Närkontakt med Ubuntu 9.10

Gimp städas dessbättre inte bort.

Ubuntu-gemenskapen har tydligt följt i spåren på förebilderna Microsoft och Apple. Microsofts nya operativsystem Windows 7 är vad Windows Vista borde ha varit. Apples nya operativsystem Mac OS X 10.6 är vad Mac OS X 10.5 borde ha varit. Och nu syns nya Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 vara vad Ubuntu 9.04 borde ha varit från början.

Jag klickar igång 9.04-uppgraderingsprocessen till Ubuntu 9.10 på lotshustruns minnessvaga bärbara Amilo-dator. Sammanlagt 1008MB laddas ner. Processen meddelar att 32 paket tas bort, 353 nya paket tillkommer och 1184 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 121 föråldrade paket. Jag kollar i efterhand situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 9,26GB till förfogande av vilka 5,51GB är använt och 3,75GB är fritt. Efter dryga 2 timmar startar jag upp datorn på nytt. Boot-hanteraren Grub (1.0) är emellertid samma gamla version som tidigare. Nya Grub (2.0) erbjuds inte vid uppgradering - endast vid ren installation av Ubuntu 9.10 i fullversion. Av någon anledning installeras språkstödet ofullständigt. Jag laddar ner ytterligare 7 paket och kompletterar språkstödet för svenska. Och så aktiverar jag programkällan Medibuntu tillbaka. Till sist startar jag uppdateringshanteraren som laddar ner 14 nya säkerhetsuppdateringar.

Så gott som alla applikationer uppdateras i Ubuntu 9.10: Firefox (3.5.4), Evolutions (2.28.1), OpenOffice (3.1.1), Gimp (2.6.7), F-Spot (0.6.1.4), Rhytmbox (0.12.5), Totem (2.28.2), Brasero (2.28.2), Audacity (1.3.9), Skype (2.1.0.47), Songbird (1.2.0), OgmRip (0.13.2), VLC (1.0.2) och GParted (0.4.5). Bildredigeraren Gimp städas dessbättre inte bort i processen. Och Ubuntu One-clienten är färdigt installerad. Jag uppdaterar Skype (2.1.0.47) och Songbird (1.2.0) för hand. Ouppdaterade förblir tillsvidare: Spotify (0.3.21) på Wine (1.1.31), XSane (0.996), Picasa (3.0.0) samt Screenlets (0.1.2) och MobileConnect (1.0). Jag pluggar i 3g-modemet i usb-porten och kollar trådlös uppkoppling på Saunalahtis 3g-bredband. 3g-uppkopplingen funkar helt problemfritt på bärbara Amilo-datorn på Ubuntu 9.10.

Bärbara Amilo-datorn får klara sig utan visuella effekter på Ubuntu 9.10. Filmuppspelaren (xine) överraskar negativt med att inte alls starta upp. Filmuppspelaren (gstreamer), som inte fungerat tidigare, tar nu framgångsrikt över. DVD-filmen 'Mamma Mia' låter sig snällt spelas upp i dvd-original både på Filmuppspelaren (gstreamer) och VLC Media Player på Ubuntu 9.10. Lokala säkerhetskopian av 'Mamma Mia' låter sig utan problem spelas upp som .iso-fil (på datorns Windows-partition) - både på Filmuppspelaren (gstreamer) och VLC Media Player på Ubuntu 9.10. Men - endast VLC Media Player klarar av att spela upp den säkerhetskopierade .iso-filen på det centrala filmarkivet för ambulerande mediacenter (på Maxtor NAS).

Nästa dag klickar jag igång 9.04-uppgraderingsprocessen till Ubuntu 9.10 på den renoverade stationära Scaleo-datorn. Efter dryga 2 timmar startar jag upp datorn på nytt. Resultatet är detsamma som i 9.04-uppgraderingen till Ubuntu 9.10 på bärbara Amilo-datorn. Stationära Scaleo-datorn får också klara sig utan visuella effekter på Ubuntu 9.10. De taskiga drivrutinerna för Intel-grafikkort i Ubuntu 9.04 har måhända åtgärdats men Ubuntu 9.10 erbjuder inga proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner.

