Allt i ett - om Windows Vista

På äventyr med Windows Vista.

Microsofts operativsystem Windows Vista blev faktiskt aktuellt för mig först vid årsslutet 2007. Intresset för en mediadator i hemmets nöjescentrum var ett starkt motiv. Det andra motivet var lotsens behov av en mera praktisk insikt av Windows Vista vid it-lotsningen. Behoven vid it-lotsningen aktualiserades dessvärre aldrig år 2008.

Men lotsningsbehoven stod för det avgörande bidraget till beslutet om anskaffningen av bärbara Vista-datorn Dell XPX M1530. Och visst blev det en riktig 'Success Story' med fenomenala mediamöjligheter och -egenskaper, som kompletterande Media Center och som ambulerande Media Center. Och dessutom som ett autonomt trådlöst UPS-reservsystem för glesbygdens säkerhetsbehov.

Här är alla mina funderingar om Windows Vista:

-- Med MS Office 2010 på kornet (27.11.2009)
-- Andra aktivering av Windows 7 (25.11.2009)
-- MS Office 97 i MS Windows 7 (20.11.2009)
-- Koll på text & bild i Windows 7 (18.11.2009)
-- Första dagen med Windows 7 (11.11.2009)
-- Med MS Windows 7 på kornet (30.10.2009)
-- MS Security Essentials i bruk (02.10.2009)
-- Trådlöst 3G i Apples iMac-miljö (23.09.2009)
-- Envar sin egen lyckas smed (05.08.2009)
-- Koll på Windows Vista i SP2 (05.06.2009)
-- Urbana legender i Mac OS X (27.05.2009)
-- Kritik mot UAC i Windows Vista (17.05.2009)
-- Såsom i OS X, så ock i Vista (13.05.2009)
-- Ny favorit: Internet Explorer 8 (27.03.2009)
-- Skräpbilagor från Office 2007 (13.03.2008)
-- Första hemdatorn i Windows (30.01.2009)

-- Foxmarks för Internet Explorer (19.12.2008)
-- Allt i ett - om Windows Vista (30.11.2008)
-- Bredbandsbio på hemdatorn (21.11.2008)
-- Trådlöst 3g-nät i reserven (12.11.2008)
-- Fixa misslyckad avinstallation (24.10.2008)
-- Ambulerande Media Center (03.10.2008)
-- Elegant Windows Media Center (23.09.2008)
-- Dvd-bränning till vardagsbehov (17.09.2008)
-- Såsom i Vista - så ock i XP (05.09.2008)
-- 3d-googling med SpaceTime (13.08.2008)
-- Laglöst kopierade dvd-filmer (29.06.2008)
-- DivX-komprimerade långfilmer (06.06.2008)
-- Kompletterande Media Center (28.05.2008)
-- Inväntad Windows Vista i SP1 (21.05.2008)
-- Windows Vista: Produktionsdag (30.04.2008)
-- Windows Vista: Sjunde dagen (23.04.2008)
-- Föreningsdatorn byter hem (20.04.2008)
-- Windows Vista: Sjätte dagen (16.04.2008)
-- Windows Vista: Femte dagen (09.04.2008)
-- Windows Vista: Fjärde dagen (02.04.2008)
-- Windows Vista: Tredje dagen (26.03.2008)
-- Windows Vista: Andra dagen (19.03.2008)
-- Windows Vista: Första dagen (12.03.2008)
-- Bärbara Nemi är på kommande (27.02.2008)
-- Närkontakt med Windows Vista (30.12.2007)
-- Internet Explorer är klart bäst (28.11.2007)
-- Mediedator för framtida bruk (21.11.2007)
-- Tv i Nero Home Media Center (21.10.2007)
-- Att välja rätt operativsystem (23.02.2007)

Koll på tv-kanaler på webben

Joost lanserat som webbversion.

Jag har fortfarande inte riktigt förstått vad pc-baserade Joost handlade om. Jag testade Joost i december 2007, men måste erkänna att jag avinstallerade programmet ganska omgående. Jag tyckte inte att det fungerade så värst smidigt. Eller också var det något annat som gjorde Joost segt. Men oavsett vilket så blev jag inte direkt imponerad.

