Koll på text & bild i Windows 7

Kompensera bristen i Windows 7

MS Works är en lite enklare kontorsprogramsvit från Microsoft som ofta erbjuds till nya datorer. MS Works ska nu bytas ut mot gratisversionen MS Office Starter 2010, som är en bantad variant av betalprogramsviten MS Office 2010. Startpaketet bjuder bara på Word 2010 och Excel 2010, men båda har alla funktioner vi vanliga användare behöver.

Första dagen med operativsystemet MS Windows 7 visar att villkoren för it-medborgarens fyra elementära applikationer i Windows 7 i dagsläget uppfylls till drygt tre delar av fyra. Webben, e-posten och fotoassistensen är helt i sin ordning. Men inte texthanteringen - inte med ordbehandlaren WordPad (6.1). Hanteringen av det vanligaste filformatet (.doc) saknas i WordPad. En lösning är att ladda ner och installera gratis MS Office-läsprogram. En annan lösning är att skaffa sig och installera en kontorsprogramsvit. Situationen är bättre under år 2010. De som då nöjer sig med MS Office Starter 2010 kan utan problem fortsätta att använda både Word 2010 och Excel 2010 då det inte finns någon tidsspärr i gratispaketet. Min provisoriska lösning är att i dagsläget ladda ner och installera utvärderingsversionen för MS Office 2007 Home & Student - gratis, till och med 31.01.2010.

I och med att gamla multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c (anno 1997) inte stöds av någon drivrutin i MS Windows 7 har jag ingen lokal enhet för utskrift på papper och bildinskanning på stationära Scaleo-datorn på Windows 7. Till problemets lösning förordas helt enkelt byte av lokal skrivenhet. Min lösning är att i första hand kompensera bristen i Windows 7 med att virtuellt utnyttja lokala pdf-skrivaren CutePDF Writer (2.8). Samt i andra hand gemensamma nätskrivaren HP PSC 2355 - via lotshustruns Amilo-dator i Windows-nätverket.

Jag pluggar kabeln från digikameran (Olympus Digital 800) i usb-uttaget på stationära Scaleo-datorn på Windows 7. Drivrutinerna för digikameran installeras automatiskt. Import av foton erbjuds via Bildhanteraren i Windows 7, eller alternativt som import och avtittning via fotoassistenten Windows Live Photo Gallery. Vad mera kan vardagens it-medborgare kräva? Fotoassistenten Windows Live Photo Gallery är ett utmärkt hjälpmedel för oss vanliga användare. Mina sociala kopplingar favoriserar emellertid Googles konkurrerande fotoassistent Picasa (3.1). Gratisprogrammet Picasa låter sig laddas ner och installeras snällt på MS Windows 7.

Även om det också erbjuds många förträffliga program för bildredigering som molntjänster på webben föredrar jag min fenomenala lokala bildredigerare Paint Shop Pro (6.02). Så länge jag bara får. Jag installerar utan problem det NT-kompatibla programmet på MS Windows 7. Mycket praktisk egenskap i MS Windows 7 och Vista.

Bildredigeraren Paint Shop Pro (anno 1998) använder jag dock bara till avancerad bildredigering. Till vardags använder jag fotoassistenten Picasa som bildförbättrare. Med Picasa kan jag rotera foton i rätt led, klippa bort onödiga delar av bilden, räta ut fotot så att horisonten blir rak. Röda ögon från blixtbilder är lätta att korrigera. Om jag vill, kan jag ytterligare rätta till kontrast, ljus och färger. Och när jag mejlar fotona kan jag välja passande bildstorlek. Picasa låter mig dessutom välja mejlprogram - webbaserade Gmail - eller lokala e-postklienten Windows Live Mail.

Uppdatering:

Bärbara Nemi-datorn på Windows Vista har ingen port för parallellkoplade skrivare, som för gamla multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c (anno 1997). Det är högst troligt att drivrutinerna också saknas i MS Windows Vista SP2. Kopplingen till nätskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c lyckas däremot på bärbara Nemi-datorn på Windows Vista - via stationära Scaleo-datorn på Windows XP i Windows-nätverket

Bättre Picasa i Windows-miljö

Socialt aktivare nätgemenskap.

Windows-användare anses med skäl vara privilegierade. Den stora målgruppen lockar till sig ett massivt utbud av program och -finesser som inte till fullo står till buds varken i Mac OS X eller Linux Ubuntu. Fotoassistenten Picasa 3 är bara ett exempel. Även om jag numera kan istallera programmet på både Mac OS X och Linux Ubuntu så betjänar Picasa mig bäst i Windows-miljö.

Det är en av många orsaker varför jag primärt (99,9%) sköter fotohanteringen med Googles fenomenala fotoassistent Picasa på Windows. Jag har Picasa installerad i version 3.1.0 på Windows, i version 3.0.5 på Mac OS X samt i version 3.0.0 på Ubuntu. I fotoredigering är Picasa-versionerna i praktiken likvärda - oberoende av operativsystem. Picasa är överraskande kraftfullt och mångsidigt men framför allt ett under i människovänlighet. I min vardags-miljö har det med lätthet konkurrerat ut alternativa fotoassistenter i Windows (Photo Gallery), Mac OS X (iPhoto) och Linux Ubuntu (F-Spot).

Google-bildtjänsten Picasa Web Albums erbjuder lagringsutrymme upp till 400GB. Det är så gott som obegränsat lagringsutrymme för digitalfoton. Men Yahoos ytterst populära webbaserade bildtjänst Flickr.com är förstås favoritsajten framför alla. Kopplingen till Flickr.com medför att jag med fotoassistenten Picasa 3 på Windows numera kan ta del i en socialt aktivare fildelningsmiljö. Med hjälp av gratis tillägget Picasa2Flickr får jag en liten knapp i Picasa som gör det enkelt att ladda upp bilder till bildtjänsten Flickr.com. Den automatiska, färdigt auktoriserade uppkopplingen finns tillsvidare bara i Windows-miljö. I framtiden får jag kanske skäl att lägga upp bilder också på den socialt aktiva nätgemenskapen Facebook. För det ändamålet finns det ett gratis tilläggsprogram till Picasa som gör att jag enkelt och auktoriserat kan skicka upp bilder till Facebook via Picasa. Via Picasa 3 kan jag vid behov lägga upp filmer på Youtube. Picasa 3 har i Windows och Mac OS X en enkel 'moviemaker' med funktioner som låter mig sammanfoga olika filmer, klippa filmerna, lägga till introduktionstexter och liknande.

Men även om jag gärna använder automatisk uppkoppling till Picasa Web Albums är jag inte alls tilltalad av ytterligare automatik i fotoassistenten Picasa - exempelvis visavi webbtjänster som Flickr, Facebook och Youtube. Det är varken jobbigt eller omständligt att direkt logga in på den aktuella webbtjänsten och göra uppladdningar via Windows Utforskaren (eller Finder i Mac OS X, eller Nautilus i Ubuntu). Det tar förstås udden av fördelen med automatik och integration i Windows-miljö. Men med mindre automatik håller jag å andra sidan dörren på glänt för en Picasa-miljö på Mac OS X (eller Linux Ubuntu).

Implementeringen av skrivar- och skannerfunktioner är definitivt bättre integrerad i Picasa 3 på Windows. Det syns bland annat i det att HP-skannern är integrerad i importfunktionen i Picasa 3.1.0 på Windows - men inte i Picasa 3.0.5 på Mac OS X. I Mac-miljö stöds iPhoto och Picasa enbart med import från kamera.

Med Mac OS X i Windows-miljö

Expertiskrävande anpassningar.

Min vardagsmiljö domineras till 99% av datorer på Windows. De flesta nackdelarna på Apples iMac-dator i kommunikationen med min omgivning handlar givetvis om att köra Apples eget operativsystem Mac OS X. Apple-gemenskapen tycks väntevärdigt utgå från att vardagsmiljön till 99% domineras av datorer på operativsystemet Mac OS X.

Det finns turligen metoder och verktyg till buds för att anpassa Windows-vana användare på Mac OS X till en bättre vardag i Windows-miljö. Det är inte otänkbart att en nybörjare klarar sig med Apples tangentbord och Mighty mus i Mac OS X. Förutsättningen är att novisen inte behöver använda ens elementära kortval via tangentbordet och att allt behövligt funkar med enbart musens vänsterklick aktiverad. En andra förutsättning är förstås att förinstallerade applikationer på Dockan erbjuder allt som behövs. Rutinerade, Windows-vana användare har däremot en hel del expertiskrävande anpassningar framför sig på Mac OS X.

0. Anpassningar i Apples tangentbord och Mighty mus

Som väntat är Apples tangentbord och Mighty mus svåra att anpassa sig till i Mac OS X. Jag har hela tiden en luntlapp för tangentbordet nära tillhanda. De basala tangenterna är snarlika de som jag använder på ett pc-tangentbord. Till och med i kortval: motsvarigheten till tangenten 'Ctrl' i Windows är 'Cmd' i Mac OS X. Apples Mighty mus är väntevärdigt inställd med högerklicken inaktiverad. Det är en stor brist också i Mac OS X-miljö. Den uttrugade motsvarigheten till 'högermus' i Mac OS X är kortvalet 'Ctrl+musklick'. Jag går till preferenserna i Mac OS X och aktiverar högerklicken i Apples Mighty mus.

