Bredbandsbio med förhinder

Fina filmer utan kopieringsskydd.

Snikenheten tar överhanden. Det blir ingen bredbandsbio på SF Anytime på hemdatorn. Inte för mig. Jag surfar av nyfikenhet in på konkurrerande svenska filmsajten på Film2home. Men det lyckas inte direkt. Min finska ip-adress betjänas endast av den finskspråkiga Film2home-tjänsten. Mycket förtretligt. Regionala begränsningar är av ondo.

I övrigt delar Film2home och SF Anytime samma diskriminerande begränsningar för konsumenten - operativsystemet Windows och webbläsaren Internet Explorer med tilläggsprogrammet Adobe Flash Player.

Utbudet på Film2home är sämre och äldre än utbudet på SF Anytime. Dygnshyran för en strömmande film är aningen billigare än i SF Anytime, 3-5 euro. Men så kan jag därutöver ladda ner en film på Film2home på hårdskiva för 10-16 euro. Tyvärr med restriktiv DRM som hindrar mig från att konvertera filmen. Då kan jag lika gärna hyra DVD:n för 4-6 euro. Den är också kopieringsskyddad, men det 'skyddet' är brutet sedan länge och därmed kan jag göra vad jag vill med filmen. Förutsatt att jag är villig att lägga ned besvär och arbete.

Tidsbegränsning är inte OK. Den ryska filmsajten ZML, har ett exemplariskt brett utbud av fina filmer för 2-3 euro styck - utan kopieringsskydd. Och dessutom fritt för nedladdning på hårdskiva (DivX eller iPod). Med full frihet att bränna en säkerhetskopia på DVD. De lagliga svenska (och finska) filmsajterna förlorar stort på användarvänlighet och utbud när de jämförs med ZML. ZML utesluter inte heller andra operativsystem eller andra webbläsare. Betalningen för nedladdningen av filmer på ZML sker ur en elektronisk penningbörs. Smart, det är svårt att diskriminera. Penningbörsen kan jag ladda med mitt Visa-kort.

Jag var i avsikt att köpa och ladda ner musikfilmen Mamma Mia på ZML. Till provs på Linux-operativsystemet Ubuntu på Mozilla-webbläsaren Firefox. Men så fick jag Mamma Mia-filmen på dvd-skiva som gåva.

Jag fick annars en värdekod till gåva då jag registrerade mig på Film2home. Filmen 'Arn - Tempelriddaren' väntar på att strömmas för avtittning. En andra värdekod fick jag till skänks via svenska tidningen Pc för Alla. För strömmande avtittning av 'The Dark Knight'. Det ska bli spännande att se om avtittandet av gåvofilmen 'The Dark Knight' är regionalt begränsat till Sverige.

Men det blir inte riktig tid över för bredbandsbio. Tv-kanalerna bjuder på en hel del filmer för inbandning. Och för att Plus-kortet ska betala sig måste jag titta av 4-6 betalfilmer i månaden. Men filmsortimentet är betydligt sämre och äldre än på Film2home. Jag klarar betalmålet bara om jag lyckas banda in 4-5 säkerhetskopior av Plus-filmer. Per kvartal. Det fina med inbandningar av betalfilmer är att jag slipper stressas av insprängd reklam.

Skräpbilagor från Apple iWork

Spara textdokument i rtf-format.

Det är rentav patetiskt hur mycket Mac-nördarna påminner om Linux-nördarna. I samband med mina forskningsresor i Linux Ubuntu har jag stött på en massa (99%) struttiga och illvilliga forum-skribenter. Jag har inte tidigare haft nöjet att bläddra i olika Mac-forum. Inte förrän jag nyligen begav mig på en virtuell forskningsresa i ämnet .cwk.

Det ämnet visade sig vara en levande legend. Filtypen .cwk produceras av ordbehandlaren Pages i Apples Office-programsvit iWork. Apples iWork är ett separat betalpaket (99 euro) som inte levereras gratis tillsammans med Mac OS X. Samtliga läsprogram (.cwk-Viewer) för Pc-datorer i Windows är separata betalprogram (19 euro). Apple-miljön är en högst ogästvänlig och trumpet tillsluten miljö för utomstående. Men - Apples gratisprogram TextEdit avläser inte heller textdokument i .cwk-format? Mycket överraskande. Gratisprogrammet Windows Wordpad avläser ohämmat både Word-filer (.doc) och Works-filer (.wri).

