Redigera film utan ansträngning

Klippandet känns svårhanterligt.

Videoredigeraren Windows Live Movie Maker på Windows 7 är enkelt gratisverktyg att använda och låter sociala kids med några få knapptryckningar samla ihop bilder och filmklipp för att sedan utan att egentligen anstränga sig skapa bländande filmverk. Det är lika enkelt att publicera filmen på Youtube eller Facebook, som att bränna ut den på DVD-skiva.

Jag har redan tidigare hämtat videoredigeraren Windows Live Movie Maker gratis och installerat den på Nemi-datorn på Windows Vista. Vanliga Windows Movie Maker 6.0 på Windows Vista finns kvar även efter att jag installerat Windows Live Movie Maker. Det är jag glad för. Windows Live Movie Maker riktar sig främst till sociala kids och verkar vara som bäst om man bara snabbt vill göra något kul. Det är lätt att komma igång och lätt att lägga på en massa maffiga effekter. Med andra ord - en värdig utmanare till videoredigeraren iMovie 8.05 på stationära Alice-datorn på Mac OS X 10.6. Windows Live Movie Maker importerar samma videoformat på Windows Vista som Windows Movie Maker 6.0. På Windows 7 erbjuds sociala kids dessutom import av Apples filer i .mov- och .qt- samt i .mp4-format.

Varken Windows Movie Maker 6.0 eller nya Windows Live Movie Maker fungerar på datorer på Windows XP. Mina behov är såpass konservativa att jag klarar mig med Windows Movie Maker 2.1 på Windows XP. Eller - alternativt med Windows Movie Maker 6.0 på Windows Vista. Export av videofiler i nya Windows Live Movie Maker begränsar sig till .wmv-filer, liksom i gamla Windows Movie Maker 2.1. Windows Live Movie Maker på Windows 7 saknar funktioner för att ha full kontroll i redigeringen. Det finns ingen uppenbar tidslinje, vilket gör att klippandet för mig känns mer svårhanterligt. Däremot är det enkelt att lägga till en ljudfil. Översikten i den rudimentära tidslinjen i Windows Live Movie Maker blir genast bättre om man först avgränsar scenerna för hand. Programmet tar miniatyren från klippets första ruta.

Uppdatering:

Jag kollar in nya 2.0-versionen av videoredigeraren Videospin. Programmet känns fortfarande intressant, med det intressanta erbjuds tyvärr bara i betalversion. Det egentliga nya är hantering av filer för mobila enheter, samt Apples filer i .mov- och .qt- samt i .mp4-format. Men - som sagt - bara i betalversion. Avsaknaden av flv-redigering kompenseras galant av gratis videoredigeringsprogrammet RichFLV 4.2.

MS Office 2007 är avinstallerat

Antpati mot Sun Microsystems.

Tiden för visstida gratis utvärderingen av MS Office 2007 på MS Windows 7 på stationära Scaleo-datorn gick ut 31.1.2010. Min Office-rutin räcker väl till för att hitta till vardags behövliga funktioner också i det nya flikbaserade gränssnittet. Och visst är gränssnittet intuitivt och användarvänligt. Men det är så få funktioner som krävs till vardags.

Det blir ingen affär på betalversionen av kontorsprogramsviten MS Office 2007. Jag avinstallerar istället gratis utvärderingsversionen. Utvärderingen fortsätter tillsvidare i gratis beta-version på MS Office 2010 på MS Windows 7 på bärbara Nemi-datorn. Jag avstår helt från att installera gratis utvärderingsversion MS 2010 Home & Student (beta) på MS Windows 7 på stationära Scaleo-datorn. Tots min häftiga antipati mot Sun Microsystems installerar jag istället gratis kontorsprogramsviten Openoffice 3.1 på svenska på MS Windows 7 på stationära Scaleo-datorn. Min Office-rutin räcker väl till för att hitta alla till vardags behövliga funktioner också på Openoffice 3.1. Gränssnittet påminner dessutom om det för mig mera bekanta gränssnittet i gamla kontorsprogramsviten MS Office 2000-2003.

Kontorsprogramsviten Openoffice 3.1 är ett en självklar del i samband med gratis Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 på lotshustruns bärbara Amilo-dator. Openoffice 3.1 är dessutom ett självklart gratisalternativ i samband med Apple-operativsystemet Mac OS X 10.6 på stationära Alice-datorn. Jag tillbringar dock merparten av min tid på MS Windows 7 på stationära Scaleo-datorn. Kanske utvärderingen av Openoffice 3.1 lyckas bättre, utöver mina till vardags behövliga Office-funktioner, i en mera frekventerad miljö. Tiden får visa.

Uppdateringar i Windows-miljö

En kaskad i början av månaden.

Windows-användare får lätt en bild av att uppdateringsbehov är någonting unikt för Windows-operativsystem. Självutnämnda it-entusiaster förstärker bilden med att ystert gläfsa om att Apples operativsystem Mac OS X och Linux-operativsystemet Ubuntu är flefria och därigenom befriade från oket med kontinuerliga säkerhetsuppdateringar.

Riktiga sakkunnare vet givetvis att detta inte stämmer men bryr sig inte om att dementera Apple- eller Linux-fanboys felaktiga utlåtanden. Dåligt insatta it-noviser kan tyvärr ta åt sig av den felaktiga bilden och ta till sitt kors en dator med högst konsumentovänliga operativsystem som Mac OS X eller Linux Ubuntu. Rutinerade och Windows-vana it-användare kan bättre klara sig med annorlunda operativsystem.

I början av år 2007 ansåg jag mig ha förkovrats tillräckligt i it-kunnighet. Jag beslöt jag mig för att bekanta mig med Linux-operativsystemet Ubuntu, som alternativ till Windows. Den bubblan sprack omedelbart. Linux Ubuntu är förvisso ett angenämt forskningsobjekt för it-sakkunniga. Något förstahands operativsystem för absoluta it-noviser är Ubuntu definitivt inte. Min färskaste erfarenhet kom med uppgraderingen till upphaussade Ubuntu 9.10 Karmic Koala. Det var en sällsynt halvfärdig version. På gränsen till katastrofal. Under årets 2009 sista kvartal strömmade sammanlagt 345 säkerhetsuppdateringar in, ackompanjerade av halva dussinet omstarter. Sega problem med Adobe Flash Player och uppstartshanteraren Grub-2 förgiftade atmosfären från början. Problemen löstes först i början av december 2009. Löften som utgavs kring Grub-2 och den nya Programcentralen har inte ännu heller uppfyllts. Programportalen GetDeb aktiverades ordentligt försenad under årets 2009 sista dagar. Årslutet kunde sålunda firas med uppdateringar av VLC (1.0.4), Songbird (1.4.3), Rhythmbox (0.12.6), OgmRip (0.13.3) samt Gimp (2.6.8). Trasiga rester av tidigare versioner av OgmRip måste till råge på allt städas bort för hand innan finalversionen gick med på att låta sig installeras. Skolbetyg: 5- (på skalan 4-10).

Apples Mac-datorer tog jag på kornet i början av år 2009. Med så mycket status som låg i detta varumärke förväntade jag mig en it-miljö utan löpande uppdateringar. Den bubblan sprack omedelbart. Även om operativsystemet Mac OS X uppdateras mera sparsamt än operativsystemet Windows så var antalet säkerhetsuppdateringar uppseendeväckande drygt. Under årets 2009 sista kvartal strömmade en massa uppdateringar in. Många med omstart av Mac OS X. Bland annat den monstruösa uppdateringen till Mac OS X 10.6.2 Snow Leopard. Samt många grundläggande uppdateringar såsom: Performances (1.0), HP Printer Drivers (2.3), Superdrive Firmware (4.0) samt Airport Client (3.0). Samt Apples programvaror såsom: iMovie (8.0.5), iTunes (9.0.2), Safari (4.0.4) och iPhoto (8.1.1). Partnerprogrammen ruskades om ställvis ordentligt: VLC (1.0.2) (1.0.3), EyeTV (3.2) (3.2.1) (3.3), Skype (2.8), Handbrake (0.9.4), Perian (1.2), Dropbox (0.6.570), Java RT (1.0), ClamXav (2.0.5) (ClamAv 0.95.5), Gimp (2.6.8), Miro (2.5.4), OpenOffice (3.1.1), Picasa (3.6.1) samt RealPlayer (11.1.0). Operativsystemet Mac OS X 10.6 Snow Leopard var tydligt ett halvfärdigt hastverk. Något förstahands operativsystem för absoluta it-noviser är Mac OS X definitivt inte. Skolbetyg: 7- (på skalan 4-10).

Orsaken till denna huvudlösa brådska inom både Apple- och Ubuntu-gemenskapen var tydligt Microsofts operativsystem Windows 7 Home Premium. Egentligen har det strömmat in bara 10 säkerhetsuppdateringar till Windows 7 sedan början av november 2009. Sammanlagt 25 uppdateringar om man räknar med partnerprogram. I jämförelse med antalet och omfånget av uppdateringar i Mac OS X och Linux Ubuntu ter sig uppdateringarna i Windows-miljön försvarliga, rentav anspråkslösa. Uppdateringar svärmar in högst oregelbundet i Mac OS X och Ubuntu. I Windows-miljön erbjuds en välordnad kaskad i början av månaden. Information om kritiska uppdateringar läses ofta upp i tv-nyheterna. Skolbetyg: 9- (på skalan 4-10).

Uppdatering:

En kvalificerad gissning är att Mac OS X 10.6.3 dyker upp i programuppdateringen i början av februari eller mars 2010 ( monstruösa 200 säkerhetsuppdateringar).

Uppdatering:

Ubuntu-gemenskapen fortsätter med sin cirkus i monstruösa uppdateringar. Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 har förlänats 165 nya säkerhetsuppdateringar och 2 omstarter av systemet - under januari 2010.

Produktionsdag på Apples iMac

Lång rad med gula frågetecken.

Jag shoppar Microsofts nya operativsystem Windows 7 Home Edition på webben. Och för säkerhets skull i fullversion (180 euro). Min avsikt är nämligen att helt installera om Windows XP SP3 på stationära Scaleo-datorn och köra det i 'dual boot' med Windows 7. Stationära iMac-datorn tar ansvar för produktion och publicering på webben.

Stationära Scaleo-datorn är mitt laboratorium för it-forskningar. Den renoverade gammeldatorn (anno 2005) fyller alla krav som MS Windows 7 Home Edition ställer. Men - innan jag installerar Windows 7 på andra hårddisken (D:) så ska jag installera om Windows XP på första hårddisken (C:). Jag har haft problem med en säkerhetsuppdatering, målet för uppdateringen är trasigt. Materialet på hårddisken (C:) är för säkerhets skull kopierat både till andra hårddisken (D:) samt till gemensamma externa näthårddisken i Windows-nätverket (Maxtor NAS).

