Nytta och nöje i Mickelsböle

Filmuppvisningar eller ljudböcker.

Online-nyttan av it-samhällets fröjder är ytterst begränsad på det alpina sommarnöjet i Mickelsböle i Borgå. Utan en effektiv takantenn är reträtten i en helt tv-fri zon. En sannskyldig reträtt alltså. Nöjesformerna har nästan återgått till traditionell stugsittning. Filmuppvisningar eller ljudböcker är sist och slutligen rätt udda nöjesfenomen

Den grundreparerade skogsvägen upp till reträtten klarade vintern bra. Hundra meter bumerangformad infartsväg, lagd i en brant med en stigning på sexton meter, börjar överstiga 65-åringars fysiska prestanda. Lotshustrun klarade ännu i fjol av 50 kilo, en halvlastad skottkärra - halva vägen. I år är det stopp. Inte ens ett byte till ett större, lagrat skottkärrshjul är till större hjälp.

Terassodlingarna skriker efter mylla - lotshustrun likaså. Infartsvägen ska formfyllas med grus - för att minimera regnskador. Stockar och sten väntar på att städas bort från oåtkomliga skogsluttningar. Lösningen heter Bamse. En 4-hjulsdriven Yamaha Grizzly 350-kubiks ATV, som får agera som skogstraktor. Till sällskap med fenomenala terrängsläpet Terrain Pro 400.

Terrängsläpets stora svängradie, i kombination med grusvägens branta lut, minskar Bamses prestanda som draghäst. Men ekipaget klarar ändå elegant av 200 kilo, 2 skottkärror grus, eller 6 skottkärror mylla. Med en 125 kilos lots grensle över besintanken och en 40 kilos extra vikt på framhjulen. Bamse har varit ensam in i skogsterrängen och försiktigt snusat på utmaningarna. Det tar nog en längre tid innan passliga skogsstigar för trygg framfart har rensats från sly och andra hinder.

Reträttens ensliga läge har inte stört transportörerna. Adressen i Mickelsböle syns turligen på navigatorns karta. Men - leveransen lyckas inte ända upp till stugan. Transportörerna vägrar att backa mer än halvvägs upp i den branta backen. Infartsvägen har därför försetts med en rymlig omlastningsplatå invid kurvan. Bamse-ekipaget klarar fortsättningen. En värdig investering - på ålderns höst.

Uppdatering:

Reträtten i Mickelsböle i Borgå är nog inte helt utan samhällets elementära bekvämligheter. Elförsörjningen bjuder på ljus och värme samt elenergi för allehanda prylar och apparater - datorer inräknade. Jordgas på flaska bjuder på energi för matlagning i spis och ugn - samt beredning av varmvatten. Det trådlösa gsm-nätet erbjuder social komfort och trygghet med telefoni- och sms-kontakt på glesbygden.

Närkontakt med Ubuntu 8.10

För extrema, exotiska lösningar.

Första närkontakten med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 på lotshustruns bärbara xp-dator Amilo går som väntat. Men den fördelaktiga Ubuntu-allokeringen av skivminnet överraskar positivt.

Antivirusprogrammet Avast 1.2.0 startar snällt upp och uppdateringen av virussignaturer fungerar klanderfritt.

Jag lyckas med lite tur fixa ett akut Firefox-problem med att konfigurera om uppdateringsprocessen i Foxmarks-tillägget.

Lotshustrun använder i sin bärbara xp-dator Amilo till vardags operativsystemet Windows XP Home Edition SP3. På Amilo-datorn krävs Ubuntu 8.10 bara för extrema och exotiska lösningar. Bärbara Linux-datorn Amilo kopplar sig snällt upp på internätet. Samt på lotshemmets windows-nätverk. Via trådlös wlan-uppkoppling till adsl-bredbandets Zyxel-router. Stationära xp-datorn Scaleo visar upp sina delade filer för Amilo-datorn via Nautilus platsfunktion 'Nätverk' - Linux motsvarighet till 'Microsoft Windows Network' i Windows utforskaren.

Jag går in för att kolla de fyra elementära applikationerna:

1. e-postklienten Gnome Evolution (endast Linux)

Linux Ubuntu 8.10 innehåller färdigt Evolutions e-postklient Mail 2.24. Inställningen av mejl-kontot är traditionell. All information matas in manuellt. Evolutions e-postklient Mail påminner till utseende och beteende om MS Outlook Express. Eller snarare om Office-programsvitens MS Outlook 2000. Kopplingarna till och från adressboken är enkla, ändamålsenliga och logiska. På sina korta Linux-besök behöver lotshustrun dessbättre bara tillgång till teleoperatören Elisas webbmejl - via webbläsaren Firefox. Evolutions e-postklient Mail ligger därför i träda.

2. webbläsaren Mozilla Firefox 3 (Linux/Windows)

Lotshustrun använder webbläsaren Internet Explorer 8 på Windows XP till vardags. Den basala användningen av webbläsaren Firefox 3.0.8 går utan problem i Ubuntu 8.10. Alla elementära tilläggsprogram finns färdigt installerade och funkar klanderfritt. Sökning på Google och webbmejl på Gmail eller Elisa går som förväntat. Likaså hantering och betalning av fakturor på nätbankerna Aktia Bank och Ålandsbanken. Java-baserade karttjänster på Elisa och Digita funkar utan problem. Flash-baserade videovisningar på webbtjänsterna JayCut och YouTube beter sig som självklarheter.

3. ordbehandlaren OpenOffice Writer (Linux/Windows)

Lotshustrun använder ordbehandlaren MS Office Word 2000 på Windows XP till vardags. Ordbehandlaren OpenOffice Writer lämpar sig dock ypperligt i Ubuntu 8.10 till it-medborgerligt självförsvar - Writer läser/skriver office-filer i .rtf-, .doc- och .docx-format samt adobe-filer i .pdf-format. OpenOffice Writer läser visserligen .docx-format men ordbehandlaren klarar inte av bilder eller annat inbäddat material i .docx-dokument. Liksom inte heller MS Word så klarar inte OpenOffice Writer av skräpbilagor från Apple iWork.

4. fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5 (endast Linux)

Vid första anblick verkar fotoassistenten F-Spot vara överflödig i den basala hanteringen av foton och bilder. Vid överföring (kopiering/import) av foton från digikameran är bildvisarna F-Spot 0.5.0.3 och gThumb 2.10.10 valbart aktiva. I förhandsgranskningen stöds de aktiva applikationerna av filbläddraren Nautilus 2.24.1 - Linux motsvarighet till Windows utforskaren.

När jag skjuter in en foto-cd i Linux Ubuntu 8.10 så trugas jag inte att titta av fotona direkt i bildvisaren F-Spot eller gThumb. Foton och bildmappar öppnas manuellt via filbläddraren Nautilus. Valbart i F-Spot eller gThumb. Nautilus har helt överraskande problem med mappnamn som innehåller skandinaviska å,ä,ö. Jag kopierar/importerar skilt foton i förhandsvisningen till mappen 'Bilder' för att göra närmare bekantskap med F-Spot. I fråga om praktiska, tekniska finesser ligger fotohanteraren F-Spot långt efter fotoassistenten Windows Photo Gallery.

Uppdatering:

Lokala skrivaren HP PSC 2355 all-in-one fungerar klanderfritt i bärbara Linux-datorn Amilo. Efter installation av drivrutinen 'HP OfficeJet Pro 1170C' (Serverinställningar, Utskrift - Skrivarkonfiguration) fungerar Windows-nätverkets delade skrivare HP 1170C klanderfritt i Linux-datorn Amilo - via stationära xp-datorn Scaleo.

I och med att lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 är påkopplad och usb-pluggad till Linux-datorn Amilo bjuder förinstallerade bildinläsningsprogrammet xSane 0.995 automatiskt användaren i Ubuntu 8.10 på skanningsfunktion i HP PSC 2355 all-in-one. Bildinläsningsprogrammet xSane fungerar också som tillägg (plug-in) i gratis bildredigeringsprogrammet GIMP 2.6.3. Importfunktionen i fotoassistenten F-Spot stöder enbart bildhämtning från kamera - inte från skanner.

Bildinläsningsprogrammet xSane 0.995 i stationära Linux-datorn Scaleo noterar dessvärre ingen skanningsfunktion i multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170C. Detta kan bero på att HP 1170C all-in-one är gammaldags parallellkoplad till Scaleo-datorn. Jag har uppenbart skäl att (snart) prova på usb/centronics-konvertern i Linux-miljö? Gamylen HP 1170c har ingen usb-koppling, bara centronics-koppling.