Att nu .cwk-legenden är aktuell i lotshemmet beror på att lotshustruns kompis, ingeniören, förpestar sin omgivning med skräpbilagor i .cwk-format. Ingeniören verkar inte vara så hemma på detta med olika filformat. Även om ordbehandlaren Pages i programsviten iWork är ouppdaterad (iWork .06/iWork .08) så kan Pages utan problem spara textdokument i .rtf-format - eller exportera iWork-texter i portabelt .pdf-format. Ett stort mysterium är att ingeniören bevisligen (2008) lyckats skicka en Word-bilaga i .doc-format.

Lotshustrun lider inte nämnvärt av ingeniörens brutala metoder. Hon är stadd med en provisorisk teknik att avläsa textdokument i .cwk-format. Hon laddar ner bilagan på hårdskivan och öppnar dokumentet med Windows Wordpad (eller MS Word). Dokumentet innehåller mest skräpkoder men mitt i allt finns originaltexten. Och texten låter sig snällt hackas (copy/paste) till ett nytt Word-dokument. Lotshustrun mejlar ingeniörens text vidare till omgivningen som Word-bilaga i .rtf-format. Ingeniörens hackade text är full av exotiska specialtecken i stället för skandinaviska å,ä,ö och € för euro. Men om viljan är god är .rtf-dokumentet helt läsbart.

I stället för att nöja mig med en halvylle-lösning i Windows Wordpad (eller MS Word) googlar jag efter proffsigare lösningar. Problemet med .cwk-formatet är överraskande allmänt. Och merparten av alla svarsinlägg (99%) i olika Mac-forum är chockerande struttiga och illvilliga. Men min lustresa är inte förgäves. Jag uppdagar att det i praktiken bara finns en lösning på .cwk-problemet och det är ett proffsigt betalprogram (19 euro). Och om jag dessutom tolkar Mac-nördarnas genmäl rätt så hävdar de med en mun att den enda rätta lösningen på .cwk-problemet är en Mac-dator med iWork? Mycket opraktiskt.

Allt om dokument på webben

Web 2.0 tilltalar it-entusiaster.

Dokument och dokumentation. Startsida och och arbetsbord. Åtkomst och datalagring. Sociala webben och webb 2.0. Fildelning och interaktion. Ja, fenomenen bakom dessa termer intresserar mig storligen. Alltså, jag är inte enbart befängd av ungdomligt intresse för foton, musik och film. Digitala dokument har existerat hela mitt aktiva arbetsliv.

Digitala multimediafiler har trätt in på hemscenen relativt sent - först under min pensionärstillvaro. Förståelsen för de nya generationerna har ökat dramatiskt under under mina multimediala forskningsresor. Insikt i konsekvenser kommer med tid och erfarenhet. Däri ligger skillnade mellan generationerna. Ungdomens brister i insikt är svåra att mäta men mycket kan härledas ur ungt sökbeteende.

Undersökningar visar att unga, födda sedan 1993, inte är sådana Google- och nätgurus man kan tro. Kunskapen kring webben varierar från person till person. Att de yngre generellt är experter på sökmotorer avfärdas som en farlig myt. Unga har verkliga problem med att hitta goda söktermer. I en tid då allt fler webbtjänster får allt fler avancerade funktioner visar sig ytterligare problematiska saker: unga ogillar att vänta och vill ha omedelbar respons - fördröjningar får unga att dra vidare - visuell information upplevs bättre än text - unga multitaskar, ägnar sig åt flera saker samtidigt. Med andra ord går det inte ta för givet att de nya generationerna klarar mer komplexa tjänster på stubinen och på egen hand hittar det de söker efter.

Några plock från mina multimediala forskningsresor:

