VHS-videofilmens saga är all

ISO-kopior i Maxtor OneTouch.

Det har faktiskt gått ett helt år sedan jag sist tyckte att det var fiffigt att kopiera putsade tv-filmer på VHS-videokasett. Lättjan har gjort sitt. Flit och möda är inte riktigt min grej. För att vara ärlig så är inte combon LG RC7000 (vhs/dvd) i något flitigt bruk. Och de få gånger avsikten har funnits har jag ställts inför en, under elavbrott, nollställd combospelare.

Mycket förtretligt. Inbandningar av tv-filmer måste dessutom göras i 4:3-format i combospelaren på grund av den gamla 23" tv-burkens 4:3-begränsning. Fördelen är å andra sidan att undertexter låter sig bandas in via Sony-digiboxen.

Windows Media Center på bärbara Vista-datorn Nemi erbjuder ett konkurrenskraftigt vidbilds-alternativ. Inbandningen av tv-filmer är oerhört enkelt och bekvämt i Windows Media Center. Den externa 750GB hårdskivan i Maxtor OneTouch erbjuder därutöver ett nästan obegränsat lagringsutrymme för inbandade videofilmer. Tanken på att hålla mödokrävande filmkopior på dvd-skivor eller vhs-kasetter tilltalar inte lättjefulla. Det är enklare att köra en extra säkerhetskopia på den externa 320GB näthårdskivan Maxtor Shared Storage. En nackdel finns dock med inbandningar i Windows Media Center. Jag kan inte banda in undertexter. Det är en begränsning som beror på att jag använder en portabel Anysee-digibox som tv-kort i inbandningarna. Därför har det faktiskt blivit av att banda in någon enstaka tv-film också på combospelaren.

Combospelaren LG RC7000 har dock pensionerats från och med december 2008. Och VHS-videofilmens saga är därmed all. Och inbandningar direkt på dvd-skiva är också på fallrepet. Detta beror på den fenomenala hdd/dvd-speldosan Sony RDR HXD995B. Inbandningsbehovet i Windows Media Center är följaktligen numera också obefintligt. Bärbara XP-datorn Nemi är dock i flitigt bruk. Inbandade tv-filmer konverteras från Sony speldosans dvd-format till kopior i iso-format på externa hårdskivan i Maxtor OneTouch. Mycket praktiskt. Mitt lagerbehov av fysiska dvd-skivor är därmed riktigt drägligt. Och behovet av fysiska vhs-kasetter är rentav negativt.

Omställning av digitala klockor

Nu är bildatorn samarbetsvillig.

Omställning av digital klocka kan vara riktigt knoppigt när det vill sig. Bords- och väggklockor med analog urtavla har ett behändigt kugghjul för omställning av klockan. Lätt som en plätt. Bara jag kommer på hur jag ska lossa skyddsskalet.

Jag behöver inte ladda hem något speciellt program för för att hålla koll på klockan i datorn.

Windows synkroniserar automatiskt datorns klocka med jämna mellanrum mot en tidsserver på internet. Omställningen till normaltid går automatiskt.

Omställningen till normaltid är automatisk också i apparaterna i hemmets nöjescentrum. Apparaterna synkroniserar klockorna på det digitala tv-nätet.

Omställningen till normaltid är automatisk också i klockan i grannens bil. Klockan synkroniserar sig på Yle:s radiokanaler. Bilradion ska förstås vara påkopplad för att synkroniseringen ska lyckas. Grannens bilklocka kan inte ställas om manuellt. Men det kan klockan i 8-åriga Berlingo, som jag kör omkring i till vardags.

Processen för omställning av bilklocka i Berlingo är minimalistisk. Men inte särskilt användarvänlig. Processen styrs av två knoppar, den vänstra styr normalt trippmätaren, den högra styr vid behov panelljuset. För att ställa om klockan ska båda knopparna hållas intryckta i elva sekunder. Då timtalet blinkar bläddrar jag framåt med panelljusknoppen. Då jag är nöjd trycker jag in trippmätarknoppen (OK). När sedan minuterna blinkar bläddrar jag igen framåt med panelljusknoppen. Och då jag är nöjd trycker jag in trippmätarknoppen (OK). Lätt som en plätt.

Till saken hör att blädderfunktionen med panelljusknoppen bara lyckas framåt. Och någon repeat-funktion står heller inte till buds. Omställning till sommartid är lätt. Omställning av timmar till normaltid tarvar 23 separata tryckningar. Om minuterna släpar i klockan är korrigeringen lätt. Om klockan däremot går förut så tarvar minutkorrigeringen 58-59 separata tryckningar. Håligheten i fingertoppen brukar hålla sig högst två dygn.

Den minimalistiska processen kräver dock ett alldeles speciellt förspel. För jag överhuvudtaget kan börja ställa om klockan med knopparna måste jag förbereda bildatorn i Berlingo på mina avsikter. Det går till så, att jag slår på strömmen och startar motorn. Sedan släcker jag motorn och slår av strömmen. Och så slår jag på strömmen igen utan att starta motorn. Nu är bildatorn samarbetsvillig.

Den ultimata dvd-/vhs-combospelaren är i sig inte så värst knoppig att ställa om till normaltid. Den har däremot ett personligt problem med strömavbrott. Strömavbrott i Esbo glesbygden är inte alls ovanliga. Combospelaren nollställer klockan och i/o-kanalen varje gång. Inställning av klocka och kanal går därför med inövad rutin.

