt för Windows 7. Jag går problemfritt över till trådlös wlan-uppkoppling på bredbandet. Den trådlösa 3g-uppkopplingen på Elisa lyckas också utmärkt. Jag aktiverar framgångsrikt min trådlösa Bluetooth-mus.

Sortimentet med färdigt förinstallerade applikationer kompletterar jag med Microsofts gratis läsprogram: Word 2003 Viewer (.doc), Excel 2007 Viewer (.xlsx) och Powerpoint 2007 Viewer (.pptx). Inga extra tilläggsprogram behöver laddas ner - varken för Office 2007 (.docx) eller OpenOffice 3.1 (.odt). Windows 7 bjuder på nya flik-baserade versionen av WordPad (6.1), som klarar av att både läsa och skriva nya filformat, som MS Office 2007 (.docx) samt OpenOffice 3.1 (.odt). Vid en första åtanke verkar det lönt att installera och ta i bruk lotshemmets vilande kontorsprogramsvit, MS Office 97 Professional Edition. Office-applikationerna Word 97 (.doc), Excel 97 (.xls) och Powerpoint 97 (.ppt) fyller nämligen allas behov i lotshemmet. Potentiella problem med uac-funktioner i Window 7 får mig att (tillsvidare) avstå från planen. Jag avslutar kompletteringen på bärbara Nemi-datorn på Windows 7 med att ladda ner och installera samma nyttoprogram som på stationära Scaleo-datorn på Windows 7 - gratis läsprogrammet Adobe Reader (9.2) och gratis pdf-skrivaren CutePDF Writer (2.8)

Det uppdaterade grafikkortet i bärbara Nemi-datorn på Windows 7 klarar elegant av avancerade visuella effekter (Windows Aero). Jag startar webbläsaren Internet Explorer 8 och går in på mina testsidor på webben för att få tilläggen Adobe Flash Player (10.0) och Java Runtime (6.17) installerade. De två saknade komponenterna av it-medborgarens fyra elementära applikationer , e-postklienten Windows Live Mail och fotoassistenten Windows Live Photo Gallery, laddas ner och installeras i samband med gratis programpaketet Windows Live Essentials. I och med att gamla multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 stöds av uppdaterade drivrutiner i Windows 7 har jag vid behov en lokal enhet för utskrift på papper (hp psc 2350-series) och bildinskanning (hp imaging printing) på bärbara Nemi-datorn på Windows 7.

Bärbara Nemi-datorn på Windows 7 ser den lokalt usb-kopplade externa OneTouch-hårddisken. Samt lotshemmets övriga datorer, och den gemensamma externa näthårddisken (Maxtor NAS), på windows-nätverket (mshome). Kopplingen till nätskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c lyckas på bärbara Nemi-datorn både på Windows Vista och Windows 7 - via stationära Scaleo-datorn på Windows XP i Windows-nätverket. Jag konfigurerar ytterligare HP PSC 2355 till delad skrivare, via lotshustruns bärbara Amilo-dator på Windows XP till nätskrivare för Nemi-datorn.

Jag avslutar dagen med ett försök att automatiskt aktivera installationen av operativsystemet Windows 7 - online på webben. Det misslyckas. Programmet öppnar en bildskärm med ett formulär med instruktioner och sifferserier - texten anmodar mig att manuellt aktivera Windows 7 på telefon. Jag ringer jag upp Microsofts produktaktiveringscenter i Finland. Gratisnumret betjänas av en robotbetjänt. Betjänten ber mig trycka in formulärets 9 serier på 6 siffror på telefon. Det lyckas, men aktiveringen misslyckas. Jag gör ett nytt försök. Robotbetjänten meddelar bestämt att aktiveringen inte lyckas - men jag förenas vänligen till en levande betjänt, automatiskt. Människobetjänten svarar överraskande snabbt. Jag beskriver mitt problem. Betjänten ber mig läsa upp in bildskärmens 9 serier på 6 siffror. Jag får i respons 9 serier på 6 andra siffror upplästa för mig och jag skriver samtidigt in dem i formuläret på bildskärmen. Sessionen avlutas med att programmet bekräftar att aktiveringen av Windows 7 lyckats. Jag kollar med människobetjänten om automatisk aktivering fungerar i framtiden. Betjänten svarar nekande. jag kollar om manuell aktivering via robotbetjänt i så fall fungerar i framtiden. Betjänten svarar nekande. Min produktaktivering ska också i framtiden skötas med en levande betjänt.

Uppdatering:

Ominstallation av Windows 7 på samma dator, stationära Scaleo eller bärbara Nemi, kan lyckligtvis aktiveras automatiskt. Tror jag. I samband med aktivering samlas uppgifter om den aktuella datorn, som underlättar framtida identifikation. Vid en eventuell avinstallation av Windows 7 noteras situationen på Microsoft, vilket underlättar automatisk om-aktivering i framtida datorflytt. Tror jag. I praktiken tror jag att mina produktaktiveringar också i framtiden måste skötas med en levande betjänt. Tur att jag har kvar min trådlösa högtalartelefon. Och tur att jag har en naturlig dragning till piratism. Annars kände jag mig kränkt av uppvaktningen.

Uppdatering:

Jag aktiverar Hemgrupp på både Scaleo- och Nemi-datorn på Windows 7 och delar ut innehållet (bilder, filmer, musik och dokument) korsvis. Jag aktiverar det lokala filmarkivet på externa OneTouch-hårdskivan i Hemgruppen på Nemi-datorn och delar filmarkivet med Scaleo-datorn. Nu kan jag på Windows 7 hantera Nemi-datorns lokala filmarkiv på Scaleo-datorn (på Hemgrupp) på Windows 7. Mycket praktiskt. Utdelning av usb-kopplade enheter lyckas inte i Windows-nätverk (mshome). Men nog i Hemgrupp på Windows 7.

MS Office 97 i MS Windows 7

Väljer en feg men trygg lösning.

Microsofts Office-programsvit har i princip sett likadan ut sedan MS Office 95. Visst har det tillkommit nya funktioner och någon gammal funktion har fått uppfräschning. I grunden har det trots allt varit samma trygga MS Office (95-2003). Den största och mest uppenbara nyheten i MS Office 2007 är det nya utseendet med flikbaserat gränssnitt.

Lotshemmet har i tidernas början investerat i kontorsprogramsviten MS Office 97 Professional Edition på MS Windows NT SP4. Lotsen jobbade parallellt med kontorsprogramsviten MS Office 2000 Premium både på arbetsplatsen och i lotshemmet. Praktiska enhetlighetsskäl ledde till att MS Office 97 med tiden övergavs till fördel för MS Office 2000 på MS Windows XP SP3. Skräpbilagor från MS Office 2007 hanteras med ett xml-kompatibilitetstillägg från Microsoft. Och skräpbilagor från OpenOffice 3.1 hanteras i sin tur med ett odf-kompatibilitetstillägg från Sun. MS Office 2000 Premium är faktiskt ett praktiskt och konsumentvänligt Office-paket. Tanken att ta i bruk betalalternativet MS Office 2007 eller gratisalternativet OpenOffice 3.1 är mycket avlägsen.

Lotshustruns bärbara Amilo-dator utnyttjar numera ordbehandlaren MS Word 2002, som ingår i datorns MS Works Suite 2004. Samspelet med xml-filformaten i MS Office 2007 och odf-filformaten i OpenOffice 3.1 hanteras med framgång av varsinna kompatibilitetstillägg. Ett djupare integrerat samspel i 'molnet', mellan programsviten MS Office 2007 och gratis molntjänsten Office Live Workspace, kräver gratis tilläggsprogrammet Office Live Update (1.4). Men - automatiken i Office Live Update gäller endast för de nyare MS Office XP-, 2003- och 2007-versioner. Inte det 'föråldrade' kontorsprogramsviten MS Office 2000 Premium - dock så att lagring och visning i molntjänsten Office Live Workspace låter sig skötas manuellt. Jag har turligen 'ärvt' ett restpaket med kontorsprogramsviten MS Office XP (2002) Standard, som jag installerar och aktiverar på MS Windows XP SP3 på stationära Scaleo-datorn. I och med det ger Office Live-tillägget mig möjlighet att öppna arbetsytor i Office Live Workspace direkt från Office-applikationerna MS Word 2002, MS Excel 2002 och MS PowerPoint 2002. Mycket praktiskt.

Operativsystemet MS Windows 7 Home Premium är alternativt i parallellt bruk (dual boot) med MS Windows XP SP3 eller MS Windows Vista SP2. Mitt försök att på nytt installera och aktivera kontorsprogramsviten MS Office XP (2002) Standard på stationära Scaleo-datorn på Windows 7 misslyckas. Microsoft har effektiverat sin jakt på piratkopior. Men eftersom ordbehandlaren WordPad (6.1) galant hanterar både .docx-textformat (MS Office 2007) och .odt-format (OpenOffice 3.1), men inte gamla .doc-textformat, ser jag en möjlighet att rehabilitera programsviten MS Office 97 Professional Edition på Windows 7. Turligen gör jag först en koll på webben - MS Office 97 skapar problem för uac-hanteringen på Windows 7. Problemet kan visserligen lösas - men jag vågar mig inte på så avancerade processer. Jag väljer en feg men trygg lösning - jag laddar ner, installerar och aktiverar kontorsprogramsviten MS Office 2007 i gratis utvärderingsversion - som Hem och studentutgåva (inlösningspris för fullversion 96,90 euro).