Produktionsmaterialet kopierar jag till stationära iMac-datorn på Windows XP SP3. Datorn har alla behövliga applikationer: webbläsaren MS Internet Explorer (8.0) för nättjänsterna Blogger, Google och Iterasi samt Windows Notepad (5.1) för textbehandling av utkast till inlägg på Blogger. Och, som socker på bottnet - gamla bildredigeraren Paint Shop Pro (6.02) för bearbetning av illustrationer. Jag finslipar miljön på Windows XP på iMac-datorn med att installera Iterasi tillägget på webbläsaren IE8 - samt Stardocks Objectdock (1.9) grafiska programstartare, för bekvämlighetens skull. Användningen av Apples tangentbord och Mighty mus stressar. Jag gillar att skriva text på Apples tangentbord men de bakvända kortvalen stökar till rutinerna. Navigeringen på bildskärmen (Home, Back, Next, End) görs på pil-tangenterna. Delete och Erase delar på samma tangent. Taggarna i html-editering är kluriga att använda. Likaså at-tecknet för e-postadresser. Och att kopiera och klistra in element i Bloggers editeringsfönster är inte alls lika självklart enkelt som på gammeldatorn. Dessutom är Apples Mighty mus aningen okänslig, och ställvis hysterisk. Och så är ytan för högerklicken faktiskt lite mindre i Windows än i Mac OS X. Allt går visserligen att göra - men bakvänt, annorlunda.

Jag klarar av att tryggt avinstallera och radera Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 på stationära Scaleo-datorn. Med att installera nya Windows XP SP3 från inköpt installations-cd på andra hårddisken (D:). I 'dual boot' med gamla långköraren Windows XP på första hårddisken (C:). Men installationen är en besvikelse. Nya versionen av Windows XP (D:) hittar inget nätkort på datorn för trådbunden uppkoppling på bredband. Jag kollar situationen med gamla versionen av Windows XP (C:) - uppkoppling på bredband lyckas utan problem. Jag har turligen hittat Scaleo-datorns Recovery-cd med originala Windows XP SP2 (anno 2005). En åter-installationen av Windows XP från Recovery-cd lär vara lätt, och så ser det ut att vara - till en början. Resultatet är en ny besvikelse - den gamla, originala versionen av Windows XP SP2 hittar inte heller något nätkort på datorn. Jag laddar in originala cd-skivan med drivrutiner (anno 2005) men den klagar högljutt på att datorn inte är original Fujitsu-dator. Moderkortet byttes ju ut vid renoveringen av gammeldatorn.

Stationära Scaleo-datorn ser nu enkom gamla Windows XP SP2 på första hårdskivan (C:). Jag kan tryggt radera partitionen med nya Windows XP SP3 på andra hårdskivan (D:). Jag installerar om nya Windows XP Home Edition SP3 på första hårdskivan (C:). Jakten på en fungerande lösning till uppkoppling på bredband börjar. Utan uppkoppling på internet kan jag varken aktivera XP-installationen eller söka efter saknade drivrutiner på webben. Jag pluggar 3g-modemet, Huawei E160e, i usb-porten. Nya Windows XP SP3 känner igen Huawei-modemet, Saunalahtis 3g-program (Mobiililaajakaista) installerar sig - trådlös uppkoppling på bredband är ett faktum. Jag aktiverar XP-installationen på webben. Den trådlösa (gsm-)uppkopplingens hastighet är bedrövlig (53 kbps). Trådlös wlan-uppkoppling på hemmanätverket via externa usb-adaptern Trust NW-3100 bjuder på en acceptabel lösning. Jag hittar min installations-cd, pluggar i wlan-adaptern i usb-porten och ställer in hemmanätverket (SSID). Snabb 2MB-uppkoppling på bredband är ett faktum.

Windows Update laddar ner 56 säkerhetsuppdateringar för installation. Jag tar i bruk Microsofts it-säkerhetsprogram Security Essentials (1.0) samt laddar ner och installerar Windows Media Player 11 på Windows XP. Windows Update laddar ner ytterligare 16 säkerhetsuppdateringar för installation. Men - nya Windows XP Home Edition SP3 hittar ännu heller inget nätkort på datorn. Jakten på drivrutiner börjar på webben. Jag öppnar Enhetshanteraren - en lång rad med gula frågetecken visar att en massa drivrutiner saknas. Inte bara för nätkort utan också för ljudkort med mera. På webben lyckas jag bara uppdatera drivrutinen för bättre bildskärmshantering. Bra så, jag gillar inte alls rudimentär vga-hantering på platt bildskärm.

Jag laddar in Scaleo-datorns originala cd-skiva med drivrutiner (anno 2005), men tystar protesterna. Med cd-skivan liggande i datorn går jag på nytt till Enhetshanterarens gula frågetecken och klickar för uppdateringar av drivrutiner. Och till min glädje hittas och installeras alla saknade drivrutiner från gamla cd-skivan. Ljudkortet och audio-funktionen aktiveras. Trådbunden uppkoppling på bredband är ett faktum. Jag kollar Windows Media Player 11 med en dvd-film. Dvd-omkodare saknas, precis som på Apples iMac på Windows XP SP3. Jag tar i bruk mitt Cineplayer-paket (2.3.1) för Windows XP. Jag går in på mina testsajter på webben och låter Internet Explorer (8.0) uppdatera sina Adobe Flash- och Java RT-tillägg.

Till slut tar jag i bruk Windows Live Safety Scanner på Windows XP samt laddar ner och installerar Easus Partition Manager (4.0) Home Edition. Med hjälp av dessa städprogram findukar jag bordet på stationära Scaleo-datorn för veckändans installation av Microsofts nya operativsystem Windows 7 Home Edition. Nya Windows XP Home Edition SP3 startar dubbelt snabbare än den gamla långköraren. Och den nya kompakta installationen märks också i bruk - allt går väloljat och snabbt. Windows XP Home Edition SP3 (anno 2009) är beredd att ta upp kampen med utmanaren Windows 7 Home Edition på stationära Scaleo-datorn (anno 2005).

Uppdatering:

Paketet med installations-dvd för (svenskspråkiga) MS Windows 7 Home Premium anländer som kurirpost. Jag laddar i originala dvd-skivan för att få en koll hur installationen startar upp. Men - installationen startar inte upp. Utforskaren ser inte ens innehållet på dvd-skivan. Jag kollar situationen med andra datorer. Alla övriga datorer i lotshemmet går villigt med på att läsa dvd-skivan - och att starta upp processen för installation av Windows 7 Home Premium. Till och med lotshustruns bärbara Amilo-dator (anno 2004). Men inte stationära Scaleo-datorn (anno 2005), på vilken moderkortet byttes ut vid renoveringen.

Uppdatering:

Stationära Scaleo-datorn (anno 2005) går nu villigt med på att läsa dvd-skivan, och att starta upp processen för installation av Windows 7 Home Premium. Lösningen var att bränna en säkerhetskopierad installations-dvd (med hjälp av en annan dator). Min inköpta, originala installations-dvd av Windows 7 Home Premium är helt enkelt inte läslig i dvd-enheten i stationära Scaleo-datorn.

Videoredigering på Apples iMac

Betaltillägg för mpeg-2 playback.

Den portabla usb-kopplade EyeTV DTT tv-stickan med EyeTV 3-programvaran är glädjande bekväm i tv-inbandningar på Mac OS X. Helt i klass med Windows Media Center på Windows Vista. EyeTV 3-paketet är speciellt prisvärt (60 euro) för de fina egenskaperna i videoredigeringen. Nästan i samma klass med Sonys hdd-/dvd-spelare RDR HXD870B.

Multimediaspelaren Sony RDR HXD870B bjuder på fenomenalt konsumentvänlig redigering av hdd-videon. Onödiga snuttar i början och slutet av (90-100 minuters) långfilmer är bortklippta i ett nafs. Radering av insprängd reklam är lätt som en plätt. Putsjobbet tar 10-15 minuter, och filmen är klar med det. Snabbkopiering till dvd-skiva på 10-15 minuter är ett extra bonus. Motsvarande putsjobb på mediadator på Windows, med exempelvis filmredigeraren Nero Vision 4 i betalprogramsviten Nero 7 Premium, kräver minst 25-30 minuter. Men - filmen är inte klar med det. Kopiering till dvd-skiva, eller export som .mpg-fil på hårdskiva, kräver realtid på 90-100 minuter.

Med hjälp av EyeTV 3:s inbyggda redigerare kan jag enkelt klippa bort insprängd reklam från tv-inspelningen samt kapa skräpet i början och slutet av programmet. Arbetet påminner om redigeringsarbetet i Nero Vision 4. Egenskaperna i arbetet påminner mera om egenskaperna i Sony RDR HXD870B. Filmklippen (Cut) och filkomprimeringen (Compact) går lika snabbt i EyeTV 3 som i Sony RDR HXD870B. Ett inbandat serieavsnitt på 55-60 minuter (1GB) redigeras och komprimeras i EyeTV 3 till en snutt på 42-45 minuter på 10 minuter. Och filmen är i princip klar med det. Om jag exporterar filmen som .mpg-fil på hårdskiva kräver jobbet ytterligare 1 minut. Om jag exporterar filmen som .mov-fil på hårdskiva går det ca 13 minuter till jobbet.

Att bränna en filmkopia på (video) dvd-skiva med iDVD (7.0.4) är däremot långsamt - bränningen går i realtid, 90-120 minuter. Filmfilen ska dessutom vara i Apples eget format, exempelvis som .mov-fil. Apples iDVD-brännare godtar varken .eyetv- eller .mpg-filformat. Det betyder att en film med dynamiska (DVB) undertexter måste avtittas direkt på iMac-datorn, antingen med EyeTV 3-programmet i .eyetv-filformat i Mac OS X eller med Anysee-programmet i .trp-filformat i Windows. Dynamiska (DVB) undertexter i .eyetv-filen försvinner i exporten till andra filformat, exempelvis till .mpg- eller .mov-fil.

Inbandning av tv-film (med färdig undertext) på de kommersiella tv-kanalerna MTV3, Nelonen, SUB och Viitonen lyckas både på Nero Home (i formatet .mpg) och Windows Media Center (i formatet .drv-ms) samt på Anysee (i formatet .trp) och EyeTV 3 (i formatet .eyetv). Detta beror på att undertexterna bränns in direkt på filmfilen. Mediaspelaren VLC Media Player (1.0.2) klarar av både Nero-formatet .mpg och WMC-formatet .drv-ms samt EyeTV 3-formatet .eyetv och Anysee-formatet .trp. Jag kan således utnyttja mitt centrala filmarkiv på den gemensamma nätresursen Maxtor NAS och mitt ambulerande media center för filmuppvisningar.