Jag hinner tyvärr till nästa gång glömma förspelet för omställning av bilklocka i Berlingo. Det kan gott gå en timme innan jag kommer på kombinationen i förspelet. Men efter det är det lätt som en plätt. Om än ganska omständligt.

Pedagogiskt Media Center

Redigerbar dvd-skiva i vr-format.

Vista-datorn Dell XPS M1530 är hdmi-certifierad. Med besked. Hdmi-kopplingen till den digitala tv-apparaten Sony Bravia KDL-V26A11E lyckas över förväntan.

Men någon mediedator behöver jag egentligen inte i hemmets nöjescentrum. Multimediaspelaren Sony RDR HXD870B (hdd/dvd) klarar ohämmat av samma videoformat som Dell XPS M1530 (dvd, svcd, mpeg, avi, divx). Och tyst dessutom, bara 30db, 45db vid uppstarten.

Sony RDR HXD870B är dessutom en pedagogisk speldosa som stöder mig i min inlärning via försök och misstag.

Multimediaspelaren RDR HXD870B är en överlägsen speldosa i och med att den har Sonys fenomenala Bravia bildförbättringsmaskineri. Den gamla speldosan LG RC7000 Combo (vhs/dvd) har en annan, nyttig och berättigad tillvaro.

LG RC7000 Combo är nu i överraskande flitigt bruk också som dvd-inspelare i reserven. Den är visserligen högljudd men den får väsnas bakom stängda dörrar. Combos-spelaren är förstås kopplad till den analoga tv-gamlingen och det förutsätter att bildaspektet är inställt på 4:3. Tv-material i vidbild krymps alltså ner till brevlådeformat. Tyvärr inte bara på bildskärmen utan också i dvd-inspelningen.

Den nymornade ivern för den gamla combo-spelaren beror på att användningen av Sony RDR HXD870B har lärt mig finesser och processer som jag kan utnyttja i användningen av LG RC7000 Combo. Exempelvis att spela in filmer på redigerbara vr-formatterade dvd-skivor. Jag förstår mig nämligen inte på manualens bruksanvisningar för LG RC7000 Combo. Jag höll mig hittills, för säkerhets skull, till låsta och oredigerbara video-formatterade dvd-skivor. I stället för olåsta men redigerbara vr-formatterade dvd-skivor som numera.
Nu kan jag använda combo-spelaren så bra att jag vid behov till och med redigerar en och annan dvd-filmstump direkt på LG RC7000 Combo.

Inspelat material i vr-format låter sig flyttas på olåst dvd-skiva till Sony RDR HXD870B. Och avtittas på den digitala tv-apparaten Sony Bravia. Mycket praktiskt. Redigeringen av dvd-skivan är faktiskt mycket enklare och bekvämare på Sony RDR HXD870B, den spelar upp filmljudet också vid dvd-redigeringen. Det gör däremot inte LG RC7000 Combo. Klumpigt.

Så låter sig dessutom en timmes filmsnutt kopieras från olåst dvd-vr-skiva till hårdskiva (hdd) på futtiga fyra minuter. Mycket praktiskt. Kopiering av en film på låst video-skiva (dvd) kräver realtid - timme för timme.

Multimediaspelaren Sony RDR HXD870B är numera hdmi-kopplad till den digitala tv-apparaten Sony Bravia KDL-V26A11E. I princip kan jag alltså visa upp högupplöst videomaterial (1920x1080i). Med nuvarande lågupplösta tv-inspelningar (720x576i) kan jag dock inte urskilja någon kvalitetskillnad i scart- eller hdmi-kopplingen.

Tv-apparaten och multimediaspelaren har varsin digital mottagare (tuner). Det gör att jag kan fritt kan titta på live-tv eller på dvd-film medan en annan film spelas in på hårdskivan (hdd). Men jag kan inte att banda in två olika filmer samtidigt från varsin digital mottagare. I bland önskar jag att multimediaspelaren hade haft två inbyggda digitala mottagare. Då kunde jag banda in två olika filmer samtidigt.

Filmrepriser i en rasande takt

Combospelaren dubbar vhs-kopia.

Verkligheten överglänser ibland sagan. Min dröm är att konvertera mitt filmbibliotek på vhs-kasetter på dvd-skivor. Men verkligheten visar sig för arbetsdryg för en soffpotatis. Undantaget ett par tester är konverteringsjobbet ännu kvar på drömnivå.

En annan verklighet fixar jobbet för mig. Digitaliseringen av tv-sändningar syns bäst i det att repriser av gamla filmer och tv-serier visas i en rasande takt.

Och dem bandar jag in på hdd-skiva på Sony multimediamaskinen. I dagsläge är redan ett 20-tal vhs-kasetter med gamla filmkopior frilagda. Mödolöst.

Jag bygger upp ett nytt filmbibliotek i bredbildsformat (16:9) på dvd-skivor. Snabbkopieringen av hdd-filmer på dvd-skivor är ett nöje. Min snålhet tar sig uttryck i återanvändning av vhs-kasetter. Jag bygger upp ett nytt filmbibliotek i gammalt tv-format (4:3) på vhs-kasetter. Den fenomenala LG combospelaren dubbar (kopierar) dvd-filmerna till vhs-kopior. Mödolöst.