Uppdatering:

Med stöd av xml-kompatibilitetstillägget från Microsoft (MS Office 2007) klarar både MS Works Suite 2004 och MS Office 97 Professional Edition problemfritt av xml-filer från Office-applikationerna MS Word 2007, MS Excel 2007 och MS PowerPoint 2007.

Med stöd av odf-kompatibilitetstillägget från Sun (OpenOffice 3.1) klarar MS Works Suite 2004 problemfritt av odf-filer från OpenOffice-applikationerna Writer 3.1, Calc 3.1 och Impress 3.1. MS Office 97 klarar dessvärre inte av odf-filer från OpenOffice.

Koll på text & bild i Windows 7

Kompensera bristen i Windows 7

MS Works är en lite enklare kontorsprogramsvit från Microsoft som ofta erbjuds till nya datorer. MS Works ska nu bytas ut mot gratisversionen MS Office Starter 2010, som är en bantad variant av betalprogramsviten MS Office 2010. Startpaketet bjuder bara på Word 2010 och Excel 2010, men båda har alla funktioner vi vanliga användare behöver.

Första dagen med operativsystemet MS Windows 7 visar att villkoren för it-medborgarens fyra elementära applikationer i Windows 7 i dagsläget uppfylls till drygt tre delar av fyra. Webben, e-posten och fotoassistensen är helt i sin ordning. Men inte texthanteringen - inte med ordbehandlaren WordPad (6.1). Hanteringen av det vanligaste filformatet (.doc) saknas i WordPad. En lösning är att ladda ner och installera gratis MS Office-läsprogram. En annan lösning är att skaffa sig och installera en kontorsprogramsvit. Situationen är bättre under år 2010. De som då nöjer sig med MS Office Starter 2010 kan utan problem fortsätta att använda både Word 2010 och Excel 2010 då det inte finns någon tidsspärr i gratispaketet. Min provisoriska lösning är att i dagsläget ladda ner och installera utvärderingsversionen för MS Office 2007 Home & Student - gratis, till och med 31.01.2010.

I och med att gamla multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c (anno 1997) inte stöds av någon drivrutin i MS Windows 7 har jag ingen lokal enhet för utskrift på papper och bildinskanning på stationära Scaleo-datorn på Windows 7. Till problemets lösning förordas helt enkelt byte av lokal skrivenhet. Min lösning är att i första hand kompensera bristen i Windows 7 med att virtuellt utnyttja lokala pdf-skrivaren CutePDF Writer (2.8). Samt i andra hand gemensamma nätskrivaren HP PSC 2355 - via lotshustruns Amilo-dator i Windows-nätverket.

Jag pluggar kabeln från digikameran (Olympus Digital 800) i usb-uttaget på stationära Scaleo-datorn på Windows 7. Drivrutinerna för digikameran installeras automatiskt. Import av foton erbjuds via Bildhanteraren i Windows 7, eller alternativt som import och avtittning via fotoassistenten Windows Live Photo Gallery. Vad mera kan vardagens it-medborgare kräva? Fotoassistenten Windows Live Photo Gallery är ett utmärkt hjälpmedel för oss vanliga användare. Mina sociala kopplingar favoriserar emellertid Googles konkurrerande fotoassistent Picasa (3.1). Gratisprogrammet Picasa låter sig laddas ner och installeras snällt på MS Windows 7.

Även om det också erbjuds många förträffliga program för bildredigering som molntjänster på webben föredrar jag min fenomenala lokala bildredigerare Paint Shop Pro (6.02). Så länge jag bara får. Jag installerar utan problem det NT-kompatibla programmet på MS Windows 7. Mycket praktisk egenskap i MS Windows 7 och Vista.

Bildredigeraren Paint Shop Pro (anno 1998) använder jag dock bara till avancerad bildredigering. Till vardags använder jag fotoassistenten Picasa som bildförbättrare. Med Picasa kan jag rotera foton i rätt led, klippa bort onödiga delar av bilden, räta ut fotot så att horisonten blir rak. Röda ögon från blixtbilder är lätta att korrigera. Om jag vill, kan jag ytterligare rätta till kontrast, ljus och färger. Och när jag mejlar fotona kan jag välja passande bildstorlek. Picasa låter mig dessutom välja mejlprogram - webbaserade Gmail - eller lokala e-postklienten Windows Live Mail.

Uppdatering:

Bärbara Nemi-datorn på Windows Vista har ingen port för parallellkoplade skrivare, som för gamla multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c (anno 1997). Det är högst troligt att drivrutinerna också saknas i MS Windows Vista SP2. Kopplingen till nätskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c lyckas däremot på bärbara Nemi-datorn på Windows Vista - via stationära Scaleo-datorn på Windows XP i Windows-nätverket

Första dagen med Windows 7

Skrivar- och skanningfunktion.

Stationära Scaleo-datorn (anno 2005) går med på att läsa en dvd-skivkopia, och så starta upp processen för installation av MS Windows 7 Home Premium. Jag måste faktiskt säkerhetskopiera min installations-dvd (med hjälp av en annan dator).

Min originala installations-dvd är helt enkelt inte läsbar i dvd-enheten i Scaleo-datorn.

Övriga datorer i lotshemmet går villigt med på att läsa dvd-skivan. Och att starta upp processen för installation av Windows 7 Home Premium. Till och med lotshustruns bärbara Amilo-dator (anno 2004). Men inte stationära Scaleo-datorn (anno 2005). Det är sannerligen oväntat, och ett icke önskvärt dilemma. Speciellt om det är enda datorn i hemmet.

Jag har i ett tidigare skede utvärderat gammeldatorernas kompatibilitet med hjälp av Microsofts gratis testprogram Windows 7 Upgrade Advisor. Amilo-datorn uppges ha för lite centralminne (512MB), och problem med drivrutiner för minneshantering förutspås. Scaleo-datorn har däremot tillräcklig kapacitet, även om grafikkortet (Sapphire Radeon) inte stöder avancerade visuella effekter (Windows Aero). Ljud- och nätkortet är lyckligtvis fullt kompatibla med Windows 7. Installationen förutsätter nämligen fungerande uppkoppling på internätet. Problem med drivrutiner för hantering av gamla multifunktionskrivaren HP Officejet Pro 1170c förutspås dock.

Stationära Scaleo-datorn är uppstartad på MS Windows XP SP3 och bordet är findukat för installation av MS Windows 7. Jag lägger säkerhetskopian i dvd-enheten. Installationen av operativsystemet MS Windows 7 Home Premium startas upp, fem säkerhetsuppdateringar (1085KB) för installationsprogrammet hämtas. Jag väljer 'Anpassad' installation, på en färdigt preparerad partition (60GB) på andra hårddisken (D:). Installationen går lätt och smidigt. Efter en halvtimme kan jag starta upp Scaleo-datorn i 'dual boot' - alternativt med Windows 7 (D:) eller Windows XP SP3 (C:). Ytterligare tio säkerhetsuppdateringar för Windows 7 hämtas. Drivrutinerna för ljudkortet (Realtek AC97) och nätkortet (Nvidia nForced) uppdateras. Scaleo-datorn skyddas av brandvägg (Windows Firewall) och it-säkerhetsprogram (Windows Defender).

Jag kompletterar it-säkerheten med att ladda ner och installera Microsofts gratis it-säkerhetsprogram Security Essentials (1.0). Programmet uppdaterar virussignaturerna i sin databas och kör en första virusskanning. Inga problem uppdagas. Och för att vid behov frigöra utrymme på hårdskivan och tömma windows-registren på allt onödigt, laddar jag ner och installerar jag gratis trim-programmet Windows Live OneCare Safety Scan.

Sortimentet med färdigt förinstallerade applikationer är som väntat sparsamt: MS Internet Explorer (8.0), Windows Media Player (12.0) och Windows Media Center (samt .iNet Framework 3.5.1). Anteckningsblocket (NotePad) och ordbehandlaren WordPad finns givetvis med. Windows 7 bjuder dessutom på den nya flik-baserade versionen av WordPad, som klarar av att både läsa och skriva avancerade filformat, som MS Office 2007 (.docx) samt OpenOffice 3.1 (.odt). Nya Wordpad klarar bra av att läsa och skriva enkla filformat, som textdokument (.txt) och Word-dokument (.rtf). Men olyckligtvis inte gamla versioner av Word-dokument i .doc-format. Mycket opraktiskt. Till it-medborgerligt självförsvar behövs i så fall Microsofts gratis läsprogram Word Viewer 2003 spetsat med 'Microsoft Office 2007 Compatibility Pack'.

