Ingen Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex

Ögonkoll på Ubuntu-kunskapare.

Jag uppdaterade Dual Boot-versionen av Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 till Ubuntu 8.04 LTS Hardy Heron i stationära XP-datorn Scaleo för ett halvår sedan - 25.4.2008. LTS innebär att det kommer att erbjudas 5 år av support på denna releasen.

Jag väntar på Digitas fungerande javabaserade Mapplet-karttjänst i Firefox 3.0 på Ubuntu 8.04 LTS.

Dual Boot-versionen av Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon i lotshustruns bärbara XP-dator Amilo uppdaterades med 144 nya säkerhetsuppdateringar under maj-oktober 2008. Det blir sammanlagt 618 nya säkerhetsuppdateringar för denna releasen. Men det har ingen betydelse - Ubuntu 7.10 ska ändå avinstalleras. Digitas karttjänst fungerar på Firefox 2.0 i Ubuntu 7.10.

I LTS releasen var det dubbelt upp! Dual Boot-versionen av Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 Hardy Heron i stationära XP-datorn Scaleo uppdaterades med hela 1192 nya säkerhetsuppdateringar under maj-oktober 2008.

Det var mycket strul med att rätta till alla buggarna i Ubuntu 8.04 till en början och ska jag vara riktigt ärlig så blev det för mycket strul ett tag. Det duger faktiskt inte om operativsystemet ska vara en fullgod ersättning för Windows bland vanliga datoranvändare. Nu har dock buggarna rättats till och operativsystemet flyter på som smort. Men Linux kräver faktiskt till vardags anvancerade datakunskaper för att användas och administreras.

Någon brinnande akut orsak att uppdatera till Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex finns inte. Överlag lär Ubuntu 8.10 vara inriktat på mobilitet och Linux-operativsystemet är kanske i första hand inriktat på bärbara datorer, vilket väl inte känns så förvånande. Det finns dock en hel del nyheter som även kan tilltala oss som använder Ubuntu på stationära dator. Jag kommer att ha ögonkoll på ett par konsumentvänliga Ubuntu-kunskapares slutsatser:
med ena ögat på Bossieman - och det andra på Min It-kunskap.

Uppdatering:

Sammanlagt 27 nya säkerhetsuppdateringar och 2 nystarter i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon inom oktober månaden.

Sammanlagt 145 nya säkerhetsuppdateringar och 3 nystarter i Ubuntu 8.04 Hardy Heron inom oktober månaden.

Sammanlagt 144 nya säkerhetsuppdateringar och 5 nystarter i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon under maj-oktober 2008.

Sammanlagt 1192 nya säkerhetsuppdateringar och 13 nystarter i Ubuntu 8.04 Hardy Heron under maj-oktober 2008.

Omställning av digitala klockor

Nu är bildatorn samarbetsvillig.

Omställning av digital klocka kan vara riktigt knoppigt när det vill sig. Bords- och väggklockor med analog urtavla har ett behändigt kugghjul för omställning av klockan. Lätt som en plätt. Bara jag kommer på hur jag ska lossa skyddsskalet.

Jag behöver inte ladda hem något speciellt program för för att hålla koll på klockan i datorn.

Windows synkroniserar automatiskt datorns klocka med jämna mellanrum mot en tidsserver på internet. Omställningen till normaltid går automatiskt.

Omställningen till normaltid är automatisk också i apparaterna i hemmets nöjescentrum. Apparaterna synkroniserar klockorna på det digitala tv-nätet.

Omställningen till normaltid är automatisk också i klockan i grannens bil. Klockan synkroniserar sig på Yle:s radiokanaler. Bilradion ska förstås vara påkopplad för att synkroniseringen ska lyckas. Grannens bilklocka kan inte ställas om manuellt. Men det kan klockan i 8-åriga Berlingo, som jag kör omkring i till vardags.

