Prylar i motvind i Windows 7

Voyager 510 på MS Windows 7.

Mitt nya operativsystem MS Windows 7 Home Premium har fyllt alla förväntningar. På gott och ont. Multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c stöds inte i Windows 7. Inte heller externa wlan-adaptern Trust NW-3100 för trådlös uppkoppling på hemmanätverket. Ingendera prylen tillverkas mera. Passliga drivrutiner kan inte förväntas.

HP OfficeJet 1170c och Trust NW-3100 funkar dock bägge två på stationära Scaleo-datorn på Windows XP SP3. På stationära Scaleo-datorn på Windows 7 kan OfficeJet 1170c dock fungera som skrivare - i lånta fjädrar - med stöd av drivrutinen för HP DeskJet 870c. Mycket praktiskt. Visserligen kan jag inte utnyttja skannerfunktionen på Windows 7 men nog på Windows XP SP3. Någon direkt wlan-ersättare för Trust NW-3100 finns däremot inte inte. Ett alternativ på stationära Scaleo-datorn på Windows 7 är att plugga i adsl-kabeln för fast uppkoppling på webben. Det andra alternativet är att använda externt 3g-bredband för trådlös webb-uppkoppling på stationära Scaleo-datorn på Windows 7.

Jag kompletterar framgångsrikt Windows 7-miljöerna med it-telefonitjänsten Skype (4.1) både på stationära Scaleo-datorn och på bärbara Vista-datorn Nemi på Windows 7. Skype är ett utmärkt verktyg att testa prylar med mikrofon, högtalare och webbkamera. Kombitelefonen Philips Voip321 låter sig kopplas till stationära Scaleo-datorn på Windows 7 med en webbsökt VOIP3211S/79-drivrutin för Windows Vista. Jag kör Voip321-programmet Vista-kompatibelt på Windows 7. Programmet och kombitelefonen fungerar alldeles utmärkt på Skype.

Jag pluggar externa videokameran Logitech QuickCam Ultra Vision till stationära Scaleo-datorn. Windows 7 känner direkt igen prylen och installerar automatiskt drivrutiner för integrerad mikrofon, högtalare och webbkamera. QuickCam-programmet laddar ner och installerar en programuppdatering på Windows 7. Jag ställer framgångsrikt in mikrofon, högtalare och kamera. Testsamtal på Skype bekräftar att alla enheter fungerar som de ska på Windows 7.

De integrerade enheterna - mikrofon, högtalare och webbkamera - funkar klanderfritt på bärbara Nemi-datorn på Windows Vista SP2. På Windows 7 fungerar endast den integrerade högtalaren och webbkameran perfekt. Däremot inte ljudinställningen på den integrerade mikrofonen. Det är en av de två komponenter i alarmraporten som inte har förunnats drivrutiner för migrationen till Windows 7 - ännu. Testsamtal på Skype bekräftar att alla integrerade enheter, utom mikrofonen, fungerar som de ska på MS Windows 7. Den fenomenala bärbara Dell-datorn XPS M1530 är helt enkelt för långt optimerad för Windows Vista SP2. En alternativ lösning är att starta upp Nemi-datorn på Windows Vista SP2. En bättre lösning är att installera Plantronics trådlöst bluetooth-uppkopplade öronsnäcka Voyager 510 på Windows 7 både på stationära Scaleo-datorn och på bärbara Vista-datorn Nemi. Öronsnäckan Voyager 510 låter sig dock inte paras med den integrerade bluetooth-enheten på bärbara Nemi-datorn. Plantronics externa usb-pluggade bluetooth-sändaren låter sig dock villigt installeras på Windows 7 både på stationära Scaleo-datorn och på bärbara Vista-datorn Nemi. Testsamtal på Skype bekräftar att Voyager 510 öronsnäckans högtalare och mikrofon på fungerar som de ska på MS Windows 7.

Uppdatering:

Den externa usb-pluggade bluetooth-sändaren för öronsnäckan Voyager 510 låter sig villigt installeras på Windows XP SP3. Testsamtal på Skype bekräftar att öronsnäckans högtalare och mikrofon på Voyager 510 fungerar som de ska på bärbara xp-datorn Amilo. Lotshustruns bärbara xp-dator Amilo är färdigt försedd för Skype-kontakter med den externa videokameran Logitech QuickCam Ultra Vision.