-- Med MS Office 2010 på kornet (27.11.2009)
-- Online-partners för MS Office (03.07.2009)
-- Fildelning i dokumentformat (24.04.2009)
-- Mycket mer än en webbmejl (10.04.2009)
-- Skräpbilagor från OpenOffice (03.04.2009)
-- Skräpbilagor från Office 2007 (13.03.2009)
-- Allt om dokument på webben (22.02.2009)
-- Refuserad vision i Google-miljö (18.02.2009)
-- Live Documents en besvikelse (04.02.2009)
-- Anteckningsblock på webben (21.01.2009)
-- Skärmdump och video med Jing (10.12.2008)
-- OpenOffice 3.0 i Ubuntu 8.04 (07.11.2008)
-- Sakkunskap i uppslagsverk (10.10.2008)
-- Med Gmail på Windows Mail (10.09.2008)
-- Mobila skrivbord på webben (29.08.2008)
-- It-medborgarens arbetsbord (15.08.2008)
-- Synkroniserad offline-kalender (06.08.2008)
-- Interaktion i sociala nätverk (02.07.2008)
-- Smarta skärmklipp i Windows (04.07.2008)
-- Webbaserade ordbehandlare (11.06.2008)
-- Kopior av levande webbsidor (30.05.2008)
-- Rörlig medborgare i Web 2.0 (23.05.2008)
-- I väntan på Live Documents (27.04.2008)
-- Fängsla flyktigt webbinnehåll (02.03.2008)
-- Säkerhetskopiering av Blogger (24.02.2008)
-- Virtuella skrivbord på webben (17.02.2008)
-- It-medborgarskap via Google (20.01.2008)
-- Skräddarsy en egen startsida (02.01.2008)
-- Konsumentvänligt Office-paket (26.12.2007)
-- Rss-läsare i vässat utförande (16.12.2007)
-- Ubuntu i äkta produktionsmiljö (05.12.2007)
-- Koll på rättskrivning och stavfel (02.12.2007)
-- Hålla kontakt via mejlinglista (16.11.2007)
-- Egen fildelning i Live Messenger (31.08.2007)
-- En Live Writer för flera bloggar (24.08.2007)
-- Näthårddisk för egen fildelning (22.08.2007)
-- Gmail bara ökar på försprånget (01.08.2007)
-- Interaktivitet med poll i bloggen (12.07.2007)
-- Vässat Windows Live Hotmail (12.05.2007)
-- Koll på besöken med statistik (10.05.2007)
-- Förhandsgranska sökresultatet (02.05.2007)
-- Stark i sin oskuld - via Writely (25.02.2007)

Piratkopiering av Mamma Mia

Slutsålda biljetter på tre timmar.

Av någon anledning associerar jag situationen i den globala musik- och filmindustrin till Mugabes Zimbabve. Jag har en känsla av att artisterna får lika lite av upphovsrättsintäckterna som medborgarna i Zimbabve får av sina nationalintäckter. Merparten av de upphovsrättsliga intäckterna går till industrins löpande kostnader.

Bland annat till underhållet av krigsmaskineriet i kampen mot den globala piratismen. Vilket för mina tankar till de skattefinansierade amerikanska korsfärderna till Fjärran och Mellersta Östern.

Lotshemmet har begåvats tvenne nya lagliga musik- och filmmedia. En cd-skiva med Marizas senaste album med fadon - Terra. Och därtill - en dvd-skiva med den enormt populära Mamma Mia-filmen. Till saken hör att jag faktiskt redan har samma Abba-stycken både på vinyl och cd-skiva. Och till råge på allt lyssnar jag lagligt till samma Abba-stycken på webbtjänsten Spotify.

Jag vet inte hur bra Mariza klarar sig i kampen mot piratismen. Men det kan hända att piratlyssnandet har återuppväckt intresset för fadon och rentav ökat på den globala skivförsäljningen. Hos engelska Amazon är dvd-utgåvan av Mamma Mia-filmen största försäljningssuccén någonsin. Den har sålt mer än såväl Star Wars, The Pirates Of The Caribbean och Harry Potter. Webbshoppen fick över 200.000 förbeställningar på filmen, när den lades upp på sajten. Och även om Amazon England trodde att Mamma Mia-filmen förmodligen skulle plocka förstaplatsen på listan någon gång, hade de inte räknat med att den skulle göra det redan samma vecka som lanseringen. Sammanlagt sålde filmen under år 2008 på ett par veckor nästan 1,7 miljoner exemplar i England. Mamma Mia-filmen verkar inte heller vara väldigt drabbad av piratnerladdning. Inte om man jämför med andra kända titlar.

Jag är själv ingen Madonna-fan men jag beundrar hennes förmåga att i årtionden underhålla sina fans. Med mastodonta live-konserter. Trots att biljettförsäljningen i Helsingfors kraschade genast vid öppningen 9-tiden såldes 80.000 biljetter slut på tre timmar. Illvilliga rykten låter påskina att merparten av biljetterna inlöstes av insiders. Vid 10-tiden såldes biljetter för fullt på svarta börsen på nätauktionssajter.

Uppdatering:

Äntligen får Apple sälja olåst musik på nätshoppen iTunes. Musikindustrin har till slut godkännt att Apple inte ens i efterhand behöver driva in prisskillnaden till tidigare köpt musik. Vilket de faktiskt i början måste göra.

Apples musikspelare iTunes kan bara installeras på MacOSX och Windows. Anhängare av Linux Ubuntu kan förstås ty sig till Mozillas gratis musikmaskin Songbird. Me då förstås utan shoppingmöjligheter på musiksajten iTunes.

