Multimedia-miss i Ubuntu 8.10

Filmlagrets samtliga videoformat.

It-medborgarens fyra elementära programvaror, e-post och googling samt ordbehandling och fotohantering, är nu aktiva i lotshustruns bärbara Amilo-dator på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10. Det viktiga i det förinstallerade flankstödet, Suns kontorsprogramsvit OpenOffice 2.4.1 på Ubuntu 8.10, är att alla e-postens Office-bilagor funkar.

Lotshemmets bägge HP-skrivare fungerar klanderfritt i bärbara Linux-datorn Amilo. Både HP OfficeJet Pro 1170C via Windows-nätverket i stationära xp-datorn Scaleo och HP PSC 2355 all-in-one lokalt i Linux-datorn Amilo. Fildelningen i Windows-nätverket visar Amilo-datorn delade filer i XP-datorn Scaleo. Också den externa 320GB nätdisken syns - Maxtor Shared Storage II.

Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst i musikuppspelaren Rhythmbox 0.11.6. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i filmuppspelaren Totem 2.24.3 (xine). Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp.

Men så enkelt var det inte från början. Jag såg faktiskt i tiderna mycket besvär med mediehanteringen i Ubuntu 7.04-8.04. Musikuppspelaren Rhythmbox kan endast spela upp mp3-filer om man först har installerat stöd för formatet. För att spela upp inköpta, kopieringsskyddade dvd-filmer måste ett libdvdcss2-paket med behövlig codec installeras. Mycket opraktiskt. Medibuntu är i så fall en behövlig programvarukälla som tyvärr inte medföljer i installationen - av upphovsrättsliga skäl.

I och med att it-medborgarens förinstallerade elementära programvaror, e-post och googling samt ordbehandling och fotohantering, kompletteras med speciellt preparerade programvaror för cd-musikuppspelning och dvd-filmuppvisning platsar bärbara Linux-datorn Amilo slutligen som fullvärdig hemdator. Men inte utan expertiskrävande åtgärder. Och inte utan förfall till laglöshet och piratism.

Uppdatering:

Eftersom externa 320GB nätdisken Maxtor Shared Storage syns, via platsfunktionen 'Nätverk' i filbläddraren Nautilus 2.24.1, kommer jag åt att visa mitt delade filmlager, alternativt via bärbara Linux-datorn Amilo eller via stationära Linux-datorn Scaleo. Bärbara Amilo-datorn har tydligt bristande prestationsförmåga. Filmuppvisningen från nätet hackar (buffrar) betänkligt. Ja, här är den troliga förklaringen till hackandet i it-telefoniprogrammet Skype. Filmuppvisningen går desto elegantare i prestationskraftiga stationära Linux-datorn Scaleo.

Till ytterligt självförsvar har jag filmuppspelaren VLC media player 0.9.4 installerad och uppdaterad. Filmuppspelaren Totem (xine) klarar då att spela upp filmstumpar i .avi- och .xvid- samt i .divx-format (divx-codec). Till och med filmstumpar i .mpg-format. Filmlagret innehåller filmfiler i .mpg-format (Nero Vision), samt filmfiler i .dvr-ms-format (Media Center). Gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.4 bjuder på exklusiv visning av Media Center-filer i .dvr-ms-format. Men - filmuppspelaren Totem (xine) klarar med VLC-stöd till och med av uppspelning av säkerhetskopierade dvd-filmer i .iso-format. Filmuppvisning på Totem (xine) på stationära Linux-datorn Scaleo lyckas i filmlagrets samtliga videoformat - men alltså bara med flankstöd av gratis filmuppspelaren VLC media player.

Uppdatering:

Filmuppspelaren VLC media player 0.9.4 har oväntade svårigheter i lokal dvd-filmuppvisning på bärbara Amilo-datorn på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10. Medibuntu programvarukällan stängs av vid uppgradering från Ubuntu 7.10. Jag uppdaterar referensen 'Gutsy' till 'Intrepid' och aktiverar så programvarukällan Medibuntu. Resultatet visar sig i 11 nya säkerhetsuppdateringar. Vilka i sin tur leder till att VLC media player nu fungerar problemfritt i dvd-filmuppvisning. Inte bara på stationära Linux-datorn Scaleo utan också på bärbara Linux-datorn Amilo.

Uppdatering:

Platsfunktionen 'Nätverk' i filbläddraren Nautilus visar av någon orsak inte genast upp delade komponenter i Windows-utdelning. Delade skrivare syns och fungerar däremot alltid. I filhanteringen är mystiken tät. Enbart en omstart av Ubuntu 8.10 räcker inte alltid att lösa knuten. Men dubbla omstarter, först i Windows XP och sedan i Ubuntu 8.10, aktiveras de delade komponenterna i Windows-utdelningen. Förutsatt, att en del av komponenterna är påslagna i Windows-nätverket under omstarterna. Samma procedur berör likväl bärbara Amilo-datorn som stationära Scaleo-datorn.

Nerladdning i Windows-nätverket är extremt långsamt i bärbara Linux-datorn Amilo. Kombinationen av svag datorkapacitet, 512MB centralminne och trådlös wlan-uppkoppling på nätverket är tydligt ingen fördel. En 2GB filmfil säger sig behöva 150 minuter för nedladdning på bärbara Linux-datorn Amilo. Samma 2GB filmfil låter sig laddas ner på stationära Linux-datorn Scaleo på 15 minuter. Tillräcklig kapacitet, 2.5GB centralminne och fast tråduppkoppling på Windows-nätverket är en fördel.

Uppdatering:

GetDeb programvarukällan stängs av vid uppgradering från Ubuntu 7.10. För att aktivera GetDeb går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Där går jag till fliken 'Tredjepartsprogramvara' och klickar på 'Lägg till'. I rutan som dyker upp skriver jag in frasen: deb http://ubuntu.org.ua/ getdeb/ - och klickar på 'Lägg till källa' och därefter 'Stäng'. Resultat: 34 nya säkerhetsuppdateringar.

Webbplatsen GetDeb.net innehåller massor av Ubuntu program för den som vill uppdatera eller hitta program som inte normalt finns till buds i pakethanteraren synaptic. Exempelvis uppdateringar av ljudinbandaren Audacity 1.3.7 (1.3.5), musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0 (0.11.6), musikuppspelaren Songbird 1.1.2 (1.0.0), dvd-filmkopieraren K9Copy 2.3.0 (2.0.2), videoredigeraren Kino 1.3.3 (1.3.0) samt bildredigeraren Gimp 2.6.6 (2.6.3).

I det att bägge programvarukällorna Medibuntu och GetDeb är aktiverade stiger antalet nya säkerhetsuppdateringar för Ubuntu 8.10, under mars månad 2009, till sammanlagt 140 paket (1 omstart).

Apple är död, länge leve Apple

Kanonerna riktas mot Mac OS X.

Från en minst sagt blygsam start har operativsystemet Mac OS X vuxit till sig rejält under årens lopp. Vid lanseringstillfället i mars 2000 fanns 350 program att välja mellan. I mars 2008 använde sig drygt 25 miljoner människor världen över av Mac OS X. Drygt en miljon utvecklare hade skapat hundratusentals program till plattformen de första sju åren.

Apple var från mitten av 1990-talet fram till början på 2000-talet om inte dödförklarade så åtminstone hyfsat nära. Försäljningen gick uselt. När Apple väl lyckades få till en produkt som sålde bra, exempelvis den bärbara datorn Powerbook, kunde de antingen inte leverera tillräckligt många enheter eller så var kvaliteten så usel att produkten fick dåligt rykte och försäljningen gick i botten.

Steve Jobs återvände år 1997 till Apple som räddaren i nöden. År 2000 då Apple låg på konkurssens brant trädde kompisen Bill Gates personligen in med en investering på 150 miljoner dollar - mot 5% av Apples icke-röstberättigade aktier. Med den lilla stationära iMac-datorn, och sedan Mac OS X, vändes trenden för Apple. I mars 2001 släpptes den första versionen av företagets nya operativsystem Mac OS X.

Mac OS X var fött – men helt nytt var det inte:

Apples nya operativsystem byggde enkelt uttryckt på Nexts operativsystem Openstep i kombination med valda delar från Apples gamla trotjänare, Mac OS. I kombination med delar från Free BSD och Net BSD blev det här det som senare fick namnet Mac OS X. BSD-kärnan bidrog med posix-kompabilitet, processhantering, virtuell minneshantering och nätverksfunktionalitet. Efter att Steve Jobs återvänt till Apple (i och med köpet av Next) skrotades det gamla gränssnittet helt. Det ersattes av ett nytt gränssnitt där egenheter hämtats från gamla Mac OS. De valda delarna från Mac OS var rent kosmetiska och fanns med för att göra övergången från gamla Mac OS till nyare Unix-baserade Mac OS X enklare för användarna.