Desto mer imponerad blev jag av det öppna gratisprogrammet Miro. Miro Internet TV är sägs i grunden vara ett väldigt ambitiöst projekt för att demokratisera tv-världen. Jag kan prenumerera och koppla upp mig mot någon av tusentals webbtv-stationer som finns tillgängliga. Gratis givetvis.

Mediaspelaren Miro ser ut och fungerar ungefär som iTunes - Apples fenomenala mediaspelare. Jag kan spara filmer, tv-serier, musikvideon och podcaster i biblioteket. I och med att Miro bygger på den fenomenala mediaspelaren VLC klarar programmet av att spela upp i stort sett vilket videoformat som helst, inklusive DivX och XviD. En annan praktisk funktion är att Miro tar hand om torrents och sköter nerladdningen av dem.

Mediaspelaren RealPlayer 11 är nästan lika imponerande. Realplayer 11 används av många radio- och tv-stationer för att sända strömmande video och musik över nätet.

Men Joost lyckades inte så bra som det var tänkt. Tanken var från början att Joost skulle ersätta tv-tittandet och erbjuda många av de program som idag sänds via olika tv-kanaler. Det visade sig att det var svårare än förutspått att få tv-bolagen att släppa på sina licensrättigheter och programutbudet nådde inte de mål som var uppsatta. Joost hade ett stort försprång med innehållsavtal, en teknisk plattform som fungerade och många nya annonsformat. Men användarna ville ha något annat: en ännu enklare lösning direkt i webbläsaren - och riktigt bra innehåll.

Nu har Joost lanserat en webbversion av tjänsten som använder flash för att strömma videofilmer. Tidigare var användarna tvungna att ladda hem ett klientprogram för att titta på Joost. Men - mitt gamla Joost-användarnamn och lösenord gäller också på den nya videosajten. Bra så.

Ubuntu i medgång och motgång

Nu fungerar Digitas karttjänst.

Jag har stillat min nyfikenhet på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex. Nu går jag tillbaka till Ubuntu 8.04 Hardy Heron LTS i stationära XP-datorn Scaleo. Programdockan Avant Window Navigator låter sig villigt installeras från pakethanteraren Synaptic i Ubuntu 8.04. Men - dockan fungerar inte. Inte utan att skrivbordseffekterna (Compiz Fusion) först är aktiverade.

Compiz Fusion låter sig snällt aktiveras i Ubuntu 8.04 - men bildskärmen beter sig riktigt anskrämligt. Prestandan i grafikkortet i XP-datorn Scaleo räcker inte alls till. Men då - då klarnar det. Tricket är att först ta i bruk den accelererade proprietära drivrutinen för ATI-grafikkortet. Och så, efter omstart av systemet, fungerar Compiz Fusion klanderfritt - och likaså Mac OS X Leopard-dockan Avant Window Navigator.

Av någon för mig okänd anledning fungerar också Digitas javabaserade Mapplet-karttjänst. Mycket oväntat. En helt oförklarlig medgång.

Men en motgång består - det finns tyvärr inget sätt att avinstallera en normal dualboot-installation av Linux Ubuntu. Inte direkt i Linux. Inte utan Windows. Det sorgliga med Linux-operativsystemet Ubuntu är nämligen att man behöver en installations-CD med Windows XP för att kunna avinstallera Ubuntu. Mycket opraktiskt.

Så här borde det gå till:

1. Om man använder Linux Ubuntu och Windows XP på samma dator och önskar bli av med Grub-menyn samt avinstallera Ubuntu så måste man använda Windows XP installations-CD. Man startar Windows XP installations-CD och väljer återställningskonsolen ('recovery console', F10 eller R). Sedan skriver man 'fixmbr' för att ta bort Ubuntu ur startsekvensen ('bootloader'). Därefter kan man ta bort Ubuntu-partitionerna och använda det frigjorda utrymmet som man vill.