Den gamla 23-tums Sony tv-burken (4:3) upplever en renässans. LG combospelaren står i reserv och används för dvd-inbandning närmast i de fall Sony multimediamaskinen är upptagen. I princip kan jag banda in filmer i 4:3-format direkt med combon. Men redigeringen av filmerna är bara så mycket bekvämare i hdd-format på Sony multimediamaskinen. Redigeringsarbetet på Sony multimediamaskinen har dessutom lärt mig saker om LG combospelaren som jag inte förmådde ta åt mig från manualen.

Jag bandar numera gärna i formatet DVD VR istället för DVD Video. VR är det format som gör det möjligt att redigera filmer på dvd-skiva. Och dessutom är VR det format som låter sig flyttas på ostängd skiva mellan dvd-spelarna. Combon är dock inte alls lika människonära som Sony multimediamaskinen. Redigering av film på DVD VR går för sig - nu när jag vet vad jag gör. Jag begränsar mig gärna då till att bara putsa till början och slutet av dvd-filmen. A-B-redigering för bortklippning av reklaminslag är visserligen möjligt på DVD VR men i praktiken på tok för jobbigt.

LG combospelaren är via den gamla 23-tums tv-burken bunden till 4:3-formatet. Vidfilmsformat (16:9) låter sig därför bara bandas in i 4:3-anpassat brevlådeformat. Det styr givetvis första valet vid inbandningar till Sony multimediaspelaren.

Den gamla Sony vhs-spelaren upplever en renässans. Filmkvaliteten på LG combospelaren är svag vid dubbning (kopiering) av vhs-kasetter på dvd-skiva. Sony multimediaspelaren har ett inbyggt bildförbättringsprogram vilket syns som bättre filmkvalitet också vid konvertering (kopiering) av filmer från Sony vhs-spelaren på hdd-skiva. Om en gammal film dessutom ensamt tar upp en vhs-kasett så får jag ett extra bonus vid konverteringen - en frilagd vhs-kasett.

Redigeringen av det utvunna filmkopian är ett nöje i hdd-format. Jag använder mig allt oftare av denna konvertering från vhs-format till hdd-format. Då kan jag nämligen i följande skede kombinera filmer som jag vill bränna på en gemensam dvd-skiva. Som till exempel att kombinera hdd-nybandade i 16:9 med vhs-konverterade i 4:3 (t.ex. Clint Eastwood-filmer: A Fistfull of Dollars & For a few Dollars more). Och här ger formatet DVD VR faktiskt en speciell fördel. När den gamla 4:3-kopian någon gång senare sänds i repris i 16:9 så kan jag lätt ersätta den konverterade vhs-versionen på dvd-skivan med en nybandad hdd-kopia.

VHS är död! Länge leve VHS!

Digi-tv kör repriser av gamla filmer.

Jag tror jag inte avstår från vhs-kasetterna i brådskande takt. Inte så länge jag har två fungerande vhs-spelare.

Vhs-materialets kopiering och redigering på dvd-skivor är tidskrävande och mödosamt. Men tiderna ändras. Finesserna med hdd-skivan i den nya multimediaspelaren återuppväcker intresset för vhs-redigering.

Combospelaren LG RC7000 har numera flyttat ihop med den gamla 23" tv-burken i biblioteket.

En utmärkt kombination. Jag kan valbart spela upp inbandade vhs- eller dvd-filmer. Och dessutom kan jag banda in tv-filmer på vhs-kasett. Eller dvd-skiva. Mycket praktiskt.

Den gamla vhs-spelaren, Sony SLV-SE100, har flyttat ihop med den nya hdd-/dvd-spelaren. Nu kan jag till och med spela upp inbandade vhs-filmer med tv-utrustningen i vardagsrummet.

Helt nytt är att jag kan spela upp en vhs-film och samtidigt manuellt banda in den på multimediaspelarens hårdskiva. Jag får enkelt skräpet bortputsat både i början och i slutet av inbandningen - senast i den fenomenalt enkla redigeringen av hdd-materialet. I det fallet måste jag bara vara närvarande i uppstarten - men inte efter det mera.

Allför många vhs-filmer bandas nog ändå inte in på hårdskivan. Endast då jag vill ha en vhs-kasett tömd för annat bruk. Som till exempel till säkerhetskopior av dvd-skivorna med Stormskärs Maja - och Greven av Monte Cristo. Och den flyttade filmen kan jag ju vid behov snabbkopiera på en dvd-skiva. Om jag behöver utrymmet på hårdskivan. En 2-timmars film låter sig snabbkopieras på tio minuer. Koolt.

Nu återfår den gamla combospelaren sin forlorade ära. Säkerhetskopiorna görs med denna. Som strömmande dvd-/vhs-kopiering (dubbing).

Gamla vhs-kasetter kommer nog att befrias med tiden ändå. Digitaliseringen av tv-sändningarna har fört med sig en massa nya kanaler som för det mesta kör repriser av gamla filmer. Och många av klassikerna har jag redan i min vhs-samling. Allt efter som nya digitala versioner bandas in på multimediaspelarens hårdskiva putsar jag bort de analoga vhs-kopiorna. De digitala versionerna har dessutom en mycket bättre bildkvalitet.

Betalkortet för SVT Europa är försett med ett 11-kanalers Plus-tv-paket. Som från våren 2008 ytterligare kanske kan kompletteras med en scifi-kanal. Med ännu flera filmrepriser. Så - egentligen har jag inget riktigt behov att banda in flera filmer. Jag hinner ju inte ens titta på de jag har.