Sedan lanseringen av Mac OS X har säkerhetsfunktionerna tagit ett steg framåt med varje ny version av operativsystemet. I Mac OS X 10.5 introducerades en ny funktion kallad 'trojan horse marking'. Den markerar alla filer som laddas ner från internet. När användaren sedan vill öppna filen varnas denne för att filen kommer från en källa som inte kan garanteras vara säker. På samma tema har säkerheten runt hur program körs i operativsystemet förbättrats och varje program kapslas in för att hindra att program gör saker de inte ska. Det är en fläkt av Windows Vista över det hela när det gäller hur användarna ska godkänna dessa operationer i Mac OS X.

Apples operativsystem Mac OS X bygger också på öppen källkod. Php, Samba, Nfs, Apache, Bind och Perl är några av de Unix-program som följer med i Mac OS X. Dem har Apple ingen direkt kontroll över, förutom att Apple precis som alla andra kan fixa buggar och sedan skicka över dem till respektive projekt och hoppas på att koden antas och att en buggfix skickas ut. Apple är lyckligtvis flitig på att lägga in buggfixar från tredjepartsleverantörer.

Mac OS X har, som alla andra system, kod som måste rättas och uppdateringar som måste installeras. Det är ett konstant förbättringsarbete och inget system är säkrare än de tjänster som körs. Mac OS X har så här långt överlevt på basen av en säkerhet, som bara existerar tack vare att plattformen fortfarande inte är populär och allmän nog för att de som utnyttjar säkerhetshål ska lägga tid och energi på att utnyttja säkerhetshål som finns i Mac OS X. Man är, så att säga, säker tills någon bestämmer sig för att anfalla. En fråga som därför är värd att ställa är huruvida Apple är redo den dagen kanonerna riktas mot Mac OS X.

(Techworld: Så säker är din Mac)

Uppdatering:

Mac OS 10.4, som lanserades i april 2005, är det första stabila operativsystemet för Mac-datorer. Apples handfasta förkontroll av Mac-tillsatser och Apple-tillbehör har dessutom gett Apple-datorerna ett censurerat men förtjänt rykte av stabilitet. Den kaotiska anstormningen av mer eller mindre seriösa windows-tillsatser och pc-tillbehör har å andra sidan gett Windows-datorerna ett ocensurerat men förtjänt rykte av instabilitet. Skillnaderna har dock inte nämnvärt synts i vardagens användning i hemmamiljö. Det kvittar om Windows kraschar eller Mac OS X stelfryser - slutresultatet är tyvärr detsamma. Dessbättre avböjer Microsofts populära operativsystem Windows XP snabbt oseriösa windows-tillsatser med att avbryta programmet. Programmet måste givetvis startas upp på nytt men det påverkar inte datorns stabilitet i övrigt.

Uppdatering:

Apples operativsystem Mac OS X fungerar annorlunda än fotfolkets operativsystem Windows. Högerklicken är inaktiverad på en Apple-mus. Motsvarigheten till 'högermus' i Mac OS X är ctrl-tangent+musklick. I Windows används ctrl-tangenten för att genomföra viktiga uppgifter, exempelvis ctrl+c för att kopiera. I Mac OS X är motsvarigheten cmd-tangenten, exempelvis cmd+c för att kopiera.

Det finns ingen programpanel i Mac OS X: genom att använda cmd+tab kan jag kolla vilka program är öppna. Det finns heller ingen startmeny i Mac OS X: jag använder istället programdocka, eller filhanteraren Finder, för att öppna program. I fönstrets övre vänstra hörn finns tre bollar. För jag musen över den vänstra ser jag ett kryss. Men kryss betyder inte avsluta. För att avsluta exempelvis webbläsaren Safari väljer jag 'Safari' i en fast menypanel högst upp och däri 'Avsluta Safari'. Jag kan alternativt aktivera Safari och använda kortkommandot cmd+q för att avsluta.

Uppdatering:

Brandväggen i Mac OS X 10.5 är färdigt aktiverad. Virus och spyware är kanske inget problem i skrivande stund men i takt med att Mac OS X lockar till sig fler användare så kan det förändras. Då jag nu ändå vill hålla säkerhetskoll på Mac OS X så laddar jag ner och installerar gratis intivirusprogrammet ClamXAv 1.1.1 för Mac. Första uppstarten aktiverar en kompletterande installation av ClamAV 0.95-motorn. Säkerhetsprogrammet ClamXAv låter sig sedan installeras som ett 'äkta' mac-program på enheten Macintosh HD. Jag markerar användarmapparna 'Documents' och 'Downloads' för skanning, uppdaterar den första satsen av virussignaturer - och kör en virusskanning. Ingen virusinfektion avslöjar sig.

Jag kan faktiskt få in spyware i Mac OS X, utan att jag vet om det men det lär inte vara lika enkelt i Mac OS X 10.5 som det är i andra operativsystem. I Mac OS X 10.5 introducerades en ny funktion kallad 'trojan horse marking'. Den markerar alla filer som laddas ner från internet. Om systemet vill öppna filen varnas jag för att filen kommer från en källa som inte kan garanteras vara säker. Det får räcka tillsvidare.

Fildelning i dokumentformat

Få texter upplästa som ljudspår.

Gratis webbtjänsten Scribd.com har fångat min och många andra användares uppmärksamhet. Anledningen är de enkla och genialiska lösningarna som gör att jag och andra kan dela med oss av vanliga dokument på webben.

Ja, det handlar faktiskt om helt vanliga dokument, som Word-, Pdf-, Powerpoint och Excel.

Fokus ligger på det skriftliga och att folk delar med sig av allt från dikter och visdomsord, till essäer, romaner och faktaspäckade avhandlingar med siffror och levande diagram. Om jag har tur kan jag få betalt genom att sälja mina verk i fysiskt pappersformat. Oavsett vilken fil-ändelse dokumentet har när det laddas upp det, konverteras det automatiskt till ett flertal olika format. En kul finess är att ett av dessa är filtypen mp3. Jag kan alltså få texter upplästa som ljudspår.

Scribd.com är användbar om jag exempelvis vill dela med mig ett vackert bildspel, men tycker att det är för stort att mejla. Jag kan till och med använda Scribd.com för publikation av dokument på webben - utan att ha en egen hemsida. Scribd.com laddar upp mitt dokument från datorn och sedan kan andra fritt se det i webbläsaren. Ingen behöver registrera sig eller logga in. Det är verkligen enkelt och praktiskt. Med hjälp av Scribd.com kan jag konvertera dokument i olika format - automatiskt till och från - vilket annars inte är självklart och lätt i olika fall.

Jag kan publicera samma dikt som dokument i html- och pdf-format, under en namngiven eller anonym skribent, i ett samlat textbiblioteket på Scribd.com. Om jag bara skriver publikt då och då, kan Scribd.com till och med vara ett bättre alternativ än en blogg, som ju i princip bör fyllas på regelbundet. Jag föredrar Scribd.com - med konverteringar till och från - i synnerhet om jag ställer öppen och lätt åtkomst till originaldokument i Office-format i främsta rummet.

Flashbaserade dokumentläsaren Scribd iPaper är en allvarlig konkurrent till traditionella dokumentläsaren Adobe Reader. Scribd iPaper fungerar ungefär som ett slags Flickr eller Youtube, men istället för bilder och videoklipp handlar det om dokument, som Word-, Pdf-, Powerpoint och Excel. Och jag behöver bara webbläsare - jag slipper ladda ner och installera något lokalt program. Jag kan läsa publika iPaper-dokument på fristående webbsidor - eller inbäddade i webbsidor. Jag behöver alltså inte alltid lämna den webbsida som jag håller på med.

På den slagkraftiga adressen Acrobat.com hittar jag en handfull online gratisgodis. Det är inte sagt om någon bit är helt färsk, men gammalt gott som ordbehandlaren Adobe Buzzword och fildelaren Adobe Share finns där. Alltsammans är Adobe-svart och snyggt. En viss integration under ytan kan skönjas. Inne i filsamlingen (My Files) finns en knapp för att komma till Buzzword-dokument, eller skapa ett nytt dokument. Det känns som ett första steg på vägen i alla fall - mot ett kontor på nätet.

Adobe har lanserat en egen allvarligt tagen konkurrent till sin dokumentläsare Adobe Reader - flashbaserade fildelningstjänsten Share på Acrobat.com. Jag kan läsa publika Share-dokument på fristående webbsidor - eller inbäddade i webbsidor. De flesta filformat kan läsas med dokumentläsaren i Share via webbläsaren - pdf, officepaket, bildfiler med mera.