2. För att ta bort Ubuntu-partitionerna startar man Windows XP, högerklickar på 'Den här datorn', 'Hantera' och sedan 'diskhantering'. I efterföljande fönster ser man en schematisk bild av hårddisken och dess partitioner. Där tar man bort de partitioner som tillhör 'Okänd* (Ubuntu).

Men - om man börjar processen, i omvänd ordning, med att formatera (ta bort) Ubuntu-partitionen, upphör Grub-menyn fungera. Väsentliga delar av Grub ligger på Ubuntu-partition. I det fallet kan datorn inte längre starta (normalt) från hårddisken. Då kan datorn bara startas med Windows XP installations-CD och återställningskonsolen väljas för att fixa startsekvensen ('fixmbr').

Uppdatering:

Avinstallation av Linux Ubuntu är inte alldeles riskfritt. Man bör ha säkerhetskopior på allt viktigt. Om något ändå går fel så kan man få installera om Windows XP från början. För detta extrema behov finns turligen installations-CD (Product Recovery CD-Rom Windows XP Home Edition SP2) för lotshustruns bärbara XP-dator Amilo (Fujitsu Amilo M7405).

Kanske jag någon gång vågar mig på att leta upp återställningskonsolen på denna Recovery-CD för att fixa startsekvensen ('fixmbr'). En teoretisk möjlighet att upplösa tvångsäktenskapet mellan Windows XP och Ubuntu 7.10 syns faktiskt segla upp i händelsehorisonten.

Uppdatering:

Sammanlagt 41 nya säkerhetsuppdateringar och 1 nystart i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon inom november månaden.

Sammanlagt 84 nya säkerhetsuppdateringar och 2 nystarter i Ubuntu 8.04 Hardy Heron inom november månaden.

Programsviten OpenOffice är kvar i version 2.3 i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon. Webbläsaren Firefox är kvar i version 2.0

Programsviten OpenOffice är kvar i version 2.4 i Ubuntu 8.04 Hardy Heron. Webbläsaren Firefox är i kurant version 3.0

Bredbandsbio på hemdatorn

Inte för oss vardagsanvändare.

Nya DVD-filmer hyrs lokalt ut bland annat på videobutiken Makuuni i Finland för 4-6 euro dygnet. Hyrestiden för filmens avtittande är 24-timmar. Det är inget oöverkomligt pris med tanke på att DVD-filmen förhållandevis lätt kan piratkopieras. Makuunis filmsortimentet är dessutom ett halvår färskare än sortimentet på bredbandsbio.

Elisa-partnern SF Anytime hyr ut filmer på nätet. Nya filmers dygnshyra ligger mellan 4-5 euro. Hyrestiden för filmens avtittande är 24-timmar. Webbtjänsten betjänar exklusivt en viss unik dator - på operativsystemet Windows XP eller Vista. DRM-kopieringsskyddet kräver ytterligare webbläsaren Internet Explorer - med tilläggsprogrammet Adobe Flash Player. SF Anytime ska dessutom markeras som 'betrodd sajt' i webbläsaren. Filmuppspelaren förutsätts vara Windows Media Player. Den strömmande filmens kvalitet anpassas efter bredbandets hastighet - minimumkrav är en mätbar realhastighet på 1Mbps - vilket i praktiken betyder minst 2Mbps bredbandsabonnemang. Det är en förhållandevis dyr hyra med tanke på att strömmande filmer är svårare att kopiera än DVD-filmer.

Men dyrt är ett ganska relativt begrepp. Ett biobesök kostar sällan under 9-10 euro. Men då är det också fråga om högupplöst film som visas upp i ett mycket stort format. Och de nyaste filmerna visas alltid först på bioteatrar. DVD-filmerna kommer i hyressortimentet först månader senare.

