Prylar i motvind i Windows 7

Voyager 510 på MS Windows 7.

Mitt nya operativsystem MS Windows 7 Home Premium har fyllt alla förväntningar. På gott och ont. Multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c stöds inte i Windows 7. Inte heller externa wlan-adaptern Trust NW-3100 för trådlös uppkoppling på hemmanätverket. Ingendera prylen tillverkas mera. Passliga drivrutiner kan inte förväntas.

HP OfficeJet 1170c och Trust NW-3100 funkar dock bägge två på stationära Scaleo-datorn på Windows XP SP3. På stationära Scaleo-datorn på Windows 7 kan OfficeJet 1170c dock fungera som skrivare - i lånta fjädrar - med stöd av drivrutinen för HP DeskJet 870c. Mycket praktiskt. Visserligen kan jag inte utnyttja skannerfunktionen på Windows 7 men nog på Windows XP SP3. Någon direkt wlan-ersättare för Trust NW-3100 finns däremot inte inte. Ett alternativ på stationära Scaleo-datorn på Windows 7 är att plugga i adsl-kabeln för fast uppkoppling på webben. Det andra alternativet är att använda externt 3g-bredband för trådlös webb-uppkoppling på stationära Scaleo-datorn på Windows 7.

Jag kompletterar framgångsrikt Windows 7-miljöerna med it-telefonitjänsten Skype (4.1) både på stationära Scaleo-datorn och på bärbara Vista-datorn Nemi på Windows 7. Skype är ett utmärkt verktyg att testa prylar med mikrofon, högtalare och webbkamera. Kombitelefonen Philips Voip321 låter sig kopplas till stationära Scaleo-datorn på Windows 7 med en webbsökt VOIP3211S/79-drivrutin för Windows Vista. Jag kör Voip321-programmet Vista-kompatibelt på Windows 7. Programmet och kombitelefonen fungerar alldeles utmärkt på Skype.

Jag pluggar externa videokameran Logitech QuickCam Ultra Vision till stationära Scaleo-datorn. Windows 7 känner direkt igen prylen och installerar automatiskt drivrutiner för integrerad mikrofon, högtalare och webbkamera. QuickCam-programmet laddar ner och installerar en programuppdatering på Windows 7. Jag ställer framgångsrikt in mikrofon, högtalare och kamera. Testsamtal på Skype bekräftar att alla enheter fungerar som de ska på Windows 7.

De integrerade enheterna - mikrofon, högtalare och webbkamera - funkar klanderfritt på bärbara Nemi-datorn på Windows Vista SP2. På Windows 7 fungerar endast den integrerade högtalaren och webbkameran perfekt. Däremot inte ljudinställningen på den integrerade mikrofonen. Det är en av de två komponenter i alarmraporten som inte har förunnats drivrutiner för migrationen till Windows 7 - ännu. Testsamtal på Skype bekräftar att alla integrerade enheter, utom mikrofonen, fungerar som de ska på MS Windows 7. Den fenomenala bärbara Dell-datorn XPS M1530 är helt enkelt för långt optimerad för Windows Vista SP2. En alternativ lösning är att starta upp Nemi-datorn på Windows Vista SP2. En bättre lösning är att installera Plantronics trådlöst bluetooth-uppkopplade öronsnäcka Voyager 510 på Windows 7 både på stationära Scaleo-datorn och på bärbara Vista-datorn Nemi. Öronsnäckan Voyager 510 låter sig dock inte paras med den integrerade bluetooth-enheten på bärbara Nemi-datorn. Plantronics externa usb-pluggade bluetooth-sändaren låter sig dock villigt installeras på Windows 7 både på stationära Scaleo-datorn och på bärbara Vista-datorn Nemi. Testsamtal på Skype bekräftar att Voyager 510 öronsnäckans högtalare och mikrofon på fungerar som de ska på MS Windows 7.

Uppdatering:

Den externa usb-pluggade bluetooth-sändaren för öronsnäckan Voyager 510 låter sig villigt installeras på Windows XP SP3. Testsamtal på Skype bekräftar att öronsnäckans högtalare och mikrofon på Voyager 510 fungerar som de ska på bärbara xp-datorn Amilo. Lotshustruns bärbara xp-dator Amilo är färdigt försedd för Skype-kontakter med den externa videokameran Logitech QuickCam Ultra Vision.

Jag kompletterar framgångsrikt Windows 7-miljöerna på både stationära Scaleo-datorn och på bärbara Vista-datorn Nemi med musiktjänsten Spotify (0.3.22). Nu kan jag avnjuta min dagliga Abba-dos oberoende av operativsystem.

Uppdatering:

Trådlös 3g-uppkoppling på webben är en besynnerligt konsument-fientlig excersis. Installation av 3g-modem och trådlöst 3g-bredband på Windows 7 kan tyckas vara en enkel match, också för absoluta it-noviser. Installationen förlöper till synes utan problem. Uppkopplingen på 3g-bredband lyckas bara inte. Programmet ska köras i kompabilitetsläge för Windows Vista SP2 på Windows 7. Och inte bara det. För att (via Windows Update) få de färskaste drivrutinerna installerade i samma veva ska man vara färdigt uppkopplad på webben, trådbundet via Lan eller trådlöst via Wlan.

Audio och video i Windows 7

Media Center på MS Windows 7

Musikuppspelning på CD i MS Windows Media Player 11 är väl genomtänkt. Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Och så har det faktiskt varit från och med MS Windows XP. Filmuppspelning på DVD i MS Windows XP är knepigt.

Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i MS Windows Media Player 11 på MS Windows Vista. Likaså i MS Windows Media Player 12 på MS Windows 7. Piratkopierad dvd-skiva med tv-inbandningar kan manuellt spelas upp (efter fiffel med filer och meny) i MS Windows Media Player 11 på MS Windows XP och Vista. Likaså i MS Windows Media Player 12 på MS Windows 7. Men - då jag vill ha en korrekt och automatisk uppspelning av piratkopierad dvd-skiva med tv-inbandningar laddar jag ner och installerar gratis filmuppspelaren VLC Media Player (1.0.3).

Filmuppspelaren VLC Media Player behövs annars också på MS Windows 7 för uppspelning av filmlagrets säkerhetskopierade dvd-filmer i .iso-format. Filmlagrets videofiler i .mpg-format (Nero Vision) och .dvr-ms-format (Media Center) visas snällt upp i MS Windows Media Player 11 på MS Windows Vista. Likaså i MS Windows Media Player 12 på MS Windows 7. Det nya med MS Windows Media Player 12 på MS Windows 7 är att den också kan spela upp videofiler i .divx-format (mpeg-4) samt filmstumpar (med ljud) i .mov-format (Apple QT). Gratis filmuppspelaren VLC Media Player (1.0.3) behövs för detta ändamål både i MS Windows XP och Vista. Filmlagrets videofiler i .eyetv-format måste konverteras till .mpg-format för att överhuvudtaget bli visbart i andra filmuppspelare än programvaran EyeTV (3.2.1). Jag noterar att film-och videouppspelning på MS Windows 7 är minst lika väl genomtänkt som filmuppspelning på Mac OS X i Apple-miljö. Med den skillnaden att Mac OS X 10.6 behöver 3-5 program där MS Windows 7 klarar sig med 1-2 program.

MS Windows Media Center på MS Windows 7 är mer finessrik och finslipad än motsvarande version på MS Windows Vista, men i grunden är det fråga om samma fina program. Media Center känner direkt igen externa digiboxen (digitala AnySee DVB/T) och installerar automatiskt drivrutinen. Jag skannar in tv-kanalerna. En koll på live-programmen visar att tv-bilden är felfri. Jag flyttar ett par filmer i .dvr-ms-format från Vista-partitionen till arkivet på MS Windows 7. Filmuppspelningen är felfri.

Kompatibilitetskrav från olika videoformat uppfylls med extra programvaror på MS Windows Vista: DivX 7 Player (Codec), QuickTime 7 Player samt Showtime och Vision i Nero 7 Premium. Dessa programvaror är inte nödvändiga på MS Windows 7. Gratis dvd-backup-programmet DVD Shrink (3.2.0.15) kan numera installeras både på MS Windows 7 och Vista utan obligatorisk stöd-installation av dvd-brännaren Burning Rom i Nero 7 Premium. Gratisprogrammet ISO Recorder (3.1) på MS Windows 7 och Vista bränner vid behov filmlagrets dvd-filmer (.iso-format) på optisk skiva som dvd-video. Till och med snabbare än Burning Rom i Nero 7 Premium.

Bärbara Nemi-datorn på MS Windows 7 ser sin usb-kopplade externa hårddisk (Maxtor OnTouch) med det lokala filmarkivet. Det centrala filmarkivet på gemensamma nätdisken (Maxtor Nas) syns på MS Windows 7 via Windows-nätverket (mshome) - både på bärbara Nemi-datorn och på stationära Scaleo-datorn. Det nya med MS Windows 7 är att stationära Scaleo-datorn via Hemgrupp-delningen nu också ser det lokala filmarkivet på usb-kopplade externa hårddisken (Maxtor OneTouch) på bärbara Nemi-datorn. Mycket praktiskt.

Andra aktivering av Windows 7

Förenas till en levande betjänt.

Microsoft har effektiverat jakten på piratkopior. Windows 7 Home Edition i oem-version (109 euro) kan bara installeras och aktiveras på en enda dator i taget. Min installations-dvd med Windows 7 Home Edition i fullversion (180 euro) kan 'fritt' installeras och aktiveras på lotshemmets tre datorer. Ominstallation på samma dator är turligen obegränsat.

Installation och aktivering av Windows 7 på stationära Scaleo-datorn gick problemfritt. Lotsens bärbara Nemi-dator läser min originala installations-dvd och startar snällt upp processen för installation av Windows 7 Home Premium. Jag har i ett tidigare skede utvärderat Nemi-datorns kompatibilitet med hjälp av Microsofts gratis testprogram Windows 7 Upgrade Advisor. En massa frågetecken och behov till uppdatering radas upp i rapporten. Alla rapportens omnämnda enheter och drivrutiner fungerar dock klanderfritt på bärbara Nemi-datorn på Windows Vista SP2.