Processen för omställning av bilklocka i Berlingo är minimalistisk. Men inte särskilt användarvänlig. Processen styrs av två knoppar, den vänstra styr normalt trippmätaren, den högra styr vid behov panelljuset. För att ställa om klockan ska båda knopparna hållas intryckta i elva sekunder. Då timtalet blinkar bläddrar jag framåt med panelljusknoppen. Då jag är nöjd trycker jag in trippmätarknoppen (OK). När sedan minuterna blinkar bläddrar jag igen framåt med panelljusknoppen. Och då jag är nöjd trycker jag in trippmätarknoppen (OK). Lätt som en plätt.

Till saken hör att blädderfunktionen med panelljusknoppen bara lyckas framåt. Och någon repeat-funktion står heller inte till buds. Omställning till sommartid är lätt. Omställning av timmar till normaltid tarvar 23 separata tryckningar. Om minuterna släpar i klockan är korrigeringen lätt. Om klockan däremot går förut så tarvar minutkorrigeringen 58-59 separata tryckningar. Håligheten i fingertoppen brukar hålla sig högst två dygn.

Den minimalistiska processen kräver dock ett alldeles speciellt förspel. För jag överhuvudtaget kan börja ställa om klockan med knopparna måste jag förbereda bildatorn i Berlingo på mina avsikter. Det går till så, att jag slår på strömmen och startar motorn. Sedan släcker jag motorn och slår av strömmen. Och så slår jag på strömmen igen utan att starta motorn. Nu är bildatorn samarbetsvillig.

Den ultimata dvd-/vhs-combospelaren är i sig inte så värst knoppig att ställa om till normaltid. Den har däremot ett personligt problem med strömavbrott. Strömavbrott i Esbo glesbygden är inte alls ovanliga. Combospelaren nollställer klockan och i/o-kanalen varje gång. Inställning av klocka och kanal går därför med inövad rutin.

Jag hinner tyvärr till nästa gång glömma förspelet för omställning av bilklocka i Berlingo. Det kan gott gå en timme innan jag kommer på kombinationen i förspelet. Men efter det är det lätt som en plätt. Om än ganska omständligt.

Fixa misslyckad avinstallation

Tron fick sig en ordentlig knäck.

En främmande dator är full av överraskningar. Ibland ganska otrevliga dessutom. Entreprenören, guddotterns pappa, kommer dragande med sin bärbara Vista-dator Vaio. Han vill ha en specifikation och en faktura utskriven på papper.

Jag lånar honom en virusskannad usb-minnessticka till mellanlagring av pdf-filer.

Specifikationen är färdigt pdf-fil men fakturen är wps-fil (MS Works). Pappan har inget konverteringprogram på datorn. Jag laddar ner och installerar gratis pdf-skrivaren Pdf995 och konverterar fakturan till pdf-fil. Och så är det bara att köra en virusskanning på filerna innan jag flyttar över usb-minnesstickan till hemdatorn. Men - det finns inget antivirusprogram på pappans Vaio-dator.

En snabbkoll i 'Kontrollpanelen' -> 'Säkerhetscentrum' visar att Norton Internet Security är aktiverad på alla nivåer - antivirus och brandvägg med mera. Dessutom är Windows Firewall och Windows Defender aktiverade. En titt i 'Kontrollpanelen' -> 'Lägg till eller ta bort program' bekräftar att programsviten Norton360 faktiskt är installerad på Vaio-datorn.

Pappan avslöjar nu att han fått hjälp av ett it-proffs för att avinstallera 6-veckors testversionen av Norton360 och i stället installera en hyrversion av F-Secure Internet Security 2008. Något gick snett vid avinstallationen. F-Secure fann rester av Norton, misslyckades med att avinstallera dem och vägrade följaktligen låta sig installeras. Ok, jag försöker avinstallera Norton på nytt. Det lyckas inte, eftersom inga installationsfiler finns kvar på datorn. Så det går faktiskt inte att avinstallera.

Vaio-datorn har levt helt utan virusskjöld flera månader. Jag installerar beta-versionen av Windows Live OneCare Safety Scan for Windows Vista och kör en komplett virusskanning. OneCare kör därutöver ett putsprogram för att frigöra utrymme på hårdskivan och för att tömma windows-registren på allt onödigt. Servicekörningen avslutas med en grundlig defragmentering av hårdskivan. Nattkörningens resultat innehåller dock inga virusvarningar. Micrsosofts månatliga körning med Malicious Software Removal Tool har skött sitt jobb.