Jag kompletterar framgångsrikt Windows 7-miljöerna på både stationära Scaleo-datorn och på bärbara Vista-datorn Nemi med musiktjänsten Spotify (0.3.22). Nu kan jag avnjuta min dagliga Abba-dos oberoende av operativsystem.

Uppdatering:

Trådlös 3g-uppkoppling på webben är en besynnerligt konsument-fientlig excersis. Installation av 3g-modem och trådlöst 3g-bredband på Windows 7 kan tyckas vara en enkel match, också för absoluta it-noviser. Installationen förlöper till synes utan problem. Uppkopplingen på 3g-bredband lyckas bara inte. Programmet ska köras i kompabilitetsläge för Windows Vista SP2 på Windows 7. Och inte bara det. För att (via Windows Update) få de färskaste drivrutinerna installerade i samma veva ska man vara färdigt uppkopplad på webben, trådbundet via Lan eller trådlöst via Wlan.

Mobilt 3g-bredband på Ubuntu

Linux-revolutionen kom av sig.

Linux-operativsystemet Ubuntu har nästan helt överskuggats av mina forskningar i Apples operativsystem Mac OS X. Under ett halvårs tid tycker jag mig enbart ha kollat månatliga säkerhetsuppdateringar i Ubuntu. I oktober 2009 besluter jag mig för att prova Saunalahtis trådlösa 3g-bredband på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Jag bläddrar bakåt i gamla inlägg med Ubuntu-taggar och hittar till min överraskning en en hel del ämnen som tangerar Linux-operativsystemet Ubuntu. Omedelbart efter det jag i maj 2009 tar bruk Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator så lyckas jag installera musiktjänsten Spotify (0.3.21) på Wine i Ubuntu. I juni 2009 forskar jag om barriärer mellan olika filsystem visavi NTFS. Till fördel för Windows.

I början av juli 2009 jämför jag mitt favorita Linux-program OGMRip (0.12.3) med dvd-omkodaren Handbrake (0.9.3) i Mac OS X. Till fördel för Mac OS X. I slutet av juli 2009 gör jag en snabb jämförelse mellan Linux-programmet K9Copy (2.3.0) och Windows-programmet DVD Shrink (3.2.0.15) i avseende på spegelkopiering i .iso-format av dvd-filmer. Till fördel för Windows. Augusti 2009 går utan närmare kopplingar till Linux Ubuntu.

I september 2009 väcks min nyfikenhet för trådlöst 3-bredband på Ubuntu. Oktober 2009 börjar dock med laboreringar i redigering av Flash Video i RichFLV (4.2) på plattformsoberoende Adobe AIR. Men snart blir det dags för installation av Saunalahtis trådlösa 3g-bredband på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Jag pluggar in usb-modemstickan Huawei E160e med Saunalahtis sim-kort - med pin-koden inaktiverad. Inaktiveringen av pin-koden görs enklast med hjälp av en mobiltelefon. Till min överraskning startar 'guiden för mobilt bredband' automatiskt. Ett plakat med 3g-operatörer i 'Finland' slås upp på bildskärmen, jag prickar för 'Saunalahti'. Jag ger profilen namnet 'E160e'. Ibruktagandet funkar direkt utan att jag behöver ladda någon extra mjukvara på webben. Installationsprogrammet känner till accesspunkten 'internet.saunalahti'. Jag vänsterklickar med musen på ikonen för nätkopplingar och startar upp 3g-bredbandet med att pricka i profilen 'E160e', den trådlösa wifi-uppkopplingen på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator inaktiveras automatiskt. Och aktiveras automatiskt när jag avslutar 3g-sessionen.

Jag pluggar in externa usb-modemet Huawei E220 med Saunalahtis sim-kort - med pin-koden inaktiverad. Huawei E220 funkar dock inte utan att en andra profil skapas. Jag högerklickar på ikonen för nätkopplingar och startar 'guiden för mobilt bredband' för hand. Ett plakat med 3g-operatörer i 'Finland' slås upp på bildskärmen, jag prickar för 'Saunalahti'. Jag ger den andra profilen namnet 'E220'. Ibruktagandet funkar direkt utan att jag behöver ladda någon extra mjukvara på webben. Installationsprogrammet känner till accesspunkten 'internet.saunalahti'. Jag vänsterklickar med musen på ikonen för nätkopplingar och startar upp 3g-bredbandet med att pricka i profilen 'E220'.