Uppdatering:

Jag har hittills bara använt mig av standardformatet SP i inspelningar på hårdskivan. Det ger en utmärkt bildkvalitet. En enkel omformaterbar dvd-rw-skiva rymmer dock bara 2-timmar film i SP-format. Om jag bandar in på hårdskivan nya digitala versioner av mina analoga vhs-kopior så kan jag faktiskt unna mig en lägre bildkvalitet. Longplay-formatet LP rymmer exempelvis fyra timmar. Och fyra timmar i LP-format låter sig snabbkopieras på dvd-skiva på tio minuter.

Banda in möjligast högupplöst

Widescreen förminskas i 4:3-kuvert.

Den fenomenala speldosan Sony RDR HXD870B går från klarhet till klarhet. Jag har äntligen fått sällskap av en elektronisk betjänt som lär mig praktiska finesser angående videoredigering. Utan att plåga livet av mig.

Filmredigering på datorn, med exempelvis programsviten Nero Premium, går för sig. Men dvd-redigering är i sig ett långrandigt och nervpåfrestande jobb.

Åtminstone för en soffpotatis som jag. Och även om dvd-redigering på combospelaren LG RC7000 i princip är möjlig - så är det ändå inte så i praktiken.

Men att redigera en film på multimediaspelarens hårdskiva är lätt som en plätt. Mycket lättare än filmredigering på datorn faktiskt. Och det är inte bara hårdskivan som gör det lätt. Sony har dessutom lyckats med konststycket att göra användargränssnittet konsumentvänligt.

Nu först börjar jag förstå den tekniska innebörden med högupplöst material. Och hur det ter sig på tv-skärmen. Jag har bandat in på finlandssvenska FST5 två avsnitt av den fantastiska tv-serien Napoleon. På multimediaspelarens hårdskiva - i 16:9 vidbildsformat - och i fantastisk bildkvalitet. Det gäller att inte pruta alltför mycket på kvaliteten. Kvalitetsfilm ska bandas in möjligast högupplöst. Standardformatet SP räcker utmärkt till för tv-apparaten Sony Bravia KDL-V26A11E. Men inte det dubbelt drygare longplay-formatet. Inbandning i LP-formatet visar nog filmen i widescreen - men förminskat i ett 4:3-kuvert.

I samma veva blir det klart för mig att SVT Europa förmedlas lågupplöst till Finland. Lotshustruns inbandning i SP-format av August visar nog filmen i widescreen - men förminskat i ett 4:3-kuvert. jag hoppas finlandssvenska FST5 snart visar August i repris. Då bandar jag bägge avsnittena, högupplösta, på en dubbellagrad dvd-skiva.

Ja - nu inser jag också begränsningarna och användningsområdena med dvd-skivor. En enkellagrad 4,7GB dvd-skiva rymmer fyra timmar film i lågupplöst LP-format. En dubbellagrad 8,5GB dvd-skiva rymmer fyra timmar film i högupplöst SP-format. Det betyder att fyra högupplösta avsnitt av tv-serien Napoleon (sammanlagt drygt sju timmar) ryms på två dubbellagrade dvd-skivor. Samlingsobjekten bandas dessutom in på DVD-R engångsskivor. De bibehåller innehållet bättre än omformaterbara DVD-RW.

Att putsa till inbandningar på multimediaspelarens hårdskiva är ett rent nöje. Redigeringen går så lätt och så snabbt att jag inte mera ens tänker på att göra jobbet på datorn. Jag bandar till provs in en gammal 007-klassiker med Sean Connery som James Bond. Inbandningen från vhs-kasett till hårdskiva i LP-format går i realtid. Två timmar film kräver två timmar tid. Men redigeringen går undan på en kvart. Då är både början och slutet finputsade - och tre insprängda reklamavsnitt bortklippta. Jag testar till jämförelse en annan 007-klassiker med Sean Connery som James Bond. Inbandningen från vhs-kasett till hårdskiva i LP-format går i realtid. Och redigeringen är avklarad på mindre än en kvart.

Början och slutet är naturligtvis lätt finputsade. Jag kommer snabbt åt dem att kombinera kapitelsök med snabbspolning. Reklamavsnitten är nästan lika lätta att hitta. Men här kan jag bara använda snabbspolning. Även med fyrfaldig spolningshastighet avslöjas reklamen obönhörligen. Ett klipp (A-B) och reklamen är bortstädad. Användargränssnittet hjälper till med att visa filmklippet i en preview-ruta, speciellt med att visa övergången mellan klippen.

Så - nu har jag alltså två gamla 007-klassiker (sammanlagt fyra timmar) med Sean Connery som James Bond. Lågupplöst inbandade på en enkellagrad DVD-R engångsskiva. Det gamla 4:3-formatet låter sig bra fångas i LongPlay. LP-formatet räcker alldeles utmärkt till. Kvaliteten på den charmigt lågupplösta vhs-inbandningen är givetvis erbarmlig - jämfört den högupplösta Napoleon-inbandningen.