Jag känner en obändig lust att prova på bredbandsbio. Mitt ambulerande mediacenter är som skapt för ändamålet. Alla operativa förutsättningar uppfylls på bärbara Vista-datorn Nemi (Dell XPS M1530): fast uppkopplat adsl-bredband på 2Mbps, operativsystemet Windows Vista SP1, webbläsaren Internet Explorer 7, tilläggsprogrammet Adobe Flash Player 10, mediespelaren Windows Media Player 11. Jag för in SF Anytime som 'betrodd sajt' i webbläsaren och kör en rekommenderad uppgradering av Windows DRM-skyddskomponent. Säkerhetsläget i webbläsaren är på 'Låg' och alla inställningar i brandväggen Windows Firewall är i normalläge.

Jag registrerar mig med ett gratis VIP-konto på SF Anytime. Och nu är det fritt fram för avtittande av hyresfilmen 'Arn - Tempelriddaren', som strömmande bredbandsbio. Dygnshyran på 4 euro kan jag betala på Visa-kort. Mot en extra förmedlingsavgift på 50 cent.

Men - problemet är att jag inte kommer åt att hyra någon film. Jag kommer inte ens åt att provtitta den erbjudna gratissnutten. Det var snopet. SF Anytime är tydligen inte avsedd för oss vardagsanvändare.

Jag går in på SF Anytime supportsajten och lusläser direktiven. Ingenting ser att att vara direkt fel. Direktiven beskriver extremt nördigt inställningar i mediespelare och brandvägg. Men direktiven överensstämmer varken med Windows Media Player eller Windows Firewall. Jag skickar nödmejl till SF Anytime supporten med beskrivning av vad jag har för dator, programvaror och inställningar. Och ber om lämpligare direktiv för för Windows Media Player 11 och Windows Firewall.

Uppdatering:

SF Anytime supporten svarar samma kväll. Filmsajten lär uppdateras och hyrestjänsterna är ur bruk i ett dygn.

Dagen efter lyckas jag bättre. Nu uppenbarar sig knappen 'Hyr filmen' på bildrutan. Och en knapp med 'Trailer'. Jag tittar av trailern och konstaterar att bild och ljud fungerar. Och nu fungerar givetvis också provtitten med gratissnutten. Inga extremt nördiga inställningar är av nöden. Grundinställningarna räcker till för mediespelaren Windows Media Player och brandväggen Windows Firewall. Tack för det.

Linux Ubuntu 8.10 tur och retur

Lättare att älska Linux i teorin.

Målsättningen med Linux-operativsystemet Ubuntu utges vara att Linux ska bli lika lätt att använda som Apples Mac OS X. Och med den nyligen lanserade Ubuntu-versionen 8.10 (Intrepid Ibex) säger man sig ha kommit en bra bit på vägen.

Fast målet är förstås ännu inte uppnått. Det är lättare att älska Linux i teorin än i praktiken.

Men vem som helst ska inte börja använda Linux. Ävenså lättanvända Ubuntu kräver till vardags anvancerade datakunskaper för att användas och administreras.

Någon brinnande akut orsak att uppdatera till operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex finns inte i mitt synfält. Men visst är jag nyfiken på om Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 är lika lätt att använda som Apples operativsystem Mac OS X Leopard. Och riktigt nyfiken blir jag när jag läser i Bossiemans Ubuntu-blogg hur man installerar program, codecs och drivrutiner i operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex samt hur man konfigurerar Compiz Fusion skrivbordseffekter och installerar programdockan Avant Window Navigator.

Vista-datorn (Dell XPS M1530) leverades med installations-DVD (Reinstallation DVD Windows Vista Home Premium). I princip kan jag korrigera startsekvensen via återställningskonsolen ('fixmbr') - om jag nu vill installera/avinstallera Ubuntu 8.10 i DualBoot. Men - jag installerar för säkerhets skull Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex med Wubi på en virtuell hårddisk i bärbara Vista-datorn Nemi. Då kan jag senare avinstallera Ubuntu 8.10 lika enkelt som ett vanligt Windows-program. Riskfritt.

Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex installerar sig snällt som virtualbox i Windows Vista SP1 Home Premium. Men resultatet är i stort sett det samma som i installationen av Ubuntu 8.04 Hardy Heron som virtualbox i Windows Vista. Ubuntu 8.10 (Wubi) känner av att bärbara Dell XPS M1530 är försedd med inbyggda prylar för trådlös kommunikation (bluetooth, wlan och 3g) men ibruktagandet misslyckas.