Jag har svårt att placera den ena dokumentläsaren framför den andra. Gratis insticksprogrammet Adobe Flash Player behövs på datorn i både Scribd iPaper och Adobe Share. Fildelningstjänsten Share är kanske att föredra om flash-baserade ordbehandlare Buzzword på Acrobat.com annars är i bruk. Å andra sidan bjuder dokumentläsaren Scribd iPaper på ett fenomenalt blädderverktyg för digra office- eller pdf-publikationer. Tiden får visa.

Närkontakt med Ubuntu 8.10

För extrema, exotiska lösningar.

Första närkontakten med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 på lotshustruns bärbara xp-dator Amilo går som väntat. Men den fördelaktiga Ubuntu-allokeringen av skivminnet överraskar positivt.

Antivirusprogrammet Avast 1.2.0 startar snällt upp och uppdateringen av virussignaturer fungerar klanderfritt.

Jag lyckas med lite tur fixa ett akut Firefox-problem med att konfigurera om uppdateringsprocessen i Foxmarks-tillägget.

Lotshustrun använder i sin bärbara xp-dator Amilo till vardags operativsystemet Windows XP Home Edition SP3. På Amilo-datorn krävs Ubuntu 8.10 bara för extrema och exotiska lösningar. Bärbara Linux-datorn Amilo kopplar sig snällt upp på internätet. Samt på lotshemmets windows-nätverk. Via trådlös wlan-uppkoppling till adsl-bredbandets Zyxel-router. Stationära xp-datorn Scaleo visar upp sina delade filer för Amilo-datorn via Nautilus platsfunktion 'Nätverk' - Linux motsvarighet till 'Microsoft Windows Network' i Windows utforskaren.

Jag går in för att kolla de fyra elementära applikationerna:

1. e-postklienten Gnome Evolution (endast Linux)

Linux Ubuntu 8.10 innehåller färdigt Evolutions e-postklient Mail 2.24. Inställningen av mejl-kontot är traditionell. All information matas in manuellt. Evolutions e-postklient Mail påminner till utseende och beteende om MS Outlook Express. Eller snarare om Office-programsvitens MS Outlook 2000. Kopplingarna till och från adressboken är enkla, ändamålsenliga och logiska. På sina korta Linux-besök behöver lotshustrun dessbättre bara tillgång till teleoperatören Elisas webbmejl - via webbläsaren Firefox. Evolutions e-postklient Mail ligger därför i träda.

2. webbläsaren Mozilla Firefox 3 (Linux/Windows)

Lotshustrun använder webbläsaren Internet Explorer 8 på Windows XP till vardags. Den basala användningen av webbläsaren Firefox 3.0.8 går utan problem i Ubuntu 8.10. Alla elementära tilläggsprogram finns färdigt installerade och funkar klanderfritt. Sökning på Google och webbmejl på Gmail eller Elisa går som förväntat. Likaså hantering och betalning av fakturor på nätbankerna Aktia Bank och Ålandsbanken. Java-baserade karttjänster på Elisa och Digita funkar utan problem. Flash-baserade videovisningar på webbtjänsterna JayCut och YouTube beter sig som självklarheter.

3. ordbehandlaren OpenOffice Writer (Linux/Windows)

Lotshustrun använder ordbehandlaren MS Office Word 2000 på Windows XP till vardags. Ordbehandlaren OpenOffice Writer lämpar sig dock ypperligt i Ubuntu 8.10 till it-medborgerligt självförsvar - Writer läser/skriver office-filer i .rtf-, .doc- och .docx-format samt adobe-filer i .pdf-format. OpenOffice Writer läser visserligen .docx-format men ordbehandlaren klarar inte av bilder eller annat inbäddat material i .docx-dokument. Liksom inte heller MS Word så klarar inte OpenOffice Writer av skräpbilagor från Apple iWork.

4. fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5 (endast Linux)

Vid första anblick verkar fotoassistenten F-Spot vara överflödig i den basala hanteringen av foton och bilder. Vid överföring (kopiering/import) av foton från digikameran är bildvisarna F-Spot 0.5.0.3 och gThumb 2.10.10 valbart aktiva. I förhandsgranskningen stöds de aktiva applikationerna av filbläddraren Nautilus 2.24.1 - Linux motsvarighet till Windows utforskaren.

När jag skjuter in en foto-cd i Linux Ubuntu 8.10 så trugas jag inte att titta av fotona direkt i bildvisaren F-Spot eller gThumb. Foton och bildmappar öppnas manuellt via filbläddraren Nautilus. Valbart i F-Spot eller gThumb. Nautilus har helt överraskande problem med mappnamn som innehåller skandinaviska å,ä,ö. Jag kopierar/importerar skilt foton i förhandsvisningen till mappen 'Bilder' för att göra närmare bekantskap med F-Spot. I fråga om praktiska, tekniska finesser ligger fotohanteraren F-Spot långt efter fotoassistenten Windows Photo Gallery.

Uppdatering:

Lokala skrivaren HP PSC 2355 all-in-one fungerar klanderfritt i bärbara Linux-datorn Amilo. Efter installation av drivrutinen 'HP OfficeJet Pro 1170C' (Serverinställningar, Utskrift - Skrivarkonfiguration) fungerar Windows-nätverkets delade skrivare HP 1170C klanderfritt i Linux-datorn Amilo - via stationära xp-datorn Scaleo.

I och med att lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 är påkopplad och usb-pluggad till Linux-datorn Amilo bjuder förinstallerade bildinläsningsprogrammet xSane 0.995 automatiskt användaren i Ubuntu 8.10 på skanningsfunktion i HP PSC 2355 all-in-one. Bildinläsningsprogrammet xSane fungerar också som tillägg (plug-in) i gratis bildredigeringsprogrammet GIMP 2.6.3. Importfunktionen i fotoassistenten F-Spot stöder enbart bildhämtning från kamera - inte från skanner.

Bildinläsningsprogrammet xSane 0.995 i stationära Linux-datorn Scaleo noterar dessvärre ingen skanningsfunktion i multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170C. Detta kan bero på att HP 1170C all-in-one är gammaldags parallellkoplad till Scaleo-datorn. Jag har uppenbart skäl att (snart) prova på usb/centronics-konvertern i Linux-miljö? Gamylen HP 1170c har ingen usb-koppling, bara centronics-koppling.

HP PSC 2355 all-in-one i OS X

Bildskanner är ett kapitel för sig.

Användningen av Mac OS X 10.5 operativsystemet känns måhända avigt och elitistisk i jämförelse med användningen av fotfolkets operativsystem Windows XP SP3. Men it-medborgarens elementära applikationer, e-post och googling samt ordbehandling och fotohantering, är förhållandevis likvärdiga - oberoende av operativsystemet.

I Alice-datorns Mac OS X-miljö konkurrerar webbläsaren Apple Safari, e-postklienten Apple Mail, textredigeraren Apple TextEdit och fotoassistenten Apple iPhoto '09 likvärdigt med webbläsaren Internet Explorer, e-postklienten Windows Mail, ordbehandlaren Windows Wordpad och fotoassistenten Windows Photogallery i Alice-datorns Windows-miljö.

Drivrutinerna för lotshemmets båda skrivare, HP OfficeJet Pro 1170C och HP PSC 2355 all-in-one, står direkt till buds i Alice-datorn. Både i Mac OS X 10.5 och i nya Windows XP SP3. Ja, min nyanskaffade installations-cd med Windows XP Home Edition SP3 känner faktiskt igen lokala skrivaren HP PSC 2355. Det gör däremot inte Windows XP i gamylerna, stationära xp-datorn Scaleo och bärbara xp-datorn Amilo. Alla uppdateringar till trots.

Bildskanner i multifunktionsskrivare är ett kapitel för sig. Stationära xp-datorn Scaleo hittar lagrade drivrutiner i Windows XP för lokal skanner i HP 1170C. Och stationära macxp-datorn Alice hittar lagrade drivrutiner i nya Windows XP för lokal skanner i HP PSC 2355. Stationära macos-datorn Alice hittar däremot lagrade drivrutiner enbart för skrivarfunktion i Mac OS X, men inte för skannerfunktion. Bärbara xp-datorn Amilo hittar å andra sidan lagrade drivrutiner enbart för skrivarfunktion i gamylernas Windows XP, men inte för skannerfunktion.

Bristen går dock att åtgärda med en befintlig installations-cd för HP PSC 2355 all-in-one på Windows XP. Om jag å andra sidan hade köpt multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 för installation på Mac-dator så hade jag i stället haft en problemfri installations-cd för HP PSC 2355 all-in-one på Mac OS X. Webbtjänsten på HP bjuder turligen på kompletta installationspaket för HP PSC 2355 all-in-one. Oberoende av operativsystemet. Den tjänsten hade jag faktiskt nytta av redan vid installation av multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 på vista-datorn Nemi. Jakten på webben på kompletta installationspaket för HP PSC 2355 all-in-one kräver expertis men när installationspaketet väl är nerladdat på datorns hårdskiva är proceduren och vägledningen densamma som med en installations-cd.