Jag startar webbläsaren Internet Explorer 8 och går in på mina testsidor på webben för att få tilläggen Adobe Flash Player (10.0) och Java Runtime (6.17) installerade. Jag kollar it-medborgarens fyra elementära applikationer på Scaleo-datorn på Windows 7. Webbläsaren Internet Explorer 8 är i sin ordning. Men eftersom ordbehandlaren WordPad inte klarar gamla versioner av Word-dokument i .doc-format brister den i it-medborgerligt självförsvar i Windows 7. De två övriga komponenterna, e-postklienten Windows Live Mail och fotoassistenten Windows Live Photo Gallery, laddas ner och installeras i samband med gratis programpaketet Windows Live Essentials.

Som väntat klarar inte inte grafikkortet i Scaleo-datorn på Windows 7 av avancerade visuella effekter (Windows Aero). Och även om Windows 7 fysiskt känner igen gamla multifunktionskrivaren HP Officejet Pro 1170c så saknas behövliga drivrutiner. Lokal skrivar- och skanningsfunktion saknas därmed på Scaleo-datorn. Mycket opraktiskt. Jag avslutar dagen med att aktivera installationen av operativsystemet Windows 7 - online på webben. Vid något senare skede ska jag försöka mig på att installera Windows 7 i 'dual boot' med Windows Vista på bärbara Nemi-datorn. Jag hoppas att aktiveringen av Windows 7 på stationära Scaleo-datorn inte utesluter ytterligare en aktivering på bärbara Nemi-datorn.

Uppdatering:

Till skillnad från operativsystemen Mac OS X och Linux Ubuntu är operativsystemet MS Windows 7 inte färdigt försett med ett läsprogram för dokument i .pdf-format. Jag laddar ner och installerar gratis läsprogrammet Adobe Reader (9.2). För att skriva .pdf-filer installerar jag ett speciellt program på datorn. Gratisprogrammet CutePDF Writer (2.8) är ett fungerande alternativ. När programmet är installerat lägger det sig som en extra (spök)skrivare, för virtuell utskrift på hårdskivan i .pdf-format i pappersversionens layout.

Stationära Scaleo-datorn på Windows 7 ser lyckligtvis lotshemmets övriga datorer på windows-nätverket. Samt den gemensamma externa näthårddisken (Maxtor NAS). Jag konfigurerar den delade multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 i lotshustruns bärbara Amilo-dator till nätskrivare för Scaleo-datorn på Windows 7.

Uppdatering:

Microsoft har effektiverat sin jakt på piratkopior. Windows 7 Home Edition i oem-version (109 euro) kan faktiskt bara installeras och aktiveras på en enda dator i taget. Ominstallation eller byte av dator ordnar sig i bästa fall med ett telefonsamtal till aktiveringscentret på Microsoft i Finland. Min installations-dvd med Windows 7 Home Edition i retail-version (180 euro) kan 'fritt' installeras och aktiveras på flera datorer i lotshemmet. Aktiveringen förutsätter dock i det fallet också ett samtal till aktiveringscentret på Microsoft i Finland, men med större framgångsutsikter.

Produktionsdag på Apples iMac

Lång rad med gula frågetecken.

Jag shoppar Microsofts nya operativsystem Windows 7 Home Edition på webben. Och för säkerhets skull i fullversion (180 euro). Min avsikt är nämligen att helt installera om Windows XP SP3 på stationära Scaleo-datorn och köra det i 'dual boot' med Windows 7. Stationära iMac-datorn tar ansvar för produktion och publicering på webben.

Stationära Scaleo-datorn är mitt laboratorium för it-forskningar. Den renoverade gammeldatorn (anno 2005) fyller alla krav som MS Windows 7 Home Edition ställer. Men - innan jag installerar Windows 7 på andra hårddisken (D:) så ska jag installera om Windows XP på första hårddisken (C:). Jag har haft problem med en säkerhetsuppdatering, målet för uppdateringen är trasigt. Materialet på hårddisken (C:) är för säkerhets skull kopierat både till andra hårddisken (D:) samt till gemensamma externa näthårddisken i Windows-nätverket (Maxtor NAS).

Produktionsmaterialet kopierar jag till stationära iMac-datorn på Windows XP SP3. Datorn har alla behövliga applikationer: webbläsaren MS Internet Explorer (8.0) för nättjänsterna Blogger, Google och Iterasi samt Windows Notepad (5.1) för textbehandling av utkast till inlägg på Blogger. Och, som socker på bottnet - gamla bildredigeraren Paint Shop Pro (6.02) för bearbetning av illustrationer. Jag finslipar miljön på Windows XP på iMac-datorn med att installera Iterasi tillägget på webbläsaren IE8 - samt Stardocks Objectdock (1.9) grafiska programstartare, för bekvämlighetens skull. Användningen av Apples tangentbord och Mighty mus stressar. Jag gillar att skriva text på Apples tangentbord men de bakvända kortvalen stökar till rutinerna. Navigeringen på bildskärmen (Home, Back, Next, End) görs på pil-tangenterna. Delete och Erase delar på samma tangent. Taggarna i html-editering är kluriga att använda. Likaså at-tecknet för e-postadresser. Och att kopiera och klistra in element i Bloggers editeringsfönster är inte alls lika självklart enkelt som på gammeldatorn. Dessutom är Apples Mighty mus aningen okänslig, och ställvis hysterisk. Och så är ytan för högerklicken faktiskt lite mindre i Windows än i Mac OS X. Allt går visserligen att göra - men bakvänt, annorlunda.

Jag klarar av att tryggt avinstallera och radera Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 på stationära Scaleo-datorn. Med att installera nya Windows XP SP3 från inköpt installations-cd på andra hårddisken (D:). I 'dual boot' med gamla långköraren Windows XP på första hårddisken (C:). Men installationen är en besvikelse. Nya versionen av Windows XP (D:) hittar inget nätkort på datorn för trådbunden uppkoppling på bredband. Jag kollar situationen med gamla versionen av Windows XP (C:) - uppkoppling på bredband lyckas utan problem. Jag har turligen hittat Scaleo-datorns Recovery-cd med originala Windows XP SP2 (anno 2005). En åter-installationen av Windows XP från Recovery-cd lär vara lätt, och så ser det ut att vara - till en början. Resultatet är en ny besvikelse - den gamla, originala versionen av Windows XP SP2 hittar inte heller något nätkort på datorn. Jag laddar in originala cd-skivan med drivrutiner (anno 2005) men den klagar högljutt på att datorn inte är original Fujitsu-dator. Moderkortet byttes ju ut vid renoveringen av gammeldatorn.

Stationära Scaleo-datorn ser nu enkom gamla Windows XP SP2 på första hårdskivan (C:). Jag kan tryggt radera partitionen med nya Windows XP SP3 på andra hårdskivan (D:). Jag installerar om nya Windows XP Home Edition SP3 på första hårdskivan (C:). Jakten på en fungerande lösning till uppkoppling på bredband börjar. Utan uppkoppling på internet kan jag varken aktivera XP-installationen eller söka efter saknade drivrutiner på webben. Jag pluggar 3g-modemet, Huawei E160e, i usb-porten. Nya Windows XP SP3 känner igen Huawei-modemet, Saunalahtis 3g-program (Mobiililaajakaista) installerar sig - trådlös uppkoppling på bredband är ett faktum. Jag aktiverar XP-installationen på webben. Den trådlösa (gsm-)uppkopplingens hastighet är bedrövlig (53 kbps). Trådlös wlan-uppkoppling på hemmanätverket via externa usb-adaptern Trust NW-3100 bjuder på en acceptabel lösning. Jag hittar min installations-cd, pluggar i wlan-adaptern i usb-porten och ställer in hemmanätverket (SSID). Snabb 2MB-uppkoppling på bredband är ett faktum.

Windows Update laddar ner 56 säkerhetsuppdateringar för installation. Jag tar i bruk Microsofts it-säkerhetsprogram Security Essentials (1.0) samt laddar ner och installerar Windows Media Player 11 på Windows XP. Windows Update laddar ner ytterligare 16 säkerhetsuppdateringar för installation. Men - nya Windows XP Home Edition SP3 hittar ännu heller inget nätkort på datorn. Jakten på drivrutiner börjar på webben. Jag öppnar Enhetshanteraren - en lång rad med gula frågetecken visar att en massa drivrutiner saknas. Inte bara för nätkort utan också för ljudkort med mera. På webben lyckas jag bara uppdatera drivrutinen för bättre bildskärmshantering. Bra så, jag gillar inte alls rudimentär vga-hantering på platt bildskärm.

Jag laddar in Scaleo-datorns originala cd-skiva med drivrutiner (anno 2005), men tystar protesterna. Med cd-skivan liggande i datorn går jag på nytt till Enhetshanterarens gula frågetecken och klickar för uppdateringar av drivrutiner. Och till min glädje hittas och installeras alla saknade drivrutiner från gamla cd-skivan. Ljudkortet och audio-funktionen aktiveras. Trådbunden uppkoppling på bredband är ett faktum. Jag kollar Windows Media Player 11 med en dvd-film. Dvd-omkodare saknas, precis som på Apples iMac på Windows XP SP3. Jag tar i bruk mitt Cineplayer-paket (2.3.1) för Windows XP. Jag går in på mina testsajter på webben och låter Internet Explorer (8.0) uppdatera sina Adobe Flash- och Java RT-tillägg.