It-säkerhetsgurun Per Hellström har kollat in Norton Internet Security 2009. Pappan köper en installations-cd med Norton (59 euro) och jag påbörjar installationen. Det lyckas dock inte. Norton 2009 finner rester av Norton360, misslyckas med att avinstallera dem och vägrar följaktligen låta sig installeras.

Jag laddar ner och installerar gratisprogrammet Revo Uninstaller. Programmet är känt för att kunna fixa strulande avinstalleringar genom att rensa bort registernycklar och gamla filer. Revo hittar både Norton360 och Norton Internet Security 2007. Jag låter Revo Uninstaller avinstallera båda och godkänner kallt alla raderingsförslag av filer och registernycklar. Bägge programmen försvinner från programlistan.

Jag gör ett nytt försök med Norton Internet Security 2009. Norton hittar fortfarande rester men lyckas nu avinstallera allt. Installationen lyckas. Jag uppdaterar program och virusdefinitioner och kör en komplett virusskanning. Körningens resultat innehåller dock inga virusvarningar. Jag skannar pdf-filerna på usb-minnesstickan, utan virusvarningar. Pappan har efter en stund pappersversionerna av specifikation och faktura i handen.

Installationen av Norton Internet Security 2009 inaktiverar automatiskt Windows Firewall och Windows Defender. Så får det bli. Min tro att samma program (Norton) i alla situationer klarar av att avinstallera tidigare rester av samma program i äldre version (Norton) får sig däremot en ordentlig knäck.

Ett liv utan Orb MyCasting

Såja - nu är jag ute och flyger.

Min bärbara Vista-dator Nemi har förvandlats till en gigantisk medieserver. Dagens stora hårddiskar gör att det inte är något problem att få plats med tusentals digitalbilder, musikstycken och videofilmer på en och samma dator.

Saken är att det bara är hemma jag har tillgång till medieserverns hela utbud. På sommarstugan eller på resande fot går det inte att komma åt någonting - globalt online. Jag måste ty mig till en förpreparerad bärbar mediedator - lokalt offline.

Den digitala tv-signalen når inte sommarstugan utan en präktig tv-antenn - eller parabol. Glesbygdens trådlösa 3g-bredband klarar inte av webb-tv.

Orb MyCasting är programmet som löser det här problemet. Vad Orb gör är helt enkelt att låta mig komma åt min mediedator på distans. Med det smarta gratisprogrammet Orb når jag mina bilder, låtar och filmer, oavsett var jag är. Från vilken internetuppkopplad dator som helst i hela världen. Det enda jag behöver är en vanlig webbläsare.

Fast - foton kan jag förstås lätt dela på webben. Musik- och videofiler passar bättre för Orb MyCasting. Och Orb kan inte bara användas för att på distans komma åt filer som ligger på mediedatorns hårddisk. En ännu roligare funktion är att dela med sig av tv-program - live online. Mediedatorn har ett 'tv-kort' som Orb kan styra. På så sätt kan jag sitta på sommarstugan och titta på webben på alla de kanaler som jag har på tv:n hemma. När jag går hemifrån ser jag bara till att mediedatorn är påslagen och uppkopplad på internet.

Såja - nu är jag ute och flyger igen. Tekniskt sett fungerar Orb nog också i min miljö - men - i praktiken har jag inte tillräckligt snabb och stabil internetuppkoppling. Hemmavillan har ett adsl-bredband med 2mbps på inkommande och 512kbps på utgående. Sommarstugan har glesbygdens anspråkslösa 53kbps på trådlöst 3g-nät.

Internetoperatören Elisa ställer sig dessutom ytterst fientligt till server-verksamhet i sitt bredband. Och så är det förstås värt att tänka på säkerheten. Genom att installera Orb sätter jag brandväggen ur spel och gör mediedatorn öppen för intrång. Datorn är visserligen skyddad av inloggning med användarnamn och lösenord. Men det är en ganska dålig säkerhet. Jag tror jag klarar mig bäst utan Orb MyCasting.