I väntan på Ubuntu 9.10 LTS

Skivminnets allokering överraskar.

Man lär sig så länge man lever, sägs det. Och att man blir vis av sina egna misstag är självklart. Linux-miljön bjuder faktiskt på ett helt drös av tillfällen att förvärva vishet. Och för dumt huvud får kroppen lida, sägs det.
Efter oväntat stort besvär har jag en nybränd installations-cd av Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex.

Jag startar om stationära xp-datorn Scaleo från min installations-cd med avsikt att uppgradera Ubuntu 8.04 LTS till 8.10, med hopp att installationen raderar Ubuntu 8.04 på 160GB hårddisken-C till fördel för Ubuntu 8.10 på nya 320GB hårddisken-D. Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 installerar sig elegant i en 100GB partition.

Jag startar om datorn - och överraskas av att jag forfarande har Ubuntu 8.04 i dual boot med Windows XP på hårddisken-C. Och Ubuntu 8.10 med migrerade (8.04) inställningar och data på hårddisken-D, som är konfigurerad till passiv slav-hårddisk. Hårddisken-D kan antagligen konfigureras om till en andra boot-hårddisk men jag avstår från försöket. Jag är inte tilltalad av att ha Linux-operativsystemet Ubuntu på vardera hårddisken. Ubuntu-partitionen på hårddisken-D kan antagligen raderas via Linux partitionsredigerare gParted men jag väntar med det tillsvidare.

Jag kollar instruktioner för uppgradering av 8.04 LTS till 8.10. Uppgraderingen är heller ingen självklarhet. Dessutom rekommenderas uppgradering på nätet framom uppgradering via installations-cd. Jag går in i Programvarukällor och ändrar uppgraderingsregeln från LTS till normal. Och nu erbjuds Ubuntu 8.10 för uppgradering direkt på nätet. Jag kör de sista uppdateringarna på Ubuntu 8.04 LTS innan jag startar uppgraderingen.

37 programpaket raderas, 253 nya paket installeras och 1219 paket uppgraderas (1049MB). 124 föråldrade paket rensas ytterligare bort. Det finns faktiskt en massa gamla moduler från tidigare uppdateringar. Allokeringen av skivminnet överraskar positivt. Av partitionerade 68,6GB är bara 25,1GB använt och 43,5GB fortfarande fritt. Allokering av skivminnet är faktiskt fördelaktigare i Ubuntu 8.10 än i uppdaterade Ubuntu 8.04 LTS (allokerat 68,6GB: 26,5GB använt och 42,1GB fritt). Efter dryga två timmar startar jag Scaleo-datorn i Ubuntu 8.10 (på hårddisken-C).

Nu kör jag partitionsredigeraren gParted och raderar Ubuntu 8.10-partitionen på hårddisken-D. Resultatet är 100GB oallokerat skivminne (198GB allokerat för Windows XP). Jag startar om Scaleo-datorn i dual boot i Ubuntu 8.10 (på hårddisken-C). Och inget straff väntar på mig för raderingen av Ubuntu 8.10-partitionen på hårddisken-D.

Inloggningen i Ubuntu 8.10 går som sig bör. Till och med skrivbordet ser ut som förut. Och trådlösa Cordless Desktop S510 Logitech-mus och -tangentbord hänger med hela vägen. Inte illa. Antivirusprogrammet Avast (1.2.0) fungerar klanderfritt. Kontorsprogramsviten OpenOffice har inte automatiskt uppdaterats till OpenOffice 3.0. Men it-telefoniprogrammet Skype har raderats. Jag laddar ner Skype (2.0.0.72) på nytt och kör ny-installation av debian-versionen. Ubuntu-versioner av Skype står bara till buds för Ubuntu 7.04-8.04.
Nåja. Övriga applikationer uppgraderas i enlighet med förväntningarna.

Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex (färskaste):

-- webbläsaren Firefox 3.0.8 (3.0.8)
-- e-postklienten Evolution 2.24 (2.26)
-- fotoassistenten F-Spot 0.5.0 (0.5.0)
-- bildbehandlaren Gimp 2.6.3 (2.6.6)
-- OpenOffice.org-sviten 2.4.1 (3.0.0)

Webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.8 funkar fortfarande problemfritt: sökning på Google och webbmejl på Gmail, inloggning på webbankerna Aktia och Ålands, java-baserade karttjänster på Elisa och Digita, flash-filmer på JayCut och YouTube. Alla tilläggsprogram har accepterats.

Lokala skrivaren HP OfficeJet Pro 1170C fungerar utan problem i stationära Scaleo-datorn. Windows-nätverkets delade skrivare HP PSC 2355 all-in-one fungerar klanderfritt via bärbara xp-datorn Amilo. Fildelningen i Windows-nätverket haltar. Efter några omstarter av olika nätkomponenter får jag syn på delade filer i xp-datorerna Scaleo och Amilo.
Och, också den externa 320GB nätdisken syns - Maxtor Shared Storage II.

Uppdatering:

Underhållet med säkerhetsuppdateringar för Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon upphör 16.4.2009. Premiären av Ubuntu 9.04 väntas 23.4.2009. Nyheterna i Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 och Ubuntu 9.04 är inte så många och tydliga som i tidigare versioner. Gränssnittens utseende och beteende har dock uppdaterats i smyg. Intryck av MS Windows Vista och Mac OS X 10.5 kan skönjas.

Det är enkelt att jämföra vilka versioner av nyttoprogrammen jag har i Ubuntu 7.10 - med de färskaste nedladdningsbara versionerna av samma program. Nyttoprogrammen uppdaterar sig automatiskt via Uppdateringshanteraren i Ubuntu. Men bara upp till en viss nivå. För att komma vidare måste jag installera nya Ubuntu-paket med högre versionsnummer.

Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon (färskaste):

-- webbläsaren Firefox 2.0.0.22 (3.0.8)
-- e-postklienten Evolution 2.12 (2.26)
-- fotoassistenten F-Spot 0.4.0 (0.5.0)
-- bildbehandlaren Gimp 2.4.6 (2.6.6)
-- OpenOffice.org-sviten 2.3.0 (3.0.0)

Uppdatering:

Uppmuntrad av den lyckade uppgraderingen till Ubuntu 8.10 i stationära Scaleo-datorn ger jag mig på att också uppgradera (uppdaterade) Ubuntu 7.10 (allokerat skivminne 12,8GB: 5,6GB använt och 7,2GB fritt) i lotshustruns bärbara Amilo-dator till Ubuntu 8.10. Först via en uppgradering till Ubuntu 8.04 LTS - 68 programpaket raderas, 209 nya paket installeras och 964 paket uppgraderas (765MB). 61 föråldrade paket rensas bort. Efter drygt två timmar startar jag upp Amilo-datorn i Ubuntu 8.04 LTS (allokerat skivminne 12,8GB: 6,0GB använt och 6,8GB fritt). Inte illa.

Jag preparerar uppgraderingsregeln i Programvarukällor i (uppdaterade) Ubuntu 8.04 LTS och uppgraderar till Ubuntu 8.10 - 25 programpaket raderas, 202 nya paket installeras och 1111 paket uppgraderas (788MB). 79 föråldrade programpaket rensas bort. Efter drygt två timmar startar jag upp Amilo-datorn i Ubuntu 8.10 (allokerat skivminne 12,8GB: 5,9GB använt och 6,9GB fritt). Allokering av skivminnet är faktiskt fördelaktigare i Ubuntu 8.10. Och jag är en fördom fattigare.

Inloggningen i Ubuntu 8.10 går som sig bör. Till och med skrivbordet ser ut som förut. Och trådlösa wlan-uppkopplingen till adsl-bredbandets Zyxel-router hänger med hela vägen. Antivirusprogrammet Avast (1.2.0) fungerar klanderfritt. Till och med it-telefoniprogrammet Skype (2.0.0.72) har bevarats. Men webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.8 vägrar att samarbeta. Problemet identifieras i uppdateringsprocessen i tillägget Foxmarks. Jag fixar Firefox-problemet med att konfigurera om Foxmarks-processen. Men - övriga tester skjuter jag på framtiden.

Mycket mer än en webbmejl

Problemfritt i lokal e-postklient.

Googles e-posttjänst Gmail går från klarhet till klarhet. Och till på köpet helt gratis. Både som webbmejl och som postkontor i lokal e-postklient. Och jag gillar klientprogrammen MS Outlook Express och MS Windows Mail.