Även om Linux-revolutionen kom av sig i fråga om netbooks så visar den lyckade 3g-installationen att Linux-gemenskapen har förberett sig väl för kraven i den mobila netbook-miljön i Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04.

Uppdatering:

Ubuntu 8.10 har under oktober 2009 fått 38 säkerhetsuppdateringar, 1 omstart. Ubuntu 9.04 har under samma period fått 61 säkerhetsuppdateringar, 1 omstart.

Beatles klassiker i ny kostym

Skivbolagen skummar av grädden.

Det finns inget annat band med samma särställning som Beatles. Ingen grupp som lockat lika många lyssnare, genom flera generationer. Det är inte heller troligt att det någonsin kommer att finnas ett band som kan mäta sig med Beatles. Världen fungerar inte längre på samma sätt. Men musiken kommer att finnas kvar. Nu i uppfräschad kostym.

Beatles har hittills lyst med sin frånvaro i cyberrymden. Inga av Beatles låtar har funnits för laglig nedladdning. Beatles har haft problem med musikshoppen iTunes vad gäller nedladdning. Eller inte iTunes egentligen - utan skivbolaget EMI. Nu vill Beatles Paul MacCartney att de uppfräschade låtarna också ska finnas att ladda ner på iTunes Store. Så småningom.

Hela Beatles skivkatalog har släppts efter en restaurering som pågått i fyra år. Tretton klassiska album som förändrade världen har justerats, tvättats och rensats från defekter som fanns på de ursprungliga analoga mastertejperna. Och har man redan Beatles i cd-utgåvor så är de från en digitalisering som gjordes redan 1987. Ljudmässigt anses dessa vara ett fuskjobb och en smärre katastrof. Okänsligt genomfört och med bristande kunskap.

Jag tänker faktiskt inte stressa med att göra förbokning på Beatles cd-album på webbshoppen NetAnttila.com (2009 Digital Remaster Digipack). Priset bromsar ivern - 16,95 euro för enkelt cd-album och 24,95 euro för dubbla cd-album. Lotshustrun har sparat sina Beatles LP-album på vinyl. Skivsamlingen är från 60- och 70-talet. Stereoanläggningen och skivspelaren ligger kvar på hyllan. Orörda. Allt sedan 1988. Men turligen inte en enda Beatles cd-utgåva från 1987.

Jag tror jag lugnt väntar tills låtarna (2009 Digital Remaster Digipack) bjuds ut på iTunes Store. Att köpa enstaka ljudfiler på iTunes eller avlyssna låtar på Spotify är säkert inte alldeles aktuellt. Skivbolagen skummar först av grädden med Beatles nya digitala cd-utgåvor. Tills dess lyssnar jag exempelvis på Beatles låtar på Jango.com - en radiostation på webben. Eller bläddrar fram Beatles låtar i min svällande samling av musikvideon.

Vin, kvinnor, sång och Ubuntu

Spotify 0.3.14 som Wine-version.

Spotify.com är en laglig webbaserad musiktjänst som bygger på att musik strömmas, on-demand-streaming kallas det. Upphovsrätten ersätts med en fast månatlig avgift (10 euro). Jag lyssnar via ett kllientprogram som installeras på datorn. Spotify finns för operativsystemen Windows och Mac OS X och påminner lite om Apples iTunes.

Jag måste givetvis vara uppkopplad (online) på bredband för att lyssna på musiken, eftersom den strömmas direkt från internet. Spotify.com ersätter ingalunda mitt nuvarande musikbibliotek som finns på hårddisken. Men musiktjänsten blir väl ett komplement som jag har tillgång till när jag sitter borta och surfar. Eller var än jag befinner mig med internetuppkoppling.

Stationära macxp-datorn Alice (Windows XP SP3) har numera programklienten för Spotify installerad i Windows-version. Och stationära macos-datorn Alice (Mac OS X 10.5) har i sin tur programklienten för Spotify installerad i Mac-version. Klientprogrammet finns inte som direkt Unix-version för datorer med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid. Men jag kan installera Spotify som Windows-versionen på Ubuntu 8.10 via Wine. Men före det måste jag aktivera WineHQ-programkällan och installera programstartaren Wine.

Jag börjar med att öppna webbsidan med nyckeln för programkällans autentisering. Innehållet (Scott Ritchie.gpg) sparar jag i min 'Hemmapp'. För att aktivera nyckeln går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Där går jag till fliken 'Autentisering' och klickar på 'Importera nyckelfil' (Scott Ritchie.gpg).