Virtuell skrivbordshanterare

Överblick på alla fyra skrivbord.

Jag brukar sällan sitta vid datorn och göra bara en sak. Oftast när jag till exempel sitter och bloggar är det inte ovanligt att jag samtidigt kollar webbsajter med länktips, redigerar bilder med PaintShop Pro och skriver koncept till blogginlägg på Anteckningsblocket - eller allmänt googlar och surfar - eller läser och skriver e-post.

Vanligtvis jobbar jag enkelt och simpelt med separata fönster.

Nu funderar jag på att börja jobba effektivare och hålla olika sysslor separata på virtuella skrivbord. Jag kan i princip få tillgång till flera skrivbord samtidigt i Windows och i varje kan jag öppna de applikationer jag vill.

Via Linux Ubuntu är jag bekant med virtuella skrivbord. Som Windows användare är jag däremot inte bekant med fenomenet eftersom Microsoft inte brukar inkludera virtuella skrivbord som standard i sina operativsystem. Det finns i all fall en bra virtuell skrivbordshanterare för Windows XP som ger upp till fyra skrivbord - Deskman Virtual Desktop Manager i Microsoft PowerToys.

Programmet är inte så stort (550KB), är lätt att installera och att komma igång med. En trevlig sak är att det inte slukar mycket minne. Vill jag jobba effektivare och öka min skrivbordsyta kan denna virtuella skrivbordshanterare vara nåt för mig.

Jag hämtar programmet från Microsoft PowerToys och installerar det på stationära XP-datorn Scaleo. Skrivbordshanteraren får jag synlig med att högerklicka på verktygsfältet, välja 'Verktygsfält' och bocka för 'Desktop Manager'.

Användningen är intuitiv. Varje siffra (1, 2, 3, 4) representerar ett skrivbord. Jag öppnar ett skrivbord för Blogger, Utforskaren och Anteckningsblocket. Och ett annat för bildredigering med PaintShop - med Google inställt på bildsök. Ett tredje skrivbord öppnas för surfing - med Google inställt på webbsök. Det fjärde skrivbordet får stå för underhållning - med musik eller film. Klickar jag på den gröna Preview-knappen visas en överblick på alla fyra skrivbord och jag kan klicka på det som jag vill aktivera. Mycket praktiskt.

Städassistens efter fotofest

Samma nyckelord i flera filer.

Efter varje större fest med digitalkameran tömmer jag gärna kamerans digitalminne med att föra över bilderna till datorn.
Visserligen slipper jag själv namnge varje bild när jag tagit den men det är inte särskilt enkelt att hitta bestämda bilder med kryptiska namn:
'P014001.jpg' eller 'IMG001.jpg'.

För att råda bot på detta skapar jag separata mappar på hårddisken för varje gång jag för över bildfiler från kameran.

Då får jag en någorlunda god ordning eftersom bilderna är i kronologisk ordning. Det gör det naturligtvis enkelt att hitta bilder som är tagna vid samma tillfälle men det blir svårt att använda den inbyggda sökfunktionen i Windows Vista och XP för att hitta bilder på ett visst motiv eller bilder där vissa personer är samlade.

För att göra det enklare att hitta bilder med sökfunktionen lägger jag in ett eller flera nyckelord i bilderna - eller rättare sagt i bildfilens namn. Det låter väl bra? Men hur kul är det egentligen att sitta och högerklicka för varje fil för att byta ut filnamn? Lyckligtvist finns det ett inbyggt sätt, både i Windows Vista (SP1) och Windows XP (SP3). Jag får samma nyckelord på flera bildfiler samtidigt vilket definitivt sparar en hel del tid.

För att lägga till ett eller flera nyckelord i ett filnamn, markerar jag först alla filer som berörs av namnbytet - högerklickar och väljer 'Byt filnamn' (Nimeä uudelleen - Rename File). Markören flyttar sig till seriens första bild och jag skriver in två nyckelord och ett startnummer - till exempel 'Paris_2008 (1).jpg' - med start- och ordningsnumret inom parentes. Mycket praktiskt.