Apples mediaspelare QuickTime spelar normalt upp ett smalt urval av olika videoformat. Gratis tilläggsprogrammet Perian (1.1.4) för QuickTime på Mac OS X utökar möjligheterna att spela upp olika videoformat i QuickTime. Visserligen kan jag spela upp dessa videoformat via förträffliga VLC Media Player, men med tillägget Perian kan de spelas upp i alla program som använder QuickTime. QuickTime Player (10.0) visar dock inte gratis upp videofiler i .mpg-format, följaktligen inte heller i .eyetv-format. Jag ska i princip kunna se dynamiska undertexter till filmer när jag tittar på filmer via QuickTime Player eller Apples Media Center-lösning Front Row. Undertexter som kommer i formatet .idx/.sub (två separata filer som hör till filmen i fråga) får stöd via QT-tillägget Perian (1.1.4). Front Row kan visa samma filmer som QuickTime, förutsatt att de finns i iTunes-biblioteket eller i mappen 'Filmer' (Movies). Och dynamiska (DVB) undertexter förutsatt att QuickTime förses med betaltillägget för mpeg-2 playback (20 euro)? Eller inte?

Men Yle-tekniken för dynamiska (DVB) undertexter i tv-filmer är besvärlig. VLC Media Player (1.0.2) klarar inte av att visa inte upp de separata undertexterna. Jag är skeptisk till att QT-tillägget för mpeg-2 playback kan hantera dynamiska (DVB) undertexter i tv-filmer. Det blir nog ingen affär på Apples Store.

Uppdatering:

Plattformsoberoende VLC Media Player (1.0.1) uppdateras till version 1.0.2 och EyeTV 3-programmet (3.1.3) till version 3.2 för Mac OS X 10.6.

Uppdatering:

Även om dvd-bränningen av tv-inbandningar på EyeTV 3 i princip är en besvikelse så är det en lättnad att (video) dvd-kopian lätt låter sig avtittas på tv-apparaten Sony Bravia via multimediaspelaren Sony RDR HXD870B. Och att dvd-kopian också låter sig spegelkopieras till .iso-format på hårdskiva. En andra lättnad är att EyeTV-exporterade filmkopior i .mov- och .mpg-filformat inte orsakar problem i Windows-miljö, varken i VLC Media Player eller i programsviten Nero 7 Premium.

Redigera Flash Video i RichFLV

Utseende och funktion är likadan.

Allt sedan jag greps av samlingsmani på musikvideon har jag spanat efter aspiranter till program för enkel redigering av .flv-filer (flash video). Inte alls stora jobb. Bara att klippa bort (cut) enstaka irriterande ägostämplar - eller att sporadiskt klistra ihop (merge) korta snuttar. De få program jag hittills provat på bara klarar jag inte av.

Av en ren slump provar jag gratis videoredigeringsprogrammet RichFLV 4.2. Gratisprogrammet RichFLV 4.2 bygger på plattformsoberoende runtime-modulen Adobe AIR 1.5. Jag har Adobe AIR färdigt installerad på stationära xp-datorn Scaleo. Jag startar upp installationen av RichFLV - den sköter jobbet helt automatisk. Och med RichFLV är det enkelt att redigera och ändra i .flv-filer. Arbetet görs i redigeringsläge med en 'tidslinje' (Keyframes). Nu kan jag enkelt trimma, dela upp och sätta ihop olika .flv-filer i programmet. Jag klipper till provs bort några irriterande plakat från ett par musikvideon och sparar de redigerade filmsnuttarna tillbaka på hårdsskivan. Juldikten 'Tomten' är i två drygt fem minuters filmsnuttar. Jag klistrar framgångsrikt ihop de båda snuttarna till en elva minuter lång video.

Jag går över till stationära iMac-datorn, laddar ner och installerar Adobe AIR 1.5.2 på Mac OS X 10.6. Jag laddar ner RichFLV 4.2 och startar upp installationen - den sköter jobbet helt automatisk. Utseende och funktion i RichFLV är precis likadan på Mac OS X som på Windows XP. Jag går tillbaka till stationära Scaleo-datorn, laddar ner och installerar RichFLV 4.2 på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10. Programmet noterar vid uppstarten att runtime-modulen Adobe AIR på Linux Ubuntu saknas - RichFLV laddar automatiskt ner Adobe AIR för installation. Installationen av Adobe AIR och RichFLV sköter sig helt automatiskt. Utseende och funktion i RichFLV är precis likadan på Linux Ubuntu som på Windows XP och Mac OS X.

Jag har mediaspelaren VLC Media Player (1.0.1) installerad för uppspelning av .flv-filer (flash video) på Windows och Mac OS X, samt på Linux Ubuntu. Apples mediaspelare QuickTime spelar normalt upp ett smalt urval av olika videoformat. Gratis tillägget Perian (1.1.4) för QuickTime på Mac OS X utökar möjligheterna att spela upp olika videoformat i QuickTime. Visserligen kan jag spela upp dessa videoformat via förträffliga VLC Media Player, men med tillägget Perian kan de spelas upp i alla program som använder QuickTime. Och nu kan jag spela upp .flv-filer (flash video) i QuickTime Player (10.0) på Mac OS X 10.6.

Uppdatering:

Jag ska också kunna se undertexter till filmer när jag tittar på filmer via Apples Media Center-lösning Front Row. Undertexter som kommer i formatet idx/sub (två separata filer som hör till filmen i fråga) får stöd via QT-tillägget Perian (1.1.4). Front Row kan visa samma filmer som QuickTime, förutsatt att de finns i iTunes-biblioteket eller i mappen 'Filmer' (Movies).

September på Mac OS X 10.6

Väcker upp datorn ur sömnläget.

September 2009 har gått i Apples tecken - i värdigt sällskap med operativsystemet Mac OS X 10.6 Snow Leopard. Alla tidigare installerade applikationer har fortsatt fungera utan problem. Den färskt installerade EyeTV 3-programvaran (3.1.3) sköter sig väl i inbandningar av tv-program. Och därtill har iMac-datorn nu trådlöst 3G bredband i reserven.

Den stationära iMac-datorn på Mac OS X har i september helt fångat min forskande uppmärksamhet. Forskningarna i Linux Ubuntu har kommit helt i Mac-skugga. Än så länge har det inte nämnvärt påverkat mina rutiner på Windows. Med ett undantag - jag gör gärna snabbkoll på webben på iMac-datorn med webbläsaren Safari på Mac OS X. Apples iMac har nämligen en riktigt god egenskap - datorn är lättväckt och startar snabbt upp från sömnläge. Jag behöver faktiskt bara snudda vid tangentbordet. Elgatos EyeTV 3-programvara drar nytta av den lättväckta iMac-datorn. När klockan slår för programmerad inbandning av tv-program väcker EyeTV 3 upp datorn ur sömnläget. Mycket praktiskt.

Apple överraskar i medlet av september med att uppdatera Mac OS X till version 10.6.1. Samtidigt uppdateras drivrutinerna för HP-skrivare till version 2.1 och multimediaspelaren iTunes till version 9.0. Det nya med iTunes 9.0 är att det stöder fildelning, med kopiering av bibliotek, mellan fem (auktoriserade) datorer i hemmet. Apple överraskar dock negativt med att inom två veckor uppdatera drivrutinerna för HP-skrivare till version 2.2 och multimediaspelaren iTunes till version 9.0.1. Paketet med HP-drivrutiner måste jag särskilt ladda ner från Apples Supporthämtningar. Övriga uppdateringar kommer turligen via Programuppdateraren.

Apple överraskar dock positivt med att i slutet på september uppdatera kontorsprogramsviten iWork '09 till version 9.0.3. Efter installation är Keynote i version 5.0.3, Pages i version 4.0.3 medan Numbers är i version 2.0.3. Det är trevligt - jag har ju fortfarande min gratis testversion i bruk - som läsprogram för Apples filformat - i medborderligt självförsvar.

Jag har fortsatt lite i mina forskningar i användningen av Mac OS X 10.6:

Quicktime X (10.0) är en trevlig nyhet i Mac OS X 10.6. Jag kan filma händelserna i min bildskärm. Med andra ord: jag behöver inte skaffa betalprogramvaran ScreenFlow (2.0). Och jag kan göra ljudinspelningar. Trycka enkelt på den röda knappen i mitten sedan är det bara att prata på. Väldigt enkelt, för den late. Att spela in film med Quicktime X är också nytt. Men det är inte så spännande när jag sitter hemma och spelar in mig själv - när jag inte ens videobloggar. Men det gör modebloggare.

Jag kan nu tricket att tvångsavsluta program genom att hålla musknappen intryckt på programmets ikon i dockan, samtidigt som jag håller Alt-knappen intryckt. Bra när jag råkat trycka igång fel program och inte vill vänta på att det skall starta för att sedan avsluta det.

En helt ny och ganska användbar funktion i Mac OS X 10.6 låter mig (gult) minimera aktivt programfönster till programmets ikon i dockan istället för att det lägger sig skilt i dockan. Perfekt trick för mig om jag inte alltid vill ha många program i dockan att hålla reda på. För att aktivera funktionen går jag in i 'Systeminställningar' och klickar på 'Docka'. Efter det klickar jag i 'Minimera fönster till programsymbolen'.

Uppdatering:

Linux-operativsystemet Ubuntu har helt överskuggats av Apples operativsystem Mac OS X. Under augusti och september har jag endast kollat säkerhetsuppdateringar:

Ubuntu 8.10 har under augusti 2009 förlänats 58 säkerhetsuppdateringar med 1 omstart av systemet. Ubuntu 9.04 har under samma period fått 68 säkerhetsuppdateringar med 1 omstart av systemet. Mozillas webbläsare Firefox uppdaterades till version 3.0.13.

Ubuntu 8.10 har under september 2009 förlänats 47 säkerhetsuppdateringar med 1 omstart av systemet. Ubuntu 9.04 har under samma period fått 60 säkerhetsuppdateringar med 1 omstart av systemet. Mozillas webbläsare Firefox uppdaterades till version 3.0.14.

Uppdatering:

Mina forskningar i Mac OS X inspireras av it-tidskriften MacWorld och webbloggen Macfeber - samt sporadiskt av webbloggen iLove.

Trådlöst 3G i Apples iMac-miljö

Känner automatiskt av sim-kort.

Gamla Esbo är allt som oftast utsatt för elavbrott. Lotshustrun har en längre tid avundsjukt sneglat på mig när jag elegant går över till trådlöst 3g-bredband och sålunda kan fortsätta till slut med det halvfärdiga jobbet på batteridrivna Vista-datorn Nemi. Nu kräver hon att få sitt eget trådlösa 3g-bredband på sin batteridrivna XP-dator Amilo.

Jag styr kosan till hovleverantören Elisa Shoppit. Elisa-ägda Saunalahti erbjuder trådlöst 3g-bredband (512kbps) för 14,80 euro i månaden, usb-modemstickan Huawei E160e kommer på köpet - och likaså ett extra sim-kort. 3g-modemet och -programvaran (Birdstep EasyConnect 2.5.10) utlovar leveransfärdig kompabilitet på Windows XP och Vista - samt på Mac OS X. Mycket praktiskt. Det är ganska jobbigt att uppgradera usb-modemet E220 och -programvaran (Vodafone Mobile Connect Lite 3.2.1). Programvara och instruktion för installation av usb-modem E220 och -programvara på Mac OS X (Vodafone Mobile Connect 3.0.4) bjuds visserligen ut på Elisas Support-sajt, men jag föredrar en assisterat enkel och komplett installation.