Implementeringen av skrivar- och skannerfunktioner är faktiskt bättre integrerad i Windows XP än i Mac OS X. Och det syns också i det att skannern är integrerad i importfunktionen i fotoassistenten Picasa på Windows XP - men inte i Picasa på Mac OS X. I Mac OS X-miljö stöds enbart import från kamera i Picasa. Liksom enbart import från kamera i Apples fotoassistent iPhoto '09. Å andra sidan stöds i Windows-miljön enbart import från kamera i Windows fotoassistent Live Photogallery. Ingendera importfunktionen i de elementära fotoassistenterna Apple iPhoto '09 och Windows Photogallery stöder alltså skanner - enbart kamera.

Online partnerskap med Picasa

Oberoende av operativsystemet.

Mina rutiner och preferenser favoriserar Google Picasa framom konkurrerande fotoassistenter. Oberoende av operativsystemet.

Jag gillar att räta ut bilder så att horisonten blir rak. Och jag gillar att mejla med Gmail. Jag redigerar dessutom hellre på bildkopior för att eventuellt senare uppdatera originalbilderna på hårddisken.

I praktiken håller jag mig till Googles fenomenala fotoassistent Picasa på hemdatorn - oberoende av operativsystemet. Foton från digitalkameran redigerar jag enbart i Picasa. Jag kan rotera bilden i rätt led, klippa bort onödiga delar av bilden, räta ut bilden så att horisonten blir rak. Röda ögon från blixtbilder är lätta att korrigera. Om jag vill, kan jag ytterligare rätta till kontrast, ljus och färger. Och när jag mejlar bilderna kan jag välja passande bildstorlek. Picasa låter mig dessutom välja mejlprogram - webbaserade Gmail - eller lokala e-postklienten Outlook Express.

Då Googles fotoassistent Picasa ligger på en bärbar dator så behöver jag egentligen inga alternativa lösningar i fotohantering. Jag kan ju koppla upp mig trådlöst på bredbandet nästan var som helst - via wlan eller 3g. Alternativ behövs först då jag som rörlig it-medborgare inte har tillgång till min egen dator.

Google-bildtjänsten Picasa Web Albums erbjuder lagringsutrymme upp till 400GB. Det är så gott som obegränsat lagringsutrymme för digitalfoton. Den ytterst populära gratis Yahoo-bildtjänsten Flickr är förstås favoriten framför alla. Här kan man också lägga upp sina digitala fotoalbum på enkelt vis, tagga bilderna för att lättare hitta och dela med sig till andra. Flickr har infört online-baserad redigering av bilder. Som teknik har man valt det Flash-baserade online-verktyget Picnik. Den webbaserade gratis bildredigeringstjänsten Picnik kan också integreras med Googles Picasa webbalbum. Och med Picnik kan jag i online redigera bilden lika väl som i lokala Picasa. Till och med räta ut bilden så att horisonten blir rak.

Det betyder att jag i praktiken fritt kan importera foton från digitalkameran till en gästdator - var som helst, bara datorn kan kopplas upp på internätet. Importerade foton kan faktiskt laddas upp på Picasa Web Albums med en separat (installerad) överföringstjänst som inte förutsätter att Picasa-programmet är installerat på gästdatorn. Och när mina foton väl är på Picasa Web Albums kan de redigeras i representationsskick med online-verktyget Picnik. Mycket praktiskt.

Men sedan måste jag givetvis komma ihåg att tömma webbläsarens minne och radera mappen med mina foton på gästdatorn. Och dessutom tömma gästdatorns sopkorg. Uppdateringen av lokala fotoassistenten Picasa sköter jag på hemdatorn med Hämta-funktionen i Picasa Web Albums.

Vid något skede ska jag utforska alternativa online-verktyg till Picnik - i online partnerskap med Picasa. Jag är nyfiken på två Picnik-konkurrenter. Adobe-bildtjänsten Photoshop.com och nätgemenskapen Sumo Paint bjuder på samma möjligheter i fotoredigering och upp-/nedladdning som bildredigeringstjänsten Picnik. Men massor mera till. Sumo Paint är rentav en online-konkurrent till min lokala bildredigerare PaintShop Pro.

Photoshop.com är Adobes bildverktyg på nätet, som inte kostar något att använda. Det körs direkt via webbläsaren med hjälp av Flash och ser snyggt ut. Trots att det har namnet Photoshop i sig så är det inte Photoshop, men det är ganska trevligt ändå. Gratistjänsten, som liknar Photoshop Elements, är dock inte lika avancerad men istället mycket mer lättanvänd.

Adobe bjuder på 2GB utrymme för bilderna, men Photoshop.com är även kopplad till Picasa Web Albums - eller till Yahoo-bildtjänsten Flickr, om man hellre vill det. En annan bra grej med Photoshop.com är att man kan backa tillbaks genom sina inställningar. Precis som i lokala fotoassistenten Picasa. Det vanligaste med bildprogram på nätet är annars att man måste ångra sig efter varje grej som gjorts.

Finskutvecklade Sumo Paint är ett webbaserat bildredigerings- och ritprogram som är riktigt imponerande. En stor del av Sumo Paint går ut på att rita egna bilder. Därför finns det många olika ritverktyg. Det är fel att helt och hållet kalla det för bildbehandlingsverktyg, även om det så klart går att redigera bilder i det också. Avancerat till och med. Sumo Paint är mycket mera än ett verktyg. Det är en slags nätgemenskap med utställning för artisters egna ritningar - en slags artisternas Youtube eller Facebook. Nätgemenskapen Sumo Paint låter sig dock inte integreras med webbtjänster som Googles Picasa webbalbum - eller Yahoo-bildtjänsten Flickr.

I Sumo Paint kan jag bland annat använda mig av lager med lagerstilar, kurvor, en rad olika penslar, ett textverktyg och en del filter. Gränssnittet är starkt inspirerat av MacOS. Upplägget är detsamma som i de flesta liknande lokalt installerade program, exempelvis Photoshop/Gimp. Det är också otroligt lätt att registrera sig och komma igång. Jag behöver bara fylla i en e-postadress, namn och lösenord och sen är det bara att börja. Sumo Paint förutsätter en modern webbläsare med Flash. Gratistjänsten Sumo Paint, som liknar Photoshop/Gimp, är faktiskt nästan lika avancerad - och - nästan lika svåranvänd därtill.

Uppdatering:

En snabbkoll på Picnik-alternativen till fotoassistenter förstärker mitt första intryck att bildförbättringstjänsterna Picnik.com och Photoshop.com är äkta alternativ till fotoassistenter i online partnerskap med Picasa.

Sumo Paint är en äkta bildmanipuleringstjänst som egentligen är ett online alternativ till gratis bildredigeringsprogrammet Gimp. Men definitivt inget äkta alternativ till fotoassistent i online partnerskap med Picasa.

Windows XP SP3 i Multimedia

Filmlagrets samtliga videoformat.

It-medborgarens fyra elementära programvaror, e-post och googling samt ordbehandling och fotohantering, är nu aktiva i macxp-datorn Alice.
Det viktiga med den därutöver installerade kontorsprogramsviten MS Office 2000 Premium, är att alla typer av e-postens Office-bilagor kan hanteras i it-medborgerligt självförsvar.

Jag fortsätter principfast att använda Apples keyboard och Mighty mus. Med hög beredskap att byta till usb-kopplad Logitech-mus. Men innan jag fortsätter kör jag en första rensning med Windows Live OneCare Safety Scan - 107MB onödiga filer och 249 föråldrade registermarkeringar raderas.

Windows-nätverkets delade HP-skrivare fungerar klanderfritt i macxp-datorn Alice. Både HP OfficeJet Pro 1170C gamylen via stationära xp-datorn Scaleo och HP PSC 2355 all-in-one via bärbara xp-datorn Amilo. Fildelningen i Windows-nätverket visar Alice-datorn delade filer i xp-datorerna Scaleo och Amilo. Också den externa 320GB nätdisken syns - Maxtor Shared Storage II.

Musikuppspelningen på CD i MS Windows Media Player 11 är väl genomtänkt. Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Filmuppspelning på DVD i Windows Media Player 11 är inte lika väl genomtänkt. Min installations-cd med Windows XP Home Edition SP3 saknar en normalt i nya xp-datorer förinstallerad gratis dvd-decoder - InterVideo WinDVD Free. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas nu upp hur lätt som helst. Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp.

I och med att it-medborgarens förinstallerade elementära programvaror, e-post och googling samt ordbehandling och fotohantering, kompletteras med förinstallerade programvaror för cd-musikuppspelning och dvd-filmuppvisning platsar macxp-datorn Alice som fullvärdig hemdator. Utan begränsningar av Boot Camp i Mac OS X 10.5 Leopard. Vilket skulle bevisas.