Jag väljer 'Anpassad' installation av Windows 7, på en färdigt preparerad partition (50GB), på samma hårddisk som Windows Vista. Installationen går lätt och smidigt. Efter en halvtimme kan jag starta upp Nemi-datorn i 'dual boot' - alternativt med Windows 7 eller Windows Vista SP2. It-säkerheten kompletterar jag med samma resurser som i stationära Scaleo-datorn på Windows 7. Säkerhetsuppdateringar trugas ut på webben. 'Windows Update' erbjuder automatiskt uppdateringar till bland annat nätkort, wlan och 3g-modem. Samt till usb-kopplade enheten HP PSC 2355. Grafikkortet (nVidia GeForce) måste uppdateras manuellt med nVidia-drivrutiner på tillverkaren Dells supportsajt för Windows 7. Jag går problemfritt över till trådlös wlan-uppkoppling på bredbandet. Den trådlösa 3g-uppkopplingen på Elisa lyckas också utmärkt. Jag aktiverar framgångsrikt min trådlösa Bluetooth-mus.

Sortimentet med färdigt förinstallerade applikationer kompletterar jag med Microsofts gratis läsprogram: Word 2003 Viewer (.doc), Excel 2007 Viewer (.xlsx) och Powerpoint 2007 Viewer (.pptx). Inga extra tilläggsprogram behöver laddas ner - varken för Office 2007 (.docx) eller OpenOffice 3.1 (.odt). Windows 7 bjuder på nya flik-baserade versionen av WordPad (6.1), som klarar av att både läsa och skriva nya filformat, som MS Office 2007 (.docx) samt OpenOffice 3.1 (.odt). Vid en första åtanke verkar det lönt att installera och ta i bruk lotshemmets vilande kontorsprogramsvit, MS Office 97 Professional Edition. Office-applikationerna Word 97 (.doc), Excel 97 (.xls) och Powerpoint 97 (.ppt) fyller nämligen allas behov i lotshemmet. Potentiella problem med uac-funktioner i Window 7 får mig att (tillsvidare) avstå från planen. Jag avslutar kompletteringen på bärbara Nemi-datorn på Windows 7 med att ladda ner och installera samma nyttoprogram som på stationära Scaleo-datorn på Windows 7 - gratis läsprogrammet Adobe Reader (9.2) och gratis pdf-skrivaren CutePDF Writer (2.8)

Det uppdaterade grafikkortet i bärbara Nemi-datorn på Windows 7 klarar elegant av avancerade visuella effekter (Windows Aero). Jag startar webbläsaren Internet Explorer 8 och går in på mina testsidor på webben för att få tilläggen Adobe Flash Player (10.0) och Java Runtime (6.17) installerade. De två saknade komponenterna av it-medborgarens fyra elementära applikationer , e-postklienten Windows Live Mail och fotoassistenten Windows Live Photo Gallery, laddas ner och installeras i samband med gratis programpaketet Windows Live Essentials. I och med att gamla multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 stöds av uppdaterade drivrutiner i Windows 7 har jag vid behov en lokal enhet för utskrift på papper (hp psc 2350-series) och bildinskanning (hp imaging printing) på bärbara Nemi-datorn på Windows 7.

Bärbara Nemi-datorn på Windows 7 ser den lokalt usb-kopplade externa OneTouch-hårddisken. Samt lotshemmets övriga datorer, och den gemensamma externa näthårddisken (Maxtor NAS), på windows-nätverket (mshome). Kopplingen till nätskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c lyckas på bärbara Nemi-datorn både på Windows Vista och Windows 7 - via stationära Scaleo-datorn på Windows XP i Windows-nätverket. Jag konfigurerar ytterligare HP PSC 2355 till delad skrivare, via lotshustruns bärbara Amilo-dator på Windows XP till nätskrivare för Nemi-datorn.

Jag avslutar dagen med ett försök att automatiskt aktivera installationen av operativsystemet Windows 7 - online på webben. Det misslyckas. Programmet öppnar en bildskärm med ett formulär med instruktioner och sifferserier - texten anmodar mig att manuellt aktivera Windows 7 på telefon. Jag ringer jag upp Microsofts produktaktiveringscenter i Finland. Gratisnumret betjänas av en robotbetjänt. Betjänten ber mig trycka in formulärets 9 serier på 6 siffror på telefon. Det lyckas, men aktiveringen misslyckas. Jag gör ett nytt försök. Robotbetjänten meddelar bestämt att aktiveringen inte lyckas - men jag förenas vänligen till en levande betjänt, automatiskt. Människobetjänten svarar överraskande snabbt. Jag beskriver mitt problem. Betjänten ber mig läsa upp in bildskärmens 9 serier på 6 siffror. Jag får i respons 9 serier på 6 andra siffror upplästa för mig och jag skriver samtidigt in dem i formuläret på bildskärmen. Sessionen avlutas med att programmet bekräftar att aktiveringen av Windows 7 lyckats. Jag kollar med människobetjänten om automatisk aktivering fungerar i framtiden. Betjänten svarar nekande. jag kollar om manuell aktivering via robotbetjänt i så fall fungerar i framtiden. Betjänten svarar nekande. Min produktaktivering ska också i framtiden skötas med en levande betjänt.

Uppdatering:

Ominstallation av Windows 7 på samma dator, stationära Scaleo eller bärbara Nemi, kan lyckligtvis aktiveras automatiskt. Tror jag. I samband med aktivering samlas uppgifter om den aktuella datorn, som underlättar framtida identifikation. Vid en eventuell avinstallation av Windows 7 noteras situationen på Microsoft, vilket underlättar automatisk om-aktivering i framtida datorflytt. Tror jag. I praktiken tror jag att mina produktaktiveringar också i framtiden måste skötas med en levande betjänt. Tur att jag har kvar min trådlösa högtalartelefon. Och tur att jag har en naturlig dragning till piratism. Annars kände jag mig kränkt av uppvaktningen.

Uppdatering:

Jag aktiverar Hemgrupp på både Scaleo- och Nemi-datorn på Windows 7 och delar ut innehållet (bilder, filmer, musik och dokument) korsvis. Jag aktiverar det lokala filmarkivet på externa OneTouch-hårdskivan i Hemgruppen på Nemi-datorn och delar filmarkivet med Scaleo-datorn. Nu kan jag på Windows 7 hantera Nemi-datorns lokala filmarkiv på Scaleo-datorn (på Hemgrupp) på Windows 7. Mycket praktiskt. Utdelning av usb-kopplade enheter lyckas inte i Windows-nätverk (mshome). Men nog i Hemgrupp på Windows 7.

MS Office 97 i MS Windows 7

Väljer en feg men trygg lösning.

Microsofts Office-programsvit har i princip sett likadan ut sedan MS Office 95. Visst har det tillkommit nya funktioner och någon gammal funktion har fått uppfräschning. I grunden har det trots allt varit samma trygga MS Office (95-2003). Den största och mest uppenbara nyheten i MS Office 2007 är det nya utseendet med flikbaserat gränssnitt.

Lotshemmet har i tidernas början investerat i kontorsprogramsviten MS Office 97 Professional Edition på MS Windows NT SP4. Lotsen jobbade parallellt med kontorsprogramsviten MS Office 2000 Premium både på arbetsplatsen och i lotshemmet. Praktiska enhetlighetsskäl ledde till att MS Office 97 med tiden övergavs till fördel för MS Office 2000 på MS Windows XP SP3. Skräpbilagor från MS Office 2007 hanteras med ett xml-kompatibilitetstillägg från Microsoft. Och skräpbilagor från OpenOffice 3.1 hanteras i sin tur med ett odf-kompatibilitetstillägg från Sun. MS Office 2000 Premium är faktiskt ett praktiskt och konsumentvänligt Office-paket. Tanken att ta i bruk betalalternativet MS Office 2007 eller gratisalternativet OpenOffice 3.1 är mycket avlägsen.

Lotshustruns bärbara Amilo-dator utnyttjar numera ordbehandlaren MS Word 2002, som ingår i datorns MS Works Suite 2004. Samspelet med xml-filformaten i MS Office 2007 och odf-filformaten i OpenOffice 3.1 hanteras med framgång av varsinna kompatibilitetstillägg. Ett djupare integrerat samspel i 'molnet', mellan programsviten MS Office 2007 och gratis molntjänsten Office Live Workspace, kräver gratis tilläggsprogrammet Office Live Update (1.4). Men - automatiken i Office Live Update gäller endast för de nyare MS Office XP-, 2003- och 2007-versioner. Inte det 'föråldrade' kontorsprogramsviten MS Office 2000 Premium - dock så att lagring och visning i molntjänsten Office Live Workspace låter sig skötas manuellt. Jag har turligen 'ärvt' ett restpaket med kontorsprogramsviten MS Office XP (2002) Standard, som jag installerar och aktiverar på MS Windows XP SP3 på stationära Scaleo-datorn. I och med det ger Office Live-tillägget mig möjlighet att öppna arbetsytor i Office Live Workspace direkt från Office-applikationerna MS Word 2002, MS Excel 2002 och MS PowerPoint 2002. Mycket praktiskt.

Operativsystemet MS Windows 7 Home Premium är alternativt i parallellt bruk (dual boot) med MS Windows XP SP3 eller MS Windows Vista SP2. Mitt försök att på nytt installera och aktivera kontorsprogramsviten MS Office XP (2002) Standard på stationära Scaleo-datorn på Windows 7 misslyckas. Microsoft har effektiverat sin jakt på piratkopior. Men eftersom ordbehandlaren WordPad (6.1) galant hanterar både .docx-textformat (MS Office 2007) och .odt-format (OpenOffice 3.1), men inte gamla .doc-textformat, ser jag en möjlighet att rehabilitera programsviten MS Office 97 Professional Edition på Windows 7. Turligen gör jag först en koll på webben - MS Office 97 skapar problem för uac-hanteringen på Windows 7. Problemet kan visserligen lösas - men jag vågar mig inte på så avancerade processer. Jag väljer en feg men trygg lösning - jag laddar ner, installerar och aktiverar kontorsprogramsviten MS Office 2007 i gratis utvärderingsversion - som Hem och studentutgåva (inlösningspris för fullversion 96,90 euro).