De flesta är nog eniga om att webbmejlens klassiska Gmail-utseende är funktionellt.

Men lite tråkigt kanske. Sedan en tid tillbaka kan jag piffa upp Gmail-utseendet i webbläsaren med en hel drös olika teman. Men Gmail är faktiskt mycket mer än webbmejl. Gmail är en fullfjädrad ersättare till ett vanligt lokalt e-postprogram.

Med webbaserade Gmail har jag under flera år haft möjligheten att hämta e-post från andra servrar via POP3 (eller IMAP). Google gör det väldigt lätt att organisera och använda flera adresser under samma tak. Inte minst med funktionen 'Multiple Inboxes' som gör att man kan visa flera inkorgar samtidigt.
Mottagning och utmejlandet av meddelanden funkar problemfritt också i lokala e-postklienter. Lika elegant som i Gmail webbmejlen. Utmejlandet förutsätter nämligen inte bredbandsoperatörens smtp-server i e-postklientens inställningar.

Med Mailhämtar-funktionen i webbaserade Gmail kan jag hämta e-post från andra än Gmail-konton. Precis som i den lokala e-postklienten Windows Mail. Och jag kan samla upp e-post på webbaserade Gmail från upp till fem externa konton - och utnyttja Gmails fantastiska online sökfunktioner. De e-postkonton jag vill hämta måste givetvis ha stöd för POP-åtkomst. Och alla kostnadsfria e-posttjänster har förstås inte POP-stöd. Men Windows Live Hotmail har öppnat en POP3-funktion som tidigare endast varit tillgänglig för betalande användare och detta har gjort att jag via Gmails gränssnitt utan problem kan läsa mail som skickas till min Hotmail-adress.

Numera kan jag också öppna Adobe pdf-filer, direkt ock korrekt, i e-posten med Gmail i webbläsaren – även på datorer där det inte annars finns någon pdf-läsare. Tidigare konverterades filen till .html-format och därmed riskerades att formatering gick förlorad. Men nu används istället samma pdf-läsare som i webbaserade kontorsprogramsviten Google Docs och därmed riskeras inte att något visas fel.

Jag kan numera använda webbaserade Gmail på hemdatorn till och med när jag inte är uppkopplad mot internet. Tilläggsfunktionen Offline Gmail innebär att det går att ladda Gmail i webbläsaren även utan en internetuppkoppling. Och jag har då möjlighet att läsa, arkivera, märka och organisera mejl. Det går även att skriva nya mejl, och dessa placeras då i utkorgen och skickas sedan iväg när datorn ansluts mot nätet. Precis som i lokalt installerade e-postklienter. Gears är den plattform som ligger till grund för denna finess. Samma plattform har även använts för att bygga upp Google Docs, Google Reader, Google Calendar och ett antal andra tredjepartstjänster som också kan användas offline.

Uppdatering:

I Gmail Labs erbjuds nu en smart webbaserad funktion som väntar med att skicka ett mejl i fem sekunder och under de fem sekunderna kan jag ångra en skickning av ett förhastat mejl - med att klicka på Undo. Mycket praktiskt.

Via Gmail-tjänsten kan jag numera skicka och ta emot maffiga bilagor upp till 20MB.

Skräpbilagor från OpenOffice

Spara textdokument i rtf-format.

Lotshustrun har sporadiskt (enstaka) problem med .cwk-skräpbilagor från ordbehandlaren Pages i kontorsprogramsviten Apple iWork.

Den ekonomiska lågkonjunkturen för nu med sig växande problem med .odt-skräpbilagor från Suns ordbehandlare Writer i gratis kontorsprogramsviten OpenOffice.

Problemet orsakas av ovana användare som inte inser behovet att spara och skicka textdokument som bilagor i e-posten i allmänna .doc- eller .rtf-format. Användare av ordbehandlaren MS Office Word 2007 är lika goda kålsupare.

Dokument i .odt-format används i Suns ordbehandlare OpenOffice Writer. Samt i ordbehandling i online webbtjänsten Google Documents. Användare av andra ordbehandlingsprogram, exempelvis MS Office och Works Suite samt Apple iWork, har tillsvidare problem i hanteringen av .odt-format.

Kontorsprogramsviten OpenOffice 3 som lanserades 2008, har stöd för både open xml och odf. OpenDocument Format (odf) får officiellt stöd (vid sidan om open xml) i kontorsprogramsviten MS Office 2007 i och med Service Pack 2. Dessvärre kommer inte SP2 för Office 2007 förrän medlet av 2009 och det finns en del som behöver stödet nu direkt. Liksom också ett antal användare av antika MS Office-versioner.

Turligt nog bjuder Sun Microsystems på ett gratis tilläggsprogram som råder bot på detta och som tillåter användaren att öppna, ändra och spara i just .odf-format. Sun ODF Plugin 3.0 for Microsoft Office stöder Office XP, 2000, 2003 & 2007. Ibruktagningen av tilläggsprogrammet är allt annat än mödolöst. Nerladdningen kräver användarnamn och lösenord. Och för att få dem måste jag först registrera mig som medlem i Sun-gemenskapen. Det nerladdade programpaketet kräver dessutom en extra musklick för uppackning av installationskoden. Efter det startar installationen automatiskt upp. Programpaketet blir dock kvar i en mapp på arbetsbordet i bildskärmen. Men det är fritt fram för att radera bort den efter installationen onödiga mappen.

Innan tillägget Sun ODF Plugin 3.0 blir brukbart ska jag ytterligare registrera programvaran på webben. Turligt nog använder jag ett engångskonto på webben för e-posten. På det sättet slipper jag följderna - påträngande reklambrev från Sun.

Uppdatering:

Jag vet ingenting om tillägget Sun ODF Plugin 3.0 for Microsoft Office från förut. En enkel Google-spaning avslöjar förekomsten av detta vapen i it-medborgerligt självförsvar. Tillägget är nu i bruk enbart i lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. Med hög beredskap att installeras på någon annan xp- eller vista-dator i lotshemmet.

Lotshustruns akuta dilemma löses därförinnan på gammaldags maner. Jag har inte den tunga kontorsprogramsviten OpenOffice 3 installerad på Windows XP i Amilo-datorn men nog i version OpenOffice 2.3 på Linux Ubuntu 7.10. Jag startar om Amilo-datorn i Linux Ubuntu. Bilagan med .odt-dokumentet väntar i webbmejlen, som jag når via Mozillas webbläsare Firefox 2. Bilagan öppnar sig direkt i ordbehandlaren Writer i OpenOffice och jag sparar om den i .doc-format. Jag skickar bilagan som .doc-dokumentet åt lotshustrun på webbmejlen. Datorn startas om i Windows XP. Bilagan med .doc-dokumentet väntar i webbmejlen, som lotshustrun når via webbläsaren Internet Explorer 8. Bilagan öppnas direkt i ordbehandlaren MS Word.

Ubuntu-lösningen är så elegant enligt lotshustruns mening att hon uppmanar mig att omedelbart avsluta mina försök till avinstallation av Ubuntu. Ja, man vet ju aldrig vad man kan ha för nytta av Linux Ubuntu i andra problemsituationer. Även om problembilagor med .odt-dokument numera öppnar sig elegant och mödolöst - direkt i ordbehandlaren MS Office Word i Windows XP.

Windows XP SP3 i Boot Camp

Ser automatiskt delade resurser.

Närkontakten med Alice som Mac OS-dator går som förväntat.

Ett virtuellt svartsjukedrama snabbar upp aktivering av macxp-datorn Alice i Boot Camp. Jag fortsätter principfast att använda Apples keyboard och Mighty mus.

... med hög beredskap att byta till usb-kopplad Logitech-mus.

Jag kompletterar till allra först macxp-datorns it-säkerhetspaket med antispionvaran Windows Defender. Och för att vid behov frigöra utrymme på hårdskivan och tömma windows-registren på allt onödigt, installerar jag gratis trim-programmet Windows Live OneCare Safety Scan.

Stationära macxp-datorn Alice ser automatiskt alla delade resurser i lotshemmets windows-nätverk. Stationära xp-datorn Scaleo visar upp sina delade filer för Alice via Windows Utforskaren. Också den externa 320GB nätdisken syns - Maxtor Shared Storage II. Sedan provar jag på om macxp-datorn Alice ser någon printer i windows-nätet. Jo, bakom stationära xp-datorn Scaleo lurar gamylen HP OfficeJet Pro 1170c, automatiskt aktiverad. Mycket praktiskt.