Uppdatering:

Eftersom externa 320GB nätdisken Maxtor Shared Storage syns kommer jag åt att visa mitt delade filmlager via macxp-datorn Alice. Windows Media Player behöver assistens, med mpg- och divx-codec ,via filmuppspelaren Nero Showtime. Jag matar in min installations-cd för programsviten Nero 7 Premium och installerar hela sviten på macxp-datorn Alice. Samt därefter - laddar ner och installerar alla utestående uppdateringar. Till sist aktiveras olika proprietära multimediapatent (Third Party). Och i och med det har jag nu både mpg- och divx-codec i Windows Media Player. Mycket praktiskt.

Till ytterligare självförsvar laddar jag ner och installerar Apples videospelare QuickTime 7 Player för Windows XP. Samt - filmuppspelaren och -konvertern DivX 7 för Windows. Därutöver kompletteras Windows Media Player och Nero Showtime med AC3-filter. Filmuppspelaren Windows Media Player klarar nu att spela upp filmstumpar i .avi- och .xvid- samt i .divx-format (divx-codec). Filmlagret innehåller filmfiler i .mpg-format (Nero Vision). Samt filmfiler i .dvr-ms-format (Media Center). Gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.9a bjuder Windows Media Player på visning av Media Center-filer i .dvr-ms-format. VLC media player behövs ytterst för exklusiv uppspelning av säkerhetskopierade dvd-filmer i .iso-format. Filmuppvisning på Windows Media Player på macxp-datorn Alice lyckas nu i filmlagrets samtliga videoformat. Med flankstöd av gratis filmuppspelaren VLC media player.

Jag kör rensningar med Windows Live OneCare Safety Scan - ytterligare 141MB onödiga filer och 58 föråldrade registermarkeringar raderas.

Uppdatering:

Nerladdning av programvaror för installation i Macos-miljö är överraskande långsamt. Motsvarande programvaror laddas ner dubbelt snabbare i Windows-miljö. Det fasta 2MB adsl-bredbandet utnyttjas inte till fullo i Macos-miljö. Windows XP klarar enkelt av att i en enda process få alla filer av samma typ att öppna sig i en viss (väntevärdig) applikation. Det tar faktiskt sin lilla tid innan jag hittar motsvarande inställning och funktion i Mac OS X.

Apples musikspelare och shoppingsajt iTunes 8.1.1 för Mac OS X finns färdigt förinstallerad på macos-datorn Alice. Jag laddar ner musikspelaren iTunes 8.1.1 för Windows XP och installerar den på macxp-datorn Alice. I och med det har jag stöd för mp3-spelaren iPod nano både i Mac OS X och Windows XP.

Uppdatering:

Till min överraskning är heller inte dvd-decodern 'InterVideo WinDVD Free' gratis (Shareware) som utlovat. Den funkar bara under en gratis 14-dagars testperiod. Efter det försämras bildkvaliteten i Windows Media Player 11 och fylls av skuggbilder och missvisande färger. I brist på gratisalternativ börjar jag överväga köp av dvd-decodern Cineplayer 2.3.1 för Windows XP (15 euro).

I väntan på Ubuntu 9.10 LTS

Skivminnets allokering överraskar.

Man lär sig så länge man lever, sägs det. Och att man blir vis av sina egna misstag är självklart. Linux-miljön bjuder faktiskt på ett helt drös av tillfällen att förvärva vishet. Och för dumt huvud får kroppen lida, sägs det.
Efter oväntat stort besvär har jag en nybränd installations-cd av Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex.

Jag startar om stationära xp-datorn Scaleo från min installations-cd med avsikt att uppgradera Ubuntu 8.04 LTS till 8.10, med hopp att installationen raderar Ubuntu 8.04 på 160GB hårddisken-C till fördel för Ubuntu 8.10 på nya 320GB hårddisken-D. Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 installerar sig elegant i en 100GB partition.

Jag startar om datorn - och överraskas av att jag forfarande har Ubuntu 8.04 i dual boot med Windows XP på hårddisken-C. Och Ubuntu 8.10 med migrerade (8.04) inställningar och data på hårddisken-D, som är konfigurerad till passiv slav-hårddisk. Hårddisken-D kan antagligen konfigureras om till en andra boot-hårddisk men jag avstår från försöket. Jag är inte tilltalad av att ha Linux-operativsystemet Ubuntu på vardera hårddisken. Ubuntu-partitionen på hårddisken-D kan antagligen raderas via Linux partitionsredigerare gParted men jag väntar med det tillsvidare.

Jag kollar instruktioner för uppgradering av 8.04 LTS till 8.10. Uppgraderingen är heller ingen självklarhet. Dessutom rekommenderas uppgradering på nätet framom uppgradering via installations-cd. Jag går in i Programvarukällor och ändrar uppgraderingsregeln från LTS till normal. Och nu erbjuds Ubuntu 8.10 för uppgradering direkt på nätet. Jag kör de sista uppdateringarna på Ubuntu 8.04 LTS innan jag startar uppgraderingen.

37 programpaket raderas, 253 nya paket installeras och 1219 paket uppgraderas (1049MB). 124 föråldrade paket rensas ytterligare bort. Det finns faktiskt en massa gamla moduler från tidigare uppdateringar. Allokeringen av skivminnet överraskar positivt. Av partitionerade 68,6GB är bara 25,1GB använt och 43,5GB fortfarande fritt. Allokering av skivminnet är faktiskt fördelaktigare i Ubuntu 8.10 än i uppdaterade Ubuntu 8.04 LTS (allokerat 68,6GB: 26,5GB använt och 42,1GB fritt). Efter dryga två timmar startar jag Scaleo-datorn i Ubuntu 8.10 (på hårddisken-C).

Nu kör jag partitionsredigeraren gParted och raderar Ubuntu 8.10-partitionen på hårddisken-D. Resultatet är 100GB oallokerat skivminne (198GB allokerat för Windows XP). Jag startar om Scaleo-datorn i dual boot i Ubuntu 8.10 (på hårddisken-C). Och inget straff väntar på mig för raderingen av Ubuntu 8.10-partitionen på hårddisken-D.

Inloggningen i Ubuntu 8.10 går som sig bör. Till och med skrivbordet ser ut som förut. Och trådlösa Cordless Desktop S510 Logitech-mus och -tangentbord hänger med hela vägen. Inte illa. Antivirusprogrammet Avast (1.2.0) fungerar klanderfritt. Kontorsprogramsviten OpenOffice har inte automatiskt uppdaterats till OpenOffice 3.0. Men it-telefoniprogrammet Skype har raderats. Jag laddar ner Skype (2.0.0.72) på nytt och kör ny-installation av debian-versionen. Ubuntu-versioner av Skype står bara till buds för Ubuntu 7.04-8.04.
Nåja. Övriga applikationer uppgraderas i enlighet med förväntningarna.

Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex (färskaste):

-- webbläsaren Firefox 3.0.8 (3.0.8)
-- e-postklienten Evolution 2.24 (2.26)
-- fotoassistenten F-Spot 0.5.0 (0.5.0)
-- bildbehandlaren Gimp 2.6.3 (2.6.6)
-- OpenOffice.org-sviten 2.4.1 (3.0.0)

Webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.8 funkar fortfarande problemfritt: sökning på Google och webbmejl på Gmail, inloggning på webbankerna Aktia och Ålands, java-baserade karttjänster på Elisa och Digita, flash-filmer på JayCut och YouTube. Alla tilläggsprogram har accepterats.

Lokala skrivaren HP OfficeJet Pro 1170C fungerar utan problem i stationära Scaleo-datorn. Windows-nätverkets delade skrivare HP PSC 2355 all-in-one fungerar klanderfritt via bärbara xp-datorn Amilo. Fildelningen i Windows-nätverket haltar. Efter några omstarter av olika nätkomponenter får jag syn på delade filer i xp-datorerna Scaleo och Amilo.
Och, också den externa 320GB nätdisken syns - Maxtor Shared Storage II.

Uppdatering:

Underhållet med säkerhetsuppdateringar för Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon upphör 16.4.2009. Premiären av Ubuntu 9.04 väntas 23.4.2009. Nyheterna i Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 och Ubuntu 9.04 är inte så många och tydliga som i tidigare versioner. Gränssnittens utseende och beteende har dock uppdaterats i smyg. Intryck av MS Windows Vista och Mac OS X 10.5 kan skönjas.

Det är enkelt att jämföra vilka versioner av nyttoprogrammen jag har i Ubuntu 7.10 - med de färskaste nedladdningsbara versionerna av samma program. Nyttoprogrammen uppdaterar sig automatiskt via Uppdateringshanteraren i Ubuntu. Men bara upp till en viss nivå. För att komma vidare måste jag installera nya Ubuntu-paket med högre versionsnummer.

Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon (färskaste):

-- webbläsaren Firefox 2.0.0.22 (3.0.8)
-- e-postklienten Evolution 2.12 (2.26)
-- fotoassistenten F-Spot 0.4.0 (0.5.0)
-- bildbehandlaren Gimp 2.4.6 (2.6.6)
-- OpenOffice.org-sviten 2.3.0 (3.0.0)

Uppdatering:

Uppmuntrad av den lyckade uppgraderingen till Ubuntu 8.10 i stationära Scaleo-datorn ger jag mig på att också uppgradera (uppdaterade) Ubuntu 7.10 (allokerat skivminne 12,8GB: 5,6GB använt och 7,2GB fritt) i lotshustruns bärbara Amilo-dator till Ubuntu 8.10. Först via en uppgradering till Ubuntu 8.04 LTS - 68 programpaket raderas, 209 nya paket installeras och 964 paket uppgraderas (765MB). 61 föråldrade paket rensas bort. Efter drygt två timmar startar jag upp Amilo-datorn i Ubuntu 8.04 LTS (allokerat skivminne 12,8GB: 6,0GB använt och 6,8GB fritt). Inte illa.

Jag preparerar uppgraderingsregeln i Programvarukällor i (uppdaterade) Ubuntu 8.04 LTS och uppgraderar till Ubuntu 8.10 - 25 programpaket raderas, 202 nya paket installeras och 1111 paket uppgraderas (788MB). 79 föråldrade programpaket rensas bort. Efter drygt två timmar startar jag upp Amilo-datorn i Ubuntu 8.10 (allokerat skivminne 12,8GB: 5,9GB använt och 6,9GB fritt). Allokering av skivminnet är faktiskt fördelaktigare i Ubuntu 8.10. Och jag är en fördom fattigare.

Inloggningen i Ubuntu 8.10 går som sig bör. Till och med skrivbordet ser ut som förut. Och trådlösa wlan-uppkopplingen till adsl-bredbandets Zyxel-router hänger med hela vägen. Antivirusprogrammet Avast (1.2.0) fungerar klanderfritt. Till och med it-telefoniprogrammet Skype (2.0.0.72) har bevarats. Men webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.8 vägrar att samarbeta. Problemet identifieras i uppdateringsprocessen i tillägget Foxmarks. Jag fixar Firefox-problemet med att konfigurera om Foxmarks-processen. Men - övriga tester skjuter jag på framtiden.

Mycket mer än en webbmejl

Problemfritt i lokal e-postklient.

Googles e-posttjänst Gmail går från klarhet till klarhet. Och till på köpet helt gratis. Både som webbmejl och som postkontor i lokal e-postklient. Och jag gillar klientprogrammen MS Outlook Express och MS Windows Mail.

De flesta är nog eniga om att webbmejlens klassiska Gmail-utseende är funktionellt.

Men lite tråkigt kanske. Sedan en tid tillbaka kan jag piffa upp Gmail-utseendet i webbläsaren med en hel drös olika teman. Men Gmail är faktiskt mycket mer än webbmejl. Gmail är en fullfjädrad ersättare till ett vanligt lokalt e-postprogram.

Med webbaserade Gmail har jag under flera år haft möjligheten att hämta e-post från andra servrar via POP3 (eller IMAP). Google gör det väldigt lätt att organisera och använda flera adresser under samma tak. Inte minst med funktionen 'Multiple Inboxes' som gör att man kan visa flera inkorgar samtidigt.
Mottagning och utmejlandet av meddelanden funkar problemfritt också i lokala e-postklienter. Lika elegant som i Gmail webbmejlen. Utmejlandet förutsätter nämligen inte bredbandsoperatörens smtp-server i e-postklientens inställningar.

Med Mailhämtar-funktionen i webbaserade Gmail kan jag hämta e-post från andra än Gmail-konton. Precis som i den lokala e-postklienten Windows Mail. Och jag kan samla upp e-post på webbaserade Gmail från upp till fem externa konton - och utnyttja Gmails fantastiska online sökfunktioner. De e-postkonton jag vill hämta måste givetvis ha stöd för POP-åtkomst. Och alla kostnadsfria e-posttjänster har förstås inte POP-stöd. Men Windows Live Hotmail har öppnat en POP3-funktion som tidigare endast varit tillgänglig för betalande användare och detta har gjort att jag via Gmails gränssnitt utan problem kan läsa mail som skickas till min Hotmail-adress.

Numera kan jag också öppna Adobe pdf-filer, direkt ock korrekt, i e-posten med Gmail i webbläsaren – även på datorer där det inte annars finns någon pdf-läsare. Tidigare konverterades filen till .html-format och därmed riskerades att formatering gick förlorad. Men nu används istället samma pdf-läsare som i webbaserade kontorsprogramsviten Google Docs och därmed riskeras inte att något visas fel.

Jag kan numera använda webbaserade Gmail på hemdatorn till och med när jag inte är uppkopplad mot internet. Tilläggsfunktionen Offline Gmail innebär att det går att ladda Gmail i webbläsaren även utan en internetuppkoppling. Och jag har då möjlighet att läsa, arkivera, märka och organisera mejl. Det går även att skriva nya mejl, och dessa placeras då i utkorgen och skickas sedan iväg när datorn ansluts mot nätet. Precis som i lokalt installerade e-postklienter. Gears är den plattform som ligger till grund för denna finess. Samma plattform har även använts för att bygga upp Google Docs, Google Reader, Google Calendar och ett antal andra tredjepartstjänster som också kan användas offline.

Uppdatering:

I Gmail Labs erbjuds nu en smart webbaserad funktion som väntar med att skicka ett mejl i fem sekunder och under de fem sekunderna kan jag ångra en skickning av ett förhastat mejl - med att klicka på Undo. Mycket praktiskt.

Via Gmail-tjänsten kan jag numera skicka och ta emot maffiga bilagor upp till 20MB.

Genomtänkt multimedia i OS X

Filmlagrets samtliga videoformat.

It-medborgarens fyra elementära programvaror, e-post och googling samt ordbehandling och fotohantering, är nu aktiva i macos-datorn Alice. Det viktiga med det därutöver installerade flankstödet, gratis kontorsprogramsviten OpenOffice på Mac, är att alla typer av e-postens Office-bilagor öppnas i it-medborgerligt självförsvar.

Och nu är jag äntligen bekant med Mac OS X-motsvarigheten till min stort saknade höger musklick i Windows - ctrl+musklick. Jag kan smartklicka upp en webbadress i nytt fönster (eller ny flik). Och vid behov till och med ladda ner en bild från webben.

Jag fortsätter med att koppla upp multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 lokalt mot Alice-datorn i Mac OS X. Enkelheten överraskar mig. I och med att skrivaren är påkopplad och usb-pluggad till macos-datorn är skrivfunktionen automatiskt aktiverad. Inget sök efter drivrutiner, lokal utskrift på papper är ett faktum. Jag pluggar HP PSC 2355 tillbaka i sin vardagsvärd. Så kollar jag om macos-datorn Alice ser skrivaren i windows-nätet. Jo, bakom bärbara Amilo-datorn lurar Windows-delade skrivaren HP PSC 2355. Jag startar optimistiskt upp installationen och fungerande HP PSC-drivrutiner står faktiskt att finna i Alices lager/drivers. Utskrift på papper via Windows-nätverket är ett faktum.

I macxp-datorn Alice bjuder operativsystemet Windows XP Home Edition SP3 användaren på både skrivar- och skanningsfunktion i lokala HP PSC 2355.

I macos-datorn Alice bjuder operativsystemet Mac OS X 10.5 Leopard också användaren på både skrivar- och skanningsfunktion i lokala HP PSC 2355 (HP Scan Pro). I båda fallen krävs en komplett HP-installation - från installation-cd i Windows XP - och från installationspaket på nätet i Mac OS X.

Användningen av Apples musikspelare 'iTunes' (för Mac) är väl genomtänkt. Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst. Till och med min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Användningen av Apples filmuppspelare 'DVD Player' är lika väl genomtänkt. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst. Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar visas snällt upp.

I och med att it-medborgarens förinstallerade elementära programvaror, e-post och googling samt ordbehandling och fotohantering, kompletteras med förinstallerade programvaror för cd-musikuppspelning och dvd-filmuppvisning platsar macos-datorn Alice i min mening som fullvärdig hemdator. Vilket skulle bevisas.

Uppdatering:

Jag kollar vad annat macos-datorn Alice ser i windows-nätverket. Externa 320GB nätdisken syns - Maxtor Shared Storage II. Jag kommer alltså åt att visa mitt delade filmlager via macos-datorn Alice. Apples filmuppspelare 'QuickTime' behöver assistens - via installation av gratisprogrammet DivX 6.7.2 på Mac. Filmuppspelaren 'QuickTime' klarar nu att spela upp filmstumpar i .avi- och .xvid-format (divx-codec). Filmfiler i .divx-format visas väntevärdigt (default) upp med ny-installerade filmuppspelaren DivX Player. Men vid behov också med Apples filmuppspelare 'QuickTime'. DivX 6.7.2 installerar sig elegant som ett 'äkta' Mac-program - direkt i programmappen i enheten Macintosh HD.