Uppdatering:

Med stöd av xml-kompatibilitetstillägget från Microsoft (MS Office 2007) klarar både MS Works Suite 2004 och MS Office 97 Professional Edition problemfritt av xml-filer från Office-applikationerna MS Word 2007, MS Excel 2007 och MS PowerPoint 2007.

Med stöd av odf-kompatibilitetstillägget från Sun (OpenOffice 3.1) klarar MS Works Suite 2004 problemfritt av odf-filer från OpenOffice-applikationerna Writer 3.1, Calc 3.1 och Impress 3.1. MS Office 97 klarar dessvärre inte av odf-filer från OpenOffice.

Koll på text & bild i Windows 7

Kompensera bristen i Windows 7

MS Works är en lite enklare kontorsprogramsvit från Microsoft som ofta erbjuds till nya datorer. MS Works ska nu bytas ut mot gratisversionen MS Office Starter 2010, som är en bantad variant av betalprogramsviten MS Office 2010. Startpaketet bjuder bara på Word 2010 och Excel 2010, men båda har alla funktioner vi vanliga användare behöver.

Första dagen med operativsystemet MS Windows 7 visar att villkoren för it-medborgarens fyra elementära applikationer i Windows 7 i dagsläget uppfylls till drygt tre delar av fyra. Webben, e-posten och fotoassistensen är helt i sin ordning. Men inte texthanteringen - inte med ordbehandlaren WordPad (6.1). Hanteringen av det vanligaste filformatet (.doc) saknas i WordPad. En lösning är att ladda ner och installera gratis MS Office-läsprogram. En annan lösning är att skaffa sig och installera en kontorsprogramsvit. Situationen är bättre under år 2010. De som då nöjer sig med MS Office Starter 2010 kan utan problem fortsätta att använda både Word 2010 och Excel 2010 då det inte finns någon tidsspärr i gratispaketet. Min provisoriska lösning är att i dagsläget ladda ner och installera utvärderingsversionen för MS Office 2007 Home & Student - gratis, till och med 31.01.2010.

I och med att gamla multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c (anno 1997) inte stöds av någon drivrutin i MS Windows 7 har jag ingen lokal enhet för utskrift på papper och bildinskanning på stationära Scaleo-datorn på Windows 7. Till problemets lösning förordas helt enkelt byte av lokal skrivenhet. Min lösning är att i första hand kompensera bristen i Windows 7 med att virtuellt utnyttja lokala pdf-skrivaren CutePDF Writer (2.8). Samt i andra hand gemensamma nätskrivaren HP PSC 2355 - via lotshustruns Amilo-dator i Windows-nätverket.

Jag pluggar kabeln från digikameran (Olympus Digital 800) i usb-uttaget på stationära Scaleo-datorn på Windows 7. Drivrutinerna för digikameran installeras automatiskt. Import av foton erbjuds via Bildhanteraren i Windows 7, eller alternativt som import och avtittning via fotoassistenten Windows Live Photo Gallery. Vad mera kan vardagens it-medborgare kräva? Fotoassistenten Windows Live Photo Gallery är ett utmärkt hjälpmedel för oss vanliga användare. Mina sociala kopplingar favoriserar emellertid Googles konkurrerande fotoassistent Picasa (3.1). Gratisprogrammet Picasa låter sig laddas ner och installeras snällt på MS Windows 7.

Även om det också erbjuds många förträffliga program för bildredigering som molntjänster på webben föredrar jag min fenomenala lokala bildredigerare Paint Shop Pro (6.02). Så länge jag bara får. Jag installerar utan problem det NT-kompatibla programmet på MS Windows 7. Mycket praktisk egenskap i MS Windows 7 och Vista.

Bildredigeraren Paint Shop Pro (anno 1998) använder jag dock bara till avancerad bildredigering. Till vardags använder jag fotoassistenten Picasa som bildförbättrare. Med Picasa kan jag rotera foton i rätt led, klippa bort onödiga delar av bilden, räta ut fotot så att horisonten blir rak. Röda ögon från blixtbilder är lätta att korrigera. Om jag vill, kan jag ytterligare rätta till kontrast, ljus och färger. Och när jag mejlar fotona kan jag välja passande bildstorlek. Picasa låter mig dessutom välja mejlprogram - webbaserade Gmail - eller lokala e-postklienten Windows Live Mail.

Uppdatering:

Bärbara Nemi-datorn på Windows Vista har ingen port för parallellkoplade skrivare, som för gamla multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c (anno 1997). Det är högst troligt att drivrutinerna också saknas i MS Windows Vista SP2. Kopplingen till nätskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c lyckas däremot på bärbara Nemi-datorn på Windows Vista - via stationära Scaleo-datorn på Windows XP i Windows-nätverket

Första dagen med Windows 7

Skrivar- och skanningfunktion.

Stationära Scaleo-datorn (anno 2005) går med på att läsa en dvd-skivkopia, och så starta upp processen för installation av MS Windows 7 Home Premium. Jag måste faktiskt säkerhetskopiera min installations-dvd (med hjälp av en annan dator).

Min originala installations-dvd är helt enkelt inte läsbar i dvd-enheten i Scaleo-datorn.

Övriga datorer i lotshemmet går villigt med på att läsa dvd-skivan. Och att starta upp processen för installation av Windows 7 Home Premium. Till och med lotshustruns bärbara Amilo-dator (anno 2004). Men inte stationära Scaleo-datorn (anno 2005). Det är sannerligen oväntat, och ett icke önskvärt dilemma. Speciellt om det är enda datorn i hemmet.

Jag har i ett tidigare skede utvärderat gammeldatorernas kompatibilitet med hjälp av Microsofts gratis testprogram Windows 7 Upgrade Advisor. Amilo-datorn uppges ha för lite centralminne (512MB), och problem med drivrutiner för minneshantering förutspås. Scaleo-datorn har däremot tillräcklig kapacitet, även om grafikkortet (Sapphire Radeon) inte stöder avancerade visuella effekter (Windows Aero). Ljud- och nätkortet är lyckligtvis fullt kompatibla med Windows 7. Installationen förutsätter nämligen fungerande uppkoppling på internätet. Problem med drivrutiner för hantering av gamla multifunktionskrivaren HP Officejet Pro 1170c förutspås dock.

Stationära Scaleo-datorn är uppstartad på MS Windows XP SP3 och bordet är findukat för installation av MS Windows 7. Jag lägger säkerhetskopian i dvd-enheten. Installationen av operativsystemet MS Windows 7 Home Premium startas upp, fem säkerhetsuppdateringar (1085KB) för installationsprogrammet hämtas. Jag väljer 'Anpassad' installation, på en färdigt preparerad partition (60GB) på andra hårddisken (D:). Installationen går lätt och smidigt. Efter en halvtimme kan jag starta upp Scaleo-datorn i 'dual boot' - alternativt med Windows 7 (D:) eller Windows XP SP3 (C:). Ytterligare tio säkerhetsuppdateringar för Windows 7 hämtas. Drivrutinerna för ljudkortet (Realtek AC97) och nätkortet (Nvidia nForced) uppdateras. Scaleo-datorn skyddas av brandvägg (Windows Firewall) och it-säkerhetsprogram (Windows Defender).

Jag kompletterar it-säkerheten med att ladda ner och installera Microsofts gratis it-säkerhetsprogram Security Essentials (1.0). Programmet uppdaterar virussignaturerna i sin databas och kör en första virusskanning. Inga problem uppdagas. Och för att vid behov frigöra utrymme på hårdskivan och tömma windows-registren på allt onödigt, laddar jag ner och installerar jag gratis trim-programmet Windows Live OneCare Safety Scan.

Sortimentet med färdigt förinstallerade applikationer är som väntat sparsamt: MS Internet Explorer (8.0), Windows Media Player (12.0) och Windows Media Center (samt .iNet Framework 3.5.1). Anteckningsblocket (NotePad) och ordbehandlaren WordPad finns givetvis med. Windows 7 bjuder dessutom på den nya flik-baserade versionen av WordPad, som klarar av att både läsa och skriva avancerade filformat, som MS Office 2007 (.docx) samt OpenOffice 3.1 (.odt). Nya Wordpad klarar bra av att läsa och skriva enkla filformat, som textdokument (.txt) och Word-dokument (.rtf). Men olyckligtvis inte gamla versioner av Word-dokument i .doc-format. Mycket opraktiskt. Till it-medborgerligt självförsvar behövs i så fall Microsofts gratis läsprogram Word Viewer 2003 spetsat med 'Microsoft Office 2007 Compatibility Pack'.

Jag startar webbläsaren Internet Explorer 8 och går in på mina testsidor på webben för att få tilläggen Adobe Flash Player (10.0) och Java Runtime (6.17) installerade. Jag kollar it-medborgarens fyra elementära applikationer på Scaleo-datorn på Windows 7. Webbläsaren Internet Explorer 8 är i sin ordning. Men eftersom ordbehandlaren WordPad inte klarar gamla versioner av Word-dokument i .doc-format brister den i it-medborgerligt självförsvar i Windows 7. De två övriga komponenterna, e-postklienten Windows Live Mail och fotoassistenten Windows Live Photo Gallery, laddas ner och installeras i samband med gratis programpaketet Windows Live Essentials.

Som väntat klarar inte inte grafikkortet i Scaleo-datorn på Windows 7 av avancerade visuella effekter (Windows Aero). Och även om Windows 7 fysiskt känner igen gamla multifunktionskrivaren HP Officejet Pro 1170c så saknas behövliga drivrutiner. Lokal skrivar- och skanningsfunktion saknas därmed på Scaleo-datorn. Mycket opraktiskt. Jag avslutar dagen med att aktivera installationen av operativsystemet Windows 7 - online på webben. Vid något senare skede ska jag försöka mig på att installera Windows 7 i 'dual boot' med Windows Vista på bärbara Nemi-datorn. Jag hoppas att aktiveringen av Windows 7 på stationära Scaleo-datorn inte utesluter ytterligare en aktivering på bärbara Nemi-datorn.