Bärbara Vista-datorn Nemi har inbyggd 3g-uppkoppling. Jag byter ut Elisas sim-kort mot Saunalahtis sim-kort. Uppkopplingen på Saunalahtis 3g-bredband misslyckas dock. Jag misstänker problem i konfigurationen av profiler. APN för Elisa-nätet är 'internet'. Efter sök på webben hittar jag ett inlägg som avslöjar att APN för Saunalahti på Elisa-nätet är 'internet.saunalahti'. Denna information går tyvärr inte att få av betjänterna på Elisa Shoppit. Och en telefonförfrågan på Elisas Support kostar skjortan. Jag byter ut APN i konfigurationen i en ny, parallell Saunalahti-profil och nu lyckas 3g-uppkopplingen också på Saunalahtis bredband. Installation och användning av usb-modemet E160e lyckas utan problem både på XP-datorn Amilo och Vista-datorn Nemi. Korsvis med Elisas sim-kort och Saunalahtis sim-kort. Den inbyggda 3g-programvaran i E160e känner automatiskt av sim-korten och skapar varsinna profiler (APN - 'internet'/'internet.saunalahti'). Mycket praktiskt.

Jag installerar framgångsrikt usb-modemet E160e och 3g-programvaran (Birdstep EasyConnect 2.5.10) på Windows XP SP3 på stationära iMac-datorn Alice. Installationen av 3g-programvaran på Mac OS X 10.6 börjar bra - men avbryts vid installation av E160e-modem och -drivrutin. Mac OS X 10.6 känner inte igen usb-modemet E160e. I samband med mina försök anmäler sig Mac OS X-programvaran Rosetta (1.0) för installation. Men det hjälper inte upp saken. Jag öppnar till sist Elisas Supportsajt och laddar ner och installerar 3g-programvaran på Mac OS X 10.6 (Vodafone Mobile Connect 3.0.4) - inklusive E220-drivrutin på Mac OS X. Och nu har jag fungerande uppkoppling på trådlöst 3g-bredband på stationära iMac-datorn Alice på Mac OS X 10.6. Korsvis med Elisas sim-kort och Saunalahtis sim-kort. Jag måste visserligen konfigurera APN i vardera profilen för hand. Lustigt nog så kan jag valbart starta upp 3g-uppkopplingen (E220) med Saunalahtis 3g-program (Birdstep EasyConnect 2.5.10) eller Elisas 3g-program (Vodafone Mobile Connect 3.0.4).

Av en ren slump får jag också usb-modemet E160e att fungera på Mac OS X 10.6. Korsvis med Elisas sim-kort och Saunalahtis sim-kort. 3g-programvaran (Birdstep EasyConnect 2.5.10) känner automatiskt av sim-korten och skapar varsinna profiler (APN - 'internet'/'internet.saunalahti'). Mycket praktiskt. Lösningen på E160e-problemet på Mac OS X är oväntat exotisk. E160e kan inte pluggas direkt i usb-porten i ryggen på iMac-datorn. E160e ska pluggas i usb-porten på en el-förstärkt usb-fördelare, som tar upp två usb-portar i ryggen på iMac-datorn.

Elisas trådlösa 3g-bredband är numera nedgraderat (384 kbps) - månadsavgiften sjunker till 9,89 euro i månaden. Jag har tidigare sporadiskt använt usb-modemet E220 och -programvaran (Vodafone Mobile Connect Lite 3.2.1) med Elisas sim-kort på andra datorer med Windows XP eller Vista. Nu är min plan att ersätta Elisas sim-kort med Saunalahtis sim-kort i usb-modemet E220. Men - det går inte. Inte ens byte av APN ('internet.saunalahti') i konfigurationen i en ny, parallell Saunalahti-profil hjälper. Usb-modemet E220 syns vara exklusivt låst till Elisa-nätet. Mycket opraktiskt. Nåja - jag får väl tillsvidare låna lotshustruns usb-sticka E160e med Saunalahtis sim-kort. Om det är ledigt alltså - för lotshustrun planerar att använda trådlöst 3g-bredband på reträtten i Mickelsböle i Borgå. Samt sporadiskt på Windows Vista på bärbara Pavilion-föreningsdatorn. Jag kan å andra sidan utnyttja Saunalahtis parallella sim-kort för att roa mig med att forska i användningen av 3g-bredband och andra 'onödiga' egenskaper i smarta mobiltelefonen Nokia 3120 classic.

Uppdatering:

Till skillnad från Windows XP och Vista kör Mac OS X inte samtidigt trådlöst 3g-bredband på usb-modem och wlan/wifi-uppkoppling via AirPort. Mac OS X stänger automatisk av AirPort då 3g-uppkopplingen aktiveras. Vid korrekt avslut av 3g-uppkoppling (Quit Mobiililaajakaista) återaktiverar Mac OS X automatiskt AirPort och wlan/wifi-uppkopplingen. Mycket praktiskt.

Uppdatering:

Av en ren slump får jag också usb-modemet E220 att fungera med Saunalahtis sim-kort på bärbara Vista-datorn Nemi. Jag startar uppkopplingen med 3g-programvaran Mobiililaajakaista (Birdstep EasyConnect 2.5.10). Programvaran kan vid behov skilt laddas ner och installeras från Elisas Support-sajt. Jag råkar av en slump ha 3g-programvaran Mobiililaajakaista färdigt installerad på bärbara Vista-datorn Nemi via ibruktagandet av usb-modemet E160e och det trådlösa 3g-bredbandet på Saunalahti. Saunalahtis sim-kort och 3g-uppkoppling lyckas däremot inte med usb-modemet E220 i samband med Elisa-låsta 3g-programvaran VMC Lite (Vodafone Mobile Connect Lite 3.2.1). Detta får jag i efterhand bekräftelse på - via telefonförfrågan på Elisas Support. Gratis dessutom.

Det besynnerliga är att Windows Vista på bärbara Pavilion-föreningsdatorn inte kommer åt (Huawei) drivrutiner varken för E220 eller E160e. Och ändå har usb-modemet E220 med Elisas 3g-uppkoppling funkat tidigare. Jag misstänker i första hand katastrofalt överdriven nit vid E220-avinstalleringen våren 2009.

EyeTV på Apples iMac-dator

Fenomenal bild- och ljudkvalitet.

Uppgraderingen till Mac OS X 10.6 Snow Leopard lyckas över förväntan. Samtliga tredjeparts applikationer klarar migrationen och fungerar utan problem. De enda problem i kompatibilitet som rapporteras berör Elgatos usb-sticka EyeTV DTT på Mac OS X 10.6. Jag sticker mig ändå in hos min hovleverantör och köper tv-stickan EyeTV DTT för 60 euro.

Portabla usb-kopplade digitv-mottagaren EyeTV DTT levereras med EyeTV 3-programvara (3.1.2) för Mac OS X och omfattar en inbyggd koaxialkontakt i full storlek. Den kräver ingen adapter för sammankoppling med villans centralantenn. Jag pluggar in tv-stickan i usb-porten på stationära iMac-datorn Alice och startar upp installationen (156MB) från dvd-skivan. En klick på programmets ikon startar upp konfigurationsprocessen, jag skannar in tv-kanalerna och aktiverar till sist nedladdningen på webben av den elektroniska programguiden (EPG).

Användningen av EyeTV 3-programvaran lyckas bra. Kanske lite trevande i början, men ändå utan behov att ty sig till bruksanvisning. Programmet och tv-mottagaren klarar elegant av Yle-tekniken för separata (DVB) undertexter i tv-filmer. En snabbtest visar att de separata undertexterna låter sig internt bandas in (i formatet .eyetv). Inbandning av tv-film (med undertext) på de publika kanalerna YLE1, YLE2, FST5 och Teema är ett faktum.

Samtliga frågetecken angående EyeTV DTT tv-stickan och EyeTV 3-programvaran (DVB & EPG) byts i praktiken till utropstecken. Stationära iMac-datorn Alice bjuder dessutom på fenomenal bild- och ljudkvalitet på sin 20-tums bildskärm. Helt utan tilläggsprylar faktiskt.

Jag startar upp iMac-datorn Alice på (Dual Boot) operativsystemet Windows XP SP3. Jag pluggar in EyeTV DTT tv-stickan i usb-porten, Windows känner igen EyeTV-stickan och påbörjar installationen. Men - inga drivrutiner står automatiskt till buds. Installationen avbryts. Jag gör ett snabbsök på webben. En instruktionsvideo på Youtube avslöjar en aspirant till drivrutin för EyeTV på Windows XP - TerraTecs drivrutin för digitv-mottagare på usb-sticka - Cinergy T USB XE. Jag laddar optimistiskt ner drivrutinen - men - jag lyckas inte alls med installationen av drivrutinen (för Cinergy T USB XE) för EyeTV DTT usb-stickan på Windows. EyeTV DTT tv-stickan är låst till Mac OS X och låter helt enkelt inte para sig med TerraTecs Windows-drivrutin.

Jag har erfarenhet av portabla digiboxen Anysee på Nero Home Media Center på Windows XP SP3. Portabla usb-kopplade digitv-mottagaren Anysee-T levereras med Anysee E30-programvara (2.0.6) för Windows och omfattar en inbyggd koaxialkontakt i full storlek. Den kräver ingen adapter för sammankoppling med villans centralantenn. Jag laddar ner programvaran AnySee E30 på webben (87MB). En klick på 'Setup' startar upp installation av program och drivrutin. Jag pluggar in Anysee-T i usb-porten och startar upp konfigurationsprocessen, skannar in tv-kanalerna och aktiverar till sist nedladdningen på webben av den elektroniska programguiden (EPG).

Användningen av Anysee E30-programvaran lyckas bra. Programmet och tv-mottagaren klarar elegant av Yle-tekniken för separata (DVB) undertexter i tv-filmer. En snabbtest visar att de separata undertexterna låter sig internt bandas in (i formatet .trp). Inbandning av tv-film (med undertext) på de publika kanalerna YLE1, YLE2, FST5 och Teema är ett faktum.

Jag gör en snabbtest med den fenomenala mediaspelaren VLC Media Player (1.0.1). VLC Media Player klarar av både EyeTV-formatet (.eyetv) på Mac OS X och Anysee-formatet (.trp) på Windows. Testen bekräftar dock mina farhågor. Yle-tekniken för separata (DVB) undertexter i tv-filmer är besvärlig. VLC Media Player klarar inte av att visa inte upp de separata undertexterna.