Det går förstås lika bra att göra namnbytet som Batchredigering i Googles gratis fotoassistent Picasa -till exempel 'Paris_2008-1.jpg' - med start- och ordningsnumret efter bindestreck. Jag kan också välja 'Byt filnamn' (Nimeä uudelleen - Rename File) i Windows Fotogalleri i Vista eller i Windows Live Photo Gallery i XP - till exempel 'Paris_2008.jpg' - utan start- och ordningsnummer. Den markerade seriens påföljande filnamn förses automatiskt med löpande ordningsnummer inom parentes. Men inte seriens första bild - alltså.

Uppdatering:

I äldre versioner av Windows kan man med fördel utnyttja till exempel gratisprogrammet File Renamer Basic för byte av namn på flera bildfiler samtidigt.

Sakkunskap i uppslagsverk

Lätt att själv skriva in en artikel.

Oavsett vad jag undrar över är internet en fantastisk källa för information.
I dag struntar jag, som många andra människor, i att köpa upplagsböcker. Jag använder istället sökmotorer som Google för att få koll på mina funderingar. Problemet med Google är att jag ofta får för många träffar och då är det svårt att snabbt hitta rätt.

Träffar på gratis uppslagssajten Wikipedia kommer lyckligtvis högt upp på träfflistans första sida och det gör sökningarna mycket lättare.

På ytan ser det öppna uppslagverket Wikipedia ut som vilket uppslagsverk som helst. Jag skriver in ett sökord, till exempel 'Bourgeois bohemian' (Bobo), och får då läsa en beskrivande text (på engelska) om fenomenet. Nätupplagorna av de kommersiella uppslagsverken, exempelvis Encyclopedia Britannica, fungerar på precis samma sätt.

Under ytan är skillnaden stor. Vanliga uppslagsverk skrivs av experter. De får naturligtvis betalt för att skriva och därför kostar webbtjänsten pengar. Wikipedia däremot är ett amatörprojekt där användarna själva skriver alla texter. Svenska är ett stort språk på Wikipedia. Större än både spanska och ryska. Men jag är naturligtvis inte låst till de svenskspråkiga artiklarna. Det är lätt att byta till de engelskspråkiga artiklarna.

Man skulle tycka att ett uppslagsverk, där vilken som helst surfare fritt kan skriva inlägg och ändringar, skulle resultera i en enda soppa av kontroversiella fakta. Men så har tydligen inte skett i fråga om det öppna uppslagverket Wikipedia. Uppslagsverket har snart över åtta år på nacken och inga egentliga hinder har hittills ställts för vilda tillskapelser eller vrånga uppdateringar av fakta. De engelskspråkiga vetenskapliga artiklarna i Wikipedia är i stort sett lika tillförlitliga som motsvarande artiklar i uppslagsverkens flaggskepp - Encyclopedia Britannica.

Hur man än gör är grundtanken i Wikipedia att det ska vara lätt både att söka efter en text - och att själv skriva in ett nytt inlägg. Om jag vill skriva eller komplettera en artikel klickar jag bara på menyvalet 'redigera'. Wikipedia har många och aktiva användare och en felaktig uppgift rättas snabbt till. Jag tror bestämt jag ska prova på saken.

Fenomenalt Desktop Search

Zune kombinerar svart & orange.

Jag använder ganska sällan sökfunktionen i Windows XP. Det beror inte på att den är förskräckligt seg och det tar evigheter att göra en sökning för att hitta vissa filer. Jag bara har inget akut behov av ständiga sökningar av mina filer.

Med Windows Search 4.0 får jag ändå en mycket bättre sökmotor. Programmet hittar det jag letar efter väldigt snabbt genom att indexera mina filer i en databas.

Det trevliga är att själva indexeringen också går mycket snabbt. Jag kommer inte behöva att vänta i evigheter innan det är möjligt att göra kvicka filsökningar.