Till slut tar jag i bruk Windows Live Safety Scanner på Windows XP samt laddar ner och installerar Easus Partition Manager (4.0) Home Edition. Med hjälp av dessa städprogram findukar jag bordet på stationära Scaleo-datorn för veckändans installation av Microsofts nya operativsystem Windows 7 Home Edition. Nya Windows XP Home Edition SP3 startar dubbelt snabbare än den gamla långköraren. Och den nya kompakta installationen märks också i bruk - allt går väloljat och snabbt. Windows XP Home Edition SP3 (anno 2009) är beredd att ta upp kampen med utmanaren Windows 7 Home Edition på stationära Scaleo-datorn (anno 2005).

Uppdatering:

Paketet med installations-dvd för (svenskspråkiga) MS Windows 7 Home Premium anländer som kurirpost. Jag laddar i originala dvd-skivan för att få en koll hur installationen startar upp. Men - installationen startar inte upp. Utforskaren ser inte ens innehållet på dvd-skivan. Jag kollar situationen med andra datorer. Alla övriga datorer i lotshemmet går villigt med på att läsa dvd-skivan - och att starta upp processen för installation av Windows 7 Home Premium. Till och med lotshustruns bärbara Amilo-dator (anno 2004). Men inte stationära Scaleo-datorn (anno 2005), på vilken moderkortet byttes ut vid renoveringen.

Uppdatering:

Stationära Scaleo-datorn (anno 2005) går nu villigt med på att läsa dvd-skivan, och att starta upp processen för installation av Windows 7 Home Premium. Lösningen var att bränna en säkerhetskopierad installations-dvd (med hjälp av en annan dator). Min inköpta, originala installations-dvd av Windows 7 Home Premium är helt enkelt inte läslig i dvd-enheten i stationära Scaleo-datorn.

Närkontakt med Ubuntu 9.10

Gimp städas dessbättre inte bort.

Ubuntu-gemenskapen har tydligt följt i spåren på förebilderna Microsoft och Apple. Microsofts nya operativsystem Windows 7 är vad Windows Vista borde ha varit. Apples nya operativsystem Mac OS X 10.6 är vad Mac OS X 10.5 borde ha varit. Och nu syns nya Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 vara vad Ubuntu 9.04 borde ha varit från början.

Jag klickar igång 9.04-uppgraderingsprocessen till Ubuntu 9.10 på lotshustruns minnessvaga bärbara Amilo-dator. Sammanlagt 1008MB laddas ner. Processen meddelar att 32 paket tas bort, 353 nya paket tillkommer och 1184 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 121 föråldrade paket. Jag kollar i efterhand situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 9,26GB till förfogande av vilka 5,51GB är använt och 3,75GB är fritt. Efter dryga 2 timmar startar jag upp datorn på nytt. Boot-hanteraren Grub (1.0) är emellertid samma gamla version som tidigare. Nya Grub (2.0) erbjuds inte vid uppgradering - endast vid ren installation av Ubuntu 9.10 i fullversion. Av någon anledning installeras språkstödet ofullständigt. Jag laddar ner ytterligare 7 paket och kompletterar språkstödet för svenska. Och så aktiverar jag programkällan Medibuntu tillbaka. Till sist startar jag uppdateringshanteraren som laddar ner 14 nya säkerhetsuppdateringar.

Så gott som alla applikationer uppdateras i Ubuntu 9.10: Firefox (3.5.4), Evolutions (2.28.1), OpenOffice (3.1.1), Gimp (2.6.7), F-Spot (0.6.1.4), Rhytmbox (0.12.5), Totem (2.28.2), Brasero (2.28.2), Audacity (1.3.9), Skype (2.1.0.47), Songbird (1.2.0), OgmRip (0.13.2), VLC (1.0.2) och GParted (0.4.5). Bildredigeraren Gimp städas dessbättre inte bort i processen. Och Ubuntu One-clienten är färdigt installerad. Jag uppdaterar Skype (2.1.0.47) och Songbird (1.2.0) för hand. Ouppdaterade förblir tillsvidare: Spotify (0.3.21) på Wine (1.1.31), XSane (0.996), Picasa (3.0.0) samt Screenlets (0.1.2) och MobileConnect (1.0). Jag pluggar i 3g-modemet i usb-porten och kollar trådlös uppkoppling på Saunalahtis 3g-bredband. 3g-uppkopplingen funkar helt problemfritt på bärbara Amilo-datorn på Ubuntu 9.10.

Bärbara Amilo-datorn får klara sig utan visuella effekter på Ubuntu 9.10. Filmuppspelaren (xine) överraskar negativt med att inte alls starta upp. Filmuppspelaren (gstreamer), som inte fungerat tidigare, tar nu framgångsrikt över. DVD-filmen 'Mamma Mia' låter sig snällt spelas upp i dvd-original både på Filmuppspelaren (gstreamer) och VLC Media Player på Ubuntu 9.10. Lokala säkerhetskopian av 'Mamma Mia' låter sig utan problem spelas upp som .iso-fil (på datorns Windows-partition) - både på Filmuppspelaren (gstreamer) och VLC Media Player på Ubuntu 9.10. Men - endast VLC Media Player klarar av att spela upp den säkerhetskopierade .iso-filen på det centrala filmarkivet för ambulerande mediacenter (på Maxtor NAS).

Nästa dag klickar jag igång 9.04-uppgraderingsprocessen till Ubuntu 9.10 på den renoverade stationära Scaleo-datorn. Efter dryga 2 timmar startar jag upp datorn på nytt. Resultatet är detsamma som i 9.04-uppgraderingen till Ubuntu 9.10 på bärbara Amilo-datorn. Stationära Scaleo-datorn får också klara sig utan visuella effekter på Ubuntu 9.10. De taskiga drivrutinerna för Intel-grafikkort i Ubuntu 9.04 har måhända åtgärdats men Ubuntu 9.10 erbjuder inga proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner.

De flesta extra applikationerna på Scaleo-datorn förblir ouppdaterade: Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Jag uppdaterar för hand: Miro (2.5.3) , K9Copy (2.3.3), Skype (2.1.0.47) och Songbird (1.20). Handbrake (0.9.3) överraskar negativt med att inte alls starta upp i Ubuntu 9.10. Skype (2.1.0.47) överraskar däremot positivt med att äntligen bjuda på sms-hantering också i Linux-miljö.

Nyheterna i Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 väcker måhända positiva reaktioner i Ubuntu-gemenskapen. Men vardagens it-medborgare berörs nog enbart av uppdateringarna till installerade applikationer. I praktiken är det nya Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 vad fuskverket Ubuntu 9.04 borde ha varit. Jag besluter mig plötsligt för att avstå från Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 på stationära Scaleo-datorn. Till fördel för nya MS Windows 7 Home Edition. Jag installerar inköpta MS Windows XP SP3 på andra hårdskivan (D:) i 'dual boot' med ursprungliga långköraren MS Windows XP SP3 på första hårdskivan (C:). Och nu har jag inga problem av att radera Ubuntu-partitionen.

Med andra ord - jag findukar bordet på stationära Scaleo-datorn för en eventuellt kommande XP-uppgradering till Windows 7. Ubuntu-äventyret fortsätter på lotshustruns bärbara Amilo-dator. Jag installerar de extra applikationerna på Amilo-datorn: Miro (2.5.3), K9Copy (2.3.3), Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Ja - öppna molntjänsten Dropbox är mera praktisk än den introvärta molntjänsten Ubuntu One.

Med MS Windows 7 på kornet

Windows 7 Starter för netbooks.

Vardagens it-medborgare har ingen orsak att vara missnöjd med att ha Windows XP eller Windows Vista installerad på hemdatorn. It-betjänter och privata finsmakare ger negativa omdömen om egenskaper i Windows Vista. Kritiken kan vara befogad i kaotisk företagsmiljö. Privata användares anspråk på hemdatorn är annorlunda.

Windows 7 är i allt väsentligt en förfinad variant av föregångaren Windows Vista. Såsom Windows Vista egentligen borde ha varit från början alltså. Det innebär att vi i lotshemmet, som i dag sitter med Windows Vista på bärbara mediadatorn Dell XPS (M1530), inte kommer att uppleva någon revolution om vi i framtiden skaffar oss en ny hemdator med Windows 7.

Finsmakarnas kritik mot Windows Vista riktas främst mot uac-funktionen och uppstartstiden. Microsoft har finslipat uac-funktionen så att den numera dyker upp mer sällan i Windows 7. Och faktiskt inte låser datorn när fönstret ska öppnas. Windows 7 startar mycket snabbare än Windows Vista med samma konfiguration och likvärd dator. Det är möjligt tack vare att drivrutiner under starten laddas parallellt och att färre tjänster startas. Den effektivaste funktionen är 'Services on Demand'. Det innebär att tjänster startas endast då de behövs.