Nero Home på Windows XP och Windows Media Center på Windows Vista kan obehindrat utnyttja drivrutinen för portabla usb-kopplade digitv-mottagaren Anysee-T. Avtittande och inbandning av tv-program sker dock i frånvaro av separata (DVB) undertexter. Inbandning av tv-film (med färdig undertext) på de kommersiella tv-kanalerna MTV3, Nelonen, SUB och Viitonen lyckas både på Nero Home (i formatet .mpg) och Windows Media Center (i formatet .drv-ms). Detta beror på att undertexterna bränns in direkt på filmfilen. Mediaspelaren VLC Media Player (1.0.1) klarar obehindrat av både Nero-formatet .mpg och WMC-formatet .drv-ms, vilket betyder att jag kan utnyttja mitt centrala filmarkiv och mitt ambulerande media center för filmuppvisningar.

Huvudparten av provisoriska eller sparvärda tv-inbandningar sköts också i framtiden med hdd/dvd-multimediaspelaren Sony RDR HXD870B. Windows Media Center, på bärbara Vista-datorn Nemi, tar sporadiskt hand om provisoriska inbandningar av (kolliderande) tv-program (med inbrända undertexter) på de kommersiella tv-kanalerna. EyeTV på stationära iMac-datorn Alice får nu sporadiskt ta hand om provisoriska inbandningar av (kolliderande) tv-program (med separata DVB-undertexter) på de publika tv-kanalerna.

Uppdatering:

De två saknade egenskaperna i EyeTV 3-programvaran (3.1.2) på Mac OS X 10.6 berör egentligen inte mig men jag uppdaterar ändå EyeTV 3 till version 3.1.3. Jag måste visserligen börja på om-konfigureringen av EyeTV-stickan men redan efter ett par inknappade uppgifter övergår programmet till automatisk konfigurering.

Koll på Mac OS X 10.6 Leopard

Program som kanske inte funkar.

Operativsystemet Mac OS X 10.6 Snow Leopard innehåller en rad nyheter som framför allt gör det intressantare för användare i företag. Men det hyser även många mindre läckerheter för konsumenten. Snow Leopard kan tyckas vara en besvikelse för Apple-fanboys då det ser nästan precis likadant som föregångaren Mac OS X 10.5 Leopard.

Jag kollar in ett lockande 29 euros Apple-anbud på Snow Leopard. Systemkravet är valfri Mac-dator med Intel-processor. Jag har redan ett registrerat Apple-konto och efter uppdatering av Visa-kortets uppgifter är min beställning noterad. Leverans är satt till fredag den 28.8.2009. Dvd-skivan för 29 euro kräver att jag redan har Mac OS X 10.5 på stationära iMac-datorn Alice.

Allting i Snow Leopard ser i stort sett identiskt ut som Leopard och det enda jag märker är att installationen går hyfsat snabbt - på strax över en halvtimme. Vad som är intressant är att jag får nästan 7GB mer hårddiskutrymme efter det installationen är klar. Det intressanta här är inte att jag bara får några GB extra på hårddisken, utan snarare det faktum att Apple rensat bort gammal powerpc-kod och skrivit om hela operativsystemet från topp till tå. Det betyder att all gammal spagettikod har rensats ut och ersatts med en mer optimerad kod. Och det gör operativsystemet Mac OS X både snabbare och mer stabilt.

Dockan i Snow Leopard har fått lite bättre funktionalitet jämfört med Leopard. En ny finess är att Exposé nu är integrerat med Dockan. Klickar jag på ett program och håller ned musknappen för en sekund visas samtliga fönster som tillhör det aktuella programmet, även fönster som är minimerade. Det gör det lite snabbare att hitta rätt fönster om jag exempelvis sitter med många sessioner öppna samtidigt.

Mac OS X filhanterare Finder är nu snabbare och reagerar flinkt när jag arbetar med mappar som innehåller en stor mängd filer. En ny möjlighet är att ändra storleken på ikonerna direkt i varje fönster med hjälp av ett litet reglage längst ned i högra hörnet. Det hjälper till om jag arbetar med en mapp som innehåller mycket bildfiler. Finder går nu även att ställa in så att sökningar utförs direkt i aktuell mapp och inte på hela hårddisken.

Det är värt att notera att det kanske finns en del program som inte fungerar i Snow Leopard till dess att de uppdaterats. Jag har under augusti månad uppdaterat ClamXav till 1.1.1 - Miro till 2.5.2 - VLC till 1.0.1 - Audacity till 1.3.8 - GIMP till 2.6.7 samt Flip4Mac WMV till 2.2.3.7. Ouppdaterade (eller tidigare uppdaterade) är AppCleaner 1.2.2 - OpenOffice 3.1.0 - Picasa 3.06 - Skype 2.8.0 - Spotify 0.3.16 - RealPlayer 11.0.1 - Google Earth 5.0 - HandBrake 0.9.3 - Stellarium 0.10.2 samt DivX 7.0.1 och iTunes LAME 2.0.9.

Apples säkerhetsuppdateringar under augusti månad är sparsamma: GarageBand till 5.1 - iPhoto till 8.1 - Safari till 4.0.3 (med omstart) samt Mac OS X till 10.5.8 (med omstart) - Remote Desktop 3.3.1 och Security Upd 2009-4 (med omstart).

Dvd-skivan med Mac OS X 10.6 Snow Leopard är nu i tur. Efter installationen måste jag söka upp uppdateringar för ClamXav till 2.0.1 och Flip4Mac WMV till 2.3.0.7. Men i övrigt ser applikationerna ut att fungera klanderfritt också i Snow Leopard.

Användningen av Windows XP SP3 i Boot Camp lär också påverkas av uppdateringen till Mac OS X 10.6 Snow Leopard. Boot Camp ska få en trevlig förbättring. I Snow Leopard kommer drivrutiner för Mac OS X hfs+-filsystem att ingå, vilket innebär att då jag kör Windows XP i iMac-datorn enkelt borde komma åt mina filer även på Mac OS X del av hårddisken. Jag installerar drivrutinerna för Boot Camp på nytt, startar om datorn - och nu syns Mac OS X del av hårddisken som E-skiva. Innehållet på skivan syns i Windows XP - men jag får inte syn på gemensamma datafiler - ännu.

Uppdatering:

Mac OS X del av hårdskivan i stationära iMac-datorn Alice är 160GB. Endast 33GB är hittills i bruk i Leopard, hela 127GB är fritt. Efter uppdateringen till Snow Leopard är 26GB i bruk, och 134GB fritt.

Koll på digital TV i Apple-miljö

Separata undertexter i tv-filmer.

Den usb-kopplade portabla digiboxen Anysee E30 fungerar alldeles utmärkt i Windows XP- och Vista-miljö. Anysee-boxen simulerar till vardags digitalt tv-kort i Windows Media Center på bärbara Vista-datorn Nemi. Jag känner mig stundvis frestad att testa Anysee i Nero Home Media Center på Windows XP på stationära iMac-datorn Alice.

Men Anysee funkar inte i Mac OS X. Elgato levererar digitala tv-mottagare i Mac-miljö. Elgato EyeTV DTT är en slank och kompakt usb-kopplad digibox och tv-mottagare som kan leverera okrypterad digital TV till lotshemmets stationära iMac-dator Alice på Mac OS X. Portabla digiboxen EyeTV levereras med EyeTV 3-programvara och omfattar en inbyggd koaxialkontakt i full storlek. Den kräver ingen adapter för sammankoppling med villans centralantenn. Digiboxen EyeTV DTT är en enkel och billig (60 euro) tv-mottagare som enbart är gjord för det digitala marknätet (DVB-T). EyeTV 3 är ett program för Mac OS X som ger möjlighet att titta på tv, att spela in tv och att snabbspola bakåt och framåt samt pausa i direktsända sändningar. EyeTV spelar in digital TV med en enda kvalitetsinställning – förlustfri. Den digitala strömmen spelas in helt oförändrad, så att jag får digitalt innehåll i full kvalitet så som det kodades av sändaren (576p). Jag kan exportera inspelningar (trådlöst via Wlan/Wifi) med ett enkelt musklick till (iPod, iPhone eller) Apple TV (i Apple-kompatibel mpeg-2 såväl som h.264/avc).

Med hjälp av EyeTV 3:s inbyggda redigerare kan jag ta bort oönskat material från inspelningen samt kapa skräpet i början och slutet av programmet om jag vill. Jag kan även göra ett eller flera kortare klipp ur en längre inspelning och spara klippen för sig. Studiematerialet på webben avslöjar dock inte hur besvärligt och tidsödande editeringsjobbet är. Studiematerialet avslöjar inte heller vilket förhållande den digitala tv-mottagaren i EyeTV DTT har till den elektroniska programguiden (EPG) i praktiken. Inte heller hur tv-mottagaren klarar av Yle-tekniken för separata undertexter i tv-filmer. Eller vid inbandningar av separata undertexter i tv-filmer. Detaljerna klarnar tyvärr först i det skedet investeringen (60 euro) är gjord.

Bekantskapen med gratis dvd-omkodaren Handbrake på Mac OS X väcker mitt intresse för den kontroversiella 160GB mediaspeldosan Apple TV (399 euro). Ensamt för sig är Apple TV sannerligen inte värd investeringen. Den trådlösa exporten av inbandade filmer från digitala tv-mottagaren EyeTV samt från dvd-omkodaren Handbrake bättrar på möjligheterna till mångsidigare användning av Apple TV i lotshemmets nöjescenter. Speciellt om programvaran i Apple TV kompletteras med XBMC Media Center. XBMC klarar obegränsat av alla allmänna filmformat i Apple TV.

Fenomenala multimediaspelaren Sony RDR HXD870B är tillsvidare i huvudrollen. Kompletterad av lotsens ambulerande Media Center på bärbara Vista-datorn Nemi.

Uppdatering:

En nördig 399 euros investering i Apple TV känns i dagsläget avlägsen. En 60 euros investering i digitala tv-mottagaren EyeTV DTT känns däremot frestande. Isynnerhet om stationära iMac-datorn Alice på Windows XP på köpet känner igen hårdvaran i den portabla EyeTV-digiboxen som gängse digitalt tv-kort. Kompletterad av programvaran Nero Home Media Center - eller XBMC Media Center - på Windows XP.

Envar sin egen lyckas smed

Droppar ner högst oregelbundet.

It-pressen utrycker allt som oftast bestörtning över att det finns så många ouppdaterade Windows-system och -program i världen. Orsaken är troligen så enkel, att merparten (99%) av användarna ingenting hellre önskar än att använda sin dator till nöje och nytta i vardagen. Majoriteten finner inget som helst nöje i att meka med datorn.

Majoriteten av Windows-användarna nöjer sig också med datorns förinstallerade webbläsare, som till konkurrenternas förtret är Microsofts Internet Explorer. Men detta gäller bara Windows-system. Konkurrerande operativsystem har egna favoriter som förinstallerade webbläsare.