Jag kollar macxp-datorns fyra elementära applikationer:

1. e-postklienten Windows Live Mail (endast Windows)

Windows XP Home Edition SP3 innehåller färdigt e-postklienten MS Outlook Express. Inställningen av mejl-kontot på Outlook Express går normalt. All information matas in manuellt. Windows Mail finns färdigt i Windows Vista - men inte i Windows XP. Jag laddar ner e-postklienten Windows Live Mail. Ibruktagningen är helt automatisk på basen av uppgifterna i Outlook Express. Windows Live Mail både ser ut och beter sig som Outlook Express. Men it-säkerheten är förstås på en helt annan nivå. Kopplingarna till och från adressboken är enkla, ändamålsenliga och logiska.

2. webbläsaren Internet Explorer 8 (endast Windows)

Jag har webbläsaren MS Internet Explorer 8 färdigt installerad på macxp-datorn Alice (och på gamla xp-datorn Scaleo). Den nya versionen är faktiskt lika fin som trotjänaren Internet Explorer 7 - men snabbare och tryggare. När webbläsaren IE8 öppnar webbsidor som är optimerade för IE7 kommer en liten kompabilitets-knapp till synes. Internet Explorer 8 öppnar turligen mer än 99% av IE7-optimerade webbsidor utan att jag behöver knappen. Därtill är webbläsaren Internet Explorer 8 i jämförelse med konkurrerande webbläsare faktiskt bäst skyddad mot webbaserad elak kod.

3. ordbehandlaren Windows WordPad (endast Windows)

Ordbehandlaren Windows Wordpad är i grunden en förenklad version av ordbehandlaren MS Word 6. Jag klarar i princip mina behov i texthantering med gratis WordPad. WordPad hanterar dokument i allmänna .doc- och .rtf-format. Till it-medborgerligt självförsvar mot dokument i .docx-, .odt- eller .cwk-format räcker Wordpad inte till. Microsoft lanserar sommaren 2009 gratis ordbehandlaren Windows WordPad 2009, som klarar av att läsa och skriva Word-dokument i Office 2007 .docx- och OpenOffice .odt-format - samt i Adobe .pdf-format. I och med det är it-medborgerliga självförsvaret på plats.

4. fotoassistenten Windows fotogalleri (endast Windows)

Windows fotogalleri finns färdigt i Windows Vista - men inte i Windows XP. För mig som har Windows XP finns en gratis Live-version av Windows fotogalleri. Jag laddar ner Windows Live Photo Gallery, ibruktagningen är helt automatisk. I jämförelse med den trugande betjäningen i Windows XP är kamera- och fotohanteringen i Mac OS X överraskande passiv.
Vid överföring av foton från digikameran är Windows Live Photo Gallery aktiv. När jag skjuter in en foto-cd i macxp-datorn Alice så trugas jag, utan expertiskrävande inställningar, att titta av fotona direkt i Windows Live Photo Gallery. I Windows Utforskaren favoriserar jag nya Preview i Googles fotoassistenten Picasa 3.

Uppdatering:

Jag startar manuellt upp uppdateringsfunktionen Microsoft Update och begåvas med 14 prioriterade uppdateringar. Fem uppdateringar rekommenderas ytterligare , bland annat multimediaspelaren Windows Media Player 11 - fenomenala sökfunktionen Windows Search 4.0 samt allt-i-allo supportern iNet Framwork 1.1/3.5. Jag låter dem laddas ner och installeras i macxp-datorn - för framtida bruk.

Uppdatering:

I och med Service Pack 2 kommer kontorsprogramsviten MS Office 2007 att kunna läsa/skriva dokument i OpenOffice .odf-format - samt i Adobes .pdf-format.

Microsoft lanserar sommaren 2009 gratis ordbehandlaren Windows WordPad 2009 i samband med lanseringen av det nya operativsystemet Windows 7. WordPad 2009 kommer att kunna laddas ner och installeras på pc-datorer med Windows XP och Windows Vista. Windows Wordpad 2009 klarar av att läsa och skriva Word-dokument i Office 2007 .docx- och OpenOffice .odt-format - samt i Adobe .pdf-format.

Uppdatering:

Till skillnad från operativsystemen Mac OS X och Linux Ubuntu är Windows XP inte färdigt försett med ett läsprogram för dokument i .pdf-format. Jag laddar ner och installerar gratisprogrammet Adobe Reader 9. För att skriva pdf-filer installerar jag ett speciellt program på datorn. Gratisprogrammet CutePDF Writer 2.7 är ett fungerande alternativ. När programmet är installerat lägger det sig som en extra (spök)skrivare - för virtuell utskrift i pappersversionens layout - på hårdskivan.

Men i och med detta är det it-medborgerliga självförsvaret inte ännu på plats. I väntan på ordbehandlaren Windows Wordpad 2009 installerar jag från cd-skivan kontorsprogramsviten 'MS Office 2000 Premium' på stationära macxp-datorn Alice. Uteliggande stora uppdateringar (SR1a, SP3) måste köras före jag begåvas med 19 prioriterade Office-uppdateringar. Gratishjälp till it-medborgerligt självförsvar står till buds. Gratisprogrammet 'Microsoft Office 2007 Compatibility Pack' laddas ner från nätet och installeras på macxp-datorn Alice. Det gör att min antika version Word 2000 både kan läsa och skriva dokument i .docx-format.

Uppdatering:

Jag installerar multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 från cd-skiva. Lokalt på stationära macxp-datorn Alice. Och först vid anmodan kopplar jag fysiskt i usb-pluggen med skrivaren i Alice-datorn. Installationen går som en dans. Drivrutinerna uppdateras automatiskt på nätet. Jag kopplar ur skrivaren från Alice-datorn och kopplar usb-pluggen tillbaka i lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. Efter det Amilo-datorn startat upp ser macxp-datorn Alice den delade skrivaren HP PSC 2355, automatiskt aktiverad. Nu kan jag välja att skriva på HP PSC 2355 som lokal skrivare eller delad skrivare i windows-nätverket.

I och med att skrivaren är påkopplad och usb-pluggad till macxp-datorn Alice bjuder operativsystemet Windows XP Home Edition SP3 automatiskt användaren både på skrivar- och skanningsfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355.

Närkontakt med iMac & OS X

Kolla uteliggande uppdateringar.

Den första närkontakten med Alice som Mac-dator går som jag förväntat. Jag pluggar i Apples usb-tangentbord, och Apples usb-mus via tangentbordet. Innan jag kopplar på strömmen pluggar jag i kabeln till bredbandet (adsl/Elisa). Alice startar upp och jag tillfredställer systemets värsta nyfikenhet om ägare, lösenord, namn, språk, land med mera.

Precis som i uppstarten av Windows alltså. Men - jag överraskas av att uppgifter om inloggning i musiktjänsten iTunes förhörs redan i uppstarten. Inget problem, jag har uppgifterna till (Gmail-)kontot och lösenord nära till hands.

Alice kopplar sig snällt upp på internätet. Samt på lotshemmets windows-nätverk. Stationära XP-datorn Scaleo visar upp sina delade filer för Alice via programmet Finder - Apples motsvarighet till Windows utforskaren. Till allra först kollar jag uteliggande Apple-uppdateringar. Elva (11) säkerhetsuppdateringar laddas ned och installeras. Så var den myten spräckt - för visst finns det säkerhetsuppdateringar i Mac OS X också. Precis som i Windows alltså.

Jag tar mig en titt på brandväggen Firewall i Mac OS X. Den är väntevärdigt inställd på att snällt släppa in all inkommande trafik. Något antivirusprogram tar jag däremot inte ibruk. Ännu? Mac är kanske rätt snart ett alternativ till en Windows-baserad dator för gemene man. Många nya Mac-användare kommer som jag från en Windows-miljö och är vana vid olika popups, vilket gör det lättare för trojaner att ta sig igenom även på Mac, även om de först frågar efter lösenord.

Jag går in för att kolla de fyra (4) elementära applikationerna:

1. e-postklienten Apple Mail (endast MacOSX)

Ibruktagningen av mejl-kontot på Apples Mail går automatiskt med assistens. Mail vet via uppstarten om mitt Gmail-konto. Jag behöver bara komplettera med uppgifter om inloggning, användarsignum och lösenord. Den basala mejl-användningen, utan mappar och adressbok, klarar jag utan problem. Kopplingen till och från adressboken verkar vid första anblick smart, och avancerad. Men - kanske rentav för smart för orutinerade nybörjare.