Jag låter mig inte nedslås utan fortsätter med vägledning av Bossiemans instruktioner. Installationen av Mac OS X Leopard-dockan Avant Window Navigator förutsätter dock att jag först aktiverar Compiz Fusion effekterna. Compiz Fusion grafiska skrivbordseffekter förutsätter i sin tur att jag först aktiverar den accelererade proprietära drivrutinen för NVIDIA-grafikkortet. Tilläggsprogrammen för Java och Flash (ubuntu-restricted-extras) låter sig denna gången lätt installeras med hjälp av Bossiemans instruktioner. Både Elisas och Digitas javabaserade karttjänster fungerar klanderfritt. Bravo.

Jag fortsätter en bit till med att kolla Bossiemans instruktioner för installationen av program som inte har öppen källkod eller har andra typer av restriktioner. Och efter att ha gjort ändringar i skrivbordets utseende och trixat med grafiska skrivbordseffekter är min nyfikenhet stillad. Till sist avinstallerar jag Windows-versionen av operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex. För säkerhets skull.

Ett är klart - Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex är inte alls lika lätt att använda som Apples operativsystem Mac OS X Leopard. I synnerhet inte ibruktagandet, som är utstuderat enkelt i Mac-datorer.

Fagra kulisser har sina risker

Windows XP på installations-cd.

Jag som kör Windows XP i klassisk design lär enligt sakkunnarna känna mig rätt ute när jag kollar på användargränssnittets utseende. Windows Vista och Mac OS X är mycket snyggare.

För att inte behöva stå i skamvrån har jag piffat upp Windows XP med att låna stilig design från Windows Vista och Mac OS X. Men längre än så vågar jag som vardagsanvändare inte. Feg som jag är.

Det finns också avancerade transformation packs till Windows XP. Gratisprogrammet Vista Transformation Pack gör om Windows XP utseende till Windows Vistas fräsha utseende. Men det finns vissa risker med att använda sig av transformation packs. Sakkunskapare varnar att det i värsta fall kan gå så illa att man efteråt måste installera om hela Windows XP-operativsystemet för att få systemet att fungera igen. Och då ska man ha Windows XP på installations-cd. Vilket jag inte har.

Ett annat transformation pack gör om Windows XP till Mac OS X. Det är lätt att installera, och efter en omstart lär man ha ett Mac OS X-liknande operativsystem. Det är givetvis bara utseendet som görs om, själva operativsystemet förblir såklart Windows XP. Gratisprogrammet FlyakiteOSX är tänkt att på ett smidigt sätt göra om XP-skrivbordet till ett Mac OS X Tiger-liknande skrivbord. Men fagra kulisser har som tidigare påpekats sina risker.

Sakkunskapare rekommenderar att man alltid ska skapa en ny Systemåterställningspunkt innan man installerar FlyakiteOSX eller liknande, såsom Vista Transformation Pack. Saker kan gå fel på grund av att FlyakiteOSX eller liknande, ändrar i registret och dll-filer. När endel rutinerade kunskapare använt FlyakiteOSX till provs märkte de bland annat att många program slutade fungera. Vid fall av dylika problem har en vardagsanvändare ytterst brådskande skäl att återställa systemet och ta bort FlyakiteOSX, eller liknande.

Jag äger inget Windows XP på installations-cd. Detta bidrar till uppskruvad feghet. Jag vågar varken installera Vista Transformation Pack eller FlyakiteOSX. Varken nu eller tidigare. En mycket bättre och riskfri lösning att stilla nyfikenhet är att skaffa sig tillgång till en dator med Windows Vista. Eller med Mac OS X. Ett utmärkt sätt att stilla akut Mac-feber är å andra sidan att ha personlig närkontakt till Apple-fanboys. Det fungerar åtminstone för mig.