Refuserad vision i Google-miljö

Vardagsnära it-medborgarskap.

Visionen av höstens 2008 lotsningsmiljö i IT för rörliga, sociala medborgare fyller Web 2.0-kraven mycket väl. Miljön kräver dock en viss it-vana.

Deltagarna förutsätts acceptera och utnyttja interaktionen i sociala nätverk i någon form - med målet att engagera barnbarnen i seniorlotsningen.

Lotsens missionsresor på hösten 2008 riktar sig till biblioteken i centrala och västra Helsingfors. Intresset för den potentiella lotsningsmiljön är minst sagt lamt. Biblioteken satsar hellre på 1-2 timmars kortkurser i IT för svenskspråkiga seniorer. Mycket praktiskt. Kortkurser kräver inga långsiktigt förbindande åtaganden.

Webbaserade online-applikationer intresserar it-vana. Det är inget att förundra sig över. Applikationerna är gratis (reklamfinansierade) och underhållsfria. Det enda man behöver är en dator med webbläsare, och ett bredband med uppkoppling på internet. Datorn ska vara rätt pigg. Helst yngre än årgång 2005. Och bredbandet ska vara snabbt. Helst 2 Mbps, eller mera. Abonnemanget ska dessutom ha en dräglig, fast månadsavgift, utan strama databegränsningar.

För 10-11 år sedan sades nyckeln till it-medborgarskap vara en uppkoppling på internet - med tillhörande legitimation i form av en unik ip-adress. I dagsläget är dessa två element en självklarhet. Men man kommer inte långt med dem - inte om man är nybörjare. Klarar man däremot av Googles sökmotor, Googles Gmail och Google Docs så har man en nyckel till nytta och nöje på webben. En universalnyckel till vardagsnära it-medborgarskap.

Lotsen är faktiskt lite skeptisk mot utnyttjandet av krävande online-applikationer i en lotsningsmiljö för nybörjare och seniorer. Ingrodda fördomar binder seniorerna till privat hemanvändning av ordbehandlaren MS Word och lokalt installerade e-postklienter. Sociala nätverk med bindande förpliktelser fungerar inte i Svenskfinland. Finlandsvenskarna är förvisso sociala - men helst perifert sociala. Helst arrangerade sociala samkväm med lättsam underhållning, utan bindande personliga förpliktelser.

Visionen av seniorlotsning i Web 2.0-miljö är i grunden min. Jag ser framför mig entusiastiska samarbetsparter som tar emot lotsens gratisanbud i seniorlotsning i IT med öppna armar. Men biblioteken skyr bindande förpliktelser i samarbetet. Det är en överraskning för mig. Men tydligen inte för lotsen. Erfarenheterna av tidigare samarbetsparter pekar åt samma håll.

It-betjäning på It-Akuten - Hjälp till självhjälp:

Lotsen presenterar sin vision för vårens 2009 lotsningsmiljö i IT. Samarbetspartern är en potentiell pensionärsförening. Lotsen kallar processen 'It-Akuten på Infoteket' - och sig själv it-betjänt - för att understryka att aktiviteter och initiativ till övningar och problemlösning kommer från deltagarna själva. It-betjänten kommer m.a.o. till ett färdigt dukat bord. Precis tvärtemot situationen i tidigare seniorlotsning (tutorering/mentorering) där aktiviteter och initiativ kommer från lotsen.

Målsättningen är att ge deltagarna i It-Akuten en viss it-rutin för att senare få ut mera av innehållet på it-kurser på Arbis. Alla har egen internetuppkopplad hemdator med lokalt installerad e-postklient. Alla har också ordbehandlingsprogrammet MS Word. Högst på deltagarnas önskelista står förvärvning av färdighet att skicka Word-bilagor på e-posten. Processen förutsätter fusionerade färdigheter i fyra olika delområden: datorn, Windows, Word samt e-post/internet. Arbis erbjuder tidsmässigt separerade it-kurser i varje delområde för sig. Arbis kursdeltagare ansvarar själva för fusioneringen av innehållet i delområdena.

It-betjäning erbjuds inte på hemdatorer utan på publika Windows XP-datorer på Folkhälsans Infotek i Helsingfors. Akut betjäning erbjuds inte på lokal (privat) e-postklient utan på global (publik) webbmejl. Infotekets datorer är försedda med MS Word 2003. All kommunikation mellan hemmen och Infoteket bygger på Word-bilagor i e-posten. Precis som på en it-kurs på Arbis kräver It-Akuten att deltagarna ska transponera sina på Infoteket förvärvade färdigheter vidare i sin hemmamiljö. Lotsen hoppas att arbetet sker i sociala par - deltagarna kan vid behov stöda varandra i repetitioner på hemmaplan.