Från och med november 2009 kan vi förvänta oss att få operativsystemet MS Windows 7 Home Premium färdigt förinstallerat på nya hemdatorer på butikshyllan. För finsmakare som kör Windows Vista går det för all del att köpa uppgraderingar från Windows Vista till Windows 7 till ett lägre pris (108,90 euro) än vad Windows 7 kostar i fullversion (179,90 euro). Uppgraderingar från Windows Vista Home Premium till Windows 7 Home Premium kan ta många timmar i anspråk. Åtminstone om man har lika mycket data, lika många program och Windows-komponenter installerade, som vi har i lotshemmets Vista-dator Nemi. Ett hett tips är att rensa så mycket som möjligt innan uppgraderingen.

Det är i övrigt också all anledning att med jämna mellanrum gå igenom och rensa datorn. Med rensa menas i det här fallet främst tre saker: avinstallera program som inte behövs eller inte används, se till att använda så få Windows-komponenter som möjligt och rensa bort filer som inte används. Detta ger inte bara snabbare uppgradering till Windows 7 men ger dessutom mindre attack-yta för skadlig kod. Och om man rensar bort överslopps program så ger det troligtvis effekter som att datorn startar och fungerar snabbare tack vare att färre saker behöver laddas och att minne frigörs som tidigare tagits i anspråk av programmen.

Systemkraven för operativsystemet Windows 7 Home Premium (32-bitarsversionen) är moderata. Processorn bör vara på 1GHz, internminnet på 1GB och 16GB ledig plats bör finnas på hårddisken - samt DirectX 9 grafikprocessor (eller högre). Det är faktiskt rätt lite jämfört med Windows Vista Home Premium.

När det kommer till att installera ett operativsystem på gammal eller prestationssvag hårdvara tänker man kanske först på Linux, inte Windows. Men Windows 7 ändrar på den bilden. MS Windows 7 Starter är tillgängligt för netbooks - exempelvis på Nokias dyra minibärbara Booklet 3G. Men MS Windows 7 Home Premium passar också för gamla, prestationsfattiga datorer på Windows XP. Det finns dock ingen uppgradering från Windows XP till Windows 7. Det betyder inte att det är speciellt svårt att migrera datorn från Windows XP till nya Windows 7. Däremot betyder det att man ska göra en ren installation med Windows 7 Home Premium i fullversion (179,90 euro).

Den gamle trotjänaren, stationära xp-datorn Fujitsu Siemens Scaleo P-S300 (anno 2005), är renoverad med 2MB tilläggsminne och en extra 320GB hårddisk. Om jag i ett svagt ögonblick anser att investeringen (179,90 euro) är prisvärd så installerar jag kanske Windows 7 på den extra hårddisken (D:). Och behåller Windows XP på sin egen hårddisk (C:). Att använda Windows XP virtuellt inne i Windows 7 Home Premium erbjuds nämligen inte. Eftersom alla lotshemmets prylar och programvaror klarade migrationen från Windows XP till Windows Vista så blir det nog inga problem vid eventuell migrationen till Windows 7 heller.

Findukat bord för Ubuntu 9.10

Det är ett besynnerligt baksteg.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 har i snart sex månader trugats ut på nätet till 8.10-uppgradering på stationära Scaleo-datorn. Och även om jag redan en gång blivit besviken på uppgraderingen så kan jag inte motstå frestelsen. Erfarenheten av uppgraderingen till Ubuntu 9.04 på lotshustruns bärbara Amilo-dator är ändå rätt positiv.

Jag klickar igång uppgraderingsprocessen. Processen inleds med en bekant besvikelse. Ubuntu 9.04 erbjuder inga proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner. Utan stöd av grafikkortet mister jag de visuella effekterna i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen på stationära Scaleo-datorn. Men eftersom bärbara Amilo-datorn klarat sig hyfsat utan visuella effekter så klickar jag för fortsättning av 8.10-uppgradering till Ubuntu 9.04. Med andra ord - jag findukar bordet på stationära Scaleo-datorn för en eventuellt kommande 9.04-uppgradering till Ubuntu 9.10.

Sammanlagt 721MB laddas ner. Processen meddelar att 15 paket tas bort, 117 nya paket tillkommer och 1059 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 43 föråldrade paket. Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 125GB till förfogande av vilka 20GB (varav 14GB data) är använt och 105GB är fritt. En fördelaktig allokering av skivminnet fortsätter att överraska positivt. Av någon anledning installerar sig Ubuntu 9.04 på engelska på stationära Scaleo-datorn. Inte direkt på svenska som i maj 2009 på Amilo-datorn. Jag laddar ner ytterligare 14 paket och installerar språkstödet för svenska. I övrigt är resultatet detsamma som i maj 2009 i 8.10-uppgraderingen till Ubuntu 9.04 på lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Bildredigeraren Gimp 2.6.6 städas även nu av någon anledning bort vid 8.10-uppgraderingen till Ubuntu 9.04. Jag öppnar pakethanteraren Synaptic och installerar programmet tillbaka. Det här var ett svårlöst problem på bärbara Amilo-datorn ännu i maj 2009. Men - stationära Scaleo-datorn har nu samma program och -versioner installerade som i bärbara Amilo-datorn: Firefox (3.0.14), Evolutions (2.26.1), OpenOffice (3.0.1), Gimp (2.6.6), F-Spot (0.5.0.3), Rhytmbox (0.12.0), Totem (2.26.1), Brasero (2.26.1), XSane (0.996), Picasa (3.0.0), Audacity (1.3.7), Skype (2.0.0.72), Songbird (1.1.2), Spotify (0.3.21) på Wine (1.1.31), OgmRip (0.12.3), VLC (0.9.9a) samt GParted (0.4.3). Bärbara Amilo-datorn har för sig ytterligare installerat på Ubuntu 9.04: Screenlets (0.1.2) samt MobileConnect (1.0). Javisst - bärbara Amilo-datorn kan faktiskt vid behov kopplas upp på trådlöst 3g-bredband.

Stationära Scaleo-datorn har några installationer för framtida forskningsresor för sig: K9Copy (2.3.0), Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), Handbrake (0.9.3), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Så - nu finns dessa applikationer också till förfogande på Ubuntu 9.04. Jag gör en snabbkoll på multimedia-missen i Ubuntu 8.10. DVD-filmen 'Mamma Mia' låter sig snällt spelas upp i original på Ubuntu 9.04 både på Filmuppspelaren (Xine) och VLC Media Player. Men - till min besvikelse spelas inte säkerhetskopian upp i .iso-format på Ubuntu 9.04 på Filmuppspelaren (Xine) - turligen nog på VLC Media Player. Det är ett besynnerligt baksteg från .iso-framgången på Filmuppspelaren (Xine) på Ubuntu 8.10. Jag kollar situationen på bärbara Amilo-datorn på Ubuntu 9.04. Samma besynnerliga baksteg där också. Jag har bara inte testat och noterat det tidigare.

Jag sväljer besvikelsen och hoppas på upprättelse i 9.04-uppgraderingen till Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10. Rykten förspeglar dock att Ubuntu snarare orienterar sig mot 'molnet' - molntjänsten Ubuntu One är färdigt integrerad i Ubuntu 9.10.

Uppdatering:

Jag vågar mig sist slutligen på att radera den onödiga resten av Ubuntu-partitionen på första hårdskivan (C:). Partitionsredigeraren GParted indikerar att partitionen kan raderas. Jag markerar alla tre Ubuntu-beståndsdelarna för radering. Raderingen lyckas. Stationära Scaleo-datorn startar snällt upp både på Windows XP SP3 och Ubuntu 9.04 Jaunty. Jag går tillbaka till partitionsredigeraren GParted på Ubuntu 9.04. Utrymmet efter Windows-partitionen är tomt (oallokerat). Men - GParted går varken med på att krympa eller utöka den existerande Windows-partitionen. Detta fenomen har den nördiga Ubuntu-gemenskapen också underlåtit att informera om i instruktionerna för avinstallation av Ubuntu.

I Windows XP finns bara möjlighet att radera och skapa partitioner. Windows Vista erbjuder därutöver möjlighet att krympa och utöka partitioner. Det senare under förutsättning att det är tomt (oallokerat utrymme) efteråt. Windows XP behöver ett tredjeparts-verktyg. Jag laddar ner och installerar gratisverktyget Partition Manager Home Edition på Windows XP. Nu har jag också möjlighet att städa upp efter en avinstallation av Ubuntu med att krympa och utöka partitioner i Windows XP.

Uppdatering:

Ubuntu-partitionen på andra hårdskivan (D:) är onödigt stor (125GB). En eventuell 9.04-uppgradering till Ubuntu 9.10 är på kommande. Jag besluter mig för att krympa Ubuntu-partitionen till 25 GB. Det frigör utrymme (100GB) för en eventuell installation av operativsystemet MS Windows 7 på andra hårdskivan (D:). Jag går för säkerhets skull över till GParted (0.4.3) på Ubuntu 9.04. Men - GParted låter inte krympa en monterad Ubuntu-partition i bruk. En aktiv Ubuntu-partition kan inte avmonteras.