De flesta extra applikationerna på Scaleo-datorn förblir ouppdaterade: Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Jag uppdaterar för hand: Miro (2.5.3) , K9Copy (2.3.3), Skype (2.1.0.47) och Songbird (1.20). Handbrake (0.9.3) överraskar negativt med att inte alls starta upp i Ubuntu 9.10. Skype (2.1.0.47) överraskar däremot positivt med att äntligen bjuda på sms-hantering också i Linux-miljö.

Nyheterna i Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 väcker måhända positiva reaktioner i Ubuntu-gemenskapen. Men vardagens it-medborgare berörs nog enbart av uppdateringarna till installerade applikationer. I praktiken är det nya Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 vad fuskverket Ubuntu 9.04 borde ha varit. Jag besluter mig plötsligt för att avstå från Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 på stationära Scaleo-datorn. Till fördel för nya MS Windows 7 Home Edition. Jag installerar inköpta MS Windows XP SP3 på andra hårdskivan (D:) i 'dual boot' med ursprungliga långköraren MS Windows XP SP3 på första hårdskivan (C:). Och nu har jag inga problem av att radera Ubuntu-partitionen.

Med andra ord - jag findukar bordet på stationära Scaleo-datorn för en eventuellt kommande XP-uppgradering till Windows 7. Ubuntu-äventyret fortsätter på lotshustruns bärbara Amilo-dator. Jag installerar de extra applikationerna på Amilo-datorn: Miro (2.5.3), K9Copy (2.3.3), Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Ja - öppna molntjänsten Dropbox är mera praktisk än den introvärta molntjänsten Ubuntu One.

Mobilt 3g-bredband på Ubuntu

Linux-revolutionen kom av sig.

Linux-operativsystemet Ubuntu har nästan helt överskuggats av mina forskningar i Apples operativsystem Mac OS X. Under ett halvårs tid tycker jag mig enbart ha kollat månatliga säkerhetsuppdateringar i Ubuntu. I oktober 2009 besluter jag mig för att prova Saunalahtis trådlösa 3g-bredband på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Jag bläddrar bakåt i gamla inlägg med Ubuntu-taggar och hittar till min överraskning en en hel del ämnen som tangerar Linux-operativsystemet Ubuntu. Omedelbart efter det jag i maj 2009 tar bruk Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator så lyckas jag installera musiktjänsten Spotify (0.3.21) på Wine i Ubuntu. I juni 2009 forskar jag om barriärer mellan olika filsystem visavi NTFS. Till fördel för Windows.

I början av juli 2009 jämför jag mitt favorita Linux-program OGMRip (0.12.3) med dvd-omkodaren Handbrake (0.9.3) i Mac OS X. Till fördel för Mac OS X. I slutet av juli 2009 gör jag en snabb jämförelse mellan Linux-programmet K9Copy (2.3.0) och Windows-programmet DVD Shrink (3.2.0.15) i avseende på spegelkopiering i .iso-format av dvd-filmer. Till fördel för Windows. Augusti 2009 går utan närmare kopplingar till Linux Ubuntu.