Uppdatering:

Kanske jag vågar mig på att förvandla utseendet på Ubuntu 8.04 Hardy Heron till Mac OS X Leopard. Eller så nöjer jag mig helt enkelt med en Mac OS X Leopard-docka (Avant Window Navigator) i Ubuntu.

Jag har äntligen fått den för AWN-dockan behövliga Compiz Fusion effekten aktiverad på Ubuntu 8.04 Hardy Heron i stationära XP-datorn Scaleo. Tricket är att ta i bruk den accelererade proprietära drivrutinen för ATI-grafikkortet.

Trådlöst 3g-nät i reserven

Åtminstone för en timme framåt.

Egentligen är det inte så konstigt att det nu säljs mera bärbara datorer än stationära. Bärbara datorer har blivit så pass mycket billigare och har alldeles tillräckligt prestanda för normalanvändare. Som också för mig. Och så är bärbara datorer mycket mindre utrymmeskrävande, och snyggare. Och vid behov sladdfria. Och, i bästa fall, oberoende av strömavbrott.

Bärbara Vista-datorn Nemi (Dell XPS M1530) klarar mödolöst av att ersätta stationära XP-datorn Scaleo. Prestandan är till och med bättre. Det breda, integrerade tangentbordet är urbehagligt. Felslagen är färre än på XP-datorns separata tangentbord. Trådlösa bluetooth-musen är ett under i snabbhet och precision.

Bägge datorerna är uppkopplade på hemmanätverk. Bärbara Vista-datorn Nemi via trådlös wlan-uppkoppling. Fildelningen är aktiverad på hemmanätverket. Multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 utnyttjas som delad nätskrivare. Vid behov trådlöst - via trådlös wlan-uppkoppling. Den trådlösa 3g-uppkopplingen på internet är normalt bara i mobilt bruk. Hittills.

Alla nödvändiga jobb på internet har, under höstens otaliga strömavbrott, klarats av med hjälp av batteridrivna bärbara Vista-datorn Nemi - via den fenomenala trådlösa 3g-uppkopplingen. Av någon anledning bryts strömmen av endast då jag har något viktigt jobb på hälft. Aldrig då jag slösurfar. Och eftersom det är strömavbrott så bryts också adsl-modemets nätkontakt. Det känns lyxigt att aktivera 3g-uppkopplingen och fortsätta jobbet på nätet som om ingenting hänt. Åtminstone för en timme framåt. Och till vardags räcker det bra till. Utskrifterna mellanlagrar jag som elektroniska pdf-kopior.

Numera är det inte enbart strömavbrott som stör uppkopplingen på internet. Teleoperatören Elisa har länge haft problem med sina trådbundna adsl-uppkopplingar. Hösten har varit fylld av frusna nätsessioner. Och så en dag klappar det trådbundna Elisa-nätet helt ihop. Och internet kan inte nås på två dygn. Inte med trådbunden adsl-uppkoppling. Men - nog med trådlös 3g-uppkoppling. Om ock bara i 236kbps (edge). Men också det är bättre än ingenting.

Uppdatering:

Digitala tv-sändningar avtittade via Anysee-digitunern och Windows Media Center syns inte heller störas av strömavbrott. Inte ens om Anysee-dosan är pluggad till husets antennuttag.

OpenOffice 3.0 i Ubuntu 8.04

MS Office 2007 Home & Student.

Någon brinnande akut orsak att uppdatera till operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex finns inte i mitt synfält. Jag vill hellre se om kontorsprogramsviten OpenOffice 3.0 automatiskt uppdateras i Ubuntu 8.04 LTS.

OpenOffice 2.4 kom färdigt paketterad i releasen Ubuntu 8.04 Hardy Heron.

Men det kom aldrig någon uppdatering av kontorsprogramsviten OpenOffice 2.3 till OpenOffice 2.4 i Dual Boot-versionen Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon på bärbara XP-datorn Amilo. Det betyder inte så mycket - Ubuntu 7.10 ska ändå avinstalleras.