2. webbläsaren Apple Safari 3 (MacOSX/Windows)

Den basala användningen av webbläsaren Safari går utan problem. Alla elementära tilläggsprogram finns färdigt och funkar klanderfritt. Sökning på Google och webbmejl på Gmail går som förväntat. Likaså hanteringen med betalning av fakturor på nätbankerna Aktia Bank och Ålandsbanken. De Java-baserade karttjänsterna på Elisa och Digita funkar utan problem. Flash-baserade videovisningar på webbtjänsterna JayCut och YouTube beter sig som självklarheter. Det som jag tycks sakna stort är musens högerklick i Windows. Att smartklicka upp en webbadress i nytt fönster (eller ny flik) lyckas jag inte alls med. Ännu?

3. textredigeraren Apple TextEdit (endast MacOSX)

Textediteringsprogrammet Apple TextEdit lämpar sig väl till it-medborgerligt självförsvar – den läser/skriver office-filer i .rtf-, .doc- och .docx-format. Liksom inte heller MS Word så klarar TextEdit inte av skräpbilagor från Apple iWork med äran. Någon vidare ordbehandlare är TextEdit vid första försök inte. Det är snarare som att jobba i Windows NotePad än i Windows WordPad. Ända tills jag av en slump kommer på att öppna ett flytande Fonts-fönster med saknade formateringar för fontens typ och storlek med mera. Det är en smart lösning, och avancerad. Kanske rentav för smart för orutinerade nybörjare.

4. fotoassistenten Apple iPhoto '09 (endast MacOSX)

Vid första anblick verkar fotoassistenten Apple iPhoto vara överflödig i den basala hanteringen av foton och bilder. Vid överföring av foton från digikameran är applikationen 'Image Capture' aktiv. Vid avtittande av foton på hårdskivan är de aktiva applikationerna 'Finder' och 'Preview' - Apples motsvarigheter till Windows utforskaren. I jämförelse med den trugande betjäningen i Windows Vista är kamera- och fotohanteringen i Mac OS X överraskande passiv. När jag skjuter in en foto-cd i Windows Vista så trugas jag, utan expertiskrävande inställningar, att titta av fotona direkt i Windows Photo Gallery. Jag importerar skilt de inladdade fotona för att göra närmare bekantskap med iPhoto. I fråga om praktiska, tekniska finesser ligger Apple iPhoto närmare Windows Photo Gallery än Google Picasa.

Uppdatering:

Och nu är jag bekant med Mac OS-motsvarigheten till min stort saknade höger musklick i Windows - ctrl+musklick. Jag lyckas nu smartklicka upp en webbadress i nytt fönster (eller ny flik). Och vid behov till och med ladda ner en bild från webben. Det tar mig en god tid innan jag fattar att höger musklick är inaktiverad i Mac OS X.

Uppdatering:

Det tar sin tid innan jag kommer underfund med dokumenthantering och finesser i formatering i Apples TextEdit. För säkerhets skull laddar jag ner och installerar Mac-versionen av gratis kontorsprogramsviten OpenOffice 3.0. Förutom en ordbehandlare (inställd på att läsa/skriva .doc-format) får jag också en inställd läsare/skrivare för Excel (.xls) och en inställd läsare/skrivare för Powerpoint (.ppt). OpenOffice Writer läser visserligen .docx-format men varken OpenOffice Writer eller TextEdit klarar av bilder eller annat inbäddat material i .docx-dokumentet.

Apples TextEdit överraskar positivt med att också klara av att läsa/skriva dokument i .odt-format (OpenOffice Writer, Google Documents). Apples kontorsprogramsvit iWork'09 klarar lustigt nog inte av dokument i .odt-format.

Till skillnad från operativsystemen Mac OS X och Linux Ubuntu är Windows inte färdigt försett med ett läs- och skrivprogram för textdokument i Adobes .pdf-format.

Det viktiga med OpenOffice är dock att alla typer av e-postens Office-bilagor nu kan öppnas i it-medborgerligt självförsvar. Någon gratis läsare för Word-, Excel eller Powerpoint-dokument finns inte mera till buds för Mac OS X.
I och med gratis kontorsprogramsviten OpenOffice 3 behövs inte en investering på 79 euro för Apples kontorsprogramsvit iWork'09.

Uppdatering:

I samband med studierna av Boot Camp Assistant rekommenderas en utskriftskopia av instruktionerna. Jag tar först ut en elektronisk pdf-kopia men sedan provar jag på om Mac-datorn Alice ser någon printer i windows-nätet. Jo, bakom stationära xp-datorn Scaleo lurar gamylen HP OfficeJet Pro 1170c. Jag startar optimistiskt upp installationen och döm om min förvåning då drivrutinerna till HP 1170c står att finna i Alices lager/drivers. Utskrift på papper är ett faktum.
Snart finns det skäl att prova på usb/centronics-konvertern. Gamylen HP 1170c har nämligen ingen usb-koppling, bara centronics-koppling.

Uppdatering:

Jag installerar multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 på Mac OS X från ett komplett installationspaket på nätet. Lokalt på stationära macos-datorn Alice. Och först vid anmodan kopplar jag fysiskt i usb-pluggen med skrivaren i Alice-datorn. Installationen går som en dans. Drivrutinerna uppdateras automatiskt på nätet.

I och med att skrivaren är påkopplad och usb-pluggad till macos-datorn Alice bjuder operativsystemet Mac OS X 10.5 Leopard automatiskt användaren både på skrivar- och skanningsfunktion (HP Scan Pro) i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355. Bildinläsningsprogrammet HP Scan Pro fungerar nu också via ett tillägg (twain) i gratis bildredigeringsprogrammet GIMP 2.6.6 på Mac OS X.

Alice i underlandet Macworld

Rabatten beror på svaga dollarn.

Stationära Mac-datorn Alice är på kommande i mars 2009. Alice är en ny stationär Apple iMac (20" bildskärm, 2,66GHz Core Duo, 4GB minne, GeForce grafikkort 256MB, 320GB skivminne, Mac OS X 10.5.6 Leopard, programsviten iLife '09) - 1.099 euro. Ja, jag fick faktiskt 90 euro rabatt av min hovleverantör här i hembyn.

Programsviten iLife '09 kommer på köpet år 2009 (79 euro). Hela rasket med gratis hemleverans. Rabatten för Apple iMac, jämfört med priserna i februari 2009, blev sammanlagt nästan 25% - hela 340 euro.

Rabatten på nya Mac-datorer i Finland beror helt enkelt på den svaga dollarn. Priserna för nya Mac-datorer i Sverige steg med motsvarande procenttal på grund av att svenska Kronan är ännu billigare än dollarn. Sverige-Finland: 0-1.

Nuvarande prisskillnad, mervärdet för Apple-design och varumärke - i förhållande till en konkurrerande stationär Mac-dator PearC med 'likvärd' prestanda - halveras till överkomliga 405 euro. Anskaffningen av operativsystemet Windows XP Home Edition Fi SP3 (89 euro) försöker jag fixa 'förmånligare' på annat håll.

Mac OS X 10.5 Leopard erbjuder, såsom de andra operativsystemen i pc-miljö, förinstallerade elementära programvaror för e-post och googling samt förinstallerade programvaror i ordbehandling och fotohantering. Det vill säga - Mac-datorn Alice verifierar nu praktiken i vardagens Mac-miljö. I och med Alice kan jag dessutom undvika friktionen i kommunikationen med motspänstiga Apple-fanboys.

Allt efter det globala samspelet med applikationer i programsviten MS Office 97-2007 verifieras i Mac-miljö flyttas focus på rörliga it-medborgare i interaktion på sociala nätverk med online-tjänster i Web 2.0 i Mac-miljö. Merparten av våren 2009 används dock Alice som stationär XP-dator - det vill säga som potentiell ersättare för den snart 5-åriga stationära XP-datorn Scaleo (19" bildskärm, 1,8GHz cpu, 512MB minne, NVidia grafikkort 128MB, 160GB skivminne, Windows XP Home Edition SP3).

Uppdatering:

Stationära Mac-datorn Alice anlände till lotshemmet sent på lördagen 14.3.2009. Cd-skivan med operativsystemet MS Windows XP SP3 FI anlände på posten 9.3.2009. Den bokförs som extraordinär kostnad (92 euro) för att senare avinstallera Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon från lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Refuserad vision i Google-miljö

Vardagsnära it-medborgarskap.

Visionen av höstens 2008 lotsningsmiljö i IT för rörliga, sociala medborgare fyller Web 2.0-kraven mycket väl. Miljön kräver dock en viss it-vana.