Uppdatering:

Inspelning och redigering på hårdskiva låter bra. Men där finns en obehaglig fälla. Reklamen ställer till med trubbel vid kopiering till dvd-skiva. Filmen låter sig inte kopieras som en en enda sammanhängande helhet. De olika formaten kopieras som skilda titlar. Själva filmen i tre titlar - och varje reklamsnutt som sin egen titel. Och kopieringen dessutom bara i realtid. Mycket opraktiskt.

Lösningen är att investera 10-15 extra minuter och klippa bort (A-B) reklamen på hårdskivan. Då låter sig filmen snabbkopieras som en enda titel på dvd-skivan.

Uppdatering:

Kvaliteten på tv-kanalen SVT Europa är en besvikelse. Det är inte bara så att tv-sändningen levereras lågupplöst. Allt oftare störs bilden av irriterande avbrott och pixelflimmer. Det är stundvis rentav omöjligt att följa med aktuelitets- och nyhetssändningar. Prisvärt? Nej!

Användarvänlig dvd-speldosa

Mediaspelaren tillhör kvinnans revir.

Sonys multimediaspelare bjuder på samma godis som en mediedator med programvaran Media Center. Användarvänligheten i tv-funktionerna är dock i en helt egen klass i den fenomenala speldosan Sony RDR HXD870B.

Användarvänlighet kan mätas ganska enkelt. Lotshustrun vägrar blankt att använda den tidigare combo-spelaren. Den nya dvd-speldosan är emellertid nu i ett så flitigt kvinnobruk att den gamla combo-speldosan i all hast måste installeras till männens försvar till den antika tv-burken i biblioteket. Kvinnors smak i filmfrågor skiljer sig diametralt från männens.

Och speldosan Sony RDR HXD870B syns nu tillhöra kvinnans revir.

Yles Teema-kanal bjuder på ett gåvopaket på annandag jul. Alla åtta avsnitt av tv-serien Greven av Monte Cristo i ett enda långt svep. Nästan sju timmar sammanlagt. Lotshustrun vill utnyttja tv-serien i sina studier av det talade franska språket. Och hon klarar av inspelningen på hårdskiva med bravur. Helt suveränt.

Till och med tv-seriens dvd-textning låter sig nu snällt spelas in. Vilket inte var fallet i de allra första försöken.

Med dagens erfarenhet känns det självklart att dvb-textningen ska vara aktiverad på den digitala tv-apparaten. Och dvb-textningen ska naturligtvis också vara aktiverad i en multimediaspelare med en egen digital tv-mottagare. Så - om bägge inställningarna är aktiverade så blir man lindrigt sagt förbryllad av att texten saknas på inbandade filmer. Att det är dvb-textningen som strular är klart. Texten saknas nämligen på tv-sändningar som bandas från kanalerna TV1, TV2, Teema samt FST5. Alla med Yle som gemensam nämnare.

En grundlig navigation i multimediaspelarens mångbottnade menyer avslöjar en tredje inställning. Inbandningen av dvb-texningen är i default frånkopplad. Högst opraktiskt. Efter omkoppling till aktivt läge är de inspelade filmerna klanderfritt textförsedda.

Finesser är ibland riktigt knepiga att ställa in. Jag anser att inbandning av dvb-textning i default borde vara påkopplad. Vem som helst klarar inte av att gräva fram alternativet ur en snårig menyhantering.

Det fina med Sonys speldosa är att den krävande omkonfigurationen är ett engångsbehov. Efter det är den digitala speldosan enkel att använda av vem som helst. Men så är inte fallet med en hemdator. Den pockar stup i kvarten på expertiskunskaper.

Videoredigering av inbandningarna på Sony-speldosans hårdskiva är underbart enkelt. Lotshustrun är inte motiverad till detta så det är ett av de få tillåtna maskulina nöjena. Skräpet i början av inspelningen är urenkelt att klippa bort. Snabbspolning, varierad med effektivt kapitelsök, för mig på några sekunder till filmslutet. Detta gör att skräpet i slutet av inspelningen också är enkelt att klippa bort. Att klippa bort insprängd reklam är tyvärr lite jobbigare - men inte alls omöjligt.

Och förresten är reklamen rentav rolig att snabbspola - med ljudet avstängt. Jag tror det associerar till spolning i vattentoaletten.

Lotshustrun är hur motiverad som helst. Det går inte att tvivla på. Kopieringen från hårddisk till dubbellagrad dvd-skiva är ett knepigt göromål. Men kvinnan går inte mera att hejda. Till och med bygget av kopieringslistan, med knoppisk uppsamling av åtta filmtitlar, går som en lek. I detta fall körs kopieringen i realtid. Nästan sju timmar film låter sig kopieras på nattens sju timmar. Kanske jag borde göra mig en egen kopia? Kopiering för eget och vänkretsens behov är ju helt lagligt.

Att eventuellt kopiera dvd- eller vhs-innehåll på hårdskiva kräver i princip inte heller ständig närvaro. Kopieringen görs då för all del i realtid - men nattens timmar räcker bra till för det. Tanken på redigering av gammalt videomaterial känns lockande igen.

Uppdatering:

Strömavbrott på morgonnatten. Dvd-kopian är oduglig. Nåja, originalet finns kvar på hårdskivan - vi kör en ny kopiering. Men denna gång med bara fyra avsnitt per dvd-kopia. Sammanlagt dryga tre timmar.

Ett underverk äger rum. Dvd-kopian snabbkopieras och kommer till på bara 40 minuter. Likaså den andra dvd-kopian. Nästan sju timmar film låter sig kopieras på en dryg halvannan timme. I toppkvalitet dessutom.