I Windows Search 4.0 för Windows XP sker sökningen dessutom intuitivt i realtid. Det är inte säkert att jag ens behöver skriva in hela sökargumentet innan resultatet hittas. Sökfältet är dock trist placerat i aktivitetsfältet nederst på skrivbordet.

En nyhet i Windows Vista är det inbyggda sökfältet i Start-menyn (Instant Search). Sökfältet aktiveras automatiskt när jag öppnar Start-menyn. Det gör det enkelt att hitta dokument och program på hårddisken. Sökningen sker givetvis intuitivt i realtid.

Den stora nyheten i Windows Search 4.0 för Windows Vista (och XP) är att sökningar går upp till 30% snabbare och att indexering och sökning nu är möjligt mellan lokala datorer i nätverk. Windows Search 4.0 är rekommenderad uppdatering för Windows Vista men valfri för Windows XP.

Jag ville fräscha upp den trista XP-menyn med en mer Vista-liknande Start-meny, med inbyggt sökfält. Med betaversionen av gratisprogrammet ViStart. Men även om resultatet såg snyggt ut så kändes det inte bra. Integrationen med Windows XP saknades. Sökfunktionen i ViStart gör en separat, överlopps indexering av mina filer. Mycket opraktiskt.

Men Windows XP går att snygga upp, genom nya skal (tema). Jag installerar Microsofts gratis Royale Zune-tema som har inspirerats av deras musikspelare Zune. Det är ett tema som kombinerar färgerna svart och orange, vilket är ett vågat men ändå lyckat grepp.

Ambulerande Media Center

En långfilm laddas på 2 minuter.

Open Source-programvaran VLC Media Player är ett trollspö till brobyggare. Otaliga videoformat skapar nämligen reella problem. Poängen med filmuppspelaren VLC Media Player är att man kan spela upp alla olika videoformat. När VLC är installerat är krånglet slut. Och som extra bonus har VLC min favoritfunktion - ljudlös snabbspolning av insprängda reklaminslag.

Fenomenala multimediaspelaren Sony RDR HXD870B är kopplad till tv-apparaten i hemmets huvudsakliga nöjescentrum.

Sparvärda tv-filmer och -serieavsnitt lagras inte länge på Sony speldosans hårdskiva. Inbandningar bränns på dvd-skiva till arkiv- och säkerhetskopior. I flesta fall konverteras och kopieras (rippas) materialet från dvd-format till elektroniska kopior - arkiv- och säkerhetskopior på Maxtor NAS och Maxtor OneTouch.

Jag har hittill rippat sparvärda avsnitt av tv-serier från dvd-skiva till mpg-format (mpeg-2). Med hjälp av importfunktionen i betalprogrammet Nero Vision. På mindre än en kvart. Och jag besparar mig besväret att redigera videosnuttarna. Om jag putsar upp någon videosnutt så gör jag det färdigt, före dvd-bränningen, på Sony speldosans hårdskiva.

Numera rippar jag sparvärda avsnitt av tv-serier från färdigt redigerad dvd-skiva till mp4-format (mpeg-4). Med hjälp av konverteringsfunktionen i betalprogrammet Nero Recode. På mindre än en kvart. Sparvärda långfilmer rippas från färdigt redigerad dvd-skiva till speglat iso-format. Med hjälp av konverteringsfunktionen i gratisprogrammet DVD Shrink. På mindre än en timme. Sporadiska inbandningar i Windows Media Center sparar sig i Microsoft-format (dvr-ms).

Jag har aktiverat skriv-cachen till usb-kopplade Maxtor OneTouch. Kopieringen av ett timmes tv-avsnitt från datorns hårdskiva går på mindre än 2 minuter. Kopieringen av samma tv-avnitt till nätkopplade Maxtor NAS tar nästan 20 minuter.

Poängen med filmuppspelaren VLC Media Player är att jag kan spela upp alla dessa olika videoformat. Och då jag har dem lagrade på en externa näthårddisk så kan jag alternativt spela upp filmerna på vilkendera nätkopplade xp-datorn som helst. VLC klarar med bravur mpg-, mp4- och iso-format, ävensom Microsoft-format (dvr-ms). Både i Windows vista och xp. Mycket praktiskt.