I september 2009 väcks min nyfikenhet för trådlöst 3-bredband på Ubuntu. Oktober 2009 börjar dock med laboreringar i redigering av Flash Video i RichFLV (4.2) på plattformsoberoende Adobe AIR. Men snart blir det dags för installation av Saunalahtis trådlösa 3g-bredband på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Jag pluggar in usb-modemstickan Huawei E160e med Saunalahtis sim-kort - med pin-koden inaktiverad. Inaktiveringen av pin-koden görs enklast med hjälp av en mobiltelefon. Till min överraskning startar 'guiden för mobilt bredband' automatiskt. Ett plakat med 3g-operatörer i 'Finland' slås upp på bildskärmen, jag prickar för 'Saunalahti'. Jag ger profilen namnet 'E160e'. Ibruktagandet funkar direkt utan att jag behöver ladda någon extra mjukvara på webben. Installationsprogrammet känner till accesspunkten 'internet.saunalahti'. Jag vänsterklickar med musen på ikonen för nätkopplingar och startar upp 3g-bredbandet med att pricka i profilen 'E160e', den trådlösa wifi-uppkopplingen på Ubuntu 9.04 i lotshustruns bärbara Amilo-dator inaktiveras automatiskt. Och aktiveras automatiskt när jag avslutar 3g-sessionen.

Jag pluggar in externa usb-modemet Huawei E220 med Saunalahtis sim-kort - med pin-koden inaktiverad. Huawei E220 funkar dock inte utan att en andra profil skapas. Jag högerklickar på ikonen för nätkopplingar och startar 'guiden för mobilt bredband' för hand. Ett plakat med 3g-operatörer i 'Finland' slås upp på bildskärmen, jag prickar för 'Saunalahti'. Jag ger den andra profilen namnet 'E220'. Ibruktagandet funkar direkt utan att jag behöver ladda någon extra mjukvara på webben. Installationsprogrammet känner till accesspunkten 'internet.saunalahti'. Jag vänsterklickar med musen på ikonen för nätkopplingar och startar upp 3g-bredbandet med att pricka i profilen 'E220'.

Även om Linux-revolutionen kom av sig i fråga om netbooks så visar den lyckade 3g-installationen att Linux-gemenskapen har förberett sig väl för kraven i den mobila netbook-miljön i Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04.

Uppdatering:

Ubuntu 8.10 har under oktober 2009 fått 38 säkerhetsuppdateringar, 1 omstart. Ubuntu 9.04 har under samma period fått 61 säkerhetsuppdateringar, 1 omstart.

Koll på digital TV i Apple-miljö

Separata undertexter i tv-filmer.

Den usb-kopplade portabla digiboxen Anysee E30 fungerar alldeles utmärkt i Windows XP- och Vista-miljö. Anysee-boxen simulerar till vardags digitalt tv-kort i Windows Media Center på bärbara Vista-datorn Nemi. Jag känner mig stundvis frestad att testa Anysee i Nero Home Media Center på Windows XP på stationära iMac-datorn Alice.

Men Anysee funkar inte i Mac OS X. Elgato levererar digitala tv-mottagare i Mac-miljö. Elgato EyeTV DTT är en slank och kompakt usb-kopplad digibox och tv-mottagare som kan leverera okrypterad digital TV till lotshemmets stationära iMac-dator Alice på Mac OS X. Portabla digiboxen EyeTV levereras med EyeTV 3-programvara och omfattar en inbyggd koaxialkontakt i full storlek. Den kräver ingen adapter för sammankoppling med villans centralantenn. Digiboxen EyeTV DTT är en enkel och billig (60 euro) tv-mottagare som enbart är gjord för det digitala marknätet (DVB-T). EyeTV 3 är ett program för Mac OS X som ger möjlighet att titta på tv, att spela in tv och att snabbspola bakåt och framåt samt pausa i direktsända sändningar. EyeTV spelar in digital TV med en enda kvalitetsinställning – förlustfri. Den digitala strömmen spelas in helt oförändrad, så att jag får digitalt innehåll i full kvalitet så som det kodades av sändaren (576p). Jag kan exportera inspelningar (trådlöst via Wlan/Wifi) med ett enkelt musklick till (iPod, iPhone eller) Apple TV (i Apple-kompatibel mpeg-2 såväl som h.264/avc).