Inga förhandskunskaper i IT är i praktiken nödvändiga. Olika versioner av operativsystem, ordbehandlare, webbläsare och e-postklienter kan fritt användas på hemdatorer. Om miljöskillnaden är stor ökar givetvis kraven på transponeringen av färdigheter. För att överbrygga extremt olika miljökrav ställer 1-2 bättre bevandrade pensionärer vid behov upp som bisittare i arbetsparens varsinna hemmamiljö. Processens motto är 'Repetition är kunskapens moder'.

Mac - Snobbens första dator

Kvalitet liktydigt med kvantitet.

Apples operativsystem MacOSX innebär ingen större nackdel, än vad Linux-operativsystemet Ubuntu innebär, för ovana it-medborgare. Båda systemen är annorlunda än Microsofts folknära operativsystem Windows. Vanligt fotfolk gillar inte att lättvindigt ändra på sina vanor. Har man, och närmaste omgivningen, goda erfarenheter av Windows byter man ogärna till ett annat system.

För gräddan i Finland är valet av en Mac till första dator å andra sidan en självklarhet. Man sticker ut från den gråa folkmassan med sin Mac-dator.

Mac OS X 10.5 Leopard i Apples bärbara MacBook erbjuder, såsom de andra operativsystemen i pc-miljö, förinstallerade elementära programvaror för e-post och googling. Likaså på behövliga förinstallerade programvaror i ordbehandling och fotohantering. Apples textredigerare klarar sig bra i konkurrensen. En av nyheterna i Mac OS X 10.5 Leopard är att programmet TextEdit både klarar av att läsa och producera textfiler i Word-format. Också i formatet (.docx) för Word 2007. Apples fotoassistent står sig också bra i konkurrensen. Från och med 2009 levereras iPhoto '09 som en del av iLife '09 tillsammans med nya Mac-datorer. På köpet dessutom, prisfördelen är 79 euro. Det är inte sagt att iPhoto levereras förinstallerat.

300 nya egenskaper i Mac OS X 10.5 Leopard:

Kvalitet är numera liktydigt med kvantitet. Operativsystemen konkurrerar med mängder av egenskaper. Kvaliteten på mobiltelefoner och smartmobiler mäts på samma sätt i mängder av egenskaper. De nya egenskaperna är förvisso maffiga men till största delen utom räckhåll för den ovana it-medborgaren. De glimrande finesserna kan mestadels utnyttjas endast av rutinerade Mac-virtuoser.

Apples MacBook är en slags förvuxen Netbook:

Apples bärbara MacBook tilltalar samma kundsegment, surfande och chattande unga, som också tilltalas av minidatorer (Netbooks). MacBook har visserligen en större 13" bildskärm men den har det kämpigt värre att visa upp dagens skärminnehåll, som i de flesta applikationerna är optimerat för 15-17" bildskärmar. Apples flaggskepp MacBook Pro är däremot inget prisvärt alternativ för ovana it-medborgare.

Använd Mac OS X på andra datorer än Apples:

Ända sedan 2005 då Apple valde att anpassa MacOSX till samma processorer som Microsoft Windows har företagsamma nördar ägnat sig åt att laglöst installera operativsystemet Mac OS X på andra datorer än Apples. Datorn med det hackade macintosh-systemet har till och med fått ett eget namn: hackintosh. Nu när billiga minidatorer säljs överallt, men inte av Apple, har trenden att installera MacOSX på billiga pc-datorer spritt sig. Det krävs en del trixande. Apple har en spärr som hindrar den som köper MacOSX att installera det på vilken dator som helst. Installationsprogrammet känner av om datorn presenterar sig som en Appledator. Och om datorn inte gör det så vägrar installationsprogrammet att köras. Ett lyckat trick är faktiskt att få pc-datorn att presentera sig som en Mac.

Web 2.0 online-applikation som vattendelare:

Webbaserade online-applikationer intresserar it-sakkunniga. Det är inget att förundra sig över. Applikationerna är reklamfinansierade (gratis) och underhållsfria. Det enda man behöver är en dator med webbläsare, och ett bredband med uppkoppling på internet. Datorn ska dock vara rätt pigg. Helst årgång 2005, eller yngre. Och bredbandet ska vara snabbt. Helst 2 Mbps, eller mera. Uppkopplingen på internet ska dessutom ha en dräglig, fast månadsavgift, utan strama databegränsningar.