Jag går över till programverktyget Partition Manager på Windows XP. Men - Partition Manager låter inte krympa en 'okänd' Ubuntu-partition. Radering lyckas vid behov.

Flinkare uppstart av Windows

It-säkerhet behöver inte kosta.

Ibland tycker lotshustrun att det tar evigheter från det att hon slår på sin bärbara xp-dator Amilo (anno 2004) till dess hon kan börja använda Windows. Alla program som är inställda att starta med Windows försöker nämligen starta på en och samma gång. Totalt kaos i gamylen. Som tur finns det ett gratisprogram som råder bot på problemet.

Med gratisprogrammet Startup Delayer (2.5) kan jag ställa in uppstarten så att vissa program startar lite senare och på så sätt snabba upp den tid det tar för Windows att starta upp (boot). Exempel på sådana program är iTuneshelper, Lightscribe Control Panel och Google Update med flera. Dessa program fyller ingen specifik funktion vid inloggning och det gör inget om de startar ett par minuter senare. Jag laddar ner Startup Delayer och installerar programmet på Windows XP på Amilo-datorn. Och resultatet låter inte vänta på sig, datorn piggnar till i uppstarten. Den kvalitativa livstiden för bärbara xp-datorn Amilo är förlängd med månader.

Bärbara xp-datorn presterar inte underverk utan flankstöd. Jag måste numera konsekvent ställa upp för månatliga upprensningar av onödigheter i datorn. Amilo-datorn är minnessvag men den klarar sig bättre tack vare prestandaförbättraren Eboostr för cache-minnet på usb-sticka. Dock inte lika bra som min restaurerade trotjänare. Tilläggsminne är faktiskt den bästa hjälpen för en tillslöad gammeldator.

Bärbara Amilo-datorns livstid syntes vara till ända för två år sedan - i september 2007. Men då avinstallerade jag den tunga säkerhetsprogramsviten F-Secure Internet Security 2007. Windows Defender tampas efter det mot spionprogram, Windows Firewall tar ansvaret för brandväggen och Alvils Free antivirus - avast! 4 Home Edition ansvaret för virusskyddet. I oktober 2009 tar MS Security Essentials ansvaret för spion- och virusskyddet. Med bravur. Vardagens it-säkerhet behöver faktiskt inte kosta ett dyft på privata hemdatorer.

Många onödiga programvaror är bortrensade på bärbara Amilo-datorn sedan lotsens aktiva dagar. Och varje gång har gammeldatorn piggnat till. Nu senast i juli 2009 när den massiva kontorsprogramsviten MS Office 2000 Premium avinstallerades - till fördel för redan installerade Word 2002 i programsviten MS Works Suite 2004.

Lotshustruns bärbara xp-dator är tillsvidare trådlöst wlan-uppkopplad (i konkurrens med iMac-datorn Alice och Vista-datorn Nemi) men från och med 23.10.2009 direktuppkopplad med nätverkskabel på bredbandsroutern (2mbps adsl). Lotshustruns myckna surfande på webben är bättre betjänt av den flinkare trådbundna uppkopplingen. Och den trådlösa 3g-uppkopplingen står i reserven - i händelse av elavbrott.

Mobilt 3g-bredband på Ubuntu

Linux-revolutionen kom av sig.

Linux-operativsystemet Ubuntu har nästan helt överskuggats av mina forskningar i Apples operativsystem Mac OS X. Under ett halvårs tid tycker jag mig enbart ha kollat månatliga säkerhetsuppdateringar i Ubuntu. I oktober 2009 besluter jag mig för att prova Saunalahtis trådlösa 3g-bredband på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Jag bläddrar bakåt i gamla inlägg med Ubuntu-taggar och hittar till min överraskning en en hel del ämnen som tangerar Linux-operativsystemet Ubuntu. Omedelbart efter det jag i maj 2009 tar bruk Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator så lyckas jag installera musiktjänsten Spotify (0.3.21) på Wine i Ubuntu. I juni 2009 forskar jag om barriärer mellan olika filsystem visavi NTFS. Till fördel för Windows.

I början av juli 2009 jämför jag mitt favorita Linux-program OGMRip (0.12.3) med dvd-omkodaren Handbrake (0.9.3) i Mac OS X. Till fördel för Mac OS X. I slutet av juli 2009 gör jag en snabb jämförelse mellan Linux-programmet K9Copy (2.3.0) och Windows-programmet DVD Shrink (3.2.0.15) i avseende på spegelkopiering i .iso-format av dvd-filmer. Till fördel för Windows. Augusti 2009 går utan närmare kopplingar till Linux Ubuntu.

I september 2009 väcks min nyfikenhet för trådlöst 3-bredband på Ubuntu. Oktober 2009 börjar dock med laboreringar i redigering av Flash Video i RichFLV (4.2) på plattformsoberoende Adobe AIR. Men snart blir det dags för installation av Saunalahtis trådlösa 3g-bredband på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Jag pluggar in usb-modemstickan Huawei E160e med Saunalahtis sim-kort - med pin-koden inaktiverad. Inaktiveringen av pin-koden görs enklast med hjälp av en mobiltelefon. Till min överraskning startar 'guiden för mobilt bredband' automatiskt. Ett plakat med 3g-operatörer i 'Finland' slås upp på bildskärmen, jag prickar för 'Saunalahti'. Jag ger profilen namnet 'E160e'. Ibruktagandet funkar direkt utan att jag behöver ladda någon extra mjukvara på webben. Installationsprogrammet känner till accesspunkten 'internet.saunalahti'. Jag vänsterklickar med musen på ikonen för nätkopplingar och startar upp 3g-bredbandet med att pricka i profilen 'E160e', den trådlösa wifi-uppkopplingen på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator inaktiveras automatiskt. Och aktiveras automatiskt när jag avslutar 3g-sessionen.

Jag pluggar in externa usb-modemet Huawei E220 med Saunalahtis sim-kort - med pin-koden inaktiverad. Huawei E220 funkar dock inte utan att en andra profil skapas. Jag högerklickar på ikonen för nätkopplingar och startar 'guiden för mobilt bredband' för hand. Ett plakat med 3g-operatörer i 'Finland' slås upp på bildskärmen, jag prickar för 'Saunalahti'. Jag ger den andra profilen namnet 'E220'. Ibruktagandet funkar direkt utan att jag behöver ladda någon extra mjukvara på webben. Installationsprogrammet känner till accesspunkten 'internet.saunalahti'. Jag vänsterklickar med musen på ikonen för nätkopplingar och startar upp 3g-bredbandet med att pricka i profilen 'E220'.

Även om Linux-revolutionen kom av sig i fråga om netbooks så visar den lyckade 3g-installationen att Linux-gemenskapen har förberett sig väl för kraven i den mobila netbook-miljön i Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04.

Uppdatering:

Ubuntu 8.10 har under oktober 2009 fått 38 säkerhetsuppdateringar, 1 omstart. Ubuntu 9.04 har under samma period fått 61 säkerhetsuppdateringar, 1 omstart.

Webb-tv på RealPlayer SP+

Videoströmmar för Flash Player.

Gratis mediaspelaren RealPlayer SP (12.0) spelar upp alla väsentliga video-format. Windows Media, QuickTime, Flash video, Mpeg-2 och Mpeg-4 med mera. RealPlayer SP kan ladda hem (rippa) olika videoströmmar, men tyvärr inte krypterade flash-baserade sändningar på webb-tv. Och dessutom gäller det att vara på sin vakt med betalversionen.

Under år 2008 gick det ännu bra att banda in videoströmmar på SVT Play (i .ivr-format) på gratis mediaspelaren RealPlayer 11. Under år 2009 har både YLE Areena i Finland (100% Flash Player) och SVT Play i Sverige (60% Flash Player) gått över till krypterade flash-sändningar på webb-tv. Inbandning på RealPlayer SP kräver att jag ställer in alternativ uppspelning på 'Windows Media' på SVT Play. Kvaliteten på den inspelade videon är dessvärre lika ryckig som inbandningarna 2008. Trots att hemdatorns centralminne har uppdaterats sedan sist. Jag går tillbaka till problemfri visning på 'Flash Player' på SVT Play. Videoströmmen är nämligen inte problemfri på 'Windows Media' - tittandet avbryts för buffringar.

Det går att gratis bränna material på CD (max 120 minuter musik) med RealPlayer SP. Men vill jag bränna på DVD (max 120 minuter video) så måste jag skaffa mig programmets betalversion RealPlayer SP Plus (25 euro). DVD-bränningens kapacitet har visserligen höjts från 80 till 120 minuter i RealPlayer SP Plus. Men det tröstar mig inte. Urvalet av inbandningsbara tv-program och -filmer på webb-tv är så försvinnande litet i praktiken. I och med att både Yle Areena och SVT Play gått över till krypterade videoströmmar för Flash Player.

Målgruppen för mediaspelaren RealPlayer SP Plus är tydligen det mobila fildelande Facebook- och Twitter-folket. Inte vardagens it-medborgare. Fildelning på sociala medier och konvertering av videosnuttar till passande filformat för smartmobiler är inte riktigt gamylers hetaste passion.