Med hjälp av EyeTV 3:s inbyggda redigerare kan jag ta bort oönskat material från inspelningen samt kapa skräpet i början och slutet av programmet om jag vill. Jag kan även göra ett eller flera kortare klipp ur en längre inspelning och spara klippen för sig. Studiematerialet på webben avslöjar dock inte hur besvärligt och tidsödande editeringsjobbet är. Studiematerialet avslöjar inte heller vilket förhållande den digitala tv-mottagaren i EyeTV DTT har till den elektroniska programguiden (EPG) i praktiken. Inte heller hur tv-mottagaren klarar av Yle-tekniken för separata undertexter i tv-filmer. Eller vid inbandningar av separata undertexter i tv-filmer. Detaljerna klarnar tyvärr först i det skedet investeringen (60 euro) är gjord.

Bekantskapen med gratis dvd-omkodaren Handbrake på Mac OS X väcker mitt intresse för den kontroversiella 160GB mediaspeldosan Apple TV (399 euro). Ensamt för sig är Apple TV sannerligen inte värd investeringen. Den trådlösa exporten av inbandade filmer från digitala tv-mottagaren EyeTV samt från dvd-omkodaren Handbrake bättrar på möjligheterna till mångsidigare användning av Apple TV i lotshemmets nöjescenter. Speciellt om programvaran i Apple TV kompletteras med XBMC Media Center. XBMC klarar obegränsat av alla allmänna filmformat i Apple TV.

Fenomenala multimediaspelaren Sony RDR HXD870B är tillsvidare i huvudrollen. Kompletterad av lotsens ambulerande Media Center på bärbara Vista-datorn Nemi.

Uppdatering:

En nördig 399 euros investering i Apple TV känns i dagsläget avlägsen. En 60 euros investering i digitala tv-mottagaren EyeTV DTT känns däremot frestande. Isynnerhet om stationära iMac-datorn Alice på Windows XP på köpet känner igen hårdvaran i den portabla EyeTV-digiboxen som gängse digitalt tv-kort. Kompletterad av programvaran Nero Home Media Center - eller XBMC Media Center - på Windows XP.

Handbrake Coctails i Mac OS X

VLC media player ska installeras.

Livet med iMac-datorn Alice i underlandet Mac OS X går enligt förväntningar. En av de klaraste ljuspunkterna avslöjar sig i dvd-omkodaren Handbrake 0.9.3 på Mac OS X - ett gratisprogram för att konvertera dvd till video. Med Handbrake på Mac OS X är det möjligt att extrahera innehåll från en kopieringsskyddad kommersiell dvd-film och konvertera det till antingen mpeg-4 eller h.264.

En tidigare bekantskap med fria och öppna dvd-omkodaren Handbrake 0.9.3 imponerar varken i Windows- eller Linux-miljö. Det är inget under. Programmets finesser avslöjar sig först på Mac OS X. Jag noterar bland annat att HandBrake på Windows inte är avsedd för att gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer. Programmet visar sig emellertid i Windows-miljö vara ett fullgott gratisalternativ till dvd-omkodaren Nero Recode 2 (mpeg-4) i betalprogramsviten Nero 7 Premium. Nero Recode är inte heller avsedd för att gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer. Detta klarar däremot gratis dvd-omkodaren Bitripper 1.31 på Windows (avi). Windows-fyndet Bitripper står i reserven - jag har inte så stor nytta av programmet i praktiken.

Gratisprogrammet Handbrake 0.9.3 har i Windows-miljö en klar fördel framom betalprogrammet Nero Recode 2. Filmsnuttar som konverteras via Handbrake visas utan problem upp på alla filmuppspelare - också på Apples Quicktime och iTunes.