Microsofts ny-uppdaterade webbläsare Internet Explorer 8.0 har för mig funnit sin naturliga plats i operativsystemen Windows XP SP3 och Vista SP2. Uppdateringar av operativsystem och programvaror hör till it-medborgarens vardag i Windows-miljön. Windows XP har under juli 2009 förlänats 20 säkerhetsuppdateringar av vilka 10 uppdateringar av databasen i säkerhetsprogrammet Windows Defender. Windows Vista har under juli 2009 fått 11 säkerhetsuppdateringar av vilka 4 uppdateringar av databasen i Windows Defender. Uppdateringarna har krävt 2 omstarter av vardera systemet. Windows-användare är allmänt i den tron att uppdateringar är ett gissel som enbart berör Windows-miljön. Varje åtgärd som berör Windows publiceras, som en nyhet med negativ klang, i it-pressen. Gemene man får därför lätt intrycket att man slipper älendet i konkurrerande operativsystem. Men så är det inte.

Mozillas ny-uppdaterade webbläsare Firefox 3.0.12 har för mig funnit sin naturliga plats i Linux-operativsystemen Ubuntu 8.10 Intrepid och Ubuntu 9.04 Jaunty. Ubuntu 8.10 har under juli 2009 förlänats 54 säkerhetsuppdateringar med 3 omstarter av systemet. Ubuntu 9.04 har under samma period fått 81 säkerhetsuppdateringar med 2 omstarter av systemet.

Apples ny-uppdaterade webbläsare Safari 4.0.2 har för mig funnit sin naturliga plats i Apples Unix-operativsystem Mac OS X 10.5.7 Leopard. Mac OS X har under juli 2009 förlänats 7 säkerhetsuppdateringar av vilka iPhoto till version 8.04, Safari till 4.0.2, iTunes till 8.2.1 samt iMovie till version 8.04, medräknat utomstående uppdateringar av VLC till version 1.0, Skype till 2.8 samt Picasa till version 3.0.6. Uppdateringarna har krävt 1 omstart av systemet.

Linux- och Mac-användarna är så förtvivlat få att uppdateringarna synbarligen inte har något nyhetsvärde i it-pressen. Detta gör det besvärligt för gemene man att hålla koll på situationen. Windows-uppdateringar avgränsas bekvämt till en sats i månaden. Uppdateringar till Linux Ubuntu och Mac OS X är spridda i flere satser och droppar ner högst oregelbundet. Microsoft noterar bättre den orutinerade konsumenten medan användarna i Linux- och Mac-miljö avkrävs både rutin och kunnighet. Omfattningen av säkerhetsuppdateringar går egentligen inte heller att mäta med att jämföra ovannämnda siffror. Microsoft och Apple packar en massa uppdateringar i en stor modul, den splittrade Ubuntu-gemenskapen levererar normalt uppdateringar i små separata moduler. Linux- och Mac-miljöerna har hittills besparats orutinerade och okunniga konsumenter, vilket delvis förklarar arrogansen.

Mina vardagliga it-rutiner avverkas forfarande till 99% i Windows-miljö med Internet Explorer. Jag har inte upplevt det behövligt att använda vare sig webbläsaren Safari eller Firefox på Windows. Användningen av Firefox har minskat i och med att mina utflykter i Linux-miljö blivit färre. Safari på Mac OS X har tagit över den minskade andelen. Jag har inte heller upplevt det behövligt att installera och använda webbläsaren Firefox på Mac OS X. Safari räcker till för mina surfbehov i Mac-miljö.

Andelen utfärder vid sidan om Windows och Internet Explorer är så anspråkslös att jag faktiskt klarar mig med en central sats favoriter/bokmärken i webbläsaren. Jag kan i princip synkronisera mina favoriter/bokmärken mellan webbläsaren Internet Explorer, Apple Safari och Mozilla Firefox via det utmärkta tillägget och webbtjänsten Xmarks. Oberoende av operativsystemet faktiskt. Men jag har inte upplevt Xmarks behövlig - ännu. Jag har inte ens exporterat mina ie-favoriter.

Lotsen och lotshustrun är båda vana Windows-användare. Ingendera har annat än måttligt intresse för säkerhetsuppdateringar och utflykter med konkurrerande operativsystem som Linux Ubuntu eller Mac OS X. Jag har dock som mål att konvertera lotshustrun till iMac-användare. Förr eller senare.

Spegelkopiering av dvd-filmer

Klarar Sonys dvd-menyhantering.

Windows-miljön hyser en verklig relikt, gratis dvd-backup-programmet DVD Shrink 3.2.0.15. Den sista versionen utkom år 2005 och programmet har faktiskt inte uppdaterats sen dess. DVD Shrink 3.2 gör en komprimerad spegelkopia i .iso-format av dvd-filmen på datorns hårdskiva. Spegelkopian kan senare brännas tillbaka på dvd-skiva

Jag vill försäkra mig om fungerande dvd-backup-alternativ i Mac OS X och/eller Linux Ubuntu. DVD Shrink på Windows hanterar utan problem kopieringsskyddade dvd-filmer och okrypterade dvd-kopior av inbandade serier och långfilmer på TV. Jag använder vid utmätningen av alternativ mina dvd-skivor med tv-inbandningar - samt den extremt väl kopieringskyddade dvd-filmen Mamma Mia. Dvd-kopiorna med tv-inbandningar (dvd5 1,4GB) låter sig inte utan problem spelas upp på Windows Media Player - men nog på gratis mediaspelaren VLC media player. Dvd-filmen Mamma Mia (dvd9 7,2GB) låter sig inte utan problem spelas upp på VLC media player i version 0.9.9 - men nog på Windows Media Player - samt på gratis mediaspelaren VLC media player i version 1.0.0.

Linux-miljön bjuder på gratis dvd-backup-programmet K9Copy 2.3.0 på Ubuntu. Det anses med skäl vara ett äkta Linux-alternativ till DVD Shrink på Windows. Jag komprimerar med DVD Shrink på Windows dvd-filmen Mamma Mia (dvd9 7,2GB) till en spegelkopia i .iso-format (dvd5 4,3GB). Jag upprepar komprimeringen med samma resultat med K9Copy på Linux Ubuntu. Processen tar en halvtimme i anspråk i vardera fallet. Jag komprimerar med DVD Shrink på Windows dvd-kopian med tv-inbandningar (1,4GB) till en spegelkopia i .iso-format (1,4GB). Processen tar fem minuter i anspråk. Upprepningen med K9Copy på Linux Ubuntu kör dessvärre på grund - ett felmeddelande avbryter processen - ingen spegelkopia i .iso-format fås till stånd i Linux-miljön. Multimediaspelaren Sony RDR HXD870B producerar en dvd-menyhantering som varken dvd-backup-programmet K9Copy eller mediaspelaren Windows Media Player klarar av.

Resultatet i Linux-miljön är därmed en besvikelse. Jag har i praktiken bara ett fungerande dvd-backup-alternativ: DVD Shrink 3.2 på Windows. Det finns inget frekvent behov att piratkopiera krypterade dvd-filmer i lotshemmet. Det centrala filmarkivet för mitt ambulerande mediacenter består i växande grad av spegelkopior i .iso-format av tv-inbandningar.

För penningstinna Mac-användare, som av olika anledning behöver säkerhetskopia av dvd-filmen finns utmärkta betalprogrammet Xilisoft DVD Copy for Mac. Det gör för 45 euro i stort sett detsamma i Mac-miljö som DVD Shrink gör gratis i Windows-miljö - och K9Copy gratis i Linux-miljö. Det som i mitt fall gör en investering i Xilisoft DVD Copy for Mac tveksam är frågan om huruvida programmet klarar av dvd-menyhantering som multimediaspelaren Sony RDR HXD870B producerar. Mac-miljön bjuder på gratis dvd-omkodaren Handbrake 0.9.3 på Mac OS X som faktiskt klarar av Sonys dvd-menyhantering. Handbrake klarar dock inte av att göra en spegelkopia i .iso-format av dvd-skivan. Men programmet har andra bejakansvärda finesser.

Program på Mac OS X eller Linux Ubuntu läser utan problem av iso-filer i Windows-partitioner. Det betyder att jag som Windows-användare galant klarar mig med DVD Shrink 3.2 på Windows för dvd-kopiering. Något akut behov av betalprogrammet Xilisoft DVD Copy for Mac finns alltså inte. DVD Shrink på Windows är dessutom optimerat för dvd-brännprogrammet Nero Burning Rom. Bränningen av dvd-filmkopian Mamma Mia (dvd5 4,3GB) går på en halvtimme, eller med efterkontroll på en timme. Alternativa dvd-bränningar i Mac OS X (iDVD 9.0.3) och Linux Ubuntu (Brasero 2.26.0) tar närmare två timmar i anspråk. Situationen vore annorlunda i Windows-miljön om jag inte hade dvd-brännprogrammet Nero Burning Rom till mitt förfogande. Turligen så finns det gratisalternativ till dvd-brännare som i Windows-miljö klarar .iso-spegelkopior till och från.

Bättre Picasa i Windows-miljö

Socialt aktivare nätgemenskap.

Windows-användare anses med skäl vara privilegierade. Den stora målgruppen lockar till sig ett massivt utbud av program och -finesser som inte till fullo står till buds varken i Mac OS X eller Linux Ubuntu. Fotoassistenten Picasa 3 är bara ett exempel. Även om jag numera kan istallera programmet på både Mac OS X och Linux Ubuntu så betjänar Picasa mig bäst i Windows-miljö.

Det är en av många orsaker varför jag primärt (99,9%) sköter fotohanteringen med Googles fenomenala fotoassistent Picasa på Windows. Jag har Picasa installerad i version 3.1.0 på Windows, i version 3.0.5 på Mac OS X samt i version 3.0.0 på Ubuntu. I fotoredigering är Picasa-versionerna i praktiken likvärda - oberoende av operativsystem. Picasa är överraskande kraftfullt och mångsidigt men framför allt ett under i människovänlighet. I min vardags-miljö har det med lätthet konkurrerat ut alternativa fotoassistenter i Windows (Photo Gallery), Mac OS X (iPhoto) och Linux Ubuntu (F-Spot).

Google-bildtjänsten Picasa Web Albums erbjuder lagringsutrymme upp till 400GB. Det är så gott som obegränsat lagringsutrymme för digitalfoton. Men Yahoos ytterst populära webbaserade bildtjänst Flickr.com är förstås favoritsajten framför alla. Kopplingen till Flickr.com medför att jag med fotoassistenten Picasa 3 på Windows numera kan ta del i en socialt aktivare fildelningsmiljö. Med hjälp av gratis tillägget Picasa2Flickr får jag en liten knapp i Picasa som gör det enkelt att ladda upp bilder till bildtjänsten Flickr.com. Den automatiska, färdigt auktoriserade uppkopplingen finns tillsvidare bara i Windows-miljö. I framtiden får jag kanske skäl att lägga upp bilder också på den socialt aktiva nätgemenskapen Facebook. För det ändamålet finns det ett gratis tilläggsprogram till Picasa som gör att jag enkelt och auktoriserat kan skicka upp bilder till Facebook via Picasa. Via Picasa 3 kan jag vid behov lägga upp filmer på Youtube. Picasa 3 har i Windows och Mac OS X en enkel 'moviemaker' med funktioner som låter mig sammanfoga olika filmer, klippa filmerna, lägga till introduktionstexter och liknande.