Uppdatering:

Till skillnad från operativsystemen Mac OS X och Linux Ubuntu är operativsystemet MS Windows 7 inte färdigt försett med ett läsprogram för dokument i .pdf-format. Jag laddar ner och installerar gratis läsprogrammet Adobe Reader (9.2). För att skriva .pdf-filer installerar jag ett speciellt program på datorn. Gratisprogrammet CutePDF Writer (2.8) är ett fungerande alternativ. När programmet är installerat lägger det sig som en extra (spök)skrivare, för virtuell utskrift på hårdskivan i .pdf-format i pappersversionens layout.

Stationära Scaleo-datorn på Windows 7 ser lyckligtvis lotshemmets övriga datorer på windows-nätverket. Samt den gemensamma externa näthårddisken (Maxtor NAS). Jag konfigurerar den delade multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 i lotshustruns bärbara Amilo-dator till nätskrivare för Scaleo-datorn på Windows 7.

Uppdatering:

Microsoft har effektiverat sin jakt på piratkopior. Windows 7 Home Edition i oem-version (109 euro) kan faktiskt bara installeras och aktiveras på en enda dator i taget. Ominstallation eller byte av dator ordnar sig i bästa fall med ett telefonsamtal till aktiveringscentret på Microsoft i Finland. Min installations-dvd med Windows 7 Home Edition i retail-version (180 euro) kan 'fritt' installeras och aktiveras på flera datorer i lotshemmet. Aktiveringen förutsätter dock i det fallet också ett samtal till aktiveringscentret på Microsoft i Finland, men med större framgångsutsikter.

Närkontakt med Ubuntu 9.10

Gimp städas dessbättre inte bort.

Ubuntu-gemenskapen har tydligt följt i spåren på förebilderna Microsoft och Apple. Microsofts nya operativsystem Windows 7 är vad Windows Vista borde ha varit. Apples nya operativsystem Mac OS X 10.6 är vad Mac OS X 10.5 borde ha varit. Och nu syns nya Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 vara vad Ubuntu 9.04 borde ha varit från början.

Jag klickar igång 9.04-uppgraderingsprocessen till Ubuntu 9.10 på lotshustruns minnessvaga bärbara Amilo-dator. Sammanlagt 1008MB laddas ner. Processen meddelar att 32 paket tas bort, 353 nya paket tillkommer och 1184 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 121 föråldrade paket. Jag kollar i efterhand situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 9,26GB till förfogande av vilka 5,51GB är använt och 3,75GB är fritt. Efter dryga 2 timmar startar jag upp datorn på nytt. Boot-hanteraren Grub (1.0) är emellertid samma gamla version som tidigare. Nya Grub (2.0) erbjuds inte vid uppgradering - endast vid ren installation av Ubuntu 9.10 i fullversion. Av någon anledning installeras språkstödet ofullständigt. Jag laddar ner ytterligare 7 paket och kompletterar språkstödet för svenska. Och så aktiverar jag programkällan Medibuntu tillbaka. Till sist startar jag uppdateringshanteraren som laddar ner 14 nya säkerhetsuppdateringar.

Så gott som alla applikationer uppdateras i Ubuntu 9.10: Firefox (3.5.4), Evolutions (2.28.1), OpenOffice (3.1.1), Gimp (2.6.7), F-Spot (0.6.1.4), Rhytmbox (0.12.5), Totem (2.28.2), Brasero (2.28.2), Audacity (1.3.9), Skype (2.1.0.47), Songbird (1.2.0), OgmRip (0.13.2), VLC (1.0.2) och GParted (0.4.5). Bildredigeraren Gimp städas dessbättre inte bort i processen. Och Ubuntu One-clienten är färdigt installerad. Jag uppdaterar Skype (2.1.0.47) och Songbird (1.2.0) för hand. Ouppdaterade förblir tillsvidare: Spotify (0.3.21) på Wine (1.1.31), XSane (0.996), Picasa (3.0.0) samt Screenlets (0.1.2) och MobileConnect (1.0). Jag pluggar i 3g-modemet i usb-porten och kollar trådlös uppkoppling på Saunalahtis 3g-bredband. 3g-uppkopplingen funkar helt problemfritt på bärbara Amilo-datorn på Ubuntu 9.10.

Bärbara Amilo-datorn får klara sig utan visuella effekter på Ubuntu 9.10. Filmuppspelaren (xine) överraskar negativt med att inte alls starta upp. Filmuppspelaren (gstreamer), som inte fungerat tidigare, tar nu framgångsrikt över. DVD-filmen 'Mamma Mia' låter sig snällt spelas upp i dvd-original både på Filmuppspelaren (gstreamer) och VLC Media Player på Ubuntu 9.10. Lokala säkerhetskopian av 'Mamma Mia' låter sig utan problem spelas upp som .iso-fil (på datorns Windows-partition) - både på Filmuppspelaren (gstreamer) och VLC Media Player på Ubuntu 9.10. Men - endast VLC Media Player klarar av att spela upp den säkerhetskopierade .iso-filen på det centrala filmarkivet för ambulerande mediacenter (på Maxtor NAS).

Nästa dag klickar jag igång 9.04-uppgraderingsprocessen till Ubuntu 9.10 på den renoverade stationära Scaleo-datorn. Efter dryga 2 timmar startar jag upp datorn på nytt. Resultatet är detsamma som i 9.04-uppgraderingen till Ubuntu 9.10 på bärbara Amilo-datorn. Stationära Scaleo-datorn får också klara sig utan visuella effekter på Ubuntu 9.10. De taskiga drivrutinerna för Intel-grafikkort i Ubuntu 9.04 har måhända åtgärdats men Ubuntu 9.10 erbjuder inga proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner.

De flesta extra applikationerna på Scaleo-datorn förblir ouppdaterade: Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Jag uppdaterar för hand: Miro (2.5.3) , K9Copy (2.3.3), Skype (2.1.0.47) och Songbird (1.20). Handbrake (0.9.3) överraskar negativt med att inte alls starta upp i Ubuntu 9.10. Skype (2.1.0.47) överraskar däremot positivt med att äntligen bjuda på sms-hantering också i Linux-miljö.

Nyheterna i Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 väcker måhända positiva reaktioner i Ubuntu-gemenskapen. Men vardagens it-medborgare berörs nog enbart av uppdateringarna till installerade applikationer. I praktiken är det nya Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 vad fuskverket Ubuntu 9.04 borde ha varit. Jag besluter mig plötsligt för att avstå från Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 på stationära Scaleo-datorn. Till fördel för nya MS Windows 7 Home Edition. Jag installerar inköpta MS Windows XP SP3 på andra hårdskivan (D:) i 'dual boot' med ursprungliga långköraren MS Windows XP SP3 på första hårdskivan (C:). Och nu har jag inga problem av att radera Ubuntu-partitionen.

Med andra ord - jag findukar bordet på stationära Scaleo-datorn för en eventuellt kommande XP-uppgradering till Windows 7. Ubuntu-äventyret fortsätter på lotshustruns bärbara Amilo-dator. Jag installerar de extra applikationerna på Amilo-datorn: Miro (2.5.3), K9Copy (2.3.3), Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Ja - öppna molntjänsten Dropbox är mera praktisk än den introvärta molntjänsten Ubuntu One.

Med MS Windows 7 på kornet

Windows 7 Starter för netbooks.

Vardagens it-medborgare har ingen orsak att vara missnöjd med att ha Windows XP eller Windows Vista installerad på hemdatorn. It-betjänter och privata finsmakare ger negativa omdömen om egenskaper i Windows Vista. Kritiken kan vara befogad i kaotisk företagsmiljö. Privata användares anspråk på hemdatorn är annorlunda.

Windows 7 är i allt väsentligt en förfinad variant av föregångaren Windows Vista. Såsom Windows Vista egentligen borde ha varit från början alltså. Det innebär att vi i lotshemmet, som i dag sitter med Windows Vista på bärbara mediadatorn Dell XPS (M1530), inte kommer att uppleva någon revolution om vi i framtiden skaffar oss en ny hemdator med Windows 7.

Finsmakarnas kritik mot Windows Vista riktas främst mot uac-funktionen och uppstartstiden. Microsoft har finslipat uac-funktionen så att den numera dyker upp mer sällan i Windows 7. Och faktiskt inte låser datorn när fönstret ska öppnas. Windows 7 startar mycket snabbare än Windows Vista med samma konfiguration och likvärd dator. Det är möjligt tack vare att drivrutiner under starten laddas parallellt och att färre tjänster startas. Den effektivaste funktionen är 'Services on Demand'. Det innebär att tjänster startas endast då de behövs.

Från och med november 2009 kan vi förvänta oss att få operativsystemet MS Windows 7 Home Premium färdigt förinstallerat på nya hemdatorer på butikshyllan. För finsmakare som kör Windows Vista går det för all del att köpa uppgraderingar från Windows Vista till Windows 7 till ett lägre pris (108,90 euro) än vad Windows 7 kostar i fullversion (179,90 euro). Uppgraderingar från Windows Vista Home Premium till Windows 7 Home Premium kan ta många timmar i anspråk. Åtminstone om man har lika mycket data, lika många program och Windows-komponenter installerade, som vi har i lotshemmets Vista-dator Nemi. Ett hett tips är att rensa så mycket som möjligt innan uppgraderingen.

Det är i övrigt också all anledning att med jämna mellanrum gå igenom och rensa datorn. Med rensa menas i det här fallet främst tre saker: avinstallera program som inte behövs eller inte används, se till att använda så få Windows-komponenter som möjligt och rensa bort filer som inte används. Detta ger inte bara snabbare uppgradering till Windows 7 men ger dessutom mindre attack-yta för skadlig kod. Och om man rensar bort överslopps program så ger det troligtvis effekter som att datorn startar och fungerar snabbare tack vare att färre saker behöver laddas och att minne frigörs som tidigare tagits i anspråk av programmen.