1. Allmän mobilisering mot säkerhetsrisker i Mac OS X

Mac OS X har så här långt överlevt på basen av en säkerhet som bara existerar tack vare att plattformen fortfarande inte är så populär och vanlig nog för att illdådare ska lägga tid och energi på att utnyttja säkerhetsrisker som finns i Mac OS X. En fråga som verkligen är värd att ställa är huruvida Apple är redo den dagen kanonerna riktas mot Mac OS X och dess användare. Mitt favorita antivirusprogram Avast 2.74 Mac Edition är tyvärr inte gratis (36 euro). Då jag nu ändå vill hålla gratis säkerhetskoll på Mac OS X så laddar jag ner och installerar antivirusprogrammet ClamXAv 1.1.1 för Mac OS X.

2. Installation och säker avinstallation av applikationer

Det tar sin tid innan jag fattar hur installation av applikationer går till i Mac OS X. När jag laddar ner program i Mac OS X är de oftast i .dmg-format (skivavbild). Jag installerar programmet med att helt enkelt dra ikonen in i Programmappen. Många programvaror hjälper till med att beskriva förloppet. Vissa program förväntar sig dock att jag ska ha färdig insikt om förloppet. Ibland finns det för all del en installator med, och då är det bara att låta installatorn automatiskt sköta hela processen. Programpaket i arkivformat packar jag upp och drar .app-filen in i Programmappen.

En egenart med Mac OS X är att det inte finns något verktyg för avinstallation - jag drar bara in programmet i papperskorgen. Ofta resulterar detta i att filer som tillhört programmet ligger kvar och skräpar. Jag laddar därför ner och installerar gratis programverktyget AppCleaner (1.2.2) som letar reda på filerna och tar bort dem. Jag drar det jag vill avinstallera in i AppCleaner-fönstret. Om jag glömmer mig och försöker dra in ett program direkt i papperskorgen, utan säker avinstallation, så erbjuder AppCleaner sig automatiskt att avinstallera programmet. Jag kan därigenom aktivt skydda viktiga program från att avinstalleras i misstag.

3. Meny i Sidopanelen i Finder som programstartare

Alla installerade applikationer i Mac OS X finns samlade i Programmappen. Jag kommer i princip åt att starta applikationer i Mac OS X med att öppna Programmappen i Finder och dubbelklicka på det önskade programmets ikon. Det är nästan som att ha programmens ikoner utspridda på Skrivbordet i Windows. Allra helst använder jag Sidopanelen i filhanteraren Finder som programstartare. Jag skapar programlistan med att helt enkelt dra programmets ikon från Programmappen in i Sidopanelen på Finder. Precis som i programlistan i Startmenyn i Windows.

De begränsade platserna på Dockan sparar jag för en handfull elementära applikationer som jag använder särskilt aktivt. Ikoner av applikationer som därutöver öppnas via Finder, samt ikoner av minimerade programfönster, visas nämligen också med egna utrymmeskrävande platser på Dockan.

4. Snabb överblick över öppna program och fönster

Funktionen Exposé är ett måste i Mac OS X, för att snabbt få en överblick över öppna program och fönster. En nackdel i användningen av Mac OS X är nämligen att det är svårare att hålla reda på öppna program och fönster än vad det är i Windows. Men genom att använda kortvalet 'Cmd+Tab' och funktionen Resumé kan jag behjälpligt kolla vilka program och fönster är öppna. Jag föredrar att minimera programfönster med att klicka på mittersta (gula) bollen i applikationsfönstrets övre vänstra hörn. Då lägger sig ikonerna i rad på Dockan, precis som på Windows aktivitetsfält - utan att avbryta aktuell programsituation. Det gäller för Windows-vana att se upp. Att alternativt klicka på vänstra (röda) bollen avslutar nämligen inte program utan minimerar aktiva program till en vit prick under ikonen på Dockan - men avbryter aktuell programsituation.

5. Vardagsmiljön domineras av MS Office på Windows

Jag laddar ner och installerar gratis Mac-versionen av kontorsprogramsviten OpenOffice 3.1.0. Openoffice går att ställa in så att jag får 'Word' (Writer) fast inställd på att öppna & deponera textdokument i .doc-format, 'Excel' (Calc) på att öppna & deponera kalkylark i .xls-format och 'Powerpoint' (Impress) inställd på att öppna & deponera presentationer i .ppt-format. Ordbehandlaren Writer öppnar utan problem textbilagor i .odt-format (Openoffice 3) och .docx-format (Office 2007).

Apples kontorsprogramsvit iWork '09 går däremot inte att ställa in på fasta Office-format. Varje deponering (export) innebär ett aktivt val av format. Ordbehandlaren Pages '09 öppnar inte alls textbilagor i .odt-format (Openoffice 3) men nog .docx-format (Office 2007). Jag sparar en massa pengar och problem med att inte köpa och installera Apples kontorsprogramsvit iWork '09.

6. Komplettering med bildinskanning på Mac OS X

Apple-gemenskapen erbjuder på Mac OS X drivrutiner enkom till skrivarfunktion för multifunktionsskrivaren HP PSC 2355. Men inga drivrutiner till skannerfunktion. Om jag köpt multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 för installation på Mac-dator så hade jag haft en komplett installations-cd för HP PSC 2355 all-in-one på Mac OS X. Nu har jag dessvärre min installations-cd på Windows XP. Webbtjänsten på HP bjuder på kompletta installationspaket för HP PSC 2355 all-in-one. Turligen för mig, oberoende av operativsystem, också på Windows Vista och på Mac OS X.

Implementeringen av skrivar- och skannerfunktioner är bättre integrerad i Windows än i Mac OS X. Det syns bland annat i det att HP-skannern är integrerad i importfunktionen i Picasa 3.1.0 på Windows - men inte i Picasa 3.0.5 på Mac OS X. I Mac-miljö stöds fotoassistenten Picasa enbart med import från kamera.

7. Anpassningar för andra än Apples egna filmformat

Som iMac-användare behöver jag inte vara försvarslös inför videoformat på Windows Media (.wmv). Jag laddar ner och installerar gratis tilläggsprogrammet Flip4Mac Windows Media Components for Quicktime (2.2.1.11), som förser filmuppspelaren Quicktime Player på Mac OS X med färdigheten att visa upp filmsnuttar direkt i .wmv-format. För att få största möjliga nytta av Quicktime Player laddar jag ytterligare ner och installerar gratis tilläggsprogrammet DivX 7 för Mac, som förser filmuppspelaren Quicktime Player på Mac OS X med färdigheten att visa upp populära DivX-filmsnuttar (.divx och .avi).

8. Anpassningar till ntfs-fildelning i Windows-nätverk

Det är en konst att åse delade ntfs-diskar i Windows-nätverk i Mac OS X. Fildelningen i Mac OS X är väntevärdigt inställd på afp-hantering i Mac-nätverk. Jag konfigurerar om inställningen till smb-hantering i Windows-nätverk. Nu syns delade nätresurser automatiskt när jag startar upp Mac OS X. Till och med den externa 320GB nätdisken syns utan problem. Nätresurser som jag startar upp mitt i sessionen kan jag snabba på till åsyn med att använda funktionen 'Anslut filserver'. Det som är tacksamt i nya Mac OS X 10.5.7 är att mappningen till delade nätresurser sparar sig. Jag behöver inte upprepa mig. Delade nätresurser på Windows Vista kräver lösenord men jag ställer in dialogen i Mac OS X så att lösenordet sparar sig hela sessionen.

I och med ntfs-fildelningen kan jag i Mac OS X fritt öppna och kopiera filer från delade nätresurser och till och med ändra och deponera filer till delade nätresurser. Filer i Windows-partitionen i Boot Camp kan jag normalt bara öppna och kopiera i Mac OS X. Då jag använder Mac OS X parallellt med en Windows-installation måste jag vid behov köpa och installera betalprogrammet NTFS for Mac OS X 7.0 (30 euro) för att få fulla skrivrättigheter i Mac OS X till ntfs-diskar i Windows-partitionen.

9. Mac OS X parallellt med en Windows-installation

Det är inte helt oproblematiskt att gå över till Mac OS X. Jag använder aktivt programsviten Nero 7 Premium i dvd-hantering samt för bildredigering och -manipulering Paint Shop Pro (6.02). Gratisprogrammet DVD Shrink (3.2) är flitigt i användning vid säkerhetskopiering av dvd-filmer. Den gemensamma nämnaren är att dessa program bara kan köras på operativsystemet Windows. Jag måste därför köra Windows parallellt med Mac OS X på Apples iMac-dator. På Mac OS X kommer jag dock vid behov åt de bearbetade filerna i Windows-partitionen.

Installationen av parallella operativsystemet Windows XP SP3 i Dual Boot via Boot Camp på operativsystemet Mac OS X 10.5.7 går överaskande elegant. Processen kräver givetvis en ansenlig Windows-vana. Och då jag har Windows installerat på iMac-datorn så fungerar den precis som jag är van vid i Windows. Med förbehåll till Apples tangentbord och Mighty mus.

Uppdatering:

I motsats till Windows Vista bjuder Windows XP inte på dvd-decoder för uppvisning av dvd-filmer. I brist på gratisalternativ ser jag mig tvungen att köpa och installera dvd-decodern Cineplayer 2.3.1 för Windows XP (15 euro).

Bildredigering utom Windows

Ett under i människovänlighet.

Mitt favorita bildredigerings och -manipuleringsprogram Paint Shop Pro 6.02 binder mig effektivt till Windows-miljön. PaintShop Pro 6.02 av årsmodell 1998 finns bara på operativsystemet Windows. Betalprogrammet har snällt migrerat till Windows Vista SP2 Home Edition. Jag får i början en informativ varningssignal i Paint Shop Pro 6.02 i Vista-miljö.

Men nu fungerar bildredigeraren klanderfritt. Tricket är att fixera programmets kompabilitetsnivå (Windows NT4.0 SP5) via 'Kontrollpanelen', inte via högermusen. Och att väntevärdigt köra programmet som Administrator.