Jag använder alls inte OpenOffice dagligen. Och när jag använder kontorsprogramsviten är det uteslutande på Linux-operativsystemet Ubuntu. Windows XP-datorerna är nämligen färdigt försedda med MS Office 2000 Premium.
Så också bärbara Vista-datorn Nemi.

Microsoft verkar dock inte förlora så mycket på att folk använder OpenOffice, för försäljningen av deras Office-paket ligger bra till och hittas som tvåa på topp 10-listan av sålda program och spel. Öppna OEM-versioner av MS Office 2007 Home & Student levereras färdigt installerade på många nya datorer - mycket förmånligt (990 Sek - 99 Euro). Och Studentutgåvan är ännu billigare (500 Sek).

Men visst har OpenOffice sina goda sidor. Som exempelvis tilläggsprogrammen. Sun PDF Import Extension gör det möjligt att importera pdf-filer i nyaste OpenOffice 3.0 - och på så vis även redigera pdf-dokumentens innehåll. Ordbehanlingsprogrammet har som standard stöd för att exportera dokument i pdf-format.

OpenOffice har hämtat mycket inspiration för designen från Microsoft Office. Det är bra för alla som vill använda detta gratisalternativ, då man snabbt känner igen sig. Utvecklarna har dock valt att inte gå över till det flikbaserade gränssnitt som nya Office 2007-versionerna har. Istället har man valt att stanna kvar vid utseendet från Office 2003. Vilket jag som Office 2000-användare tycker är bra.

Microsoft Office är bättre än OpenOffice, det ska jag inte sticka under stol med. För rutinerade normalanvändare innebär detta i princip ingenting. Men nog för nybörjare. Det är tyvärr ganska tunnsått i Finland med svenskspråkiga kurser för noviser i OpenOffice. På Arbis finns inte en enda kurs.

Närkontakt med Apple-fanboy

Praktisk nytta av Mac-support.

Må Kraften stå mig bi. Jag har indirekt träffat på en äkta Apple-fanboy. Och det är faktiskt min första närkontakt med Ondskans Imperium.

Lotshustruns bästa kompis är en Macbook-entusiast. Han är en typisk Mac-användare, som enligt hörsägen inte kan öppna Powerpoint-filer och inte producera en elektronisk textbilaga som kan avläsas i MS Word 2000 på lotshustruns bärbara XP-dator Amilo.

Lotshustrun anser sig vara mera slängd i datoranvändning än vad hennes kompis är. Men han klarar ändå av att betala fakturor på e-banken. Och han använder MacBooks Safari-webbläsare för att surfa och googla. Om än sparsamt. Han upplever ingen skillnad i att använda MacBooks Mail-klient hemma - och något annat pc-mejlprogram på jobbet.

Kompisen är foto-entusiast och mejlar gärna bildbilagor, med iPhoto-hälsningar. Jag antar därför att han har köpt sig sin MacBook med ett iLife-paket. Men - allt detta är som sagt - antaganden och hörsägen.

Jag avslöjar för kompisen, att jag vill skapa mig en bild av den praktiska nyttan av en Macbook hos en vanlig it-medborgare. Han nappar inte på inviten utan visar kalla handen och uppmanar mig helt frankt att skaffa en egen MacBook. Jag är lindrigt sagt överraskad över hans (Apple-fanboy) reaktion. Kompisen låter sig inte ens imponeras av att jag uppger mig sondera för en MacBook Air åt lotshustrun.

Lotshustruns kompis är en unik it-medborgare på det sättet att han är en orutinerad datoranvändare med egen Mac-support (Apple-fanboys) i vänkretsen. Av allt att döma har han inte haft desto mera praktisk nytta av sin Mac-support. Nyttan verkar begränsas till (Apple-fanboys) köprekommendationer.

Seniormedborgare använder sin Mac-dator så gott de kan som mejl- och surfbräda. Lotshustruns kompis är mera försigkommen i och med användningen av MacBooks iPhoto-bildgalleri. Alla dessa funktioner talar dock lika starkt för Mac OS X som för Windows Vista. Jag måste tydligen spana in ett annat intervjuobjekt för att lösa Mac-problematiken.