Systemkraven för operativsystemet Windows 7 Home Premium (32-bitarsversionen) är moderata. Processorn bör vara på 1GHz, internminnet på 1GB och 16GB ledig plats bör finnas på hårddisken - samt DirectX 9 grafikprocessor (eller högre). Det är faktiskt rätt lite jämfört med Windows Vista Home Premium.

När det kommer till att installera ett operativsystem på gammal eller prestationssvag hårdvara tänker man kanske först på Linux, inte Windows. Men Windows 7 ändrar på den bilden. MS Windows 7 Starter är tillgängligt för netbooks - exempelvis på Nokias dyra minibärbara Booklet 3G. Men MS Windows 7 Home Premium passar också för gamla, prestationsfattiga datorer på Windows XP. Det finns dock ingen uppgradering från Windows XP till Windows 7. Det betyder inte att det är speciellt svårt att migrera datorn från Windows XP till nya Windows 7. Däremot betyder det att man ska göra en ren installation med Windows 7 Home Premium i fullversion (179,90 euro).

Den gamle trotjänaren, stationära xp-datorn Fujitsu Siemens Scaleo P-S300 (anno 2005), är renoverad med 2MB tilläggsminne och en extra 320GB hårddisk. Om jag i ett svagt ögonblick anser att investeringen (179,90 euro) är prisvärd så installerar jag kanske Windows 7 på den extra hårddisken (D:). Och behåller Windows XP på sin egen hårddisk (C:). Att använda Windows XP virtuellt inne i Windows 7 Home Premium erbjuds nämligen inte. Eftersom alla lotshemmets prylar och programvaror klarade migrationen från Windows XP till Windows Vista så blir det nog inga problem vid eventuell migrationen till Windows 7 heller.

Findukat bord för Ubuntu 9.10

Det är ett besynnerligt baksteg.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 har i snart sex månader trugats ut på nätet till 8.10-uppgradering på stationära Scaleo-datorn. Och även om jag redan en gång blivit besviken på uppgraderingen så kan jag inte motstå frestelsen. Erfarenheten av uppgraderingen till Ubuntu 9.04 på lotshustruns bärbara Amilo-dator är ändå rätt positiv.

Jag klickar igång uppgraderingsprocessen. Processen inleds med en bekant besvikelse. Ubuntu 9.04 erbjuder inga proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner. Utan stöd av grafikkortet mister jag de visuella effekterna i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen på stationära Scaleo-datorn. Men eftersom bärbara Amilo-datorn klarat sig hyfsat utan visuella effekter så klickar jag för fortsättning av 8.10-uppgradering till Ubuntu 9.04. Med andra ord - jag findukar bordet på stationära Scaleo-datorn för en eventuellt kommande 9.04-uppgradering till Ubuntu 9.10.

Sammanlagt 721MB laddas ner. Processen meddelar att 15 paket tas bort, 117 nya paket tillkommer och 1059 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 43 föråldrade paket. Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 125GB till förfogande av vilka 20GB (varav 14GB data) är använt och 105GB är fritt. En fördelaktig allokering av skivminnet fortsätter att överraska positivt. Av någon anledning installerar sig Ubuntu 9.04 på engelska på stationära Scaleo-datorn. Inte direkt på svenska som i maj 2009 på Amilo-datorn. Jag laddar ner ytterligare 14 paket och installerar språkstödet för svenska. I övrigt är resultatet detsamma som i maj 2009 i 8.10-uppgraderingen till Ubuntu 9.04 på lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Bildredigeraren Gimp 2.6.6 städas även nu av någon anledning bort vid 8.10-uppgraderingen till Ubuntu 9.04. Jag öppnar pakethanteraren Synaptic och installerar programmet tillbaka. Det här var ett svårlöst problem på bärbara Amilo-datorn ännu i maj 2009. Men - stationära Scaleo-datorn har nu samma program och -versioner installerade som i bärbara Amilo-datorn: Firefox (3.0.14), Evolutions (2.26.1), OpenOffice (3.0.1), Gimp (2.6.6), F-Spot (0.5.0.3), Rhytmbox (0.12.0), Totem (2.26.1), Brasero (2.26.1), XSane (0.996), Picasa (3.0.0), Audacity (1.3.7), Skype (2.0.0.72), Songbird (1.1.2), Spotify (0.3.21) på Wine (1.1.31), OgmRip (0.12.3), VLC (0.9.9a) samt GParted (0.4.3). Bärbara Amilo-datorn har för sig ytterligare installerat på Ubuntu 9.04: Screenlets (0.1.2) samt MobileConnect (1.0). Javisst - bärbara Amilo-datorn kan faktiskt vid behov kopplas upp på trådlöst 3g-bredband.

Stationära Scaleo-datorn har några installationer för framtida forskningsresor för sig: K9Copy (2.3.0), Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), Handbrake (0.9.3), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Så - nu finns dessa applikationer också till förfogande på Ubuntu 9.04. Jag gör en snabbkoll på multimedia-missen i Ubuntu 8.10. DVD-filmen 'Mamma Mia' låter sig snällt spelas upp i original på Ubuntu 9.04 både på Filmuppspelaren (Xine) och VLC Media Player. Men - till min besvikelse spelas inte säkerhetskopian upp i .iso-format på Ubuntu 9.04 på Filmuppspelaren (Xine) - turligen nog på VLC Media Player. Det är ett besynnerligt baksteg från .iso-framgången på Filmuppspelaren (Xine) på Ubuntu 8.10. Jag kollar situationen på bärbara Amilo-datorn på Ubuntu 9.04. Samma besynnerliga baksteg där också. Jag har bara inte testat och noterat det tidigare.

Jag sväljer besvikelsen och hoppas på upprättelse i 9.04-uppgraderingen till Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10. Rykten förspeglar dock att Ubuntu snarare orienterar sig mot 'molnet' - molntjänsten Ubuntu One är färdigt integrerad i Ubuntu 9.10.

Uppdatering:

Jag vågar mig sist slutligen på att radera den onödiga resten av Ubuntu-partitionen på första hårdskivan (C:). Partitionsredigeraren GParted indikerar att partitionen kan raderas. Jag markerar alla tre Ubuntu-beståndsdelarna för radering. Raderingen lyckas. Stationära Scaleo-datorn startar snällt upp både på Windows XP SP3 och Ubuntu 9.04 Jaunty. Jag går tillbaka till partitionsredigeraren GParted på Ubuntu 9.04. Utrymmet efter Windows-partitionen är tomt (oallokerat). Men - GParted går varken med på att krympa eller utöka den existerande Windows-partitionen. Detta fenomen har den nördiga Ubuntu-gemenskapen också underlåtit att informera om i instruktionerna för avinstallation av Ubuntu.

I Windows XP finns bara möjlighet att radera och skapa partitioner. Windows Vista erbjuder därutöver möjlighet att krympa och utöka partitioner. Det senare under förutsättning att det är tomt (oallokerat utrymme) efteråt. Windows XP behöver ett tredjeparts-verktyg. Jag laddar ner och installerar gratisverktyget Partition Manager Home Edition på Windows XP. Nu har jag också möjlighet att städa upp efter en avinstallation av Ubuntu med att krympa och utöka partitioner i Windows XP.

Uppdatering:

Ubuntu-partitionen på andra hårdskivan (D:) är onödigt stor (125GB). En eventuell 9.04-uppgradering till Ubuntu 9.10 är på kommande. Jag besluter mig för att krympa Ubuntu-partitionen till 25 GB. Det frigör utrymme (100GB) för en eventuell installation av operativsystemet MS Windows 7 på andra hårdskivan (D:). Jag går för säkerhets skull över till GParted (0.4.3) på Ubuntu 9.04. Men - GParted låter inte krympa en monterad Ubuntu-partition i bruk. En aktiv Ubuntu-partition kan inte avmonteras.

Jag går över till programverktyget Partition Manager på Windows XP. Men - Partition Manager låter inte krympa en 'okänd' Ubuntu-partition. Radering lyckas vid behov.

Koll på Mac OS X 10.6 Leopard

Program som kanske inte funkar.

Operativsystemet Mac OS X 10.6 Snow Leopard innehåller en rad nyheter som framför allt gör det intressantare för användare i företag. Men det hyser även många mindre läckerheter för konsumenten. Snow Leopard kan tyckas vara en besvikelse för Apple-fanboys då det ser nästan precis likadant som föregångaren Mac OS X 10.5 Leopard.

Jag kollar in ett lockande 29 euros Apple-anbud på Snow Leopard. Systemkravet är valfri Mac-dator med Intel-processor. Jag har redan ett registrerat Apple-konto och efter uppdatering av Visa-kortets uppgifter är min beställning noterad. Leverans är satt till fredag den 28.8.2009. Dvd-skivan för 29 euro kräver att jag redan har Mac OS X 10.5 på stationära iMac-datorn Alice.

Allting i Snow Leopard ser i stort sett identiskt ut som Leopard och det enda jag märker är att installationen går hyfsat snabbt - på strax över en halvtimme. Vad som är intressant är att jag får nästan 7GB mer hårddiskutrymme efter det installationen är klar. Det intressanta här är inte att jag bara får några GB extra på hårddisken, utan snarare det faktum att Apple rensat bort gammal powerpc-kod och skrivit om hela operativsystemet från topp till tå. Det betyder att all gammal spagettikod har rensats ut och ersatts med en mer optimerad kod. Och det gör operativsystemet Mac OS X både snabbare och mer stabilt.

Dockan i Snow Leopard har fått lite bättre funktionalitet jämfört med Leopard. En ny finess är att Exposé nu är integrerat med Dockan. Klickar jag på ett program och håller ned musknappen för en sekund visas samtliga fönster som tillhör det aktuella programmet, även fönster som är minimerade. Det gör det lite snabbare att hitta rätt fönster om jag exempelvis sitter med många sessioner öppna samtidigt.