Bildbehandlaren Paint Shop Pro 6.02 är faktiskt den sista versionen den ursprungliga tillverkaren (Jasc Software, 1998) gav ut. Programmet är överraskande kraftfullt och mångsidigt men ändå ett under i människovänlighet. De versioner nuvarande tillverkaren (Corel Corporation) givit ut av Paint Shop Pro är kraftfulla men å andra sidan minst lika människofientliga som Adobes bildbehandlingsprogram Photoshop.

Jag har kollat in en hel del alternativa bildhanteringsprogram men inget alternativ kan ens närmelsevis mäta sig med fenomenalt kraftfulla och samtidigt användarvänliga PaintShop Pro 6.02. Programmet kan naturligtvis inte installeras på Mac OS X men teoretiskt kanske nog via Wine på Linux Ubuntu. I praktiken betyder det att jag har starka motiv att inte överge bildredigering och -manipulering i Windows-miljö till fördel för vare sig Mac OS X eller Linux Ubuntu. Och - att jag har starka motiv att installera betalprogrammet PaintShop Pro 6.02 på operativsystemet Windows XP SP3 på stationära iMac-datorn Alice. Vilket jag också har gjort.

Gratis bildredigerings och -manipuleringsprogrammet Gimp är störst i bildbehandling inom öppen källkod. Adobes bildbehandlingsprogram Photoshop vinner över det, men Gimp är inte långt bakom på de flesta punkterna. För att vara ett helt fritt program, är det mycket imponerande. Det har det allra mesta man kan kräva av ett avancerat verktyg för bildbehandling. Jag har installerat bildbehandlingsprogrammet Gimp i version 2.6.6 på Mac OS X 10.5.7 på stationära iMac-datorn Alice. Och i version 2.6.6 på Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Scaleo-datorn.

Jag använder i avancerad bildmanipulation en kraftfull coctail av bland annat lager/transparens/opacitet. Denna coctail är otroligt lätt att använda i Paint Shop Pro 6.02. Trots att Gimp 2.6.6 är redigare än sina tidigare versioner har jag ännu inte i det programmet lyckats med motsvarande bildmanipulation. Jag klarar mig med 2-3 simpla verktyg i Paint Shop Pro 6.02. Sortimentet av (eventuellt) behövliga verktyg verkar otroligt drygt och fragmenterat i Gimp 2.6.6. Jag får ta skeden i vacker hand och bläddra vidare efter vinkar i Gimp Tutorials. På officiella Gimp-sajten finns 44 guider som täcker både grundläggande och avancerade handlingar.

Fotohanteringen sköter jag primärt (99,9%) på Windows med Googles fenomenala fotoassistent Picasa. Picasa är installerad i version 3.1.0 på Windows Vista och XP, i version 3.0.5 på Mac OS X 10.5 samt i version 3.0.0 på Ubuntu 8.10 och 9.04. I fall om fotoredigering är Picasa-versionerna likvärda, oberoende av operativsystem. Picasa är överraskande kraftfullt och mångsidigt och ett under i människovänlighet. I min vardags-miljö har det med lätthet konkurrerat ut alternativa fotoassistenter i Windows (Photo Gallery), Mac OS X (iPhoto) och Linux Ubuntu (F-Spot).

Fotoassistenten Googles Picasa och bildbehandlaren Paint Shop Pro har en gemensam nämnare - ett furstligt ljusbord för arkiverade bildminiatyrer. Det är en mäktig innovation i Paint Shop Pro - med tanke på årtalet 1998.

Uppdatering:

Linux-gemenskapen skryter om en ordentligt förbättrad Wine-hantering av för installering av Windows-program i Ubuntu 9.04 (8.10). Jag installerar bildbehandlaren Paint Shop Pro 6.02 från installations-cd (original: Windows NT4). Wine Windows programstartare installerar utan knot Windows-programmet (högermus/Setup.exe). Installationen beter sig precis som i Windows-miljö. Bildbehandlaren Paint Shop Pro 6.02 startar upp normalt men avbryts/avslutas av ett felmeddelande. Det är troligtvis fråga om samma (register)funktion som harmlöst aktiverade en informativ varningssignal i Vista-miljö. Wine-miljön i Ubuntu 8.10 (9.04) klarar dock inte av funktionskravet utan avslutar programmet.

Jag går in i Wine-menyn och avinstallerar programmet 'Paint Shop Pro' (Applikationer-->Wine-->Avinstallera Wine-programvara). Installationen lämnar tyvärr efter sig en massa rudiment. Jag går in på virtualskivan i Wine (Applikationer-->Wine-->Bläddra i C:/) och raderar programmappen 'Paint Shop Pro'. 'Paint Shop Pro' syns ännu i programmenyn under Wine. Jag går in i Huvudmenyn under Wine (Inställningar-->Huvudmeny-->Program-->Wine) och kruxar av programpositionerna för 'Paint Shop Pro'. Positionerna låter sig inte raderas men som avkruxade syns de i alla fall inte mera i programmenyn under Wine.

Ubuntu - på skild hårdskiva

GetDeb bjuder på kurant version.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty erbjuds på nätet till 8.10-uppgradering. Jag kan inte motstå frestelsen. Jag kollar uteliggande uppdateringar av programvaror för Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Scaleo-datorn - bland annat uppdateras webbläsarens version till Firefox 3.0.10. Så klickar jag igång uppgraderingsprocessen.

Men - processen inleds med en besvikelse. Ubuntu 9.04 Jaunty erbjuder inte (ännu) proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner. Utan stöd av grafikkortet mister jag de visuella effekterna i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen på stationära Scaleo-datorn. Jag avbryter uppgraderingsprocessen.

Jag tar istället fram min installations-cd med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid och gör ett nytt försök att installera Ubuntu på stationära Scaleo-datorn på den 2:dra hårdskivan (D). Den här gången importerar jag ingenting från Ubuntu-partitionen på 1:sta hårdskivan (C). Jag importerar endast inställningar och data från Windows-partitionen. Och nu - nu lyckas det. Efter omstart av datorn erbjuder startmenyn Grub tillgång till vardera Ubuntu-installationen. Vid sidan om start av Windows XP SP3 alltså. Jag startar upp Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D och bjuds på 123 säkerhetsuppdateringar - och omstart. Efter omstart bjuds jag på ytterligare 270 säkerhetsuppdateringar.

Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen på hårdskivan-D. Jag har 127,2GB till förfogande av vilka 5,3GB är använt och 121,9GB är fritt. Innan jag fortsätter laddar jag ner och installerar antivirusprogrammet Avast 1.3.0. Jag aktiverar de proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutinerna och maxar visuella effekter i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen. Jag öppnar Elisas flash-baserade kartapplikation i webbläsaren Firefox 3.0.10 och får tillägget 'Adobe Flash Player' behändigt uppdaterat. Med att öppna Digitas java-baserade kartapplikation får jag lika behändigt tillägget 'Java Run Time' uppdaterat. Jag aktiverar funktionen 'Uppstartshanterare' och ställer in mina boot-preferenser i startmenyn Grub.

För att aktivera programvarukällan Medibuntu startar jag programfunktionen'Terminal' (under Program --> Tillbehör) och skriver in (kopierar/klistrar in) frasen: sudo wget http://www.medibuntu.org/sources.list.d/intrepid.list --output-document=/etc/apt/sources.list.d/medibuntu.list (Enter) - samt mitt lösenord (Enter). Installationen startar upp och ber snart om mitt fortsatta godkännande: 'Y' (Enter). För att ytterligare aktivera nyckeln för autentisering skriver in frasen: sudo apt-get update && sudo apt-get install medibuntu-keyring && sudo apt-get update (Enter). Och för att kunna hantera krypterade dvd-skivor skriver jag till sist in frasen: sudo apt-get install libdvdcss2 (Enter) - och stänger 'Terminal'. Programvarukällan Medibuntu är aktiverad och jag erbjuds på ytterligare 27 säkerhetsuppdateringar - och omstart.

För att aktivera programvarukällan GetDeb går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Där går jag till fliken 'Tredjepartsprogramvara' och klickar på 'Lägg till'. I rutan som dyker upp skriver jag in (kopierar/klistrar in) frasen: deb http://ubuntu.org.ua/ getdeb/ - och klickar därefter på 'Lägg till källa' och därefter 'Stäng'. Programvarukällan GetDeb är aktiverad och jag erbjuds på ytterligare 13 säkerhetsuppdateringar

Webbplatsen GetDeb.net innehåller massor av Ubuntu program för den som vill uppdatera eller hitta program som inte finns i pakethanteraren synaptic. Exempelvis ljudinbandaren Audacity 1.3.7, musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0, musikuppspelaren Songbird 1.1.2, dvd-filmkopieraren K9Copy 2.3.0, videoredigeraren Kino 1.3.3 samt bildredigeraren Gimp 2.6.6. Jag laddar ner och installerar samtliga program på stationära Scaleo-datorn på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D.

Jag aktiverar funktionen 'Partitionsredigerare' (gParted). Jag flyttar för hand inställningar och data mellan Ubuntu-partitionerna (C-->D). När jag är klar med flyttjobbet har jag kvar en om-partitionerad Ubuntu-karantän på 15GB, samt 52GB fritt disponibelt skivutrymme på hårdskivan-C. Windows MBR pekar på Grub på hårdskivan-D. Jag kan troligen (utan risk) radera den kvarstående Ubuntu-karantänen på hårdskivan-C. Men inte tillsvidare. Är man feg så är man.