Målgruppen för web 2.0-tjänster är förhållandevis liten. Globala sociala nätverk varvade med virtuella byalag. Behovet av likriktat elektroniskt grupparbete ska vara massivt. Den vardagsnära, fragmenterade breda massan har dessvärre ingen klar nytta av Web 2.0-tjänster. Web 2.0 tilltalar surfande och chattande unga, som också tilltalas av minidatorer (Netbooks).

Laglig webbmusik via Spotify

Reklamfria dagspass för 99 cent.

Skivbolagen gjorde tidigare försök med prenumerationstjänst för musik. I stället för att ha låtarna på sin egen dator betalade man en summa i månaden för att få spela upp musiken från en central server. Idén floppade, men nu gör svenska Spotify ett nytt försök. Genom att betala månadsavgift får man lagligt lyssna på hur mycket musik man vill via datorn.

Jag som inte vill betala kan i stället använda gratisversionen som spelar upp reklam likt en kommersiell radiostation.

Spotify är en musiktjänst som bygger på att musik strömmas, on-demand-streaming kallas det. Jag lyssnar via ett program som installeras på datorn. Programmet finns för Windows och OS X och påminner iTunes. Jag måste givetvis vara uppkopplad för att lyssna på musik, eftersom den strömmas direkt från internet.

För att använda Spotify måste man normalt köpa ett premiumkonto. Det kostar 9,99 euro per månad. När man köper premiumkonto blir man prenumerant på Spotify och 9,99 euro i månaden dras automatiskt från ens kreditkort. Man kan naturligtvis avbryta transaktionen om man vill. När man väl har ett konto kan man sluta betala och använda sig av en reklamfinansierad gratisversionen. För mig som har ett Spotify-konto finns det även reklamfria dagspass att köpa för 99 cent per dygn.

Jag imponeras av enkelheten med Spotify. Det börjar med installationen och första intrycket jag får. Hela installationen och konfigurationen är enkel, rättfram och går snabbt - precis som det bör vara. Har man installerat och konfigurerat andra musiktjänster vet man att det inte alltid så. Spotify är så löjligt enkelt att jag bara kan höja på ögonbrynen och acceptera det. Jag kör gratisversionen, så jag får leva med en liten reklam då och då, men det är definitivt inte i närheten av vad som gäller i reklamradion.

Spotify kommer inte att ersätta mitt nuvarande musikbibliotek som finns på hårddisken. Men den blir väl ett komplement som jag har tillgång till när jag sitter borta och surfar eller var än jag befinner mig med internetuppkoppling. Jag lyssnar på musik på vägen med min portabla mp3-spelare iPod nano. Men, när jag väl är hemma fungerar min dator som musikmaskin. Och, eftersom jag mest har samma låtar i mitt iTunes-bibliotek som i Spotify faller det naturliga valet på mina musikfiler på hårddisken.

Det finns (ännu) inga bekväma verktyg att ladda ner musiken på Spotify på hårdskivan. Om det mot förmodan behövs får jag orsak att prova på hur en laglös inbandning med Audacity lyckas. Jag har mest samma låtar i mitt iTunes-bibliotek som jag har på köpta cd-skivor - Abba, Enya, Mariza med flera. Jag kan med gott samvete öva Audacity-inbandning från Spotify med att piratkopiera dessa musikstycken.

Allt om hemmets nöjescenter

Omväg till optimal underhållning.

Jag har ett relativt välutrustat modulärt Audio Center allt sedan 1970-talet. Det är tillsammans med analoga tv-burken och vhs-bandaren det första yngelstimmet till Media Center. Först från och med 2005 finns möjligheten att lagra digitala bilder och foton i virtuella album och visa upp dem på större datorskärmar. Alldeles i slutet av 2007 träder ett fullödigt Media Center upp på scenen - digitala tv-skärmen Sony Bravia - ackompanjerad av fenomenala Sony hdd/dvd-speldosan.

Från och med medlet av 2008 träder efterlängtade Windows Media Center upp på scenen - i samspel med bärbara Vista-datorn Nemi. Vista-duon konkurrerar dock inte ut Sony duon. Tvärtom, it-miljön kompletterar faktiskt tv-miljön med fantasieggande synergivinster.