Deltagarna förutsätts acceptera och utnyttja interaktionen i sociala nätverk i någon form - med målet att engagera barnbarnen i seniorlotsningen.

Lotsens missionsresor på hösten 2008 riktar sig till biblioteken i centrala och västra Helsingfors. Intresset för den potentiella lotsningsmiljön är minst sagt lamt. Biblioteken satsar hellre på 1-2 timmars kortkurser i IT för svenskspråkiga seniorer. Mycket praktiskt. Kortkurser kräver inga långsiktigt förbindande åtaganden.

Webbaserade online-applikationer intresserar it-vana. Det är inget att förundra sig över. Applikationerna är gratis (reklamfinansierade) och underhållsfria. Det enda man behöver är en dator med webbläsare, och ett bredband med uppkoppling på internet. Datorn ska vara rätt pigg. Helst yngre än årgång 2005. Och bredbandet ska vara snabbt. Helst 2 Mbps, eller mera. Abonnemanget ska dessutom ha en dräglig, fast månadsavgift, utan strama databegränsningar.

För 10-11 år sedan sades nyckeln till it-medborgarskap vara en uppkoppling på internet - med tillhörande legitimation i form av en unik ip-adress. I dagsläget är dessa två element en självklarhet. Men man kommer inte långt med dem - inte om man är nybörjare. Klarar man däremot av Googles sökmotor, Googles Gmail och Google Docs så har man en nyckel till nytta och nöje på webben. En universalnyckel till vardagsnära it-medborgarskap.

Lotsen är faktiskt lite skeptisk mot utnyttjandet av krävande online-applikationer i en lotsningsmiljö för nybörjare och seniorer. Ingrodda fördomar binder seniorerna till privat hemanvändning av ordbehandlaren MS Word och lokalt installerade e-postklienter. Sociala nätverk med bindande förpliktelser fungerar inte i Svenskfinland. Finlandsvenskarna är förvisso sociala - men helst perifert sociala. Helst arrangerade sociala samkväm med lättsam underhållning, utan bindande personliga förpliktelser.

Visionen av seniorlotsning i Web 2.0-miljö är i grunden min. Jag ser framför mig entusiastiska samarbetsparter som tar emot lotsens gratisanbud i seniorlotsning i IT med öppna armar. Men biblioteken skyr bindande förpliktelser i samarbetet. Det är en överraskning för mig. Men tydligen inte för lotsen. Erfarenheterna av tidigare samarbetsparter pekar åt samma håll.

It-betjäning på It-Akuten - Hjälp till självhjälp:

Lotsen presenterar sin vision för vårens 2009 lotsningsmiljö i IT. Samarbetspartern är en potentiell pensionärsförening. Lotsen kallar processen 'It-Akuten på Infoteket' - och sig själv it-betjänt - för att understryka att aktiviteter och initiativ till övningar och problemlösning kommer från deltagarna själva. It-betjänten kommer m.a.o. till ett färdigt dukat bord. Precis tvärtemot situationen i tidigare seniorlotsning (tutorering/mentorering) där aktiviteter och initiativ kommer från lotsen.

Målsättningen är att ge deltagarna i It-Akuten en viss it-rutin för att senare få ut mera av innehållet på it-kurser på Arbis. Alla har egen internetuppkopplad hemdator med lokalt installerad e-postklient. Alla har också ordbehandlingsprogrammet MS Word. Högst på deltagarnas önskelista står förvärvning av färdighet att skicka Word-bilagor på e-posten. Processen förutsätter fusionerade färdigheter i fyra olika delområden: datorn, Windows, Word samt e-post/internet. Arbis erbjuder tidsmässigt separerade it-kurser i varje delområde för sig. Arbis kursdeltagare ansvarar själva för fusioneringen av innehållet i delområdena.

It-betjäning erbjuds inte på hemdatorer utan på publika Windows XP-datorer på Folkhälsans Infotek i Helsingfors. Akut betjäning erbjuds inte på lokal (privat) e-postklient utan på global (publik) webbmejl. Infotekets datorer är försedda med MS Word 2003. All kommunikation mellan hemmen och Infoteket bygger på Word-bilagor i e-posten. Precis som på en it-kurs på Arbis kräver It-Akuten att deltagarna ska transponera sina på Infoteket förvärvade färdigheter vidare i sin hemmamiljö. Lotsen hoppas att arbetet sker i sociala par - deltagarna kan vid behov stöda varandra i repetitioner på hemmaplan.

Inga förhandskunskaper i IT är i praktiken nödvändiga. Olika versioner av operativsystem, ordbehandlare, webbläsare och e-postklienter kan fritt användas på hemdatorer. Om miljöskillnaden är stor ökar givetvis kraven på transponeringen av färdigheter. För att överbrygga extremt olika miljökrav ställer 1-2 bättre bevandrade pensionärer vid behov upp som bisittare i arbetsparens varsinna hemmamiljö. Processens motto är 'Repetition är kunskapens moder'.

Första hemdatorn i Windows

Program för e-post och googling.

En okunnig och orutinerad it-novis gör sitt tryggaste val av första hemdator om datorn är försedd med Microsofts operativsystem Windows.

Ute i stora världen fördelar sig anskaffningarna till 90% på Windows-datorer, drygt 9% på Mac-datorer och mindre än 1% på Linux-datorer.

I praktiken kan endast rutinerade och windows-vana it-medborgare unna sig lyxen med alternativa operativsystem.

Rutinerade it-medborgare använder ganska få datorprogram dagligdags. Forskare anser att e-posten används mest - 60% använder e-post dagligen. Googling stiger upp på andra plats - 50% använder webbsök dagligen. Gapet till tredje plats är otroligt stort. Analysen stämmer överens med lotsens observationer av finländska seniorers vardagliga datoranvändning - i praktiken.

Detta innebär att hemdatorn för de allra flesta it-medborgare egentligen inte behöver mer än två program. Alla operativsystem bjuder faktiskt gratis på de behövliga programvarorna för e-post och googling. Färdigt installerade dessutom:

Windows Vista Home Premium:
1. e-postklienten Windows Live Mail (endast Windows)
2. webbläsaren Internet Explorer 7 (endast Windows)

Apple Mac OS X 10.5 Leopard:
1. e-postklienten Apple Mail (endast MacOSX)
2. webbläsaren Apple Safari 3 (MacOSX/Windows)

Linux Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex:
1. e-postklienten Gnome Evolution (endast Linux)
2. webbläsaren Mozilla Firefox 3 (Linux/Windows)

Vår it-miljö är anpassad till Windows-funktioner:

Tekniskt sett är det ingen skillnad på funktionerna i e-post och googling i de olika operativsystemen. Den största skillnaden är att it-miljön är helt anpassad till Windows-funktioner. Det är inte lätt att hitta hjälp med varken Mac- eller Linux-datorer. Och det är nästan omöjligt att skaffa sig en förinstallerad Linux-dator.

Dagens datorer överpresterar för vardagsbehov:

De två behövligaste programvarorna e-post och googling ställer anspråkslösa prestandakrav på datorn och bredband. I dagsläget kan man tryggt välja vilken dator som helst på butikshyllan. Datorernas prestanda räcker lätt till för musik och film. För stressfri googling behövs en standardprestanda på 1.0 Mbps på bredbandet. För strömmande musik och film behövs minst 2.0 Mbps.

Bärbara datorer säljs mer än stationära datorer:

Numera har också alla bärbara datorer mer än tillräcklig prestande för att klara av musik och film. Det gör att man unna sig extra bekvämligheter i hemmet, som inte erbjuds i smband med stationära datorer. Bärbara datorer är lätta och kompakta med bildskärm och tangentbord. Bärbara datorer är lätta att placera - de kräver lite bordsyta, snäppet mer än ett pappersark. Den alternativa batteridriften gör bärbara datorer okänsliga för strömavbrott. Och så är de lätta och kompakta att bära med sig till närmaste support. Och att bärbara datorer numera har färdig beredskap för trådlös uppkoppling på prylar och bredband är ett extra bonus. Dagens bärbara datorer erbjuder tillräckligt stor (15-17") bildskärm, och via vidbildsformatet indirekt också ett bekvämt, fullstort tangentbord. Allt det här gör att det faktiskt säljs mer bärbara än stationära datorer - både i Finland och ute i stora världen.