Media Center valet är avgjort

Jag är ingen vän av fjärrkontroller.

Det blir heller ingen mediedator med Windows Media Center i vardagsrummets nöjescentrum.

Den förträffliga digitala 26" lcd-televisionsapparaten Sony Bravia får värdigare sällskap.
Av den fenomenala dvd-/hdd-multimediaspelaren Sony RDR HXD870B - med 160GB hårddisk - och inbyggd digital tv-mottagare för det markbundna antennätet.

Pris - 437 euro - inklusive hdmi-kablar med mera.

Jag måste medge att jag är besviken på den ultimata dvd-/vhs-combon LG RC7000. Den väsnas oförsvarligt mycket under in- och uppspelningar. Och så hade jag i köpivern missat bristen på Smartlink-funktionen. Att programmera separata inspelningar för hand, både i televisionen och i dvd-spelaren, kräver minnesstöd och koncentration.

Lotshustrun vill använda ett mediecentrum som klarar av bokning av inspelningar direkt från programguiden (epg). Med ett knapptryck - på en enda fjärrkontroll. Och så får varken in- eller uppspelningen väsnas. Sonys multimediaspelare motsvarar alla förväntningar - och bjuder dessutom på en hel del glada överraskningar.

Sonys fenomenala multimediespelare lanserades i Finland bara dagen innan köpet. Det finns en social beställning på multimediaspelare som nöjescentrum. Jag har tappert försökt motivera mig till att skaffa en alltför exklusiv bärbar MacBook Pro till mediedator. Jag har t.o.m. försökt stilla prylfebern med att jaga upp en elegant designad statiuonär Dell Inspiron till mediedator. Men - när jag stod inför Sonys multimediaspelare var min tveksamhet som bortblåst.

Lotshustrun manövrerar suveränt både televisionen och multimediaspelaren med en enda fjärrkontroll. Och när jag nu med klara ögon tittar på ensamma fjärrkontrollen på det lilla soffbordet i vardagsrummet inser jag det absurda i att ersätta fjärrkontrollen med ett trådlöst tangentbord och trådlös mus. Och jag är faktiskt ingen vän av fjärrkontroller.

Sonys multimediaspelare bjuder på samma godis som en mediedator med programvaran Media Center. Men i in- och uppspelning vinner Sony stort. Sonys lcd-television och multimediaspelare har varsinna digitala mottagare. Jag behöver inte avbryta direktsänd tv även om en annan tv-kanal bandas in på dvd- eller hårdskiva. Jag behöver inte heller avbryta filmtittandet från dvd- eller hårdskiva vid inspelningen av annat program. Det går elegant att pausa filmtittandet för att senare fortsätta tittandet från pausstället - tidsförskjutet. Jag kan t.o.m. att påbörja tittandet mitt i inspelningen. Och bäst av allt - jag pausa direktsänd tv för att senare fortsätta tittandet från brottsstället - tidsförskjutet. Mycket praktiskt.

Multimediaspelaren har Sonys fenomenala Bravia bildförbättringsmaskineri. Det ger en förbättrad upplösning till 1080p via hdmi-uppkoppling. I många fall är bildkvaliteten bättre i uppspelningen än i direktsänd tv.

Det en sann glädje att banda in tv-program på hårddisk. På 168GB kan jag spela in 68 timmar i standardkvalitet. Eller 34 timmar i HQ. Och utrymmet på hårdskivan blir genast fritt då jag raderar någon titel. Oberoende läget i titellistan. Koolt. Jag börjar genast på att samla in alla sex avsnitt av tv-serien Stormskärs Maja. De visas i repris på FST5 varje söndagseftermiddag fr.o.m. den 2. december. När jag får det sjätte avsnittet inspelat på trettondagen kör jag med snabb dubbning alla sex avsnitt från hårdskivan ut på en enda lågupplöst dvd-skiva.

Usb-portarna och cd-inläsningen gör Sonys multimediaspelaren till ett fullfjädrat nöjescentrum. Videosnuttar i avi- eller divx-format med mera. Jukebox med mp3-format. Fotoalbum eller bildspel med jpg-bilder. Med eller utan jukebox-musik. Utskrift av foton via usb - via pictbridge skrivaranslutning. Och möjlighet att mixa videosnuttar, mp3-musik och jpg-bilder på en enda dvd-skiva. Koolt.

Uppdatering:

Digitala 26" lcd-televisionsapparaten Sony Bravia KDL-26T3000K lanserades samma vecka 45/2007 som Sonys multimediaspelare. Och vad är det för speciellt med den då? Utom att lotshustruns gudmor 88+ genast köpte en sådan hem till sig. Jo - det är den första konsumentvänliga digitala tv-apparaten på marknaden. Sony Bravia KDL-26T3000K har inbyggd digital-mottagare för både det markbundna antennätet och för kabelnätet. Om ett par år går husbolaget över till kabel-tv. Vad skönt att gudmodern inte behöver byta ut sin digi-tv för den skull.

Sony Bravia KDL-26T3000 finns dock inte till buds på marknaden i Sverige. Det svenska kabelnätet omfattas inte av digitaliseringen på samma sätt som det gör i Finland.