Bärbara vista-datorn Nemi är kompletterande Media Center - och numera också ambulerande Media Center. Då jag som gäst vill visa upp en film på (eller via) nöjesdatorn Nemi laddar jag datorns interna hårdskiva med ett urval filmer. Före avfärden. Från den usb-kopplade externa hårdskivan Maxtor OneTouch. En långfilm låter sig laddas på 2 minuter, ett tv-avsnitt på 1 minut. Och då störs inte filmuppvisningen av den väsnande dvd-spelaren i Nemi.

Backup & synkronisering

Vardagliga, personliga datafiler.

Jag använder numera Microsofts gratis synkroniseringsprogram SyncToy. Synctoy används för att synkronisera, skuggkopiera datafiler mellan olika mappar - på min lokala dator eller en annan lokal dator - eller en annan dator i nätverket. Via en näthårddisk eller en portabel usb-minnesenhet.

Synkrona mappar är bra då jag använder flera datorer och vill ha kopior av samma datafiler.

Eller synkrona säkerhetskopior av mina datafiler. Säkerhetskopior på en portabel usb-minnessticka syns bra både i Windows XP och Vista. Och via SyncToy får jag synkrona skuggkopior från usb-minnet på andra datorer.

Min stationära xp-dator Scaleo har ingen inbyggd säkerhetskopieringsfunktion (backup). Inte heller lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. Men det har den bärbara vista-datorn Nemi. Windows Vista bjuder på automatisk säkerhetskopiering. Med en automatisk återställningsfunktion. Av datafiler således.

Då är det alltså inte fråga om Windows Systemåterställning, som är en helt annan sak. Datafiler berörs nämligen inte i den funktionen. Det är heller inte fråga om att ta en fullständig spegelkopia av datorns hela hårddisk. Och att sedan använda spegelkopian till att återställa innehållet på hårddisken.

Med backup menar jag säkerhetskopiering av vardagliga, frekventa och personliga datafiler. Som inte går att återställa om det unika originalet förstörs. Som film- och videofiler. Eller musik- och audiofiler. Eller foto- och bildfiler. Eller adress- och dokumentfiler. Eller e-postmeddelanden. Eller bokmärkta Favoriter.

Allt detta går behändigt att säkerhetskopiera, och vid behov återställa - automatiskt - i Windows Vista. Bärbara vista-datorn Nemi har en speciell 10GB säkerhetspartition på hårdskivan för ändamålet. Jag låter dock inte resurskrävande film- och videofiler kopiera sig automatiskt. Det gör jag hellre för hand på den gemensamma nätresursen Maxtor NAS. Med säkerhetskopior på portabla, usb-kopplade Maxtor OneTouch.

Musik- och audio-filer samt foto- och bildfiler är numera koncentrerade till hemmets nöjesdator och får gärna säkerhetskopieras automatiskt. E-posten är globalt online-arkiverad på Gmail. Jag behöver egentligen inte lokala kopior av e-posten på hårdskiva. Men nog av kontaktuppgifterna i adressboken. Bokmärkena är globalt online-arkiverad på Foxmarks. Med lokalt synkroniserade kopior i webbläsaren.

Gratisprogrammet SyncToy gör synkroniserade säkerhetskopior av de dokumentmappar som jag frekvent hanterar och gör ändringar i. Och som jag vill återanvända i andra datorer. Eller tillsammans med portabla programvaror.

Säkerhetskopiering, med möjlighet till återställning, är faktiskt ett nödvändigt ont. Därför är det bra att funktionerna nu finns som automatiska i Windows Vista. Det räcker bra till för de flesta.

Fildelning behöver inte vara så invecklat och mångfacetterat som i mitt fall. Men jag behärskar det - med en rejäl nypa disciplin och systematik.

Uppdatering:

I mitt fall kan automatisk säkerhetskopiering i Windows Vista alternativt köras också på usb-kopplade minnesenheter, som exempelvis 8GB Kingston Flash Drive, eller 750GB Maxtor OneTouch.