Men filmlagret innehåller också filmfiler i .mpg-format (Nero Vision). Samt filmfiler i .dvr-ms-format (Media Center). Gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.9a på Mac bjuder på lösningen (Enable Recommended). Som också för uppspelning av säkerhetskopierade dvd-filmer i .iso-format (Enable All). VLC media player 0.9.9a installerar sig 'oäkta' - som en extra enhet på arbetsbordet. På samma sätt som gratis kontorsprogramsviten OpenOffice 3 alltså. Men filmuppvisning på macos-datorn Alice lyckas nu i filmlagrets samtliga videoformat. Med flankstöd av gratis filmuppspelaren VLC media player. Inte illa.

Uppdatering:

Nerladdning av programvaror för installation i Macos-miljö är överraskande långsamt. Motsvarande programvaror laddas ner dubbelt snabbare i Windows-miljö. Det fasta 2MB adsl-bredbandet utnyttjas inte till fullo i Macos-miljö? Men om nedladdning är långsamt så är installationsprocessen i operativsystemet Mac OS X mycket snabb i stället. Installation i Windows-miljö kräver ofta lika mycket tid som nedladdningen.

När jag laddar ner 'oäkta' applikationer till macos-datorn är de i .dmg-format, vilket är en skivavbild. När jag klickar upp .dmg-filen ser jag en programikon inuti. För att installera 'oäkta' applikationer som 'äkta' Mac-program, som exempelvis OpenOffice kontorsprogramsviten och filmuppspelaren VLC media player, drar jag helt enkelt ikonen till programmappen. Ibland finns det en installerare med istället, exempelvis som i gratisprogrammet DivX - då är det bara att klicka igång den som i Windows.

Uppdatering:

Av någon orsak föreslår systemet envist att Apples filmuppspelare 'QuickTime' (väntevärdigt) ska öppna alla filmfiler i .mpg och .dvr-ms-format. Likaså säkerhetskopierade dvd-filmer i .iso-format. Men det klarar 'QuickTime' ju inte av. De speciella videoformaten ska första gången öppnas (initieras) manuellt i (aktiverad) 'VLC media player' (alt+musklick). Och dessvärre - varje enstaka .mpg-fil för sig - varje enstaka .dvr-ms-fil för sig - varje enstaka .iso-fil för sig. Jag klarar inte av att i en enda process få alla filer av samma typ att öppna sig i en annan (väntevärdig) applikation i Mac OS X. Ännu?

Men man lär sig så länge man lever.

Jag klickar en mpg-fil aktiv och öppnar hjälpmenyn (ctrl+musklick) Jag klickar på 'Info om' (Get Info) - och där finns ett plakat med processen jag behöver - att på en gång få alla mpg-filer att öppna sig i ('äkta') filmuppspelaren 'VLC media player' i Mac OS X. Plakatets magiska knapp = 'Byt alla' (Change All).

Två år med en obändig söklust

Summerar ett klarare samband.

Taggningen vid publicering av teknikbloggens inlägg pekar på att de elva mesta ämnesorden är: hemdatorn (62), ubuntu (52), program (49), video (38), bredband (31), browser (30), media center (29), apple (27), it-säkerhet (27), digi-tv (26) samt webb 2.0 (25).

Det är inte alls lätt att veta vilka etiketter, taggar, slits med tiden.

Smaken ändrar med tiden. Visst visar taggningens resultat på vilka olika håll jag flugit och farit under två år - med en obändig söklust. På ett ungefär i alla fall. Men själv favoriserar jag nedanstående meta-samling. Den summerar ett klarare samband mellan till synes olika fenomen.

Här är jag på jakt - med en obändig söklust:

-- 10. Betjäning av it-medborgaren (26) (Materiella och virtuella tjänster i en liten ask)
-- 08. Allt för rörliga it-medborgare (30) (På spaning på nyttan av trådlöshet och bärbarhet)
-- 06. Allt om dokument på webben (38) (Några plock från mina multimediala forskningsresor)
-- 04. Allt om hemmets nöjescenter (42) (Här är mina samlade funderingar om Media Center)
-- 11. Ursäkter för utebliven fotofest (26) (Samlade ursäkter för ännu utebliven fotofest)
-- 03. Laglöshetens näste genomlyst (44) (Här är mina stickor och strån i laglöshetens näste)
-- 01. Inventur: Prylar i lotshemmet (47) (Här är en del skriverier om mjuka och hårda prylar)
-- 02. Allt om vardagens it-säkerhet (47) (Här är min samling med olika aspekt på it-säkerhet)
-- 09. Mac eller inte - det är frågan (30) (Här är min samling med grubblerier om Apple-miljö)
-- 05. Äventyr i Ubuntu-underlandet (41) (Här är mina samlade funderingar om Linux Ubuntu)
-- 07. Allt i ett - om Windows Vista (32) (Här är alla mina funderingar om Windows Vista)

Summeringen är faktiskt så nyttig och rolig att jag kanske fortsätter med den en bit in på bloggens 3:dje år. Meta-samlingens index gör det dessutom lättare för mig att snabbt hitta interna referenser till nya inlägg. I samklang med taggade ämnesord. Och träffsäkra sökargument i interna bloggsök.

Uppdatering:

Logon (Beta Sven på kroken) länkar numera direkt till meta-samlingens index-sida.

I framtiden kommer andelen av funderingar om it-säkerhet (02) att minska. Likaså antalet förfall till piratism och laglöshet (03). Min nyfikenhet börjar helt enkelt mättas. Mitt intresse för nyttoaspekt i olika operativsystem kommer fortsättningsvis att höja på placeringen av Linux Ubuntu-miljön (05). Starkaste stigare kommer dock att hittas i Apple-miljön (09). Det borgar den ny-anskaffade Apple iMac-datorn för.

Skräpbilagor från OpenOffice

Spara textdokument i rtf-format.

Lotshustrun har sporadiskt (enstaka) problem med .cwk-skräpbilagor från ordbehandlaren Pages i kontorsprogramsviten Apple iWork.

Den ekonomiska lågkonjunkturen för nu med sig växande problem med .odt-skräpbilagor från Suns ordbehandlare Writer i gratis kontorsprogramsviten OpenOffice.

Problemet orsakas av ovana användare som inte inser behovet att spara och skicka textdokument som bilagor i e-posten i allmänna .doc- eller .rtf-format. Användare av ordbehandlaren MS Office Word 2007 är lika goda kålsupare.

Dokument i .odt-format används i Suns ordbehandlare OpenOffice Writer. Samt i ordbehandling i online webbtjänsten Google Documents. Användare av andra ordbehandlingsprogram, exempelvis MS Office och Works Suite samt Apple iWork, har tillsvidare problem i hanteringen av .odt-format.

Kontorsprogramsviten OpenOffice 3 som lanserades 2008, har stöd för både open xml och odf. OpenDocument Format (odf) får officiellt stöd (vid sidan om open xml) i kontorsprogramsviten MS Office 2007 i och med Service Pack 2. Dessvärre kommer inte SP2 för Office 2007 förrän medlet av 2009 och det finns en del som behöver stödet nu direkt. Liksom också ett antal användare av antika MS Office-versioner.

Turligt nog bjuder Sun Microsystems på ett gratis tilläggsprogram som råder bot på detta och som tillåter användaren att öppna, ändra och spara i just .odf-format. Sun ODF Plugin 3.0 for Microsoft Office stöder Office XP, 2000, 2003 & 2007. Ibruktagningen av tilläggsprogrammet är allt annat än mödolöst. Nerladdningen kräver användarnamn och lösenord. Och för att få dem måste jag först registrera mig som medlem i Sun-gemenskapen. Det nerladdade programpaketet kräver dessutom en extra musklick för uppackning av installationskoden. Efter det startar installationen automatiskt upp. Programpaketet blir dock kvar i en mapp på arbetsbordet i bildskärmen. Men det är fritt fram för att radera bort den efter installationen onödiga mappen.

Innan tillägget Sun ODF Plugin 3.0 blir brukbart ska jag ytterligare registrera programvaran på webben. Turligt nog använder jag ett engångskonto på webben för e-posten. På det sättet slipper jag följderna - påträngande reklambrev från Sun.

Uppdatering:

Jag vet ingenting om tillägget Sun ODF Plugin 3.0 for Microsoft Office från förut. En enkel Google-spaning avslöjar förekomsten av detta vapen i it-medborgerligt självförsvar. Tillägget är nu i bruk enbart i lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. Med hög beredskap att installeras på någon annan xp- eller vista-dator i lotshemmet.