Uppdatering:

Sonys multimediespelare bjuder på en fenomenalt konsumentvänlig redigering av hdd-videon. Mina första inbandningar av tv-serien Stormskärs Maja är redan redigerade. Onödiga delar av början och slutet i videon är bortklippta. T.o.m. insprängd reklam kan raderas (A-B). Snabbkopieringen till dvd-skiva väntar bakom hörnet.

Spara vhs-videofilmer på dvd

Jag dubbar vhs > dvd då jag tittar.

Att kopiera från vhs till dvd är en dröm för en del av oss. Jag har numera som de flesta en dvd-spelare kopplad till tv-apparaten. Men det går ju inte an att lättsinnigt avstå från den gamla vhs-bandspelaren. Förklaringen är förstås att alla gamla vhs-filmer blir obrukbara i samma stund som vhs-videospelaren åker ut. Nu behöver det inte vara så. Jag har skaffat en kombinerad vhs- och dvd-spelare. Med den går det hur elegant som helst att banda in på dvd-skiva (eller på vhs-kasett). Och det går lika elegant att se på filmer på dvd (eller vhs).

Men det går också förvånansvärt enkelt att föra över inbandningarna från vhs till dvd. Och tvärtom. I en och samma combo-spelare. Och om jag bara står ut med startflimret i början av avsnitten - och med reklaminslagen - så slipper jag ganska lätt undan. Jag dubbar vhs till dvd medan jag tittar. Eller i varje fall måste jag vara närvarande vid avsnittets uppstart - och vid slutet. Dubbningen går nämligen i realtid. Fyra timmar vhs-film tar mera än fyra timmar att konvertera till dvd.

Med redigeringsprogrammet Nero Vision 4 i sviten Nero 7 Premium Realoaded kan jag i princip redigera bort startflimret och reklaminslagen på dvd-skivan. Men det går givetvis ytterligare tid till det. Petig som jag är får jag lätt fyra extra timmar till att gå innan jag har en nyputsad dvd-skiva i handen.

Så jag tror jag inte avstår från vhs-kasetterna i brådskande takt. Inte så länge jag har en fungerande vhs-spelare.

Alla har förstås inte en combo-spelare i hushållet. Men om den gamla vhs-spelaren finns kvar så går det förvånansvärt enkelt att föra över inbandningarna från vhs till dvd. Via datorn. Med redigeringsprogrammet Nero Vision 4 i sviten Nero 7 Premium Realoaded i huvudrollen. Trotjänaren har jag också kvar. Vhs-bandspelaren Sony SE-SL100. Och stationära Scaleo har den behövliga kopplingen s-video in (s-video out). Det är ju så datorn kopplas ihop med videobandspelaren (tv-apparaten).

Av någon förunderlig anledning har jag alla behövliga stöpslar och kablar. Jag har en omkopplande scart-kontakt till vhs-spelaren. Med kabeluttag för s-video- och kompositkontakter på ryggsidan. Och omkopplaren ska stå på Out förstås. Svart kabel mellan s-video och datorkopplingen s-video in. Och en svart kabel med 3,5mm kontakt för att överföra ljudet. Till mikrofoningången på datorn.

När installationen är klar och Nero Vision 4 (Capture Video) (fånga in video) samt vhs-spelaren är uppstartade ser jag i redigeringsprogrammets videofönster det som spelas på vhs-kasetten. Jag kan bläddra - framåt och bakåt - och skippa. När jag är nöjd klickar jag på kommandot Skapa DVD med infångad video. Och till sist på kommandot DVD-Video. Vid behov kan jag nu klippa bort reklaminslagen (Edit Movie) (redigera video). Redigeringsprogrammet Nero Vision 4 går utan knot med på att rippa och dubba vhs-kasetten med tv-inbandningen till dvd-skiva.

En nyputsad dvd-skiva låter sig elegant brännas i konventionellt dvd-format. Dvd-skivan avtittas för kontroll både i datorn och på tv-apparaten. Snygga klipp. Men redigeringen och bränningen tar som sagt tid. Fyra inbandade filmer från en 4-timmars vhs-kasett till dvd-skiva på fem timmar. Det går faktiskt nästan dubbelt snabbara att spara och redigera en vhs-inbandning direkt på dvd-skiva via datorn. Utan omvägen via combo-spelaren. Men ändå.

Jag tror jag faktiskt inte avstår från vhs-kasetterna i brådskande takt. Inte så länge jag har en fungerande vhs-spelare.

Redigering av egna dvd-skivor

Reklamen klipps bort - med tiden.

Jag erkänner att jag är besviken på min ultimata combo. Finessen i combon är enkel kopiering mellan dvd och vhs. Endast en knapptryckning. Mycket praktiskt. Kopieringen från dvd till vhs går enkelt. Men inte tvärtom. Kvaliteten på videobandspelaren är problematisk. Videobandets stillbild flimrar hysteriskt i pausläget. I praktiken betyder det att varken flimret eller reklaminslagena kan dubbas bort. Och inte heller klippas bort. Åtminstone inte i inspelningsläget +rw. Mycket opraktiskt.

Att redigera bort flimmer och reklaminslag från inspelningar är något jag vill återkomma till. Med en för ändamålet passlig programvara. Nero 7 Premium Reloaded (Pc för Alla: Grymt paket från Nero). Men att hantera rörliga bilder är bland det mest krävande jag kan utsätta min dator för. Jag behöver en processor på minst 1,6 gigahertz. Och så måste jag ha minst 10GB ledigt utrymme på hårdskivan för att kunna bränna en hårdskiva. Både stationära Scaleo och bärbara Amilo räcker till. Utan uppdateringar. Bägge hemdatorerna har processorer på 1,8 gigahertz. Och furstligt med ledigt utrymme på hårddiskarna.