Mac OS X filhanterare Finder är nu snabbare och reagerar flinkt när jag arbetar med mappar som innehåller en stor mängd filer. En ny möjlighet är att ändra storleken på ikonerna direkt i varje fönster med hjälp av ett litet reglage längst ned i högra hörnet. Det hjälper till om jag arbetar med en mapp som innehåller mycket bildfiler. Finder går nu även att ställa in så att sökningar utförs direkt i aktuell mapp och inte på hela hårddisken.

Det är värt att notera att det kanske finns en del program som inte fungerar i Snow Leopard till dess att de uppdaterats. Jag har under augusti månad uppdaterat ClamXav till 1.1.1 - Miro till 2.5.2 - VLC till 1.0.1 - Audacity till 1.3.8 - GIMP till 2.6.7 samt Flip4Mac WMV till 2.2.3.7. Ouppdaterade (eller tidigare uppdaterade) är AppCleaner 1.2.2 - OpenOffice 3.1.0 - Picasa 3.06 - Skype 2.8.0 - Spotify 0.3.16 - RealPlayer 11.0.1 - Google Earth 5.0 - HandBrake 0.9.3 - Stellarium 0.10.2 samt DivX 7.0.1 och iTunes LAME 2.0.9.

Apples säkerhetsuppdateringar under augusti månad är sparsamma: GarageBand till 5.1 - iPhoto till 8.1 - Safari till 4.0.3 (med omstart) samt Mac OS X till 10.5.8 (med omstart) - Remote Desktop 3.3.1 och Security Upd 2009-4 (med omstart).

Dvd-skivan med Mac OS X 10.6 Snow Leopard är nu i tur. Efter installationen måste jag söka upp uppdateringar för ClamXav till 2.0.1 och Flip4Mac WMV till 2.3.0.7. Men i övrigt ser applikationerna ut att fungera klanderfritt också i Snow Leopard.

Användningen av Windows XP SP3 i Boot Camp lär också påverkas av uppdateringen till Mac OS X 10.6 Snow Leopard. Boot Camp ska få en trevlig förbättring. I Snow Leopard kommer drivrutiner för Mac OS X hfs+-filsystem att ingå, vilket innebär att då jag kör Windows XP i iMac-datorn enkelt borde komma åt mina filer även på Mac OS X del av hårddisken. Jag installerar drivrutinerna för Boot Camp på nytt, startar om datorn - och nu syns Mac OS X del av hårddisken som E-skiva. Innehållet på skivan syns i Windows XP - men jag får inte syn på gemensamma datafiler - ännu.

Uppdatering:

Mac OS X del av hårdskivan i stationära iMac-datorn Alice är 160GB. Endast 33GB är hittills i bruk i Leopard, hela 127GB är fritt. Efter uppdateringen till Snow Leopard är 26GB i bruk, och 134GB fritt.

Koll på Windows Vista i SP2

Exfat-färdighet också i XP-miljö.

Bärbara Vista-datorn Nemi uppdaterades 2008 till SP1 på Floradagen. Det gångna 12 månaderna har förlöpt helt utan problem. Jag har inte ens pinats av UAC-dialogen i Windows Vista. Och Windows Vista fyller mina förväntningar i jämförelsen till Mac OS X. Jag inser då att det finns en intuitiv programstartare i Windows Search 4.0.

Precis som i Mac-gemenskapens hyllade Spotlight-funktion i Mac OS X alltså. Och bäst av allt. Media Center i Vista-miljön är helt fenomenal i vardagsbruk. Helt överlägsen motsvarande Apple-miljö i Mac OS X.

Bärbara Vista-datorn Nemi är huvudsakligen i lotsen bruk. Men visst har jag hunnit leka med en hel del finesser för det. Som att uppdatera webbläsaren till Internet Explorer 8. Och att förse programsviten MS Office 2000 (och MS Works 8.5) med färdigheter att hantera dokument i OpenOffice odf-format. Och så har jag slutligen fått min favorita bildredigerare PaintShop Pro 6.02 att fungera problemfritt också i Vista-miljö. Tricket är att fixera programmets kompabilitetsnivå (NT4.0 SP5) via Kontrollpanelen (inte via högermusen). Och att köra programmet som Administrator.

Uppdateringen till SP2 kräver att jag redan har SP1 för Windows Vista installerat. Alla säkerhetsuppdateringar och andra hotfixar från det att SP1 lanserades, är nu en del av SP2. Och precis som med SP1 följer med SP2 ett programverktyg (compcln.exe) med vilket jag kan ta bort alla uppdateringar (dubletter) som tidigare installerats och som nu är en del av Windows Vista SP2. Intuitiva programstartaren i Windows Search 4.0 hittar programmet - det är bara att markera programmet och klicka igång det med musen. Jag frigör på så sätt en hel del diskutrymme men jag kan å andra sidan inte avinstallera SP2 efter att jag kört verktyget.

SP2-uppdateringen 2009 på pingstdagen är helt odramatisk. På en trekvarts timme har uppdateringen laddats ner och installerats. En snabbkoll visar att allt i Vista-miljön fungerar som det ska. SP2 är jämfört med SP1 en ganska stor uppgradering (344MB) som tillför en hel del nya funktioner till Windows Vista. Många 'förbättringar' i SP2 berör inte mig. Windows Search 4.0 kommer i vissa fall upp till 30% bättre prestanda i sökningar, men jag är inte missnöjd med den tidigare prestandan heller. Generellt förbättras minneshantering och prestanda i hela operativsystemet. Och batterisparfunktionerna förbättras med 10%. SP2 innebär dessutom stabilare anslutning till trådlöst nätverk (wlan/wifi) efter att datorn startas från viloläge.

Till råga på allt läggs det med SP2 till stöd för att bränna blu-ray-skivor direkt i Windows Vista. Min nuvarande dvd-enhet klarar dock inte av blu-ray, varken att läsa eller bränna. Färdigheten för Bluetooth 2.1 har inte stört användningen av min trådlösa bluetooth-mus. Och färdigheten för nya filsystemet exfat har inte heller stört operationer i nuvarande filsystem (fat32/ntfs). Filsystemet exfat stöder närmast utbyte av stora mediefiler till mobila enheter, och kan även stöda datumstämplar mellan olika tidszoner. Vid behov kan jag ladda ner och installera exfat-färdigheten också i XP-miljö.

Uppdatering:

Windows Vista SP2 bjuder inte bärbara Vista-datorn Nemi på någon dramatisk förbättring i vardagens tristess. Förbättringarna riktar sig antagligen närmast till nyare (64-bitars) Vista-datorer och till utbyte av stora mediefiler till mobila enheter. Men generella förbättringar i prestanda är alltid välkomna. Jag gör en test - filmkomprimeraren DVD Shrink 3.2 gör en säkerhetskopia i iso-format av en tv-inbandning (3,3GB DVD Video). Windows Vista SP2 klarar av jobbet på 11 minuter (1.66GHz/3.0GB). Någon förbättring i prestanda kan således inte noteras. Renoverade xp-datorn Scaleo klarar sig på samma 11 minuter (1.8GHz/2.5GB). 2GB (400%) tilläggsminne förbättrar prestandan med 25%. Nyanskaffade macxp-datorn Alice klarar sig på fåtta 8 minuter (2.66GHz/4.0GB).

160% processorkraft och 130% centralminne skapar Apples stationära iMac-dator 35% favör på Windows XP (2.66GHz/4.0GB) - jämfört med Dells bärbara XPS-dator på Windows Vista (1.66GHz/3.0GB). Men inte så mycket som jag hoppades på.

Närkontakt med Ubuntu 9.04

Men Gimp 2.6.6 har städats bort.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty trugas ut på nätet till uppgradering av Ubuntu 8.10 Intrepid. Lotshustruns bärbara xp-dator Amilo är Intel-baserad så jag utsätts kanske inte den här gången för samma besvikelse som i mitt första försök på stationära xp-datorn Scaleo.

Motgångar är till att övervinnas.

Uppstarten i Ubuntu 8.10 Intrepid blev långsammare än den var i Ubuntu 8.04 Hardy. Uppstarten i Ubuntu 9.04 Jaunty utlovas extrem uppsnabbning. Dessutom utlovas vänligare användbarhet, med målet på bättre användarvänlighet än i Mac OS X.

Jag kollar att programvarukällorna Medibuntu och GetDeb är aktiva. Webbplatsen GetDeb.net innehåller massor av Ubuntu program för den som vill uppdatera eller hitta program som inte finns i pakethanteraren Synaptic. Exempelvis ljudinbandaren Audacity 1.3.7, musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0, musikuppspelaren Songbird 1.1.2 samt bildredigeraren Gimp 2.6.6. De finns alla färdigt installerade och uppdaterade på lotshustruns bärbara Amilo-dator på Ubuntu 8.10 Intrepid.

Jag kollar uteliggande uppdateringar av programvaror för Ubuntu 8.10 Intrepid på bärbara Amilo-datorn. Bland annat uppdateras webbläsarens version till Firefox 3.0.10. Så klickar jag igång uppgraderingsprocessen. Sammanlagt 790MB laddas ner. Processen meddelar att 15 paket tas bort, 159 nya paket tillkommer och 1093 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 45 föråldrade paket. Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 12,8GB till förfogande av vilka 7,0GB är använt och 5,8GB är fritt. En fördelaktig allokering av skivminnet fortsätter att överraska positivt.

Lotshustruns bärbara Amilo-dator på Ubuntu 9.04 Jaunty kopplar sig snällt upp på internätet. Och på lotshemmets windows-nätverk, via trådlös wlan-uppkoppling till adsl-bredbandets Zyxel-router. Stationära xp-datorn Scaleo visar upp sina delade filer för Amilo-datorn via Nautilus platsfunktion 'Nätverk' - Linux motsvarighet till 'Microsoft Windows Network' i Windows utforskaren.