Men även om jag gärna använder automatisk uppkoppling till Picasa Web Albums är jag inte alls tilltalad av ytterligare automatik i fotoassistenten Picasa - exempelvis visavi webbtjänster som Flickr, Facebook och Youtube. Det är varken jobbigt eller omständligt att direkt logga in på den aktuella webbtjänsten och göra uppladdningar via Windows Utforskaren (eller Finder i Mac OS X, eller Nautilus i Ubuntu). Det tar förstås udden av fördelen med automatik och integration i Windows-miljö. Men med mindre automatik håller jag å andra sidan dörren på glänt för en Picasa-miljö på Mac OS X (eller Linux Ubuntu).

Implementeringen av skrivar- och skannerfunktioner är definitivt bättre integrerad i Picasa 3 på Windows. Det syns bland annat i det att HP-skannern är integrerad i importfunktionen i Picasa 3.1.0 på Windows - men inte i Picasa 3.0.5 på Mac OS X. I Mac-miljö stöds iPhoto och Picasa enbart med import från kamera.

Maxtor OneTouch i Mac OS X

Uppspelning av arkiverade filmer.

Den externa usb-hårdskivan, 750GB Maxtor OneTouch 4 Plus, är framgångsrikt provkörd i Windows XP och Linux Ubuntu. Maxtor OneTouch är numera i funktion som centralt filmarkiv för iso-kopierade dvd-filmer och tv-inbandningar. Och som usb-kopplat filmarkiv för mitt ambulerande Media Center på bärbara Vista-datorn Nemi.

Nu är det dags att koppla upp Maxtor OneTouch mot stationära Mac-datorn Alice i Boot Camp-miljö. Kompatibilitet i automatisk säkerhetskopiering utlovas för Windows och Mac OS X. En snabbkoll på hårdskivans innehåll visar upp behövliga program för både Windows och Mac OS X. Maxtor OneTouch är från tidigare uppdelad i två 375GB partitioner. Jag behöver inte ens flytta på Maxtor OneTouch - jag når med en förlängningssladd usb-porten på Mac-datorn Alice.

Jag startar upp Mac-datorn Alice på Windows XP SP3. Maxtor OneTouch pluggas in som enkel usb-minnesenhet, jag avstår tillsvidare från automatisk säkerhetskopiering i Windows-miljön. Maxtor OneTouch fungerar helt problemfritt både i import och i export av filer. Uppspelning av säkerhetskopierade filmer i iso-format går elegant med filmuppspelaren VLC media player 1.0 på Windows. Uppspelning av filmkopior från Windows Media Center (.drv-ms) går elegant med både VLC media player och Windows Media Player 11.

Jag startar upp Mac-datorn Alice på Mac OS X 10.5.7. Maxtor OneTouch pluggas in som enkel usb-minnesenhet, jag avstår tillsvidare från automatisk säkerhetskopiering i OS X-miljön. Maxtor OneTouch fungerar helt problemfritt både i import och i export av filer. Trots att hårdskivan på Maxtor OneTouch är ntfs-konfigurerad. Uppspelning av säkerhetskopierade filmer i iso-format går elegant med filmuppspelaren VLC media player 1.0 på Mac OS X. Likaså, med hjälp av VLC media player, uppspelning av filmkopior från Windows Media Center (.drv-ms).

Mac OS X känner automatiskt av externa hårdskivan på Maxtor OneTouch och erbjuder Apples Time Machine för automatisk säkerhetskopiering och historisk återställning. Frestande - men jag avstår tillsvidare från Time Machine och automatisk säkerhetskopiering i OS X-miljön.

Stationära Mac-datorn Alice är med sin 20"-bildskärm med säkerhet i framtiden min favorita miljö för direkt uppspelning av arkiverade filmer på Maxtor OneTouch. Bild- och ljudkvalitet är i en egen klass i Apples iMac jämfört med bilden och ljudet i HP w20-bredbildskärmen, som jag har dvi-kopplad till bärbara Vista-datorn Nemi.

Den externa usb-kopplade hårdskivan, 750GB Maxtor OneTouch 4 Plus, visar sig vara ett sällsynt lyckat val, oberoende av operativsystem. Automatisk säkerhetskopiering erbjuds för Windows XP SP3, Windows Vista SP2 och Mac OS X 10.5.7 Leopard. På Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex erbjuds Maxtor OneTouch endast som en extern usb-kopplade hårdskiva. Jag är ordentligt bortskämd av snabbheten - den externa hårdskivan på 320GB Maxtor Shared Storage II i Windows-nätverket kommer bara upp till 10-15% av prestandan i Maxtor OneTouch.

Handbrake Coctails i Mac OS X

VLC media player ska installeras.

Livet med iMac-datorn Alice i underlandet Mac OS X går enligt förväntningar. En av de klaraste ljuspunkterna avslöjar sig i dvd-omkodaren Handbrake 0.9.3 på Mac OS X - ett gratisprogram för att konvertera dvd till video. Med Handbrake på Mac OS X är det möjligt att extrahera innehåll från en kopieringsskyddad kommersiell dvd-film och konvertera det till antingen mpeg-4 eller h.264.

En tidigare bekantskap med fria och öppna dvd-omkodaren Handbrake 0.9.3 imponerar varken i Windows- eller Linux-miljö. Det är inget under. Programmets finesser avslöjar sig först på Mac OS X. Jag noterar bland annat att HandBrake på Windows inte är avsedd för att gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer. Programmet visar sig emellertid i Windows-miljö vara ett fullgott gratisalternativ till dvd-omkodaren Nero Recode 2 (mpeg-4) i betalprogramsviten Nero 7 Premium. Nero Recode är inte heller avsedd för att gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer. Detta klarar däremot gratis dvd-omkodaren Bitripper 1.31 på Windows (avi). Windows-fyndet Bitripper står i reserven - jag har inte så stor nytta av programmet i praktiken.

Gratisprogrammet Handbrake 0.9.3 har i Windows-miljö en klar fördel framom betalprogrammet Nero Recode 2. Filmsnuttar som konverteras via Handbrake visas utan problem upp på alla filmuppspelare - också på Apples Quicktime och iTunes.

Handbrake stöder dvd-omkodning till en mängd olika filformat såsom mp4, mkv, avi eller ogm. Programmet finns med grafiskt användargränssnitt (GUI) för Windows och Mac OS X samt Ubuntu 8.10. Handbrake på Mac OS X kan gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer. Men jag måste då ha gratisprogrammet VLC media player 1.0 installerat på Mac OS X för att det skall fungera. I Linux-miljö kan Handbrake på Ubuntu 8.10 visserligen gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer men funktionaliteten och prestandan är bara en blek skugga av programmet på Mac OS X. Gratis dvd-omkodaren Ogmrip 0.12.3 på Ubuntu 8.04 (mpeg-4) står i en klass för sig i Linux-miljön. Färdiga recept med inställningar, för att optimera bild och ljudkonvertering i Handbrake på Mac OS X, ger mig emellertid ypperlig vägledning att optimera bild och ljudkonvertering i Ogmrip på Linux Ubuntu.

Apples iPhone och iPod Touch har skärmar som passar för att njuta film på. Det går dock inte att ladda ner vilken film som helst från nätet och tro att det ska fungera. Varför detta inte fungerar är för att Apple är väldigt selektiv när det gäller vilka format som iPhone och iPod Touch ska spela upp. HandBrake är programmet för att göra om dvd-filmer eller vanliga filmfiler till rätt Apple-format och -storlek. När jag laddar in filmen som ska konverteras väljer jag via Handbrakes förinställda alternativ (Preset) vilken mediespelare som filmen ska optimeras för. Det finns 18 olika mediespelare att välja mellan - iPod, iPhone och iTunes samt Apple TV med flera. Det gör det enkelt att konvertera en film utan att behöva lära sig för mycket om alla funktioner och inställningar. För proffsiga finsmakare bjuder dock Handbrake på en uppsjö av olika inställningar för att optimera bild och ljudkonvertering. Att konvertera (.mp4/.m4v) en film tar normalt lika lång tid som filmens speltid. För filmer som optimeras för iPod och iPhone tar konverteringen bara hälften av filmens speltid. För filmer som optimeras för Apple TV kan konverteringen ta dubbelt av filmens speltid.

Jag testar dvd-omkodaren Handbrake 0.9.3 på Mac OS X med Marizas kopieringsskyddade dvd-konsertskiva - Concerto Em Lisboa. Enskilda musikvideon (kapitel) låter sig lekande lätt extraheras - precis lika elegant som med dvd-omkodaren Ogmrip 0.12.3 på Ubuntu 8.04. Filmsnuttar som konverteras via Handbrake visas utan problem upp på alla filmuppspelare - också på Apples Quicktime och iTunes. Både på Mac OS X och på Windows. Stationära xp-datorn Scaleo kommer åt att öppna (och kopiera) de med Handbrake på Mac OS X konverterade .m4v-filerna i Mac OS X-partitionen på iMac-datorn Alice i Windows-nätverket. Filmsnuttarna låter sig till och med visas upp på Microsofts Windows Media Player. Användarnamn och lösenord för Mac OS X avkrävs.

Uppdatering:

Handbrake 0.9.3 på Mac OS X är med säkerhet min favorita miljö att i framtiden extrahera filmsnuttar från kopieringsskyddade dvd-filmer. Programmet klarar till och med av att extrahera filmsnuttar från spegelkopierade dvd-filmer i .iso-format. Finessen testas med att jag öppnar Marizas kopieringsskyddade dvd-konsertskiva i Handbrake i spegelkopierat .iso.format. Jag extraherar en musikvideo (kapitel) i .m4v-format. Vägen är öppen för att testa Apples dvd-brännare iDVD 9.0.3 på Mac OS X i praktiken. I jämförelse med dvd-brännaren Nero Burning Rom på Windows framskrider brännprocessen på Mac OS X ganska sävligt. Precis lika sävligt som brännprocessen i dvd-brännaren Brasero 2.26.0 på Linux Ubuntu. Men en dvd-skiva blir det och filmsnutten låter sig utan problem visas upp på tv-rutan via Sony dvd-speldosan.

Med Mac OS X i Windows-miljö

Expertiskrävande anpassningar.