Den papperslösa it-miljön är en seg och urban myt:

Hemdatorns kringutrustning står för den största stötestenen för alternativa operativsystem. Att koppla upp en skrivare är alltid jobbigt. Det finns ett enormt urval med skrivare för Windows - med underlättande installationsprocess och drivrutiner för Windows. Urvalet av skrivare för MacOSX är däremot snävt. Ett felval leder till expertiskrävande jakt på drivrutiner på nätet. För Linux Ubuntu finns inget CD-utbud med drivrutiner och installationshjälp för skrivare. Men, med lite tur känner Ubuntu 8.10 igen skrivaren och tar automatiskt hand om installationen med drivrutiner. I praktiken kan endast rutinerade och windows-vana it-medborgare unna sig lyxen med alternativa operativsystem.

Uppdatering:

Funderingarna fortsätter i nästa avsnitt: Linux nästa för Windows-vana (6.2.2009).

Enligt lotsens observationer står program för ordbehandling och fotohantering högt på seniorers önskelista. Jag tittar in på vad Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 i dessa fall erbjuder i form av förinstallerade program - och vilka motsvarigheter som erbjuds i operativsystemen Windows Vista och Mac OS X 10.5.

Närkontakt med Apple-fanboy

Praktisk nytta av Mac-support.

Må Kraften stå mig bi. Jag har indirekt träffat på en äkta Apple-fanboy. Och det är faktiskt min första närkontakt med Ondskans Imperium.

Lotshustruns bästa kompis är en Macbook-entusiast. Han är en typisk Mac-användare, som enligt hörsägen inte kan öppna Powerpoint-filer och inte producera en elektronisk textbilaga som kan avläsas i MS Word 2000 på lotshustruns bärbara XP-dator Amilo.

Lotshustrun anser sig vara mera slängd i datoranvändning än vad hennes kompis är. Men han klarar ändå av att betala fakturor på e-banken. Och han använder MacBooks Safari-webbläsare för att surfa och googla. Om än sparsamt. Han upplever ingen skillnad i att använda MacBooks Mail-klient hemma - och något annat pc-mejlprogram på jobbet.

Kompisen är foto-entusiast och mejlar gärna bildbilagor, med iPhoto-hälsningar. Jag antar därför att han har köpt sig sin MacBook med ett iLife-paket. Men - allt detta är som sagt - antaganden och hörsägen.

Jag avslöjar för kompisen, att jag vill skapa mig en bild av den praktiska nyttan av en Macbook hos en vanlig it-medborgare. Han nappar inte på inviten utan visar kalla handen och uppmanar mig helt frankt att skaffa en egen MacBook. Jag är lindrigt sagt överraskad över hans (Apple-fanboy) reaktion. Kompisen låter sig inte ens imponeras av att jag uppger mig sondera för en MacBook Air åt lotshustrun.

Lotshustruns kompis är en unik it-medborgare på det sättet att han är en orutinerad datoranvändare med egen Mac-support (Apple-fanboys) i vänkretsen. Av allt att döma har han inte haft desto mera praktisk nytta av sin Mac-support. Nyttan verkar begränsas till (Apple-fanboys) köprekommendationer.

Seniormedborgare använder sin Mac-dator så gott de kan som mejl- och surfbräda. Lotshustruns kompis är mera försigkommen i och med användningen av MacBooks iPhoto-bildgalleri. Alla dessa funktioner talar dock lika starkt för Mac OS X som för Windows Vista. Jag måste tydligen spana in ett annat intervjuobjekt för att lösa Mac-problematiken.

Med Gmail på Windows Mail

Jag använder till 99% webbmejl.

I de fall jag använder en lokal e-postagent använder jag Outlook Express på stationära Scaleo-datorn i Windows XP - och Windows Mail på bärbara Nemi-datorn i Windows Vista. Outlook Express har i Windows Vista till namnet ersatts av Windows Mail.

Outlook Express är ett av de mest fullkomliga e-postprogram som finns. Den åldriga, välkända strukturen har dock gjort programmet till ett begärligt byte för virusmakare.

En vardaglig förändring till det bättre är att mappen för meddelanden i Windows Mail kan placeras fritt.

Huvudsakligen använder jag webbaserade Google Gmail.

Med en lokal e-postagent kan jag både i Windows Vista och XP komma åt ett eller flera e-postkonton och samla dessa i ett och samma program. Alla e-posttjänster som använder sig av pop eller imap-åtkomst kan användas, vilket täcker in de flesta leverantörer av e-posttjänster. Jag kan vid behov läsa rss-meddelanden. Och dessutom använda mig av Microsofts avancerade Desktop Search-sökmotor för att hitta i mejlen.

Jag använder till 99% webbmejl-versioner från två leverantörer av e-posttjänster med pop-åtkomst - Elisa Kotiposti och Google Gmail. Kopior av inkommande Elisa- och Gmail-meddelanden hämtas automatiskt ner på hårddisken när jag startar den lokala e-postagenten.

Jag har heller inget akut behov att importera meddelanden från Outlook Express till Windows Mail. I praktiken finns e-posten i Outlook Express redan uppladdad på Gmail-kontot. Dessutom - Windows Mail kan inte ens importera e-post från imap-konto eller webbmejl, även om dessa meddelanden sparats i Outlook Express.

Google Gmail är faktiskt i totalt bruk. Den lokala e-postagenten öppnas inte ens då jag klickar på en mailto: länk i webbläsaren Internet Explorer. Jag har nämligen ställt in Gmail som väntevärdigt e-postprogram via bonusprogrammet Gmail Notifier.

Uppdatering:

Jag har testat Windows Live Mail i Windows XP men håller mig tillsvidare till Outlook Express. Windows Live Mail är ett e-postprogram för Windows Vista och XP, som liknar Outlook Express - och Windows Mail i Windows Vista - men som vid behov kan anpassas för Windows Live Hotmail och andra Windows Live-tjänster då det har samma gränssnitt.

Uppdatering:

Lotsen Sven använder sporadiskt den lokala e-postagenten Mozilla Thunderbird i lotsningssyfte. I praktiken använder jag Thunderbird bara som testobjekt i Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04. Det är i princip ett intressant plattformsoberoende e-postprogram. Det fungerar lika väl i operativsystemet Windows, Mac OS X eller Linux Ubuntu. Men inte ens kalender-tillägget Lightning har lockat till dagligt bruk av Thunderbird.

Rss-läsare i vässat utförande

Numera läser jag rss-flöden spontant.

Microsoft jobbar vidare på konceptet Windows Live. Såsom Windows Live på webben - till exempel Live Messenger med fildelning. Och Windows Live på datorn - såsom Live Writer för flera bloggar. Webbmejlen Hotmail uppdaterades i somras med nytt gränssnitt och funktioner.

Live Hotmail liknar numera Microsoft Office Outlook, världens mest populära e-postprogram.

Och nu är mångsidighetsundret Windows Live Mail i turen. Gränssnitt och funktioner påminner också om Microsoft Office Outlook. Windows Live Mail är ett nytt mejlprogram för Windows där jag kan komma åt alla mejlkonton med pop-/imap-access. Men till skillnad från mejlprogrammet Outlook Express har Live Mail dessutom en inbyggd rss-flödesläsare.

Jag kommer mig inte för att spontant använda speciella rss-flödesläsare. Och även om varje webbläsare med självaktning har en inbyggd rss-flödesläsare har jag inte självmant använt mig av funktionen. Inte fastän jag har kollat att Internet Explorer har en alldeles fenomenal rss-flödesläsare.

Windows Live Mail överraskar mig på två sätt. Jag använder nämligen min storfavorit Outlook Express allt mera sällan. Och så kommer jag på mig med att spontant och rutinmässigt läsa rss-flöden i mejlprogrammet Live Mail. Något motsvarande har inte hänt mig i användningen av det rss-kapabla mejlprogrammet Thunderbird.

Live Mail trugar finkänsligt och försynt med olästa rss-flöden. Precis som den trugar med olästa e-postmeddelanden. Varje mejlkonto grupperat skilt för sig. Mycket praktiskt.

Windows Live Mail är oförskämt enkelt att ta i bruk. I synnerhet för mig som har mejlprogrammet Outlook Express i vardagsbruk. Live Mail går snällt med på att flytta över kontakterna från adressboken. Likaså flyttar den åt sig hela korrespondensen i Outlook Express. Och sorterar dessutom korrespondensen - varje mejlkonto skilt för sig. Live Mail tar snällt över alla färdiga inställningar från Outlook Express. Och alla färdigt konfigurerade mejlkonton givetvis.