Handbrake stöder dvd-omkodning till en mängd olika filformat såsom mp4, mkv, avi eller ogm. Programmet finns med grafiskt användargränssnitt (GUI) för Windows och Mac OS X samt Ubuntu 8.10. Handbrake på Mac OS X kan gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer. Men jag måste då ha gratisprogrammet VLC media player 1.0 installerat på Mac OS X för att det skall fungera. I Linux-miljö kan Handbrake på Ubuntu 8.10 visserligen gå runt eller knäcka kopieringsskydd på kommersiella dvd-filmer men funktionaliteten och prestandan är bara en blek skugga av programmet på Mac OS X. Gratis dvd-omkodaren Ogmrip 0.12.3 på Ubuntu 8.04 (mpeg-4) står i en klass för sig i Linux-miljön. Färdiga recept med inställningar, för att optimera bild och ljudkonvertering i Handbrake på Mac OS X, ger mig emellertid ypperlig vägledning att optimera bild och ljudkonvertering i Ogmrip på Linux Ubuntu.

Apples iPhone och iPod Touch har skärmar som passar för att njuta film på. Det går dock inte att ladda ner vilken film som helst från nätet och tro att det ska fungera. Varför detta inte fungerar är för att Apple är väldigt selektiv när det gäller vilka format som iPhone och iPod Touch ska spela upp. HandBrake är programmet för att göra om dvd-filmer eller vanliga filmfiler till rätt Apple-format och -storlek. När jag laddar in filmen som ska konverteras väljer jag via Handbrakes förinställda alternativ (Preset) vilken mediespelare som filmen ska optimeras för. Det finns 18 olika mediespelare att välja mellan - iPod, iPhone och iTunes samt Apple TV med flera. Det gör det enkelt att konvertera en film utan att behöva lära sig för mycket om alla funktioner och inställningar. För proffsiga finsmakare bjuder dock Handbrake på en uppsjö av olika inställningar för att optimera bild och ljudkonvertering. Att konvertera (.mp4/.m4v) en film tar normalt lika lång tid som filmens speltid. För filmer som optimeras för iPod och iPhone tar konverteringen bara hälften av filmens speltid. För filmer som optimeras för Apple TV kan konverteringen ta dubbelt av filmens speltid.

Jag testar dvd-omkodaren Handbrake 0.9.3 på Mac OS X med Marizas kopieringsskyddade dvd-konsertskiva - Concerto Em Lisboa. Enskilda musikvideon (kapitel) låter sig lekande lätt extraheras - precis lika elegant som med dvd-omkodaren Ogmrip 0.12.3 på Ubuntu 8.04. Filmsnuttar som konverteras via Handbrake visas utan problem upp på alla filmuppspelare - också på Apples Quicktime och iTunes. Både på Mac OS X och på Windows. Stationära xp-datorn Scaleo kommer åt att öppna (och kopiera) de med Handbrake på Mac OS X konverterade .m4v-filerna i Mac OS X-partitionen på iMac-datorn Alice i Windows-nätverket. Filmsnuttarna låter sig till och med visas upp på Microsofts Windows Media Player. Användarnamn och lösenord för Mac OS X avkrävs.

Uppdatering:

Handbrake 0.9.3 på Mac OS X är med säkerhet min favorita miljö att i framtiden extrahera filmsnuttar från kopieringsskyddade dvd-filmer. Programmet klarar till och med av att extrahera filmsnuttar från spegelkopierade dvd-filmer i .iso-format. Finessen testas med att jag öppnar Marizas kopieringsskyddade dvd-konsertskiva i Handbrake i spegelkopierat .iso.format. Jag extraherar en musikvideo (kapitel) i .m4v-format. Vägen är öppen för att testa Apples dvd-brännare iDVD 9.0.3 på Mac OS X i praktiken. I jämförelse med dvd-brännaren Nero Burning Rom på Windows framskrider brännprocessen på Mac OS X ganska sävligt. Precis lika sävligt som brännprocessen i dvd-brännaren Brasero 2.26.0 på Linux Ubuntu. Men en dvd-skiva blir det och filmsnutten låter sig utan problem visas upp på tv-rutan via Sony dvd-speldosan.