För att aktivera WineHQ går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Därefter går jag till fliken 'Tredjepartsprogramvara' och klickar på 'Lägg till'. I rutan som dyker upp skriver jag in frasen: deb http://wine.budgetdedicated.com/apt intrepid main #WineHQ - Ubuntu 8.10 "Intrepid Ibex" - och klickar därefter på 'Lägg till källa', och därefter 'Stäng'. Innehållet i programvarukällor uppdateras ('Läs om').

För att installera programhanteraren Wine 1.1.20 startar jag 'Terminal' (under Program --> Tillbehör) och skriver in frasen: sudo aptitude install wine (Enter) - samt mitt lösenord (Enter). Installationen startar upp och ber snart om mitt fortsatta godkännande: 'Y' (Enter).
När det är klart klickar jag på länken för nedladdning av Windows-versionen på Spotify.com - 'Wine Windows programstartare' öppnar exe-filen och laddar ner installationsprogrammet. Programklienten Spotify 0.3.14 installeras nu automatiskt som Wine-version på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Amilo-datorns på hårdskiva-D. Jag startar upp 'Spotify' (under Program --> Wine --> Programs) och lyssnar till min dagliga Abba-ranson.

Uppdatering:

Vilken härlig revansch på mitt snöpliga Wine-sorti (nästan på dagen ett år sedan). Jag installerar av bara farten programklienten Spotify 0.3.14 som Wine-version på Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty på lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Laglig webbmusik via Spotify

Reklamfria dagspass för 99 cent.

Skivbolagen gjorde tidigare försök med prenumerationstjänst för musik. I stället för att ha låtarna på sin egen dator betalade man en summa i månaden för att få spela upp musiken från en central server. Idén floppade, men nu gör svenska Spotify ett nytt försök. Genom att betala månadsavgift får man lagligt lyssna på hur mycket musik man vill via datorn.

Jag som inte vill betala kan i stället använda gratisversionen som spelar upp reklam likt en kommersiell radiostation.

Spotify är en musiktjänst som bygger på att musik strömmas, on-demand-streaming kallas det. Jag lyssnar via ett program som installeras på datorn. Programmet finns för Windows och OS X och påminner iTunes. Jag måste givetvis vara uppkopplad för att lyssna på musik, eftersom den strömmas direkt från internet.

För att använda Spotify måste man normalt köpa ett premiumkonto. Det kostar 9,99 euro per månad. När man köper premiumkonto blir man prenumerant på Spotify och 9,99 euro i månaden dras automatiskt från ens kreditkort. Man kan naturligtvis avbryta transaktionen om man vill. När man väl har ett konto kan man sluta betala och använda sig av en reklamfinansierad gratisversionen. För mig som har ett Spotify-konto finns det även reklamfria dagspass att köpa för 99 cent per dygn.

Jag imponeras av enkelheten med Spotify. Det börjar med installationen och första intrycket jag får. Hela installationen och konfigurationen är enkel, rättfram och går snabbt - precis som det bör vara. Har man installerat och konfigurerat andra musiktjänster vet man att det inte alltid så. Spotify är så löjligt enkelt att jag bara kan höja på ögonbrynen och acceptera det. Jag kör gratisversionen, så jag får leva med en liten reklam då och då, men det är definitivt inte i närheten av vad som gäller i reklamradion.

Spotify kommer inte att ersätta mitt nuvarande musikbibliotek som finns på hårddisken. Men den blir väl ett komplement som jag har tillgång till när jag sitter borta och surfar eller var än jag befinner mig med internetuppkoppling. Jag lyssnar på musik på vägen med min portabla mp3-spelare iPod nano. Men, när jag väl är hemma fungerar min dator som musikmaskin. Och, eftersom jag mest har samma låtar i mitt iTunes-bibliotek som i Spotify faller det naturliga valet på mina musikfiler på hårddisken.

Det finns (ännu) inga bekväma verktyg att ladda ner musiken på Spotify på hårdskivan. Om det mot förmodan behövs får jag orsak att prova på hur en laglös inbandning med Audacity lyckas. Jag har mest samma låtar i mitt iTunes-bibliotek som jag har på köpta cd-skivor - Abba, Enya, Mariza med flera. Jag kan med gott samvete öva Audacity-inbandning från Spotify med att piratkopiera dessa musikstycken.