Uppdatering:

Mediaspelaren RealPlayer SP+ (12.0) finns bara i Windows-miljö. I Linux Ubuntu 9.04 och Mac OS X 10.6 erbjuds en anspråkslös version av mediaspelaren RealPlayer 11. RealPlayer 11 spelar upp alla väsentliga video-format och kan på Mac OS X ladda hem (rippa) videoströmmar på Youtube. Linux-versionen är faktiskt riktigt anemisk.

Videoredigering på Apples iMac

Betaltillägg för mpeg-2 playback.

Den portabla usb-kopplade EyeTV DTT tv-stickan med EyeTV 3-programvaran är glädjande bekväm i tv-inbandningar på Mac OS X. Helt i klass med Windows Media Center på Windows Vista. EyeTV 3-paketet är speciellt prisvärt (60 euro) för de fina egenskaperna i videoredigeringen. Nästan i samma klass med Sonys hdd-/dvd-spelare RDR HXD870B.

Multimediaspelaren Sony RDR HXD870B bjuder på fenomenalt konsumentvänlig redigering av hdd-videon. Onödiga snuttar i början och slutet av (90-100 minuters) långfilmer är bortklippta i ett nafs. Radering av insprängd reklam är lätt som en plätt. Putsjobbet tar 10-15 minuter, och filmen är klar med det. Snabbkopiering till dvd-skiva på 10-15 minuter är ett extra bonus. Motsvarande putsjobb på mediadator på Windows, med exempelvis filmredigeraren Nero Vision 4 i betalprogramsviten Nero 7 Premium, kräver minst 25-30 minuter. Men - filmen är inte klar med det. Kopiering till dvd-skiva, eller export som .mpg-fil på hårdskiva, kräver realtid på 90-100 minuter.

Med hjälp av EyeTV 3:s inbyggda redigerare kan jag enkelt klippa bort insprängd reklam från tv-inspelningen samt kapa skräpet i början och slutet av programmet. Arbetet påminner om redigeringsarbetet i Nero Vision 4. Egenskaperna i arbetet påminner mera om egenskaperna i Sony RDR HXD870B. Filmklippen (Cut) och filkomprimeringen (Compact) går lika snabbt i EyeTV 3 som i Sony RDR HXD870B. Ett inbandat serieavsnitt på 55-60 minuter (1GB) redigeras och komprimeras i EyeTV 3 till en snutt på 42-45 minuter på 10 minuter. Och filmen är i princip klar med det. Om jag exporterar filmen som .mpg-fil på hårdskiva kräver jobbet ytterligare 1 minut. Om jag exporterar filmen som .mov-fil på hårdskiva går det ca 13 minuter till jobbet.

Att bränna en filmkopia på (video) dvd-skiva med iDVD (7.0.4) är däremot långsamt - bränningen går i realtid, 90-120 minuter. Filmfilen ska dessutom vara i Apples eget format, exempelvis som .mov-fil. Apples iDVD-brännare godtar varken .eyetv- eller .mpg-filformat. Det betyder att en film med dynamiska (DVB) undertexter måste avtittas direkt på iMac-datorn, antingen med EyeTV 3-programmet i .eyetv-filformat i Mac OS X eller med Anysee-programmet i .trp-filformat i Windows. Dynamiska (DVB) undertexter i .eyetv-filen försvinner i exporten till andra filformat, exempelvis till .mpg- eller .mov-fil.

Inbandning av tv-film (med färdig undertext) på de kommersiella tv-kanalerna MTV3, Nelonen, SUB och Viitonen lyckas både på Nero Home (i formatet .mpg) och Windows Media Center (i formatet .drv-ms) samt på Anysee (i formatet .trp) och EyeTV 3 (i formatet .eyetv). Detta beror på att undertexterna bränns in direkt på filmfilen. Mediaspelaren VLC Media Player (1.0.2) klarar av både Nero-formatet .mpg och WMC-formatet .drv-ms samt EyeTV 3-formatet .eyetv och Anysee-formatet .trp. Jag kan således utnyttja mitt centrala filmarkiv på den gemensamma nätresursen Maxtor NAS och mitt ambulerande media center för filmuppvisningar.

Apples mediaspelare QuickTime spelar normalt upp ett smalt urval av olika videoformat. Gratis tilläggsprogrammet Perian (1.1.4) för QuickTime på Mac OS X utökar möjligheterna att spela upp olika videoformat i QuickTime. Visserligen kan jag spela upp dessa videoformat via förträffliga VLC Media Player, men med tillägget Perian kan de spelas upp i alla program som använder QuickTime. QuickTime Player (10.0) visar dock inte gratis upp videofiler i .mpg-format, följaktligen inte heller i .eyetv-format. Jag ska i princip kunna se dynamiska undertexter till filmer när jag tittar på filmer via QuickTime Player eller Apples Media Center-lösning Front Row. Undertexter som kommer i formatet .idx/.sub (två separata filer som hör till filmen i fråga) får stöd via QT-tillägget Perian (1.1.4). Front Row kan visa samma filmer som QuickTime, förutsatt att de finns i iTunes-biblioteket eller i mappen 'Filmer' (Movies). Och dynamiska (DVB) undertexter förutsatt att QuickTime förses med betaltillägget för mpeg-2 playback (20 euro)? Eller inte?

Men Yle-tekniken för dynamiska (DVB) undertexter i tv-filmer är besvärlig. VLC Media Player (1.0.2) klarar inte av att visa inte upp de separata undertexterna. Jag är skeptisk till att QT-tillägget för mpeg-2 playback kan hantera dynamiska (DVB) undertexter i tv-filmer. Det blir nog ingen affär på Apples Store.

Uppdatering:

Plattformsoberoende VLC Media Player (1.0.1) uppdateras till version 1.0.2 och EyeTV 3-programmet (3.1.3) till version 3.2 för Mac OS X 10.6.

Uppdatering:

Även om dvd-bränningen av tv-inbandningar på EyeTV 3 i princip är en besvikelse så är det en lättnad att (video) dvd-kopian lätt låter sig avtittas på tv-apparaten Sony Bravia via multimediaspelaren Sony RDR HXD870B. Och att dvd-kopian också låter sig spegelkopieras till .iso-format på hårdskiva. En andra lättnad är att EyeTV-exporterade filmkopior i .mov- och .mpg-filformat inte orsakar problem i Windows-miljö, varken i VLC Media Player eller i programsviten Nero 7 Premium.

Anna Netrebko intar Stockholm

Visa används i alla tre bokningar.

Dundersuccé är bara förnamnet när Anna Netrebko och Massimo Giordano för första gången intar Sverige och Stockholms konserthus på torsdagen 24. september 2009. Anna Netrebko är tydligen inte lika populär som i Danmark och Norge. Lotshustrun bokar utan problem in sig via Ticnet.se på konserthuset på parkettens 16. rad.

Konserterna i Köpenhamn och Oslo säljs slut på 15 minuter. I Stockholm finns ännu fina platser att boka så sent som 27. maj 2009. Lotshustrun tar förnöjt ut biljetten på sin HP PSC 2355 färgskrivare. Dagen därpå bokar lotshustrun sig ett rum på Berns Hotel i Stockholm - online via partnerservicen Booking.com. Flygbiljetten till och från Stockholm bokar hon först 17.augusti 2009 via Eticket.fi.

Lotshustruns motivation är så stark att hon klarar av alla utmaningar på egen hand. Visa-kortet används i alla tre bokningar. Betalningen av rummet på Berns Hotel sköts vid avfärden från Stockholm. Visa-kortuppgifterna ligger färdigt i hotellets register. Konsert- och flygbiljett betalas i samband med bokningen online på Visa. Identifikationen sköts i bägge fallen exemplariskt - varje enskild transaktion verifieras via nätbanken. Kontot på nätbanken är visserligen i lotsens namn men lotshustrun har full tillgång till inloggnings- och bankkoder.

Flygresan till och från Stockholm sköts av Blue1. Dagen innan avresan får lotshustrun ett sms-meddelande på mobiltelefonen med ett erbjudande om direkt elektronisk incheckning. Hon godtar sms-erbjudandet och tar förnöjt ut sitt Boarding Card via hemdatorn på sin HP PSC 2355 färgskrivare. Mycket praktiskt. Lotshustrun utnyttjar sms-erbjudandet också för hemresan. Sitt Boarding Card tar hon ut på en självbetjäningsautomat på flygplatsen i Stockholm. Med att på egen hand knappa in referensnumret från sms-bekräftelsen i mobiltelefonen. Lotshustrun har därmed intagit sin plats bland suveräna it-medborgare.

Vid hemkomsten demonstrerar lotshustrun förnöjt sina byten - autografen av Anna Netrebko i programhäftet och en avriven sida med recensionen i Aftonbladet. De odrägliga väntetiderna med incheckning och inväntan av bagage är ett minne blott. Lotshustrun reser numera med ett rymligt handbagage som är optimerat för facken inne i flygkabinen. Det rimmar dessutom bättre med bekvämligheten i den elektroniska självbetjäningen.