Jag går in för att kolla de fyra elementära applikationerna - Evolutions e-postklient Mail 2.24.3, webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.10, ordbehandlaren OpenOffice Writer 2.4.1 samt fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5.0.3. Jag ställer in lokala skrivaren HP Officejet Pro 1170C. Samt nätskrivaren HP PSC 2355 all-in-one i bärbara xp-datorn Amilo - via Windows-nätverket. Bildinskanningsprogrammet xSane 0.995 upptäcker inte någon skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP Officejet Pro 1170C.

Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst i musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (xine). Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp.

Jag laddar ner och installerar gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.4. Filmuppvisning på Totem (xine) på stationära Linux-datorn Scaleo lyckas med VLC som flankstöd i filmlagrets samtliga videoformat.

Uppdatering:

Ubuntu-installationen bjuder på förinstallerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (gstreamer). Uppdateringar till trots klarar den varken av inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) eller piratkopierad dvd-skiva med tv-inbandningar. Ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (xine) klarar sig dessbättre utan problem i vardera situationen. Det som bekymrar mig är att ingen i Ubuntu-gemenskapen har problem med förinstallerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (gstreamer).

Uppdatering:

Jag laddar ner och installerar it-telefoniprogrammet Skype 2.0.0.72 och fenomenala fotoassistenten Picasa 3.0.0 på Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Scaleo-datorns hårdskiva-D. Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-C har ytterligare några program som jag inte (ännu) installerat om på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D. Exempelvis mediaspelaren Miro 2.0.4 internet TV och skärmsessionsinspelaren Istanbul 0.2.2 samt dvd-omkodaren OgmRip 0.12.3. Jag laddar ner och installerar dessa på stationära Scaleo-datorn på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D

Pakethanteraren Synaptic går dock inte mera med på att direkt installera dvd-omkodaren OgmRip. Jag laddar ner OgmRip-paketen separat från webbsajten GetDeb.com - och, till min förvåning lyckas installationen med separata paket.

Online partnerskap med Picasa

Oberoende av operativsystemet.

Mina rutiner och preferenser favoriserar Google Picasa framom konkurrerande fotoassistenter. Oberoende av operativsystemet.

Jag gillar att räta ut bilder så att horisonten blir rak. Och jag gillar att mejla med Gmail. Jag redigerar dessutom hellre på bildkopior för att eventuellt senare uppdatera originalbilderna på hårddisken.

I praktiken håller jag mig till Googles fenomenala fotoassistent Picasa på hemdatorn - oberoende av operativsystemet. Foton från digitalkameran redigerar jag enbart i Picasa. Jag kan rotera bilden i rätt led, klippa bort onödiga delar av bilden, räta ut bilden så att horisonten blir rak. Röda ögon från blixtbilder är lätta att korrigera. Om jag vill, kan jag ytterligare rätta till kontrast, ljus och färger. Och när jag mejlar bilderna kan jag välja passande bildstorlek. Picasa låter mig dessutom välja mejlprogram - webbaserade Gmail - eller lokala e-postklienten Outlook Express.

Då Googles fotoassistent Picasa ligger på en bärbar dator så behöver jag egentligen inga alternativa lösningar i fotohantering. Jag kan ju koppla upp mig trådlöst på bredbandet nästan var som helst - via wlan eller 3g. Alternativ behövs först då jag som rörlig it-medborgare inte har tillgång till min egen dator.

Google-bildtjänsten Picasa Web Albums erbjuder lagringsutrymme upp till 400GB. Det är så gott som obegränsat lagringsutrymme för digitalfoton. Den ytterst populära gratis Yahoo-bildtjänsten Flickr är förstås favoriten framför alla. Här kan man också lägga upp sina digitala fotoalbum på enkelt vis, tagga bilderna för att lättare hitta och dela med sig till andra. Flickr har infört online-baserad redigering av bilder. Som teknik har man valt det Flash-baserade online-verktyget Picnik. Den webbaserade gratis bildredigeringstjänsten Picnik kan också integreras med Googles Picasa webbalbum. Och med Picnik kan jag i online redigera bilden lika väl som i lokala Picasa. Till och med räta ut bilden så att horisonten blir rak.

Det betyder att jag i praktiken fritt kan importera foton från digitalkameran till en gästdator - var som helst, bara datorn kan kopplas upp på internätet. Importerade foton kan faktiskt laddas upp på Picasa Web Albums med en separat (installerad) överföringstjänst som inte förutsätter att Picasa-programmet är installerat på gästdatorn. Och när mina foton väl är på Picasa Web Albums kan de redigeras i representationsskick med online-verktyget Picnik. Mycket praktiskt.

Men sedan måste jag givetvis komma ihåg att tömma webbläsarens minne och radera mappen med mina foton på gästdatorn. Och dessutom tömma gästdatorns sopkorg. Uppdateringen av lokala fotoassistenten Picasa sköter jag på hemdatorn med Hämta-funktionen i Picasa Web Albums.

Vid något skede ska jag utforska alternativa online-verktyg till Picnik - i online partnerskap med Picasa. Jag är nyfiken på två Picnik-konkurrenter. Adobe-bildtjänsten Photoshop.com och nätgemenskapen Sumo Paint bjuder på samma möjligheter i fotoredigering och upp-/nedladdning som bildredigeringstjänsten Picnik. Men massor mera till. Sumo Paint är rentav en online-konkurrent till min lokala bildredigerare PaintShop Pro.

Photoshop.com är Adobes bildverktyg på nätet, som inte kostar något att använda. Det körs direkt via webbläsaren med hjälp av Flash och ser snyggt ut. Trots att det har namnet Photoshop i sig så är det inte Photoshop, men det är ganska trevligt ändå. Gratistjänsten, som liknar Photoshop Elements, är dock inte lika avancerad men istället mycket mer lättanvänd.

Adobe bjuder på 2GB utrymme för bilderna, men Photoshop.com är även kopplad till Picasa Web Albums - eller till Yahoo-bildtjänsten Flickr, om man hellre vill det. En annan bra grej med Photoshop.com är att man kan backa tillbaks genom sina inställningar. Precis som i lokala fotoassistenten Picasa. Det vanligaste med bildprogram på nätet är annars att man måste ångra sig efter varje grej som gjorts.

Finskutvecklade Sumo Paint är ett webbaserat bildredigerings- och ritprogram som är riktigt imponerande. En stor del av Sumo Paint går ut på att rita egna bilder. Därför finns det många olika ritverktyg. Det är fel att helt och hållet kalla det för bildbehandlingsverktyg, även om det så klart går att redigera bilder i det också. Avancerat till och med. Sumo Paint är mycket mera än ett verktyg. Det är en slags nätgemenskap med utställning för artisters egna ritningar - en slags artisternas Youtube eller Facebook. Nätgemenskapen Sumo Paint låter sig dock inte integreras med webbtjänster som Googles Picasa webbalbum - eller Yahoo-bildtjänsten Flickr.

I Sumo Paint kan jag bland annat använda mig av lager med lagerstilar, kurvor, en rad olika penslar, ett textverktyg och en del filter. Gränssnittet är starkt inspirerat av MacOS. Upplägget är detsamma som i de flesta liknande lokalt installerade program, exempelvis Photoshop/Gimp. Det är också otroligt lätt att registrera sig och komma igång. Jag behöver bara fylla i en e-postadress, namn och lösenord och sen är det bara att börja. Sumo Paint förutsätter en modern webbläsare med Flash. Gratistjänsten Sumo Paint, som liknar Photoshop/Gimp, är faktiskt nästan lika avancerad - och - nästan lika svåranvänd därtill.

Uppdatering:

En snabbkoll på Picnik-alternativen till fotoassistenter förstärker mitt första intryck att bildförbättringstjänsterna Picnik.com och Photoshop.com är äkta alternativ till fotoassistenter i online partnerskap med Picasa.

Sumo Paint är en äkta bildmanipuleringstjänst som egentligen är ett online alternativ till gratis bildredigeringsprogrammet Gimp. Men definitivt inget äkta alternativ till fotoassistent i online partnerskap med Picasa.

Städassistens efter fotofest

Samma nyckelord i flera filer.

Efter varje större fest med digitalkameran tömmer jag gärna kamerans digitalminne med att föra över bilderna till datorn.
Visserligen slipper jag själv namnge varje bild när jag tagit den men det är inte särskilt enkelt att hitta bestämda bilder med kryptiska namn:
'P014001.jpg' eller 'IMG001.jpg'.

För att råda bot på detta skapar jag separata mappar på hårddisken för varje gång jag för över bildfiler från kameran.

Då får jag en någorlunda god ordning eftersom bilderna är i kronologisk ordning. Det gör det naturligtvis enkelt att hitta bilder som är tagna vid samma tillfälle men det blir svårt att använda den inbyggda sökfunktionen i Windows Vista och XP för att hitta bilder på ett visst motiv eller bilder där vissa personer är samlade.

För att göra det enklare att hitta bilder med sökfunktionen lägger jag in ett eller flera nyckelord i bilderna - eller rättare sagt i bildfilens namn. Det låter väl bra? Men hur kul är det egentligen att sitta och högerklicka för varje fil för att byta ut filnamn? Lyckligtvist finns det ett inbyggt sätt, både i Windows Vista (SP1) och Windows XP (SP3). Jag får samma nyckelord på flera bildfiler samtidigt vilket definitivt sparar en hel del tid.

För att lägga till ett eller flera nyckelord i ett filnamn, markerar jag först alla filer som berörs av namnbytet - högerklickar och väljer 'Byt filnamn' (Nimeä uudelleen - Rename File). Markören flyttar sig till seriens första bild och jag skriver in två nyckelord och ett startnummer - till exempel 'Paris_2008 (1).jpg' - med start- och ordningsnumret inom parentes. Mycket praktiskt.