Live Mail kan synkroniseras med webbmejlen Live Hotmail. Mejltjänsterna kan till och med använda en gemensam adressbok - synkront. Förutsatt att originalet är adressboken i Live Hotmail. Då kan jag alldeles utmärkt läsa Live Hotmail i offline utan att vara uppkopplad på internet. Och med stöd av adressboken kan jag besvara och skriva e-post i offline. Precis som i mejlprogrammet Outlook Express.

Men eftersom jag inte använder Live Hotmail till vardags så kan jag bibehålla adressboken från Outlook Express i min Windows Live Mail. Mycket praktiskt.

Live Mail kan också förmedla inlägg till Microsofts bloggverktyg Live Spaces. Assisterad av Windows Live Writer. Jag kan inte motstå att prova på funktionen. Blogginlägget "Timglasformen är smart" syns i rss-flödet - det är bara klicka upp inlägget. En klick på Blogg-knappen öppnar Live Writer - färdigt ifylld. Jag fixar till innehållet en aning - och så publicerar jag inlägget i Windows Live Spaces. Lätt som en plätt.

Kanske orsaken till varför jag numera läser rss-flöden spontant i Live Mail är för att det känns så inbjudande lätt. Och en snabbkoll bekräftar att det dessutom är samma fina layout i Live Mail rss-flödesläsaren som i den i webbläsaren Internet Explorer.

Hålla kontakt via mejlinglista

Deltagarna måste ju registrera sig.

Mejlinglistan är ett fantastiskt kommunikationsmedel i kompisnätverk. En mejlinglista, eller en e-postlista som det egentligen kallas, är inget komplicerat. Det bygger på den helt vanliga e-posten. Skillnaden är att medan vanlig e-post närmast används för kommunikation mellan två parter används mejlinglistan när många ska kommunicera med varandra.

Var och en använder sina egna mejlprogram. Det behövs inga krångliga installationer.

Enskilda deltagare behöver inte hålla reda på vilka personer de ska skicka sina mejl till. Det enda som behövs är e-postadressen till en mejlinglista.

Nätverket Seniorhuset använder vid behov mejlinglistor som tillhandahålls som tilläggstjänster i nätsamfund - på MSN Groups - på Google Groups - på Yahoo Groups. Kommunikationen är i praktiken alarmerande ensidig. Så till vida ensidig att varken Google Groups eller Yahoo Groups är i aktiv produktion. Seniorer gillar inte kompisnätverk i den virtuella bemärkelsen.

Har då en obunden mejlinglista fördelar framför dessa communities - nätsamfund. En bra obunden mejlinglista är t.ex. den webbaserade gratistjänsten Coollist.com. Funktionerna är likartade som i nätsamfund - en aktiv värd och administratör behövs. Gratistjänster är reklamfinansierade - så deltagarna måste också här registrera sig. Det är förstås gratis och snabbt gjort, men det är ändå ett hinder.

En mejlinglista kan förstås användas för envägskommunikation - men om jag bara skickar ut mejl till många människor är mejlinglistan nog inte den bästa lösningen. I det fallet är det bättre att använda funktionen utskickslista i e-postprogram som Outlook Express eller Mozilla Thunderbird. Och så gör faktiskt Nätverket Seniorhuset med erbjuda prenumeration på länktips - på e-posten.

En helt annan fråga är om e-posten överhuvudtaget är ett tryggt kommunikationsmedel. Merparten av seniorerna i lotsningsprogrammen undviker numera att öppna bilagor - eller att klicka på länkar i meddelandet. Klokt - för de är attraktiva måltavlor för skräppost med illvilliga trojaner. Klokt - men trist.

Uppdatering:

Vad finns då för alternativ? Flödeslösningar som page2rss.com är intressanta. Likaså upptrampade webbspår som trailfire.com. Ingendera lösningen kräver aktivitet, virtuella kompisnätverk - eller personlig registrering. En webbläsare och rss-prenumeration är allt som behövs.

Gmail bara ökar på försprånget

Kanske jag byter min e-postklient.

Google Gmail går från klarhet till klarhet. Gmail är en av de bästa tjänsterna för gratis e-post. Jag har en brevlåda på nästan 3GB och med en smart sökfunktion är det lätt att hålla reda på alla meddelanden. Fram till år 2007 har man bara kunnat få Gmail-adress genom att bli inbjuden av en befintlig abonnent. Men nu kan alla fritt få en eget adress.
Google Gmail är för mig i dag ett självklart val att mejla ut.

Och att läsa mejl med. På den lokala e-postklienten på datorn. Företrädesvis på e-postprogrammet MS Outlook Express. Jag kan hämta vilken pop3-mejl som helst. Utmejlandet förutsätter givetvis att jag har bredbandsoperatörens smtp-server i inställningarna. Eller så var det åtminstone tills nyss.

Det konkurrerande e-postprogrammet Mozilla Thunderbird har kommit ut i en ny version. Den stora nyheten är en smidigare koppling för mig som använder Gmail. Thunderbird 2 tar automatiskt hand om konfigureringen för Gmail. Och lyckas med att konfigurera Gmails krypterade smtp-server så att utmejlandet lyckas. Kanske jag rentav byter ut mitt lokala e-postklientprogram?

Men det behövs inte. Jag har missat en inställning i Outlook Express. Gmails smtp-server kräver krux för verifiering. Och nu uppträder mottagna och avskickade meddelanden på samma sätt både i vardera lokala e-postklienten. Precis som i Gmail webbmejlen.

Mail Fetcher -funktionen i Gmail har nått Finland. I Gmail kan jag nu hämta e-post från andra mejlkonton än Gmail. Jag kan faktiskt samla upp e-post från upp till fem externa konton på ett ställe - och utnyttja Gmails fantastiska sökfunktioner. Mycket praktiskt. Det är en funktion som har varit förbehållen de lokala e-postklienterna. De e-postkonton jag vill hämta måste givetvis ha stöd för pop-åtkomst.

Gmail har en fullt tillförlitlig process i hantering av e-postens bilagor. Inga problem att spara dokument av Word-, Excel- eller Powerpoint på hårdskivan. Eller att öppna bilagorna i MS Office - eller i Microsofts gratis Viewer-program. Inga problem med att fritt spara bilder eller foton heller. Och avläsande av pdf-dokument har Gmail alltid elegant överlåtit åt gratisprogrammet Adobe Reader.

Men numera behövs nödvändigtvis inga installerade lokala program i datorn mera. Gmail kan öppna dokument för avläsning direkt i webbformat (html). Dokument från MS Office. Och dokument från gratisprogrammet Openoffice. Dessutom kan Gmail läsa pdf-dokument i webbformat. Bilderna försvinner visserligen i konverteringen - men texten och layouten består.

Och Gmail har också integrerat den webbaserade chat-funktionen. Med Gmail-versionen kan jag chatta direkt utan att nödvändigtvis behöva installera klientprogrammet Google Talk.

Vässat Windows Live Hotmail

Som en fråga om smak och metod?

Nya kan Windows Live Hotmail faktiskt konkurrera med Gmail och Yahoo. Och det är verkligen inte frågan om kejsarens nya kläder. Live Hotmail är snyggt och funktionellt: Klicka och dra-funktionen, rullgardinsmenyerna och möjligheten att högerklicka på mappar gör det hemtamt för mig, som är van vid Outlook, att arbeta. Men när det kommer till kritan är det nog ändå möjligheterna att koppla samman Live Hotmail med Outlook samt andra Microsoft tjänster och produkter som smäller högst.

Utseendet i Live Hotmail påminner faktiskt om Outlook och dessutom kommer ett tilläggsprogram till just Outlook som länkar samman de båda e-postklienterna, helt gratis. Tidigare har sådana lösningar varit avgiftsbelagda. Det är som alltid en fråga om smak och metod. Gillar du ett rent, enkelt gränssnitt och om du dessutom inte använder dig av Microsofts Outlook eller Messenger, så kanske Gmail eller Yahoo tilltalar mer. Alla tre e-posttjänsterna är utmärkta sådana. Men Live Hotmail har tagit ett mycket stort steg framåt och därför kan varmt rekommenderas.

Livet är fullt av orättvisa. Jag har lyckats ta i bruk både Gmail och Yahoo som seanhype, men inte Live Hotmail - ännu. Kanske det beror på det att jag tog i bruk Hotmail år 1997 - strax innan Microsoft köpte upp tjänsten. Den mera senkomne Lotsen har däremot lyckats ta i bruk alla tre e-posttjänsterna som seniorhuset.

Uppdatering:

Orättvisan har rättats till. Den 26. maj fick seanhype Live Hotmail och 2G.