Här är mina samlade funderingar om Media Center:

-- Videoredigering på Apples iMac (14.10.2009)
-- Redigera Flash Video i RichFLV (07.10.2009)
-- EyeTV på Apples iMac-dator (16.09.2009)
-- Koll på digital TV i Apple-miljö (19.08.2009)
-- Spegelkopiering av dvd-filmer (22.07.2009)
-- Maxtor OneTouch i Mac OS X (08.07.2009)
-- Windows Media på Mac OS X (03.06.2009)
-- Tv-antennen måste förnyas (29.05.2009)
-- Genomtänkt multimedia i OS X (08.04.2009)
-- Kanalreform stör tv-signalen (06.03.2009)
-- Bredbandsbio med förhinder (27.02.2009)
-- Laglig webbmusik via Spotify (11.02.2009)
-- Allt om hemmets nöjescenter (08.02.2009)
-- VHS-videofilmens saga är all (28.01.2009)
-- SVT Europa i digital comeback (09.01.2009)
-- Filmuppspelare för 90-åringen (26.12.2008)
-- Antennförstärkaren fungerar (05.12.2008)
-- Bredbandsbio på hemdatorn (21.11.2008)
-- Trådlöst 3g-nät i reserven (12.11.2008)
-- Ett liv utan Orb MyCasting (22.10.2008)
-- Städassistens efter fotofest (15.10.2008)
-- Ambulerande Media Center (03.10.2008)
-- Elegant Windows Media Center (24.09.2008)
-- Smart assistens i fotogallerier (03.09.2008)
-- Digitalt kvällsnöje i glesbygd (11.07.2008)
-- Laglöst kopierade dvd-filmer (29.06.2008)
-- Maxtor OneTouch i Ubuntu (25.06.2008)
-- DivX-komprimerade långfilmer (06.06.2008)
-- Kompletterande Media Center (28.05.2008)
-- Pedagogiskt Media Center (07.05.2008)
-- Windows Vista: Sjunde dagen (23.04.2008)
-- Filmrepriser i en rasande takt (30.03.2008)
-- Digitalt avsked av SVT Europa (30.01.2008)
-- VHS är död! Länge leve VHS! (16.01.2008)
-- Banda in möjligast högupplöst (13.01.2008)
-- Digital vardag med SVT Europa (08.01.2008)
-- Användarvänlig dvd-speldosa (28.12.2007)
-- Media Center valet är avgjort (12.12.2007)
-- Mediedator för framtida bruk (21.11.2007)
-- Trådlöst tangentbord för soffan (11.11.2007)
-- Tv i Nero Home Media Center (21.10.2007)
-- Mediedatorn klarar av digital-tv (26.09.2007)
-- Spara vhs-videofilmer på dvd (12.09.2007)
-- Digital vardag utan SVT Europa (05.09.2007)
-- Redigering av egna dvd-skivor (29.08.2007)
-- Digitalisering av vinyl tar realtid (05.08.2007)
-- RC7000 - Den ultimata combon (25.07.2007)
-- Koppla grammofonen till datorn (13.07.2007)
-- Digital-tv på semesterstugan (08.07.2007)
-- Digital-tv på sommartorpet (24.07.2007)
-- HD Ready tv-tittare i blivande (13.06.2007)

Linux nästa för Windows-vana

Samspelet med digitala kameror.

En kunnig och windows-van it-entusiast gör ett tryggt val av nästa hemdator om datorn är förinstallerad med Linux-operativsystemet Ubuntu. I praktiken är det dock så gott som omöjligt att hitta en förinstallerad Ubuntu-dator på butikshyllorna i Finland. Datorer med förinstallerat Linux finns att hitta i fåtal men i regel då också med nedbantad exotisk Linux-distribution.

Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex erbjuder gratis, såsom de andra operativsystemen, förinstallerade elementära programvaror för e-post och googling. Alla operativsystem bjuder också gratis på behövliga förinstallerade programvaror i ordbehandling och fotohantering. Dessa applikationer ligger högt på seniorers önskelista. Vid en första anblick erbjuder Linux Ubuntu mer finessrika programvaror än Windows eller MacOSX. Om man å andra sidan avskärmar seniorers elementära vardagsbehov är skillnaderna inte nämnvärda.

Windows Vista Home Premium:
1. ordbehandlaren Windows WordPad (endast Windows)
2. fotoassistenten Windows fotogalleri (endast Windows)

Apple Mac OS X 10.5 Leopard:
1. textredigeraren Apple TextEdit (endast MacOSX)
2. fotoassistenten Apple iPhoto '09 (endast MacOSX)

Linux Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex:
1. ordbehandlaren OpenOffice Writer (Linux/Windows)
2. fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5 (endast Linux)

MS Word uppfattas synonymt för ordbehandling:

OpenOffice Writer erbjuder faktiskt flest finesser. Windows WordPad och Apple TextEdit verkar i jämförelse primitiva, men om man beaktar behoven i vardagsnära ordbehandling får man enkelt till stånd likvärda textdokument jämfört med OpenOffice Writer. Alla förinstallerade text- och ordbehandlare klarar dessutom utan problem av att läsa, redigera och producera Word-kompatibla dokumentfiler.