Det går förstås lika bra att göra namnbytet som Batchredigering i Googles gratis fotoassistent Picasa -till exempel 'Paris_2008-1.jpg' - med start- och ordningsnumret efter bindestreck. Jag kan också välja 'Byt filnamn' (Nimeä uudelleen - Rename File) i Windows Fotogalleri i Vista eller i Windows Live Photo Gallery i XP - till exempel 'Paris_2008.jpg' - utan start- och ordningsnummer. Den markerade seriens påföljande filnamn förses automatiskt med löpande ordningsnummer inom parentes. Men inte seriens första bild - alltså.

Uppdatering:

I äldre versioner av Windows kan man med fördel utnyttja till exempel gratisprogrammet File Renamer Basic för byte av namn på flera bildfiler samtidigt.

Smart assistens i fotogallerier

Jag håller mig till Google Picasa.

Med hjälp av bonusprogrammet Windows Fotogalleri kan jag i princip ordna alla sina fotografier på hårddisken på bärbara Vista-datorn Nemi. Och även göra enkla redigeringar.
Programmet följer med i Windows Vista och gör det möjligt att organisera bilder, göra enklare justeringar som att rotera och beskära bilder, ändra färger och ta bort 'röda ögon'.

För stationära Scaleo-datorn, som har Windows XP, finns vid behov en gratis Live-version av Windows Fotogalleri. Microsofts fotoassistent Windows Live Photo Gallery är en allvarligt tagen konkurrent till Googles fenomenala fotoassistent Picasa. Integrationen av Windows Live Photo Gallery till Microsofts andra Live-tjänster samt kopplingen till Yahoos ytterst populära webbaserade bildtjänst Flickr medför att fotoassistenten Picasa inte mera är utan konkurrens. Varken som program på datorn eller som webbalbum och bildspel på webben.

I praktiken håller jag mig till Googles fotoassistent Picasa - både i Windows Vista och XP. Foton från kameran redigerar jag enbart i Picasa. Jag kan rotera bilden i rätt led, klippa bort onödiga delar av bilden, räta ut bilden så att horisonten blir rak. Röda ögon från blixtbilder är lätta att korrigera. Om jag vill kan jag ytterligare rätta till kontrast, ljus och färger. Och när jag mejlar bilderna kan jag välja passande bildstorlek. Picasa låter mig dessutom välja e-postprogram - webbaserade Gmail - eller lokala Windows Mail (eller Outlook Express, eller Windows Live Mail).

Mina rutiner och preferenser favoriserar Google Picasa framom Windows Fotogalleri. Jag gillar att räta ut bilder så att horisonten blir rak. Och jag gillar att webbmejla med Gmail. Jag redigerar dessutom hellre på bildkopior (väntevärdigt) för att sedan senare uppdatera originalbilderna (tryggt) på hårddisken.

Uppdatering:

Google-bildtjänsten Picasa Web Albums erbjuder lagringsutrymme upp till 400GB. Det är så gott som obegränsat lagringsutrymme för digitalfoton. Men Flickr är förstås favoritsajten framför alla. Här kan man också lägga upp sina digitala fotoalbum på enkelt vis, tagga bilderna för att lättare hitta och dela med sig till andra. Flickr har infört online-baserad redigering av bilder. Som teknik har man valt det Flash-baserade online-verktyget Picnic. Den webbaserade gratis bildredigeringstjänsten Picnic kan också integreras med Googles Picasa webbalbum.

It-medborgarens arbetsbord

Ordning & reda i sociala nätverk.

Höstens 2008 koncept för lotsning av rörliga medborgare i Web 2.0-applikationer har fått fasta ramar och innehållet på arbetsbordet börjar gestalta sig.

Deltagarna förutsätts acceptera och spontant utnyttja interaktion i sociala nätverk i någon grad - åtminstone konkurrensbelagda bokningar till lotsningstillfällen.

Applikationer på it-medborgarens arbetsbord:
1. - Googles fenomenala söktjänst Search
2. - Googles webbaserade e-post Gmail
3. - Googles online office-programsvit Docs

Söktjänsten Google Search är nyckeln till navigation på internet. Webb- och sökhistoriken är en naturlig indikator för den spontana användningen av Google Search. Webbmejlen Gmail används för interaktiv kommunikation och office-programsviten Google Dokument i hanteringen av e-postens bilagor. Den delade Google webbkalendern står får ordning och reda i det sociala nätverket. Den webbaserade gruppkalendern synkroniseras via en fristående kalender på lotsdatorn.

Instrument för organisation och mätning:
4. - Googles ics-kompatibla webbkalender
5. - Googles online webb- och sökhistorik

Rörliga it-medborgare har var sitt universella, personliga Google användarkonto. Inloggningen på Googles användarkonto slipas till rutin via en personligt skräddarsydd startsida , iGoogle arbetsbord i webbläsaren. Sidhuvudet på iGoogle sök- och startsidan har en rad med traditionella länkar till Google-tjänster - Gmail, Dokument, Kalendern, Reader med mera. Arbetsbordet iGoogle är kompletterat med Widgets - smarta och informativa miniprogram - praktiska och nyttiga Bokmärken, olästa flöden i Google Reader, aktiviteter i Google Kalender, Datum och Tid, inkorgen i Gmail - med förhandsgranskning.

Instrument för inloggning och navigation:
0. - Googles ID: Gmail- och -användarkonto
6. - Googles personifierade startsida iGoogle
7. - Googles bokmärkestjänst Bookmarks
8. - Googles flödesläsare Google Reader
9. - Googles webblogginstrument Blogger

Flödesläsaren Google Reader visar olästa blogginlägg i bokningsjournalen Blogger. Lotsningstillfällets datum och tid meddelas i inläggets rubrik. Tillfällets status, ledig eller bokad, administreras med uppdatering av inläggets etikett. Bokningarna administreras via interaktiva kommentarer till inlägget. Kommentören identifieras via it-medborgarens universella Google ID.

Uppdatering:

Det finns ingen orsak att byta bort ordbehandlaren i online webbtjänsten Google Dokument. Det är sannerligen ett utmärkt och rörligt lotsnings-instrument i överbryggandet av generationsklyftan.

Uppdatering:

10. Google online-tjänsten Picasa webbalbum

Med Picasa webbalbum klarar man ensamt av att lägga till foton direkt med en webbläsare - på vilken nätuppkopplad dator som helst. Kopplingen till den webbaserade gratis bildredigeringstjänsten Picnik ger rörliga it-medborgare möjlighet att snygga till innehållet i fotoalbumet - online. Med ett och samma Google ID.

Mediehantering i Ubuntu 8.04

Miro vägleder till programvarukällan.

Undrens tid är här. Jag har lyckats med konststycket att få både nätskrivaren HP PSC 2355 och lokala skrivaren HP Officejet Pro 1170c att fungera i Ubuntu 8.04. Lösningen är att jag installerar om dem som nya skrivare med nya drivrutiner. Skrivarinstallationen i Ubuntu 8.04 är elegant - och mycket Windows-inspirerad.

Jag såg i tiderna mycket besvär med mediehanteringen i Ubuntu. Medieprogrammen med tillägg har dock klarat migrationen utan men.

Videospelaren Totem visar elegant upp kopieringsskyddade (css) dvd-videofilmer i Ubuntu 8.04. Och mp3-stödet för musikspelaren Rhythmbox fungerar likaså. Ljudredigeringsprogrammet Audacity har också klarat migrationen till Ubuntu 8.04. Likaså videospelaren VLC Media Player.

Men inte multimediaprogrammet Miro Internet TV. Första försöket till ominstallation misslyckas. Miro-sajten vägleder dock till en ny, aktiv programvarukälla. Och nu lyckas installeringen av Miro, direkt via pakethanteraren Synaptic i Ubuntu 8.04. Den nya Ubuntu 8.04-versionen av Miro är dessutom i motsats till sin 7.10-föregångare stabil. I och med installationen av mediaspelaren Miro ärver dessutom både VLC Media Player och filmuppspelaren Totem DivX-läsfunktionen.

Också mina nyligen installerade gratisprogram för att rippa och bränna dvd-filmer fungerar klanderfritt i Ubuntu 8.04.

Medieidentifieringen i fotoassistenten Picasa är aktiv. Kabeln till fickkameran Olympus Digital 800 pluggas i datorns usb-port. Ubuntu 8.04 känner genast igen kameran och installerar drivrutinerna till minneskortet - automatiskt. Minnet monterar sig som en extern volym på skrivbordet. Picasa erbjuder sig att importera fotona till bildmappen i Ubuntu 8.04. Mycket praktiskt. Picasa fyller ljusbordet (biblioteket) med foton från bildmappen. Bildfiler är i övrigt konfigurerade att öppnas i webbläsaren Firefox. Alla funktioner och inställningar har bibehållits som förut.

Till dagens slut försäkrar jag mig om att it-telefoniprogrammet Skype fungerar i Ubuntu 8.04. Ett testsamtal och en kort chat bekräftar saken. Windows-versionen av Skype har dock en sms-funktionen som jag fortfarande saknar i Linux-miljön.

Mediehanteringen är faktiskt i lika klanderfritt skick i Ubuntu 8.04 Hardy Heron som i föregångaren 7.10 Gutsy Gibbon. Lite bättre till och med. Multimediaprogrammet Miro Internet TV är lika stabilt i Ubuntu 8.04 som i Windows-miljön.
Jag är helt nöjd med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 Hardy Heron. De enda plumparna i marginalen kommer av (de förhoppningsvis tillfälliga) bristerna i den halvfärdiga webbläsaren Mozilla Firefox 3b5.