Min vardagsmiljö domineras till 99% av datorer på Windows. De flesta nackdelarna på Apples iMac-dator i kommunikationen med min omgivning handlar givetvis om att köra Apples eget operativsystem Mac OS X. Apple-gemenskapen tycks väntevärdigt utgå från att vardagsmiljön till 99% domineras av datorer på operativsystemet Mac OS X.

Det finns turligen metoder och verktyg till buds för att anpassa Windows-vana användare på Mac OS X till en bättre vardag i Windows-miljö. Det är inte otänkbart att en nybörjare klarar sig med Apples tangentbord och Mighty mus i Mac OS X. Förutsättningen är att novisen inte behöver använda ens elementära kortval via tangentbordet och att allt behövligt funkar med enbart musens vänsterklick aktiverad. En andra förutsättning är förstås att förinstallerade applikationer på Dockan erbjuder allt som behövs. Rutinerade, Windows-vana användare har däremot en hel del expertiskrävande anpassningar framför sig på Mac OS X.

0. Anpassningar i Apples tangentbord och Mighty mus

Som väntat är Apples tangentbord och Mighty mus svåra att anpassa sig till i Mac OS X. Jag har hela tiden en luntlapp för tangentbordet nära tillhanda. De basala tangenterna är snarlika de som jag använder på ett pc-tangentbord. Till och med i kortval: motsvarigheten till tangenten 'Ctrl' i Windows är 'Cmd' i Mac OS X. Apples Mighty mus är väntevärdigt inställd med högerklicken inaktiverad. Det är en stor brist också i Mac OS X-miljö. Den uttrugade motsvarigheten till 'högermus' i Mac OS X är kortvalet 'Ctrl+musklick'. Jag går till preferenserna i Mac OS X och aktiverar högerklicken i Apples Mighty mus.

1. Allmän mobilisering mot säkerhetsrisker i Mac OS X

Mac OS X har så här långt överlevt på basen av en säkerhet som bara existerar tack vare att plattformen fortfarande inte är så populär och vanlig nog för att illdådare ska lägga tid och energi på att utnyttja säkerhetsrisker som finns i Mac OS X. En fråga som verkligen är värd att ställa är huruvida Apple är redo den dagen kanonerna riktas mot Mac OS X och dess användare. Mitt favorita antivirusprogram Avast 2.74 Mac Edition är tyvärr inte gratis (36 euro). Då jag nu ändå vill hålla gratis säkerhetskoll på Mac OS X så laddar jag ner och installerar antivirusprogrammet ClamXAv 1.1.1 för Mac OS X.

2. Installation och säker avinstallation av applikationer

Det tar sin tid innan jag fattar hur installation av applikationer går till i Mac OS X. När jag laddar ner program i Mac OS X är de oftast i .dmg-format (skivavbild). Jag installerar programmet med att helt enkelt dra ikonen in i Programmappen. Många programvaror hjälper till med att beskriva förloppet. Vissa program förväntar sig dock att jag ska ha färdig insikt om förloppet. Ibland finns det för all del en installator med, och då är det bara att låta installatorn automatiskt sköta hela processen. Programpaket i arkivformat packar jag upp och drar .app-filen in i Programmappen.

En egenart med Mac OS X är att det inte finns något verktyg för avinstallation - jag drar bara in programmet i papperskorgen. Ofta resulterar detta i att filer som tillhört programmet ligger kvar och skräpar. Jag laddar därför ner och installerar gratis programverktyget AppCleaner (1.2.2) som letar reda på filerna och tar bort dem. Jag drar det jag vill avinstallera in i AppCleaner-fönstret. Om jag glömmer mig och försöker dra in ett program direkt i papperskorgen, utan säker avinstallation, så erbjuder AppCleaner sig automatiskt att avinstallera programmet. Jag kan därigenom aktivt skydda viktiga program från att avinstalleras i misstag.

3. Meny i Sidopanelen i Finder som programstartare

Alla installerade applikationer i Mac OS X finns samlade i Programmappen. Jag kommer i princip åt att starta applikationer i Mac OS X med att öppna Programmappen i Finder och dubbelklicka på det önskade programmets ikon. Det är nästan som att ha programmens ikoner utspridda på Skrivbordet i Windows. Allra helst använder jag Sidopanelen i filhanteraren Finder som programstartare. Jag skapar programlistan med att helt enkelt dra programmets ikon från Programmappen in i Sidopanelen på Finder. Precis som i programlistan i Startmenyn i Windows.

De begränsade platserna på Dockan sparar jag för en handfull elementära applikationer som jag använder särskilt aktivt. Ikoner av applikationer som därutöver öppnas via Finder, samt ikoner av minimerade programfönster, visas nämligen också med egna utrymmeskrävande platser på Dockan.

4. Snabb överblick över öppna program och fönster

Funktionen Exposé är ett måste i Mac OS X, för att snabbt få en överblick över öppna program och fönster. En nackdel i användningen av Mac OS X är nämligen att det är svårare att hålla reda på öppna program och fönster än vad det är i Windows. Men genom att använda kortvalet 'Cmd+Tab' och funktionen Resumé kan jag behjälpligt kolla vilka program och fönster är öppna. Jag föredrar att minimera programfönster med att klicka på mittersta (gula) bollen i applikationsfönstrets övre vänstra hörn. Då lägger sig ikonerna i rad på Dockan, precis som på Windows aktivitetsfält - utan att avbryta aktuell programsituation. Det gäller för Windows-vana att se upp. Att alternativt klicka på vänstra (röda) bollen avslutar nämligen inte program utan minimerar aktiva program till en vit prick under ikonen på Dockan - men avbryter aktuell programsituation.

5. Vardagsmiljön domineras av MS Office på Windows

Jag laddar ner och installerar gratis Mac-versionen av kontorsprogramsviten OpenOffice 3.1.0. Openoffice går att ställa in så att jag får 'Word' (Writer) fast inställd på att öppna & deponera textdokument i .doc-format, 'Excel' (Calc) på att öppna & deponera kalkylark i .xls-format och 'Powerpoint' (Impress) inställd på att öppna & deponera presentationer i .ppt-format. Ordbehandlaren Writer öppnar utan problem textbilagor i .odt-format (Openoffice 3) och .docx-format (Office 2007).

Apples kontorsprogramsvit iWork '09 går däremot inte att ställa in på fasta Office-format. Varje deponering (export) innebär ett aktivt val av format. Ordbehandlaren Pages '09 öppnar inte alls textbilagor i .odt-format (Openoffice 3) men nog .docx-format (Office 2007). Jag sparar en massa pengar och problem med att inte köpa och installera Apples kontorsprogramsvit iWork '09.

6. Komplettering med bildinskanning på Mac OS X

Apple-gemenskapen erbjuder på Mac OS X drivrutiner enkom till skrivarfunktion för multifunktionsskrivaren HP PSC 2355. Men inga drivrutiner till skannerfunktion. Om jag köpt multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 för installation på Mac-dator så hade jag haft en komplett installations-cd för HP PSC 2355 all-in-one på Mac OS X. Nu har jag dessvärre min installations-cd på Windows XP. Webbtjänsten på HP bjuder på kompletta installationspaket för HP PSC 2355 all-in-one. Turligen för mig, oberoende av operativsystem, också på Windows Vista och på Mac OS X.

Implementeringen av skrivar- och skannerfunktioner är bättre integrerad i Windows än i Mac OS X. Det syns bland annat i det att HP-skannern är integrerad i importfunktionen i Picasa 3.1.0 på Windows - men inte i Picasa 3.0.5 på Mac OS X. I Mac-miljö stöds fotoassistenten Picasa enbart med import från kamera.

7. Anpassningar för andra än Apples egna filmformat

Som iMac-användare behöver jag inte vara försvarslös inför videoformat på Windows Media (.wmv). Jag laddar ner och installerar gratis tilläggsprogrammet Flip4Mac Windows Media Components for Quicktime (2.2.1.11), som förser filmuppspelaren Quicktime Player på Mac OS X med färdigheten att visa upp filmsnuttar direkt i .wmv-format. För att få största möjliga nytta av Quicktime Player laddar jag ytterligare ner och installerar gratis tilläggsprogrammet DivX 7 för Mac, som förser filmuppspelaren Quicktime Player på Mac OS X med färdigheten att visa upp populära DivX-filmsnuttar (.divx och .avi).

8. Anpassningar till ntfs-fildelning i Windows-nätverk

Det är en konst att åse delade ntfs-diskar i Windows-nätverk i Mac OS X. Fildelningen i Mac OS X är väntevärdigt inställd på afp-hantering i Mac-nätverk. Jag konfigurerar om inställningen till smb-hantering i Windows-nätverk. Nu syns delade nätresurser automatiskt när jag startar upp Mac OS X. Till och med den externa 320GB nätdisken syns utan problem. Nätresurser som jag startar upp mitt i sessionen kan jag snabba på till åsyn med att använda funktionen 'Anslut filserver'. Det som är tacksamt i nya Mac OS X 10.5.7 är att mappningen till delade nätresurser sparar sig. Jag behöver inte upprepa mig. Delade nätresurser på Windows Vista kräver lösenord men jag ställer in dialogen i Mac OS X så att lösenordet sparar sig hela sessionen.

I och med ntfs-fildelningen kan jag i Mac OS X fritt öppna och kopiera filer från delade nätresurser och till och med ändra och deponera filer till delade nätresurser. Filer i Windows-partitionen i Boot Camp kan jag normalt bara öppna och kopiera i Mac OS X. Då jag använder Mac OS X parallellt med en Windows-installation måste jag vid behov köpa och installera betalprogrammet NTFS for Mac OS X 7.0 (30 euro) för att få fulla skrivrättigheter i Mac OS X till ntfs-diskar i Windows-partitionen.

9. Mac OS X parallellt med en Windows-installation

Det är inte helt oproblematiskt att gå över till Mac OS X. Jag använder aktivt programsviten Nero 7 Premium i dvd-hantering samt för bildredigering och -manipulering Paint Shop Pro (6.02). Gratisprogrammet DVD Shrink (3.2) är flitigt i användning vid säkerhetskopiering av dvd-filmer. Den gemensamma nämnaren är att dessa program bara kan köras på operativsystemet Windows. Jag måste därför köra Windows parallellt med Mac OS X på Apples iMac-dator. På Mac OS X kommer jag dock vid behov åt de bearbetade filerna i Windows-partitionen.

Installationen av parallella operativsystemet Windows XP SP3 i Dual Boot via Boot Camp på operativsystemet Mac OS X 10.5.7 går överaskande elegant. Processen kräver givetvis en ansenlig Windows-vana. Och då jag har Windows installerat på iMac-datorn så fungerar den precis som jag är van vid i Windows. Med förbehåll till Apples tangentbord och Mighty mus.

Uppdatering:

I motsats till Windows Vista bjuder Windows XP inte på dvd-decoder för uppvisning av dvd-filmer. I brist på gratisalternativ ser jag mig tvungen att köpa och installera dvd-decodern Cineplayer 2.3.1 för Windows XP (15 euro).