Innan jag fortsätter laddar jag ner och uppgraderar versionen i antivirusprogrammet Avast 1.3.0 (1.2.0). Så ställer jag in 'Normal' som visuell effekt i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen i bärbara Amilo-datorn. Och till sist aktiverar jag tillbaka programvarukanalerna Medibuntu och GetDeb.

Jag går in för att kolla de fyra elementära applikationerna: Evolutions e-postklient Mail 2.26.1 (2.24.3), webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.10 (3.0.8), ordbehandlaren OpenOffice Writer 3.0.1 (2.4.1) samt fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5.0.3. Jag ställer in lokala skrivaren HP PSC 2355 all-in-one. Samt nätskrivaren HP Officejet Pro 1170C via stationära xp-datorn Scaleo i Windows-nätverket.
Bildinskanningsprogrammet xSane 0.996 (0.995) upptäcker skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355.

Jag öppnar Elisas flash-baserade kartapplikation i webbläsaren Firefox 3.0.10 och får tillägget 'Adobe Flash Player' behändigt uppdaterat. Med att öppna Digitas java-baserade kartapplikation får jag lika behändigt koll på tillägget 'Java Runtime'.

Men - bildredigeraren Gimp 2.6.6 har städats bort vid uppgraderingen till Ubuntu 9.04 Jaunty. Jag öppnar pakethanteraren Synaptic för att installera den tillbaka. Processen avbryts till min besvikelse. Ett beroendeförhållande (libpoppler-glib3) kan inte tillfredställas. Paketet saknas i programbiblioteket. Och någon Jaunty-version av Gimp trugas inte heller ut på webbplatsen GetDeb.net. Det bekymrar mig faktiskt att ingen i Ubuntu-gemenskapen har problem med förinstallerade bildredigeraren Gimp 2.6.6 på Ubuntu 9.04 Jaunty.

Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst i musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.26.1 (xine). Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp. Filmuppvisning på Totem 2.26.1 (xine) på bärbara Linux-datorn Scaleo lyckas med gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.9a (0.9.4) som exklusivt flankstöd i filmlagrets samtliga videoformat.

Uppdatering:

It-telefoniprogrammet Skype 2.0.0.72 och fenomenala fotoassistenten Picasa 3.0.0 har dessbättre klarat sig helskinnade i uppgraderingen till Ubuntu 9.04 Jaunty.
Skype 2.0.0.72 för Linux bjuder fortfarande bara på it-telefoni, inte på sms-hantering. Och Picasa 3.0.0 för Linux bjuder fortfarande inte på sin 'Movie Maker' videoredigeringsfunktion på Ubuntu 9.04 Jaunty.

Mitt i allt erbjuds 35 nya säkerhetsuppdateringar för Ubuntu 9.04 Jaunty. Dessvärre erbjuds ingen hjälp för om-installation av bildredigeraren Gimp 2.6.6. Jag kollar Ubuntu gemenskapens stödsajt om detaljer för paketet Gimp 2.6.6 i Ubuntu 9.04 Jaunty. Och där hittar jag ett Gimp 2.6.6-paket med ett kurant beroendeförhållade (libpoppler-glib4). Gimp-paketet låter sig snällt installeras - direkt med GDebi paketinstallatören - trots knarr om 'gammal' version. Programtillägget i Gimp, för bildinskanningsprogrammet xSane 0.996 (0.995), upptäcker skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355. Bildredigeraren Gimp 2.6.6 är om-installerad.

Uppdatering:

Bortfallna bildredigeraren Gimp 2.6.6, bortfallna proprietära Ati/AMD grafikdrivrutiner samt misstänkt darrig filmuppspelning i Totem 2.26.1 (gstreamer) ger dåligt betyg åt Ubuntu-gemenskapen. Allt tyder på att tiden för framställning tagit slut i förtid. Turligen startar Ubuntu 9.04 Jaunty snabbare upp än Ubuntu 8.10 Intrepid, men tidsskillnaden till uppstarten i Ubuntu 8.04 Hardy är betydelselös.

Det verkar som om 'förbättringarna' i Ubuntu 9.04 Jaunty är lika kosmetiska som de var i Ubuntu 8.04 Intrepid. Åtminstone om jag mäter i sådan användningsmiljö jag förmår till. Användbarheten i Linux-operativsystemet Ubuntu har definitivt inte blivit vänligare. Det är en god bit kvar till användbarheten i Mac OS X. Men - en ny bekvämlighet noterar jag i Ubuntu 9.04 Jaunty - programfunktionen 'Datorstädare'. Funktionen rensar bort föråldrade och onödiga paket. Mycket praktiskt. Det gäller dock att vara på sin vakt. 'Datorstädare' föreslår gärna bortrensning av 'främlingar', som antivirusprogrammet Avast och fotoassistenten Picasa. För att spara tid och besvär gäller det att bocka av sådana förslag i tid.

Uppdatering:

På europadagen 9.4.2009 dimper 77 nya säkerhetsuppdateringar (och en omstart) för Ubuntu 9.04 Jaunty ner. Bland annat uppgradering av webbläsaren Firefox till version 3.0.10. Samt av grafiska gränssnittet Compiz Fusion. Bildskärmen på bärbara Amilo-datorn beter sig verkligt konstigt. Jag måste inaktivera alla visuella effekter. Efter ett par omstarter aktiverar jag läget för visuella effekter till 'Normala' och nu hittar systemet igen fungerande drivrutiner.

Ubuntu-gemenskapen tycks vara i luven på Debian-gemenskapen. Eller tvärtom. Störningarna i uppdateringsfunktionen börjar irritera. Jag måste till min sorg inaktivera programvarukällan GetDeb (tillsvidare).

Ubuntu - på skild hårdskiva

GetDeb bjuder på kurant version.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty erbjuds på nätet till 8.10-uppgradering. Jag kan inte motstå frestelsen. Jag kollar uteliggande uppdateringar av programvaror för Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Scaleo-datorn - bland annat uppdateras webbläsarens version till Firefox 3.0.10. Så klickar jag igång uppgraderingsprocessen.

Men - processen inleds med en besvikelse. Ubuntu 9.04 Jaunty erbjuder inte (ännu) proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner. Utan stöd av grafikkortet mister jag de visuella effekterna i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen på stationära Scaleo-datorn. Jag avbryter uppgraderingsprocessen.

Jag tar istället fram min installations-cd med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid och gör ett nytt försök att installera Ubuntu på stationära Scaleo-datorn på den 2:dra hårdskivan (D). Den här gången importerar jag ingenting från Ubuntu-partitionen på 1:sta hårdskivan (C). Jag importerar endast inställningar och data från Windows-partitionen. Och nu - nu lyckas det. Efter omstart av datorn erbjuder startmenyn Grub tillgång till vardera Ubuntu-installationen. Vid sidan om start av Windows XP SP3 alltså. Jag startar upp Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D och bjuds på 123 säkerhetsuppdateringar - och omstart. Efter omstart bjuds jag på ytterligare 270 säkerhetsuppdateringar.

Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen på hårdskivan-D. Jag har 127,2GB till förfogande av vilka 5,3GB är använt och 121,9GB är fritt. Innan jag fortsätter laddar jag ner och installerar antivirusprogrammet Avast 1.3.0. Jag aktiverar de proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutinerna och maxar visuella effekter i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen. Jag öppnar Elisas flash-baserade kartapplikation i webbläsaren Firefox 3.0.10 och får tillägget 'Adobe Flash Player' behändigt uppdaterat. Med att öppna Digitas java-baserade kartapplikation får jag lika behändigt tillägget 'Java Run Time' uppdaterat. Jag aktiverar funktionen 'Uppstartshanterare' och ställer in mina boot-preferenser i startmenyn Grub.

För att aktivera programvarukällan Medibuntu startar jag programfunktionen'Terminal' (under Program --> Tillbehör) och skriver in (kopierar/klistrar in) frasen: sudo wget http://www.medibuntu.org/sources.list.d/intrepid.list --output-document=/etc/apt/sources.list.d/medibuntu.list (Enter) - samt mitt lösenord (Enter). Installationen startar upp och ber snart om mitt fortsatta godkännande: 'Y' (Enter). För att ytterligare aktivera nyckeln för autentisering skriver in frasen: sudo apt-get update && sudo apt-get install medibuntu-keyring && sudo apt-get update (Enter). Och för att kunna hantera krypterade dvd-skivor skriver jag till sist in frasen: sudo apt-get install libdvdcss2 (Enter) - och stänger 'Terminal'. Programvarukällan Medibuntu är aktiverad och jag erbjuds på ytterligare 27 säkerhetsuppdateringar - och omstart.

För att aktivera programvarukällan GetDeb går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Där går jag till fliken 'Tredjepartsprogramvara' och klickar på 'Lägg till'. I rutan som dyker upp skriver jag in (kopierar/klistrar in) frasen: deb http://ubuntu.org.ua/ getdeb/ - och klickar därefter på 'Lägg till källa' och därefter 'Stäng'. Programvarukällan GetDeb är aktiverad och jag erbjuds på ytterligare 13 säkerhetsuppdateringar

Webbplatsen GetDeb.net innehåller massor av Ubuntu program för den som vill uppdatera eller hitta program som inte finns i pakethanteraren synaptic. Exempelvis ljudinbandaren Audacity 1.3.7, musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0, musikuppspelaren Songbird 1.1.2, dvd-filmkopieraren K9Copy 2.3.0, videoredigeraren Kino 1.3.3 samt bildredigeraren Gimp 2.6.6. Jag laddar ner och installerar samtliga program på stationära Scaleo-datorn på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D.

Jag aktiverar funktionen 'Partitionsredigerare' (gParted). Jag flyttar för hand inställningar och data mellan Ubuntu-partitionerna (C-->D). När jag är klar med flyttjobbet har jag kvar en om-partitionerad Ubuntu-karantän på 15GB, samt 52GB fritt disponibelt skivutrymme på hårdskivan-C. Windows MBR pekar på Grub på hårdskivan-D. Jag kan troligen (utan risk) radera den kvarstående Ubuntu-karantänen på hårdskivan-C. Men inte tillsvidare. Är man feg så är man.