Uppdatering:

Maj månads första dagar för med sig 95 nya säkerhetsuppdateringar i Ubuntu 8.04 Hardy Heron. Ackompanjerad av en nystart av operativsystemet. Dual Boot-menyn i laddningsmodulen Grub får i samma veva två tilläggsrader. Jag måste korrigera saken manuellt i uppstartshanteraren (Startup Manager) så att Windows XP Home Edition återgår till automatiskt startval (default).

Innan maj månad var slut blev det sammanlagt 335 nya säkerhetsuppdateringar i Ubuntu 8.04. Ubuntu 7.10 klarade sig i maj med 33 nya säkerhetsuppdateringar.

Uppdatering:

Beta-versionen av webbläsaren Mozilla Firefox har uppdaterats till finalversionen 3.0. Tilläggen 'Screengrab' och 'Foxmarks Bookmark Synchronizer' har nu aktiverats.

Windows Vista: Femte dagen

Ronja Rövardotter i DivX-format.

Bärbara Vista-datorn har förutsättningar till att bli digitalt nöjescentrum. Den visuella dimensionen dominerar faktiskt hemmets nöjesliv.

Jag laddar ner och installerar den fenomenala fotoassistenten Google Picasa. Kabeln till fickkameran Olympus Digital 800 pluggas i datorns usb-port. Windows Vista känner genast igen kameran och installerar drivrutinerna till minneskortet.

Fotoassistenten Picasa erbjuder sig till första alternativ att importera foton från kameran till bildmappen på hårdskivan i Vista-datorn

Uppgraderingsversion av multimediaprogramsviten Nero 7 Premium installerar sig problemfritt som fullversion i Windows Vista. Videoredigeringsprogrammet Nero Vision 4 startar snällt och jag putsar till den inbandade Clint Eastwood-filmen. Men istället för att bränna den på dvd-skiva exporterar jag den redigerade filmen A Fistfull of Dollars på Vista-datorns hårdskiva i videoformatet mpeg-2 (16:9 2,05GB). Detektering och generering av scener, redigering och export är klart på 10 minuter.

I och med installationen av Nero 7 Premium ärver musik- och filmuppspelaren Windows Media Player läsfunktionen för mpeg-2-filformat. Mycket praktiskt.

Jag tar ibruk Nero Home Media Center med externa digi-tv-mottagaren Anysee, skannar in de digitala tv-kanalerna och testar framgångsrikt inbandningsfunktionen i Nero Home med en påskveckans repriser på August I och II. Och nu har jag äntligen August Strindberg-filmerna i skärmfyllande vidbildsformat. På en halvtimme redigerar jag filmerna i Nero Vision 4 och exporterar de putsade kopiorna på Vista-datorns hårdskiva i videoformatet mpeg-2 (16:9 3,9GB). Nero 7 Premium bränner min första dvd-filmskiva på Windows Vista. Men utan Yle-kanalens dvb-textning. Nero Home Media Center visar inte texten i Live TV, och texten låter sig inte heller bandas med på videokopian. Som inte heller i Nero 7 Premium i Windows XP.

Jag hittar jag Astrid Lindgren-filmen Ronja Rövardotter i divX-format på fildelningssajten Pirate Bay. Det ger mig förevändning att ladda ner och installera opensource gratisprogrammet, multimediaspelaren Miro Internet TV. Tvåtimmarsfilmen laddar sig ned i BitTorrent-kompisnätverket (i realtid) i videoformatet divX (mpeg-4, 16:9 1,0GB). DivX-filmen spelar upp sig problemfritt i Miro - och likaså i Nero ShowTime (online-aktivering av tredjeparts-programmet).

Windows Media Player 11 spelar inte automatiskt upp divX-filmen men påtalar uppdatering via installation av gratisprogrammet DivX for Windows 6.8. I och med installationen av DivX Player ärver Windows Media Player - och helt överraskande också mediaspelaren RealPlayer 11 - läsfunktionen för divX-format. Mycket praktiskt.

Virtuella kassaskåp - globalt

Uppladdning i 2MB kräver tålamod.

Slr-kameran Olympus E300 är inställd på en upplösningen på 8 megapixel (3264 x 2448 pixel). Och det är också lotshustruns fickkamera Olympus Digital 800. Utrymmeskrävande men bekvämt. 1,5-1,7MB per foto.

I klarspråk betyder det att en 2GB minneskapasitet rymmer 1200 foton. Yahoo-bildtjänsten Flickr erbjuder gratis online webblagring för 200 foton. Det räcker för mig men inte för lotshustrun. Hon är bättre betjänt av exempelvis svenska online webbtjänsten Diino.

Diino-tjänsten bjuder på gratis online webblagring på 2GB - 1200 foton.

Google-bildtjänsten Picasa Web Albums erbjuder numera upp till 400GB. Det är så gott som obegränsat lagringsutrymme för digitalfoton. För användare av den fenomenala fotoassistenten Picasa är Picasa Web Albums faktiskt det naturligaste online-valet till webblagring. Den rudimentära fotoredigeringen i Picasa räcker till för vardagens behov.

Online-webblagring är dock inget självklart alternativ i glesbygden. Villan i Nupurböle i Esbo är uppkopplad på nätet via ett 2MB adsl-bredband. Det är tillsvidare den snabbaste uppkopplingen på internet som finns till buds på den orten. Uppladdningen av ett 60-tal foton (100MB) i 2MB kräver redan gränslöst tålamod.

Hemdatorerna har sedan något år varit försedda med tillräcklig minneskapasitet på hårdskivorna. Men har man ett rejält arkiv högupplösta digitalfoton tenderar det att äta upp rätt mycket utrymme. Den externa nätuppkopplade Maxtor-hårdskivan är en idealisk backup-lösning. Och helt automatisk dessutom. Men hårdskivan har sina begränsningar i arkivering. Portabla CD-/DVD-skivor är faktiskt behändigare för arkivering av digitalfoton. En CD-skiva rymmer upp till 400 högupplösta foton och en DVD-skiva upp till 3000 foton. Fotoassistenten Picasa hjälper dessutom föredömligt till vid bränningen av CD- eller DVD-skivan.

Uppdatering:

Om man tycker att återanvändningen av fotoarkivet är för långsamt på CD-/DVD-skiva så kan man alternativt ladda upp skivan som en virtuell CD (DVD) på datorns hårdskiva. Eller - tillfälligtvis importera bildarkivet tillbaka till fotoassistenten Picasa.

Men vill man visa upp sina alla 3000 reseminnen som stillbilder eller bildspel på digi-tv-apparatens bredbildskärm så är en DVD-skiva en fullkomlig lösning för tv-kopplade multimediamaskiner. DVD-uppvisningen har ett 5-timmars underhållningsvärde.

Nybörjaren i aktion i Windows

OpenOffice segar gammeldatorn.

Nybörjarens Windows-dator är färdigt konfigurerad för e-post och googling. Jag får dock själv göra webb 2.0-jämförelsen på Windows-konfigurationen.

Lotshustrun har nybörjarens Ubuntu-konfiguration med mångsidighetsundret HP PSC 2355. Mycket praktiskt.

Kabeln till adsl-bredbandet (2MB) pluggas i gammeldatorn. U3-webbläsaren Firefox startar upp automatiskt i samband med uppstarten av Windows 2000.

Gamla multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c installeras på gammeldatorn. Operativsystemet Windows 2000 godtar installation av HP-programsviten från CD-skiva (original: Windows NT). Gamylen HP Officejet Pro 1170c är ett underverk. Den är lika snabb som mångsidighetsundret HP PSC 2355. Men bläcket räcker underligt nog tiofallt längre i gammelskrivaren.

Användningen av portabla U3-webbläsaren Firefox lyckas utan besvär. Likaså utskrifterna på gamylen HP OfficeJet Pro 1170c.

Hanteringen av Office-bilagorna i e-posten tillfredsställer. Webbmejlen Gmail visar bifogade pdf-dokument i html-format. Om man vill öppna dokumentet i en pdf-läsare så ska pdf-filen laddas ner i dokumentmappen i Windows. Jag installerar till pdf-läsare lättviktaren Foxit Reader 2.2 (5MB). Pdf-läsaren Adobe Reader 8.0 (95MB) gör gammeldatorn på tok för seg. Pdf-läsaren Foxit Reader öppnar pdf-filer direkt från länkar på nätsidor i Firefox. Som också i filhanteringen i Windows.

jag installerar inte Office-programsviten OpenOffice. Programsviten gör gammeldatorn på tok för seg (128MB). Länkar på nätsidor till Office-filer (word, excel, powerpoint) öppnas istället i motsvarande Office Viewer gratisprogram. Mycket praktiskt. Jag installerar gratisprogrammet Word Viewer 2003. Gratisprogrammen Excel Viewer 2003 och Powerpoint Viewer 2003 installerar jag senare - vid behov.

Jag installerar Microsoft Office Compatibility Pack för Word, Excel och PowerPoint 2007-filformat. Gratisprogrammet Word Viewer 2003 klarar nu av att öppna dokument i Office 2007-format (.docx).

Kabeln till digitala fickkameran Olympus Digital 800 pluggas i datorns usb-port. Windows 2000 känner genast igen kameran och installerar drivrutinerna till minneskortet - automatiskt. Jag för över fotona från minneskortet till bildmappen direkt i Windows Utforskaren. Bildfiler är i övrigt är konfigurerade att öppnas i webbläsaren Internet Explorer. Det klarar U3-webbläsaren Mozilla Firefox inte.

Jag installerar den fenomenala fotoassistenten Google Picasa. Jag ställer in Picasa så att den automatiskt fyller ljusbordet (biblioteket) med foton från bildmappen i Windows. Fotona kan i framtiden Picasa-importeras från minneskort till bildmapp.