Lotshustruns akuta dilemma löses därförinnan på gammaldags maner. Jag har inte den tunga kontorsprogramsviten OpenOffice 3 installerad på Windows XP i Amilo-datorn men nog i version OpenOffice 2.3 på Linux Ubuntu 7.10. Jag startar om Amilo-datorn i Linux Ubuntu. Bilagan med .odt-dokumentet väntar i webbmejlen, som jag når via Mozillas webbläsare Firefox 2. Bilagan öppnar sig direkt i ordbehandlaren Writer i OpenOffice och jag sparar om den i .doc-format. Jag skickar bilagan som .doc-dokumentet åt lotshustrun på webbmejlen. Datorn startas om i Windows XP. Bilagan med .doc-dokumentet väntar i webbmejlen, som lotshustrun når via webbläsaren Internet Explorer 8. Bilagan öppnas direkt i ordbehandlaren MS Word.

Ubuntu-lösningen är så elegant enligt lotshustruns mening att hon uppmanar mig att omedelbart avsluta mina försök till avinstallation av Ubuntu. Ja, man vet ju aldrig vad man kan ha för nytta av Linux Ubuntu i andra problemsituationer. Även om problembilagor med .odt-dokument numera öppnar sig elegant och mödolöst - direkt i ordbehandlaren MS Office Word i Windows XP.

Windows XP SP3 i Boot Camp

Ser automatiskt delade resurser.

Närkontakten med Alice som Mac OS-dator går som förväntat.

Ett virtuellt svartsjukedrama snabbar upp aktivering av macxp-datorn Alice i Boot Camp. Jag fortsätter principfast att använda Apples keyboard och Mighty mus.

... med hög beredskap att byta till usb-kopplad Logitech-mus.

Jag kompletterar till allra först macxp-datorns it-säkerhetspaket med antispionvaran Windows Defender. Och för att vid behov frigöra utrymme på hårdskivan och tömma windows-registren på allt onödigt, installerar jag gratis trim-programmet Windows Live OneCare Safety Scan.

Stationära macxp-datorn Alice ser automatiskt alla delade resurser i lotshemmets windows-nätverk. Stationära xp-datorn Scaleo visar upp sina delade filer för Alice via Windows Utforskaren. Också den externa 320GB nätdisken syns - Maxtor Shared Storage II. Sedan provar jag på om macxp-datorn Alice ser någon printer i windows-nätet. Jo, bakom stationära xp-datorn Scaleo lurar gamylen HP OfficeJet Pro 1170c, automatiskt aktiverad. Mycket praktiskt.

Jag kollar macxp-datorns fyra elementära applikationer:

1. e-postklienten Windows Live Mail (endast Windows)

Windows XP Home Edition SP3 innehåller färdigt e-postklienten MS Outlook Express. Inställningen av mejl-kontot på Outlook Express går normalt. All information matas in manuellt. Windows Mail finns färdigt i Windows Vista - men inte i Windows XP. Jag laddar ner e-postklienten Windows Live Mail. Ibruktagningen är helt automatisk på basen av uppgifterna i Outlook Express. Windows Live Mail både ser ut och beter sig som Outlook Express. Men it-säkerheten är förstås på en helt annan nivå. Kopplingarna till och från adressboken är enkla, ändamålsenliga och logiska.

2. webbläsaren Internet Explorer 8 (endast Windows)

Jag har webbläsaren MS Internet Explorer 8 färdigt installerad på macxp-datorn Alice (och på gamla xp-datorn Scaleo). Den nya versionen är faktiskt lika fin som trotjänaren Internet Explorer 7 - men snabbare och tryggare. När webbläsaren IE8 öppnar webbsidor som är optimerade för IE7 kommer en liten kompabilitets-knapp till synes. Internet Explorer 8 öppnar turligen mer än 99% av IE7-optimerade webbsidor utan att jag behöver knappen. Därtill är webbläsaren Internet Explorer 8 i jämförelse med konkurrerande webbläsare faktiskt bäst skyddad mot webbaserad elak kod.

3. ordbehandlaren Windows WordPad (endast Windows)

Ordbehandlaren Windows Wordpad är i grunden en förenklad version av ordbehandlaren MS Word 6. Jag klarar i princip mina behov i texthantering med gratis WordPad. WordPad hanterar dokument i allmänna .doc- och .rtf-format. Till it-medborgerligt självförsvar mot dokument i .docx-, .odt- eller .cwk-format räcker Wordpad inte till. Microsoft lanserar sommaren 2009 gratis ordbehandlaren Windows WordPad 2009, som klarar av att läsa och skriva Word-dokument i Office 2007 .docx- och OpenOffice .odt-format - samt i Adobe .pdf-format. I och med det är it-medborgerliga självförsvaret på plats.

4. fotoassistenten Windows fotogalleri (endast Windows)

Windows fotogalleri finns färdigt i Windows Vista - men inte i Windows XP. För mig som har Windows XP finns en gratis Live-version av Windows fotogalleri. Jag laddar ner Windows Live Photo Gallery, ibruktagningen är helt automatisk. I jämförelse med den trugande betjäningen i Windows XP är kamera- och fotohanteringen i Mac OS X överraskande passiv.
Vid överföring av foton från digikameran är Windows Live Photo Gallery aktiv. När jag skjuter in en foto-cd i macxp-datorn Alice så trugas jag, utan expertiskrävande inställningar, att titta av fotona direkt i Windows Live Photo Gallery. I Windows Utforskaren favoriserar jag nya Preview i Googles fotoassistenten Picasa 3.

Uppdatering:

Jag startar manuellt upp uppdateringsfunktionen Microsoft Update och begåvas med 14 prioriterade uppdateringar. Fem uppdateringar rekommenderas ytterligare , bland annat multimediaspelaren Windows Media Player 11 - fenomenala sökfunktionen Windows Search 4.0 samt allt-i-allo supportern iNet Framwork 1.1/3.5. Jag låter dem laddas ner och installeras i macxp-datorn - för framtida bruk.

Uppdatering:

I och med Service Pack 2 kommer kontorsprogramsviten MS Office 2007 att kunna läsa/skriva dokument i OpenOffice .odf-format - samt i Adobes .pdf-format.

Microsoft lanserar sommaren 2009 gratis ordbehandlaren Windows WordPad 2009 i samband med lanseringen av det nya operativsystemet Windows 7. WordPad 2009 kommer att kunna laddas ner och installeras på pc-datorer med Windows XP och Windows Vista. Windows Wordpad 2009 klarar av att läsa och skriva Word-dokument i Office 2007 .docx- och OpenOffice .odt-format - samt i Adobe .pdf-format.

Uppdatering:

Till skillnad från operativsystemen Mac OS X och Linux Ubuntu är Windows XP inte färdigt försett med ett läsprogram för dokument i .pdf-format. Jag laddar ner och installerar gratisprogrammet Adobe Reader 9. För att skriva pdf-filer installerar jag ett speciellt program på datorn. Gratisprogrammet CutePDF Writer 2.7 är ett fungerande alternativ. När programmet är installerat lägger det sig som en extra (spök)skrivare - för virtuell utskrift i pappersversionens layout - på hårdskivan.

Men i och med detta är det it-medborgerliga självförsvaret inte ännu på plats. I väntan på ordbehandlaren Windows Wordpad 2009 installerar jag från cd-skivan kontorsprogramsviten 'MS Office 2000 Premium' på stationära macxp-datorn Alice. Uteliggande stora uppdateringar (SR1a, SP3) måste köras före jag begåvas med 19 prioriterade Office-uppdateringar. Gratishjälp till it-medborgerligt självförsvar står till buds. Gratisprogrammet 'Microsoft Office 2007 Compatibility Pack' laddas ner från nätet och installeras på macxp-datorn Alice. Det gör att min antika version Word 2000 både kan läsa och skriva dokument i .docx-format.

Uppdatering:

Jag installerar multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 från cd-skiva. Lokalt på stationära macxp-datorn Alice. Och först vid anmodan kopplar jag fysiskt i usb-pluggen med skrivaren i Alice-datorn. Installationen går som en dans. Drivrutinerna uppdateras automatiskt på nätet. Jag kopplar ur skrivaren från Alice-datorn och kopplar usb-pluggen tillbaka i lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. Efter det Amilo-datorn startat upp ser macxp-datorn Alice den delade skrivaren HP PSC 2355, automatiskt aktiverad. Nu kan jag välja att skriva på HP PSC 2355 som lokal skrivare eller delad skrivare i windows-nätverket.

I och med att skrivaren är påkopplad och usb-pluggad till macxp-datorn Alice bjuder operativsystemet Windows XP Home Edition SP3 automatiskt användaren både på skrivar- och skanningsfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355.