En närmare studie av datorerna visar att bägge två har oem-versionen Nero Express installerad - Nero 6 Digital och redigeringsprogrammet Nero Vision 3. Jag tar en dvd-skiva med ett bandat tv-program. Nero Vision 3 går inte alls med på att redigera dvd-skivan. Programsnutten ber om att bli uppgraderad. Mot 25 euro extra ersättning. Men. Det finns ett specialerbjudande. Hela Nero 6 Digital kan uppgraderas till Nero 7 Premium. För 32 euro.

Nero 7 Premium Reloaded offereras i Sverige för 440 SKr. Jag gör en butiksrond i Helsingfors. Programförpackningarna har priset 77-79 euro. Jag kollar nätshoppen Verkkokauppa.com - 66 euro. Jag kollar producentens egen sajt - 60 euro. Saken är klar. Jag köper uppgraderingen Nero 7 Premium för 32 euro och betalar med mitt Visa-kort. Visa-kortet kontrolleras och verifieras. Och nätbanken säkrar id-kontrollen. Uppgraderingen laddar sig elegant. Och installationen på stationära Scaleo går som en dans. Likaså på bärbara Amilo. Och på köpet kommer dessutom en färsk uppdatering till Nero 7 Premium Reloaded.

Redigeringsprogrammet Nero Vision 4 går utan knot med på att rippa och dubba dvd-skivan med tv-inbandningen (Make Your Own DVD-Video / Import Disc / Edit Movie). Jag tar fram en dvd-skiva som jag dubbat med combon. Flimret låter sig klippas bort. Reklaminslagen låter sig klippas bort. Och nu är det nytta av den breda bildskärmen.

En nyputsad dvd-skiva låter sig elegant brännas i konventionellt dvd-format. Dvd-skivan avtittas både i datorn och på tv-apparaten. Snygga klipp. Men usch vad redigeringen och bränningen tar tid. Fyra inbandade filmer på en dvd-skiva på tre timmar. Plus dubbningen i combon. Jag tror jag inte avstår från vhs-kasetterna i brådskande takt. Inte så länge jag har två fungerande vhs-spelare.

RC7000 - Den ultimata combon

Dvd är en vetenskap - i sex akter

Combo-spelaren RC7000 är en s.k. multiformat dvd-inspelare med stereovideo och dv-ingång. Den spelar in till dvd från tv eller videokamera. Med digital kvalitet (576p). Och så kan den användas som videobandspelare (vhs).

Den ultimata combon. Dvd-inspelare och videobandspelare. Multimediaspelaren LG RC7000 Combo har visserligen inte hdmi, men den har analog komponent anslutning. En stereo video komponent utgång med dual progressive scan förbättrar en aning på kvaliteten på filmer på videokasett (576i till 576p).

Att spela in på dvd-skiva eller på videokasett är inte svårare än vanligt. I inspelningsläget +rw kan hela kapitel redigeras (raderas, flyttas, kombineras) - men tyvärr inte klippas (delas). Inte i inspelningsläget +rw. Mångsidigare redigering kan visserligen göras i inspelningsläget vr (dvd-rw). Men då är skivan inte mera avspelningsbar som en konventionell dvd.

Finessen i RC7000 är enkel kopiering mellan dvd och vhs. Endast en knapptryckning. Mycket praktiskt. Kopieringen från dvd till vhs går enkelt. Men inte tvärtom. Kvaliteten på videobandspelaren är problematisk. Videobandets stillbild flimrar hysteriskt i pausläget. Det betyder i praktiken att varken flimret eller reklaminslagena kan dubbas bort. Och inte heller klippas bort. Inte i inspelningsläget +rw. Mycket opraktiskt.

Först efter det att dvd-skivan avslutats (finaliserats, försetts med navigeringsmeny) kan den avspelas som en konventionell video dvd på datorn. Och endast dvd+rw skivor kan återanvändas efter finalisering. Bra att veta.

Dvd inspelning är en hel vetenskap - i sex akter. Till det yttre ser en cd och en dvd likadana ut. Den stora skillnaden är mängden information de kan lagra. En cd klarar 700 megabyte. En dvd rymmer 4,7 gigabyte. Det finns inte mindre än sex skivtyper att välja bland. Jag börjar med att välja r eller rw. För att kunna radera och skriva nytt måste jag välja rw. Ska jag välja cd är r och rw det enda jag behöver hålla ordning på.

Att välja dvd för bränning är komplicerat. Här finns två olika tekniska system. Plus (+r, +rw) och minus (-r, -rw). Lyckligvis levereras nya datorer och dvd-spelare med brännare som klarar av både plus och minus. För att fritt kunna radera och skriva nytt måste jag välja +rw. Men då går jag förstås miste om redigeringsmöjligheterna i -rw, i inspelningsläget vr. Mycket opraktiskt.

Att redigera bort flimmer och reklaminslag från dvd-inspelningar är något jag vill återkomma till. Med en för ändamålet passlig programvara. Kanske Nero 7 Premium Reloaded? Tills dess får jag excersera till fenomenet HD Ready.