Uppdatering:

Gammeldatorn är för jämbördig webb 2.0-jämförelse trådlöst uppkopplad via externa wlan-adaptern Trust NW-3100.

Uppstartstiden av gammeldatorn har nu vuxit från 4 minuter till totalt 6-8 minuter. Uppkopplingen på wlan kräver en egen minut - och uppstarten av U3-programstickan och U3-webbläsaren Firefox en extra halvannan minut.

Uppdatering:

Ända sedan stationära Scaleo-datorn kopplades till gamylen HP Officejet Pro 1170c har jag varit i den villfarelsen att multifunktionsskrivaren bara går med på att fungera som skrivare+kopiator på operativsystemet MS Windows XP. Och att den endast fungerar som mångsidighetsunder (skrivare+skanner+kopiator) på gammeldatorn med operativsystemet MS Windows 2000. Nu vet jag bättre.

Skannerfunktionen för HP Officejet Pro 1170c finns förvisso också på MS Windows XP. Väl undangömd i menyernas gallerier - ända tills nu. Nu ståtar funktionen med genväg (ikon) på arbetsbordet i Windows XP i stationära Scaleo-datorn.

Nybörjaren i aktion - i Ubuntu

Skrivaren och kameran komplicerar.

Nybörjarens Ubuntu-dator är färdigt konfigurerad för e-post och googling. Men - lotshustrun insisterar på att ha en printer kopplad till datorn.

Användningen av Ubuntu-webbläsaren Firefox lyckas utan större motgångar. Lotshustrun vänjer sig under första sessionen med skillnaderna. Utskrifterna på HP PSC 2355 printern lyckas bra. Förhandsgranskning hör lyckligtvis inte till lotshustruns behov.

Hanteringen av Office-bilagorna i e-posten är tillfredsställande. Webbmejlen Gmail visar bifogade pdf-dokument i html-format. Om man vill öppna dokumentet i en pdf-läsare så ska pdf-filen laddas ner dokumentmappen i Ubuntu.

Lotshustrun surfar flitigt. Hon stöter genast på länkar till pdf-dokument. Inget problem alls. Ubuntu har en integrerad pdf-läsare (Dokumentvisaren). Dokumentvisaren öppnar pdf-filer direkt från länkar på nätsidor i Firefox. Som också i filhanteringen i Ubuntu. Länkar på nätsidor till Office-filer (word, excel, powerpoint) öppnas direkt i motsvarande OpenOffice-program. Mycket praktiskt. Office-programsviten OpenOffice är färdigt installerad i Linux-operativsystemet Ubuntu. Jag konfigurerar OpenOffice så, att programmen inte bara öppnar utan också deponerar motsvarande filer med Office-ändelser (doc, xls, ppt).

Jag överraskas av att Linux-versionen av OpenOffice klarar av att öppna dokument i Office 2007-format (.docx).

En avancerad nybörjarfunktion saknas dock. Lotshustrun är en duktig fotograf. Och hon är redan van att hantera digikamerans foton på datorn. Kabeln till fickkameran Olympus Digital 800 pluggas i datorns usb-port. Ubuntu känner genast igen kameran och installerar drivrutinerna till minneskortet - automatiskt. Minnet monterar sig som en extern volym på skrivbordet. Bildvisaren (gThumb) erbjuder sig att importera fotona till bildmappen i Ubuntu. Mycket praktiskt. Bildvisaren är färdigt installerad i Ubuntu och konfigurerad för att importera bildfiler. Bildfiler är i övrigt är konfigurerade att öppnas i webbläsaren Firefox.

Lotshustrun är van vid den fenomenala fotoassistenten Picasa. Så, även om Ubuntu har en egen fotoassistent (F-Spot) så installerar jag Google Picasa. Men inte direkt från en nedladdad debian-version. Jag vill att Picasa ska installeras i repositoren och synas i programmenyn. Ubuntu konfigureras med programnyckel och ny programkälla för att installationen av Picasa ska lyckas korrekt. Och den lyckas. Jag ställer in Picasa så att den automatiskt fyller ljusbordet (biblioteket) med foton från bildmappen i Ubuntu.

Jag är överraskad av hur mycket jobb ett väldukat Ubuntu-bord för en nybörjare innebär. Lotshustrun är lyckligtvis en van användare av skrivaren HP PSC 2355 och av fotoassistenten Picasa. Men bordet måste vara dukat med färdiga installationer och konfigurationer. Nybörjarens Ubuntu-dator är genast mera komplicerad när skrivaren och digikameran ska beaktas i dukningen.

Uppdatering:

Ubuntu installerade drivrutinerna för den trådlösa kontakten (wlan/wifi) till basstationen på routern (Zyxel) - automatiskt - genast när omkopplaren till det interna wlan-kortet på bärbara Amilo-datorn sattes i on-läge. Aktiveringen av den automatiska uppkopplingen krävde att routerns ssid-namn konfigurerades för hand (ssid: roaming off).

Uppdatering:

Uppstarten av Ubuntu kompletteras med automatisk uppstart av webbläsaren Firefox. Den effektiva processorn i bärbara Amilo-datorn gör att totala uppstarten gott håller sig mellan 1-2 minuter. Inloggningsproceduren i Ubuntu sinkar.

Fotoassistens i konkurrens

Picnic kan integreras med Picasa.

En kunnig finsmakare med enkla behov i bildhantering, har glädje av en närmare bekantskap med gratisprogrammet Paint.net 3.22. Installationen förutsätter dock att man skött Windows (.NET Framework 2.0) uppdateringar.

Paint.net kom ursprungligen till som en ersättare av Windows Paint - men mångsidiga Paint.net är mera än ett digitalt skissblock.
Gratisprogrammet Windows Paint kan användas för att rita, färglägga och redigera bilder.

Jag kan använda Windows Paint som ett digitalt skissblock - skapa enkla bilder och kreativa projekt eller lägga till text och design i andra bilder. Exempelvis i bilder från en digitalkamera. Fördelen med Paint är att det är en del av Windows. Man behöver inte ladda ned programmet på webben för att installera det på sin dator.

Paint.net ersätter suveränt gratis bildvisningsprogram - men som ersättare till billiga bildredigeringsprogram ska man inte räkna det. Paint.net klarar bara grundläggande funktioner. Jag kan fixa till digitalfoton, göra redigeringar, beskära och ändra storlek.

I användningen påminner Paint.net faktiskt om bildredigeringsprogrammet Adobe Elements. Men man letar förgäves efter proffsiga egenskaper i verktygen. Programmet är ytligt integrerat till Microsofts nya fotoassistent Live Photo Gallery - som i sig är en allvarligt tagen konkurrent till Googles fotoassistent Picasa. Integrationen till andra Live-tjänster samt kopplingen till Yahoos ytterst populära webbaserade bildtjänst Flickr medför att fotoassistenten Picasa inte mera är utan konkurrens. Inte på datorn - och inte heller som webbalbum och bildspel på webben.

Flickr är favoritsajten framför alla, för många fotar digitalt. Här kan man lägga upp sina digitala fotoalbum på enkelt vis, tagga bilderna för att lättare hitta och dela med sig till andra. Flickr har infört online-baserad redigering av bilder, och som teknik har man valt det Flash-baserade online-verktyget Picnic. Men Picnic kan numera förstås också integreras med Googles Picasa webbalbum.

Ubuntu i äkta produktionsmiljö

Det är inte så proffsiga jobb jag gör.

Det finns inga större orsaker för mig att överge operativsystemet Windows i min produktionsmiljö. Men en tilltagande kunnighet i Linux-operativsystemet Ubuntu väcker min nyfikenhet för frågan. Vilka är de största hindren i att flytta produktionsmiljön till Linux?

Jag ser hela hårdskivan (också windows-partitionen) i Ubuntu.

Säkerhetskopiorna på usb-minnesstickan (Lexar Media) syns både i Windows och Ubuntu. Och windows-filerna kan dessutom (med förbehåll) uppdateras via Ubuntu.

Jag jobbar mest på webbaserade online-applikationer. I Windows-miljön är webbläsaren Internet Explorer är klart bäst. Mitt bästa alternativ i Ubuntu är webbläsaren Opera 9.5 för Linux. Den klarar av mina webbaserade MSN- och Live-applikationer med äran. Paketinstallatören installerar Opera 9.5 för Linux lika automatiskt och elegant som windows-installatören.

Men Live-applikationerna på datorn är förbehållna windows-miljön. Med Wine kan jag kanske installera mina gamla Windows-program?

Jag bearbetar bildmaterial för bloggarna. Det fenomenala bildredigeringsprogrammet Paint Shop Pro 6.02 gör arbetet lekande lätt. Men det är ett windows-program. Och det är inte sagt att PSP 6.02 (anno 1998) mera migrerar till Windows Vista.

Det finns en ny version av bildredigeringsprogrammet Gimp 2.4. Både för Linux och Vista. Gratis dessutom. Gimp 2.4 har de flesta finesser som jag gillar i PSP 6.02. Men det är inte alls lika mänskligt - jordnära. Funktionerna är platta och kryptiskt fragmenterad - lite i samma stil som de proffsiga funktionerna i Photoshop. Men det är inte så proffsiga jobb jag gör. Jag prioriterar bearbetning som går enkelt och snabbt.

Men jag kommer att sakna den behändiga biblioteksfunktionen - ljusbordet i PSP6.02. Lyckligtvis behöver jag inte ens i Ubuntu avstå från den fenomenala fotoassistenten Picasa 2. Paketinstallatören installerar Picasa 2 för Linux (med Wine Tray System Adaptor) lika automatiskt och elegant som windows-installatören.