Jag går in för att kolla de fyra elementära applikationerna - Evolutions e-postklient Mail 2.24.3, webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.10, ordbehandlaren OpenOffice Writer 2.4.1 samt fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5.0.3. Jag ställer in lokala skrivaren HP Officejet Pro 1170C. Samt nätskrivaren HP PSC 2355 all-in-one i bärbara xp-datorn Amilo - via Windows-nätverket. Bildinskanningsprogrammet xSane 0.995 upptäcker inte någon skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP Officejet Pro 1170C.

Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst i musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (xine). Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp.

Jag laddar ner och installerar gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.4. Filmuppvisning på Totem (xine) på stationära Linux-datorn Scaleo lyckas med VLC som flankstöd i filmlagrets samtliga videoformat.

Uppdatering:

Ubuntu-installationen bjuder på förinstallerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (gstreamer). Uppdateringar till trots klarar den varken av inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) eller piratkopierad dvd-skiva med tv-inbandningar. Ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (xine) klarar sig dessbättre utan problem i vardera situationen. Det som bekymrar mig är att ingen i Ubuntu-gemenskapen har problem med förinstallerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (gstreamer).

Uppdatering:

Jag laddar ner och installerar it-telefoniprogrammet Skype 2.0.0.72 och fenomenala fotoassistenten Picasa 3.0.0 på Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Scaleo-datorns hårdskiva-D. Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-C har ytterligare några program som jag inte (ännu) installerat om på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D. Exempelvis mediaspelaren Miro 2.0.4 internet TV och skärmsessionsinspelaren Istanbul 0.2.2 samt dvd-omkodaren OgmRip 0.12.3. Jag laddar ner och installerar dessa på stationära Scaleo-datorn på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D

Pakethanteraren Synaptic går dock inte mera med på att direkt installera dvd-omkodaren OgmRip. Jag laddar ner OgmRip-paketen separat från webbsajten GetDeb.com - och, till min förvåning lyckas installationen med separata paket.

I väntan på Ubuntu 9.10 LTS

Skivminnets allokering överraskar.

Man lär sig så länge man lever, sägs det. Och att man blir vis av sina egna misstag är självklart. Linux-miljön bjuder faktiskt på ett helt drös av tillfällen att förvärva vishet. Och för dumt huvud får kroppen lida, sägs det.
Efter oväntat stort besvär har jag en nybränd installations-cd av Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex.

Jag startar om stationära xp-datorn Scaleo från min installations-cd med avsikt att uppgradera Ubuntu 8.04 LTS till 8.10, med hopp att installationen raderar Ubuntu 8.04 på 160GB hårddisken-C till fördel för Ubuntu 8.10 på nya 320GB hårddisken-D. Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 installerar sig elegant i en 100GB partition.

Jag startar om datorn - och överraskas av att jag forfarande har Ubuntu 8.04 i dual boot med Windows XP på hårddisken-C. Och Ubuntu 8.10 med migrerade (8.04) inställningar och data på hårddisken-D, som är konfigurerad till passiv slav-hårddisk. Hårddisken-D kan antagligen konfigureras om till en andra boot-hårddisk men jag avstår från försöket. Jag är inte tilltalad av att ha Linux-operativsystemet Ubuntu på vardera hårddisken. Ubuntu-partitionen på hårddisken-D kan antagligen raderas via Linux partitionsredigerare gParted men jag väntar med det tillsvidare.

Jag kollar instruktioner för uppgradering av 8.04 LTS till 8.10. Uppgraderingen är heller ingen självklarhet. Dessutom rekommenderas uppgradering på nätet framom uppgradering via installations-cd. Jag går in i Programvarukällor och ändrar uppgraderingsregeln från LTS till normal. Och nu erbjuds Ubuntu 8.10 för uppgradering direkt på nätet. Jag kör de sista uppdateringarna på Ubuntu 8.04 LTS innan jag startar uppgraderingen.

37 programpaket raderas, 253 nya paket installeras och 1219 paket uppgraderas (1049MB). 124 föråldrade paket rensas ytterligare bort. Det finns faktiskt en massa gamla moduler från tidigare uppdateringar. Allokeringen av skivminnet överraskar positivt. Av partitionerade 68,6GB är bara 25,1GB använt och 43,5GB fortfarande fritt. Allokering av skivminnet är faktiskt fördelaktigare i Ubuntu 8.10 än i uppdaterade Ubuntu 8.04 LTS (allokerat 68,6GB: 26,5GB använt och 42,1GB fritt). Efter dryga två timmar startar jag Scaleo-datorn i Ubuntu 8.10 (på hårddisken-C).

Nu kör jag partitionsredigeraren gParted och raderar Ubuntu 8.10-partitionen på hårddisken-D. Resultatet är 100GB oallokerat skivminne (198GB allokerat för Windows XP). Jag startar om Scaleo-datorn i dual boot i Ubuntu 8.10 (på hårddisken-C). Och inget straff väntar på mig för raderingen av Ubuntu 8.10-partitionen på hårddisken-D.

Inloggningen i Ubuntu 8.10 går som sig bör. Till och med skrivbordet ser ut som förut. Och trådlösa Cordless Desktop S510 Logitech-mus och -tangentbord hänger med hela vägen. Inte illa. Antivirusprogrammet Avast (1.2.0) fungerar klanderfritt. Kontorsprogramsviten OpenOffice har inte automatiskt uppdaterats till OpenOffice 3.0. Men it-telefoniprogrammet Skype har raderats. Jag laddar ner Skype (2.0.0.72) på nytt och kör ny-installation av debian-versionen. Ubuntu-versioner av Skype står bara till buds för Ubuntu 7.04-8.04.
Nåja. Övriga applikationer uppgraderas i enlighet med förväntningarna.

Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex (färskaste):

-- webbläsaren Firefox 3.0.8 (3.0.8)
-- e-postklienten Evolution 2.24 (2.26)
-- fotoassistenten F-Spot 0.5.0 (0.5.0)
-- bildbehandlaren Gimp 2.6.3 (2.6.6)
-- OpenOffice.org-sviten 2.4.1 (3.0.0)

Webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.8 funkar fortfarande problemfritt: sökning på Google och webbmejl på Gmail, inloggning på webbankerna Aktia och Ålands, java-baserade karttjänster på Elisa och Digita, flash-filmer på JayCut och YouTube. Alla tilläggsprogram har accepterats.

Lokala skrivaren HP OfficeJet Pro 1170C fungerar utan problem i stationära Scaleo-datorn. Windows-nätverkets delade skrivare HP PSC 2355 all-in-one fungerar klanderfritt via bärbara xp-datorn Amilo. Fildelningen i Windows-nätverket haltar. Efter några omstarter av olika nätkomponenter får jag syn på delade filer i xp-datorerna Scaleo och Amilo.
Och, också den externa 320GB nätdisken syns - Maxtor Shared Storage II.

Uppdatering:

Underhållet med säkerhetsuppdateringar för Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon upphör 16.4.2009. Premiären av Ubuntu 9.04 väntas 23.4.2009. Nyheterna i Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 och Ubuntu 9.04 är inte så många och tydliga som i tidigare versioner. Gränssnittens utseende och beteende har dock uppdaterats i smyg. Intryck av MS Windows Vista och Mac OS X 10.5 kan skönjas.

Det är enkelt att jämföra vilka versioner av nyttoprogrammen jag har i Ubuntu 7.10 - med de färskaste nedladdningsbara versionerna av samma program. Nyttoprogrammen uppdaterar sig automatiskt via Uppdateringshanteraren i Ubuntu. Men bara upp till en viss nivå. För att komma vidare måste jag installera nya Ubuntu-paket med högre versionsnummer.

Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon (färskaste):

-- webbläsaren Firefox 2.0.0.22 (3.0.8)
-- e-postklienten Evolution 2.12 (2.26)
-- fotoassistenten F-Spot 0.4.0 (0.5.0)
-- bildbehandlaren Gimp 2.4.6 (2.6.6)
-- OpenOffice.org-sviten 2.3.0 (3.0.0)

Uppdatering:

Uppmuntrad av den lyckade uppgraderingen till Ubuntu 8.10 i stationära Scaleo-datorn ger jag mig på att också uppgradera (uppdaterade) Ubuntu 7.10 (allokerat skivminne 12,8GB: 5,6GB använt och 7,2GB fritt) i lotshustruns bärbara Amilo-dator till Ubuntu 8.10. Först via en uppgradering till Ubuntu 8.04 LTS - 68 programpaket raderas, 209 nya paket installeras och 964 paket uppgraderas (765MB). 61 föråldrade paket rensas bort. Efter drygt två timmar startar jag upp Amilo-datorn i Ubuntu 8.04 LTS (allokerat skivminne 12,8GB: 6,0GB använt och 6,8GB fritt). Inte illa.

Jag preparerar uppgraderingsregeln i Programvarukällor i (uppdaterade) Ubuntu 8.04 LTS och uppgraderar till Ubuntu 8.10 - 25 programpaket raderas, 202 nya paket installeras och 1111 paket uppgraderas (788MB). 79 föråldrade programpaket rensas bort. Efter drygt två timmar startar jag upp Amilo-datorn i Ubuntu 8.10 (allokerat skivminne 12,8GB: 5,9GB använt och 6,9GB fritt). Allokering av skivminnet är faktiskt fördelaktigare i Ubuntu 8.10. Och jag är en fördom fattigare.

Inloggningen i Ubuntu 8.10 går som sig bör. Till och med skrivbordet ser ut som förut. Och trådlösa wlan-uppkopplingen till adsl-bredbandets Zyxel-router hänger med hela vägen. Antivirusprogrammet Avast (1.2.0) fungerar klanderfritt. Till och med it-telefoniprogrammet Skype (2.0.0.72) har bevarats. Men webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.8 vägrar att samarbeta. Problemet identifieras i uppdateringsprocessen i tillägget Foxmarks. Jag fixar Firefox-problemet med att konfigurera om Foxmarks-processen. Men - övriga tester skjuter jag på framtiden.