Uppdatering:

Jag är själv förtjust i Anna Nebtrenko. Mitt filmlager har fyra iso-kopior av tv-inbandningar på dvd-skiva: Galanatt på Shönbrunn i Wien (2003) och konsert på Waltbuhne i Berlin (2006) i vilka Anna Netrebko sjunger tillsammans med Placido Domingo och Rollando Vilazón. Samt operan La Traviata på festspelen i Salzburg (2005) och operan Manon på Staatsoper Unter den Linden i Berlin (2007) i vilka Anna Netrebko sjunger tillsammans med Rollando Vilazón. En grabbnäve kultur för soffpotatisen.

Redigera Flash Video i RichFLV

Utseende och funktion är likadan.

Allt sedan jag greps av samlingsmani på musikvideon har jag spanat efter aspiranter till program för enkel redigering av .flv-filer (flash video). Inte alls stora jobb. Bara att klippa bort (cut) enstaka irriterande ägostämplar - eller att sporadiskt klistra ihop (merge) korta snuttar. De få program jag hittills provat på bara klarar jag inte av.

Av en ren slump provar jag gratis videoredigeringsprogrammet RichFLV 4.2. Gratisprogrammet RichFLV 4.2 bygger på plattformsoberoende runtime-modulen Adobe AIR 1.5. Jag har Adobe AIR färdigt installerad på stationära xp-datorn Scaleo. Jag startar upp installationen av RichFLV - den sköter jobbet helt automatisk. Och med RichFLV är det enkelt att redigera och ändra i .flv-filer. Arbetet görs i redigeringsläge med en 'tidslinje' (Keyframes). Nu kan jag enkelt trimma, dela upp och sätta ihop olika .flv-filer i programmet. Jag klipper till provs bort några irriterande plakat från ett par musikvideon och sparar de redigerade filmsnuttarna tillbaka på hårdsskivan. Juldikten 'Tomten' är i två drygt fem minuters filmsnuttar. Jag klistrar framgångsrikt ihop de båda snuttarna till en elva minuter lång video.

Jag går över till stationära iMac-datorn, laddar ner och installerar Adobe AIR 1.5.2 på Mac OS X 10.6. Jag laddar ner RichFLV 4.2 och startar upp installationen - den sköter jobbet helt automatisk. Utseende och funktion i RichFLV är precis likadan på Mac OS X som på Windows XP. Jag går tillbaka till stationära Scaleo-datorn, laddar ner och installerar RichFLV 4.2 på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10. Programmet noterar vid uppstarten att runtime-modulen Adobe AIR på Linux Ubuntu saknas - RichFLV laddar automatiskt ner Adobe AIR för installation. Installationen av Adobe AIR och RichFLV sköter sig helt automatiskt. Utseende och funktion i RichFLV är precis likadan på Linux Ubuntu som på Windows XP och Mac OS X.

Jag har mediaspelaren VLC Media Player (1.0.1) installerad för uppspelning av .flv-filer (flash video) på Windows och Mac OS X, samt på Linux Ubuntu. Apples mediaspelare QuickTime spelar normalt upp ett smalt urval av olika videoformat. Gratis tillägget Perian (1.1.4) för QuickTime på Mac OS X utökar möjligheterna att spela upp olika videoformat i QuickTime. Visserligen kan jag spela upp dessa videoformat via förträffliga VLC Media Player, men med tillägget Perian kan de spelas upp i alla program som använder QuickTime. Och nu kan jag spela upp .flv-filer (flash video) i QuickTime Player (10.0) på Mac OS X 10.6.

Uppdatering:

Jag ska också kunna se undertexter till filmer när jag tittar på filmer via Apples Media Center-lösning Front Row. Undertexter som kommer i formatet idx/sub (två separata filer som hör till filmen i fråga) får stöd via QT-tillägget Perian (1.1.4). Front Row kan visa samma filmer som QuickTime, förutsatt att de finns i iTunes-biblioteket eller i mappen 'Filmer' (Movies).

MS Security Essentials i bruk

Jag behöver en brandvägg också.

Microsoft släppte 29.9.2009 i Finland den färdiga versionen (1.0) av sin säkerhetslösning - Microsoft Security Essentials. Med MSE slår sig Microsoft in på säkerhetsmarknaden med ett gratis säkerhetsprogram som både är enkelt att använda och fått hyggliga recensioner sedan tidigare. Lotshemmets ideala säkerhetsprogram. Sannerligen.

Alvils Free antivirus - avast! 4 Home Edition (16MB) har haft ansvaret för virusskyddet i lotshemmet allt sedan september 2007. Gratis dessutom. Microsofts gratisprogram, brandväggen Windows Firewall och spiondödaren Windows Defender, har med bravur kompletterat hemmets säkerhetslösning.

Security Essentials är en kombination av antivirus- och antimalware-program. Det skyddar både mot virus och spionprogram, som vill ställa till elakheter med datorn. Nyttan är bred eftersom det är fler och fler hot som dyker upp på nätet. Programmet är mycket enkelt att lära sig, det har en del möjligheter till inställningar men är långt i från lika avancerat (och komplicerat) som de tunga betalprogrammen på marknaden. Det känns verkligen att det är hemanvändarna och deras antivirus man vill åt. Det är viktigt att betona att detta bara är ett antivirusprogram. Jag behöver en brandvägg också för att uppnå fullgott skydd av datorn. Eftersom jag använder Windows XP och Vista har Microsoft byggt in en brandvägg som är fullt användbar. Som hemanvändarprogram kommer jag troligen att gilla Security Essentials. Det är enkelt, drar lite kraft från datorn och gör vad det ska. Uppdateringar, realtidsskydd och allt som ett antivirusprogram ska ha finns och är enkelt att sköta.

Jag laddar ner säkerhetsprogrammet Microsoft Security Essentials (8MB) på nätet. Jag fortsätter med att avinstallerara Alvils gratis säkerhetsprogram Avast (4.8) - till ackompanjemang av en hel del protester. Efter omstart av datorn börjar jag MSE-installationen (äkthetsvalidierat - Genuine Windows Validation). Programmet (11MB) laddar ner signaturer för antivirus och spiondödare. Jag kör en 'Quick Scan' (10-12 minuter) - och den är faktiskt snabbare än motsvarande skanning på Avast. Liksom Avast har också MSE ett realtidsskydd. Mycket praktiskt. Spiondödaren Windows Defender kan valbart avinstalleras före eller efter MSE-installationen på Windows XP. Jag sparar Windows Defender (inaktiverad) på stationära xp-arbetsdatorn Scaleo, jag gillar verktygsprogrammet Startup (Program) Explorer.

Spiondödaren Windows Defender låter sig inte avinstalleras i efterhand på Windows Vista. Security Essentials inaktiverar dock Windows Defender automatiskt på Windows Vista, men spiondödaren kan vid behov aktiveras tillbaka.

Realtidsskyddet på MSE på Windows Vista snappar plötsligt upp ett (möjligt) hot och ger mig valet att skicka 'provbiten' för inspektion (i molnet) på Microsoft.

Microsoft Security Essentials (1.0) har, liksom inte heller Avast Home Edition (4.8), till synes inget realtidssydd mot (Autorun-infekterade) usb-minnesstickor. Vid 'Full Scan' kan dock usb-minnen prickas med för automatisk virusskanning.

Stänger jag däremot av 'Automatiskt uppspelning' (Autorun) får jag en säkrare dator, även om det påverkar användningen en smula negativt. Massor av virus sprids idag genom att utnyttja Autorun-funktionen på usb-minnen och andra usb-anslutna lagringsenheter (externa hårddiskar, minneskort med mera). Genom att smitta Autorun med ett virus, så kommer viruset att automatiskt installeras på alla Windows-datorer som usb-lagringsenheten ansluts till – om funktionen Autorun är aktiv alltså. På Windows Vista kan jag enkelt stänga av Autorun via verktyget 'Grupprincip'. Detta verktygsprogram saknas till synes i Windows XP Home. Då jag också kör Windows XP Home så laddar jag ner Tweak UI från Microsoft Powertoys. Jag startar programmet och väljer 'My Computer' -> 'AutoPlay' -> 'Types'. Och kryssar av rutan för portabla minnesenheter.

Uppdatering:

Virusskanningen i MSE kan vid behov snabbas upp med att sakkunnigt förbigå vissa filändelser, filer eller enheter - till och med processer. Om realtidsskyddet sköter sitt jobb så är virusskanning egentligen obehövlig. Men jag kan inte låta bli att testa effekten på tidsåtgången för virusskanning med att förbigå mina två stora kartotek med .jpg-bilder (130MB - 800 bilder i 20 mappar). Effekten är dramatisk. Tidsåtgången för 'Quick Scan' sjunker från 12 minuter till 3 minuter.

Uppdatering:

Om Microsofts nedladdningssajt av någon orsak är ur spel så kan programmet MSE 1.0 på Windows Vista alternativt laddas ner från Mjukvara.se - eller MSE 1.0 på Windows XP från Softpedia.com. Båda sajterna bjuder på trygga nedladdningar.