Mina favoritfunktioner i Windows finns också i Ubuntu. Jag skulle inte kunna tänka mig ett liv utan Drag'n Drop och Copy/Paste. Det betyder att jag är ganska nöjd med Utforskaren i Windows. Efter smärre justeringar (trädvy i sidopanelen) får jag ut samma service från Filbläddraren i Ubuntu.

Jag är också nöjd med textverktyget Notepad i Windows (Anteckningar). Det är inget problem att ha flera Notepad (textfiler) öppna - samtidigt. Men visst gillar jag också flikhanteringen i textverktyget EditPad Lite i Windows. Texthanteringsverktyget gEdit i Ubuntu påminner om EditPad Lite. Och justerad med en sidopanel för filnamnen är gEdit ett fullgott alternativ till Notepad.

Texthanteraren gEdit i Ubuntu arbetar i default med teckenkodningen Uft-8 (Unicode). Notepad i Windows arbetar i default med Windows 1252. Om jag slarvar med gEdit i Ubuntu så innebär konverteringen av filen i Notepad lite extra jobb. Texthanteraren gEdit i Ubuntu går dock med på alternativet att jobba med Windows-1252 (Ansi). Det är att rekommendera eftersom jag hanterar i samspel samma textfiler både i Windows och Ubuntu.

Jag laddar också upp filer (företrädesvis bilder) på Elisa-hemsideutrymmet på webben. Jag är en trogen användare av ftp-programmet Ws-Ftp i Windows. Men jag kan gott tänka mig att också gå över till gratis ftp-klienten FileZilla 3.0 i Windows. Då skulle jag ha samma program för filöverföring både i Windows och Ubuntu.

Referenskopior av flyktiga webb-dokument fixar jag med pdf-spökskrivaren i gratisprogrammet Cute Pdf Writer i Windows - som elektronisk utskrift i pdf-format. Pdf-funktionen finns faktiskt inbyggd i Unix-system - som Mac OS X och Linux/Ubuntu. Utskrifter av webbsidor är problematisk med webbläsare i Ubuntu. Webbläsaren Opera 9.5 för Linux klarar det behjälpligt - på samma sätt som Opera 9.5 för Windows - men inte alls lika tillförlitligt som webbläsaren Internet Explorer i Windows.

Lyckligtvis låter sig tillägget Screengrab installeras i webbläsaren Firefox i Ubuntu - på samma sätt som i Firefox i Windows. Firefox-tillägget Screengrab ger mig alternativet att ta skärmdump på en hel webbsida. I bildformatet png eller jpg.

Med facit på handen finns det faktiskt inga större orsaker för mig att överge operativsystemet Windows i min produktionsmiljö. Jag är i varje fall medveten om att jag inte skulle byta ut min produktionsmiljö till ett klart sämre alternativ - jag är imponerad av den tilltagande windows-närvaron i Linux-operativsystemet Ubuntu 7.04 Gutsy Gibbon.

Vardagens enkla bildhantering

Programmet har snällt migrerat.

År 1998 erbjöds jag, som flitig användare av gratisversionen Paint Shop Pro 4.0, att - för en spottstyver - köpa det nyborna betalprogrammet Paint Shop Pro 5.01. Och år 2000 erbjöds jag en ytterst fördelaktig uppgradering till version PSP 6.02. Detta fenomenala grafikprogram, Paint Shop Pro 6.02, använder jag faktiskt till vardagsbruk än i denna dag. Det till trots att jag hela året 2000 i arbetslivet flitigt använde mig av det legendariska grafikprogrammet Adobe Photoshop 7.0.

Paint Shop Pro 6.02 var ett billigt grafikprogram. Utomordentligt lämpligt för husbehov. För bildbehandling har den bl.a justeringslager och en medelmåttig uppsättning filter. Ritverktyg har den klart bättre av och det går bl.a att skriva text längs kurvor och behandla textrader som fullt skalbara vektorobjekt. Bildoptimeringen var inte särskilt effektiv i 5.01 men den är fullt konkurrenskraftig -än i denna dag- i PSP 6.02. Som grafikprogram är det jordnära och ganska snabbarbetat vid bildbehandling men gör det ibland märkligt svårt för proffs att göra de mest triviala saker. Alltså för proffs som är vana vid grafikprogrammet Adobe Photoshop. Vad gäller webbverktyg är Paint Shop Pro kliniskt befriat från dessa.

Sedan år 2005 har grafikprogrammet Paint Shop Pro 6.02 kompletterats i hushållet med den fenomenala fotoassistenten Google Picasa. Som faktiskt bjuder på webbverktyg i parti och minut.

Det svenskspråkiga gratisprogrammet Picasa gör bildsorteringen till en lek. Jag använder det för att föra över bilder från kameran, att organisera bilder och att putsa upp dem med lite enkel redigering. Programmet hjälper mig att mejla bilderna i passligt stort format och att publicera dem på bloggen - eller på en fristående bildsajt. Det finns verktyg för bildspel, säkerhetskopiering, cd-bränning och mycket annat. Jag har t.o.m. en gigabyte med gratis utrymme på nätet då jag publicerar bilder - t.ex. som bildspel eller fotoalbum.

En smart funktion i Picasa är mappövervakaren, som automatiskt håller koll på utvalda mappar. Alla bilder som läggs i en övervakad mapp hamnar direkt i Picasas bibliotek. Om jag arbetar i mapparna i Picasa så påverkas också bildernas placering på datorns hårddisk. Raderar jag en mapp från Picasa så försvinner den från hårddisken.

Det är naturligare och tryggare att arbeta i album i Picasa - utan direkt koppling till hårddisken. De är egentligen ett slags genvägar. Jag kan göra album med billder från olika mappar utan att skapa kopior.

Foton från kameran redigerar jag numera enbart i Picasa. Jag kan rotera bilden i rätt led, klippa bort onödiga delar av bilden, räta ut bilden så att horisonten blir rak. Röda ögon från blixtbilder är lätta att korrigera. Om jag vill kan jag ytterligare rätta till kontrast, ljus och färger. Och när jag mejlar bilderna kan jag välja passande bildstorlek.

Originalen på datorns hårdskiva berörs inte av åtgärderna i Picasa förrän jag så besluter. Mycket praktiskt.

Det jag inte kan göra i fotoassistenten Picasa så gör jag i grafikprogrammet Paint Shop Pro. Framtiden för PSP 6.02 är osäker. Programmet har snällt migrerat från Windows NT4.0 SP6, via Windows 2000 SP4, till Windows XP SP2. Det är inte sagt att gamlingen hänger med i en migration till - till Windows Vista.

Fixa själv en inbunden fotobok

Text och bild gör unika sagoböcker.

Jag behöver inte nöja mig med digitalbilder på skärmen. Min senaste förtjusning är fotoboken. Med några musklick förvandlar jag bilderna till en inbunden fotobok. På samma sätt som jag beställer papperskopior av digitalbilder skapar jag en hel bok med bilder och text. En fotobok behöver inte längre vara förbehållen professionella fotografer.

Och det handlar inte om sladdriga broschyrer. Böckerna trådbinds med samma teknik som används för riktiga böcker. Fototjänsten Fuji direkt erbjuder till och med omslag i linne eller läder-imitation. Men så är inte heller tjänsten den billigaste på marknaden.

Fotoböcker med bröllopsbilder har blivit allt vanligare. Men det går att vara mera kreativ. Till exempel en uppvakting med blandade bilder ur festföremålets tidigare liv. Och eftersom det går att blanda text och bilder kan jag också göra unika sagoböcker. Eller kombinera egna bilder och dikter.

Fuji direkt erbjuder ett specialgjort layoutprogram som jag hämtar gratis på nätet. Funktionerna är begränsade men jag kan beskära, rotera och även förbättra skärpa och kontraster. Men för säkerhets skull fixar jag dock bilderna i förväg i ett bekant fotobehandlingsprogram. Men fotoassistenten Google Picasa är annars ett utmärkt gratisval för dig som inte har något fotobehandlingsprogram installerat på datorn.

Fuji direkt är en svenskspråkig tjänst. Men de levererar också till Finland. Och om tjänsten inte är den billigaste så är leveranstiden tillförlitlig. Högst 14 dagar. Fotoboken kan fås som stående A4, liggande A4 eller i formatet 30x30 centimeter. Den kostar upp till 60 euro. Extra sidor utöver de fyrtio som ingår kostar 3-4 euro extra per styck. Smakar det så kostar det.

Hur mycket jobb jag vill lägga ned bestämmer jag själv. Layoutprogrammet Fujicolor Fotobok är busenkelt att använda. Programmet bjuder på en expresslösning. Jag bara markerar mappen med bilderna och så gör programmet resten. Men expresslösningen ger tyvärr inte ett helt lyckat resultat om jag har blandade bilder på bredden och höjden.

Jag föredrar därför att själv montera bilderna. Det finns 19 olika mallar att välja mellan. Det enda jag behöver göra är att dra mina bilder i mallen med musen. Och komplettera med eventuella bildtexter. Genom att ta tag i bilden kan jag flytta den, eller ändra storlek. I vissa fall lägger jag till rundade hörn - eller skuggor.

Fotoboken blir sammanlagt en riktigt stor datafil. Bilderna ska nämligen gärna vara högupplösta. Bildprogrammet känner av om bildernas storlek räcker till när jag monterar in dem, eller gör storleksförändringar. Att ladda upp monsterfilen till fotolabbet tar ganska lång tid även om jag har ett rätt snabbt megaband. Men om jag inte hade tillgång till bredband så skickar jag över materialet på kamerans minneskort. Eller på en cd-skiva. På snigelposten.

Jag betalar med mitt Visa-kort. Visa-kortet kontrolleras och verifieras. Och nätbanken säkrar id-kontrollen. Betalningen går som en dans.