Komplicerad bildredigering är en gåva utan värde:

Windows, MacOSX och Linux Ubuntu erbjuder jämngoda och fullt användningsbara programalternativ till fotoassistens. Samtliga förinstallerade fotoassistenter klarar utan problem av samspelet med digitala kameror. Linux Ubuntu erbjuder ett gratis bonuspaket - förinstallerade bild- och fotoredigeraren Gimp 2.6.4. Programmet är faktiskt lika avancerat som legendariska Photoshop men är mångfallt svårare att använda. En helt värdelös gåva för oss sämre bevandrade foto-entusiaster.

Linux skulle visst dominera minidator-marknaden:

Med minidatorernas intåg skulle Linux ta marknadsandelar och på allvar konkurrera med Windows. Så var det tänkt i alla fall. Men det blev inte som man tänkt, nånting hände. Det flesta som handlar en minidator väljer samma Windows som de har på sina andra, eller tidigare, datorer. Fördelningen är 80% för Windows och 20% till Linux. Betydligt högre än 1% kan man tycka men siffrorna hade knappast varit så smickrande om andra operativsystem funnits med att välja. Somliga anser till och med att det som händer inte alls är förvånande. Folk gillar inte ändra på sina vanor. Har man i övrigt, eller tidigare, haft Windows byter man ogärna till ett annat system. Trots att minidatorerna med Linux är billigare väljer många att köpa med Windows av den enkla anledningen att de är vana vid Windows - Linux kräver djupare datorkunskaper för att kunna användas.

Pytteliten bärbar minidator förändrar marknaden:

Minidator-fenomenet växte sig stort 2008 och väntas växa ytterligare under 2009. Det kan faktiskt vara så att den lilla billiga bärbara datorn håller på att omforma hela marknaden. Inledningsvis trodde inte många att minidatorn skulle få den genomslagskraft den faktiskt fått. En liten billig bärbar med klen prestanda kan aldrig mäta sig med en normal bärbar dator. Visst är det så rent prestandamässigt, men miljontals konsumenter har ändå hellre föredragit lågt pris, utseende och längre batteritid. Även när det gäller operativsystem har minidatorn fått företagen att tänka om.

Minidatorn kan vara just vad många väljer att köpa då datorn är lagom liten att ha med sig och samtidigt enklare än en smartmobil. Och om användargränssnitten standardiseras i minidatorerna i samma grad som i smartmobilerna har operativsystemets namn snart ingen betydelse för oss konsumenter.

Uppdatering:

Funderingarna fortsätter i nästa avsnitt: Mac - Snobbens första dator (13.2.2009).

Apples operativsystem erbjuder behövliga förinstallerade program i likhet med Window Vista och Ubuntu 8.10. De universellt mest använda programmen är ju för e-post och googling. Ordbehandling och fotohantering står därtill högt på seniorers önskelista. Jag tittar in på vad Apples MacOSX egentligen erbjuder för mervärde jämfört med de andra operativsystemen i pc-miljö.

Live Documents en besvikelse

Allt kan göras med Offline Gmail.

Programsviten MS Office gick live med tillägget Office Live Workspace - men - automatiken i inlägget Office Live Add-in gäller bara för nyare MS Office XP-, 2003- och 2007-versioner. Inte för min gamla MS Office 2000.

Webbtjänsten Live Documents lovade faktiskt samma design och funktionalitet som i programsviten MS Office 2007.

Funktionerna är dock inte alls sådana jag förletts att tro. Live Presentations är den första tjänsten i programsviten. Det är i praktiken en ordinär online-konkurrent till presentationsprogrammet MS Powerpoint. Jag känner mig snuvad på konfekten.

Livet är inte lätt för en experimentell rörlig it-medborgare i web 2.0. Jag misslyckas ävensom med första ibruktagningen av Google Gears offline-funktioner i kontorsprogramsviten Docs, flödesläsaren Reader och webbmejlprogrammet Gmail. Men, skam på den som ger sig.

Google Gears offline-funktioner kan i dagsläget endast användas i engelskspråkiga versioner av Googles webbtjänster. Språket är lätt att byta. Svårare nöt att knäcka är Googles klagomål på att jag har i bruk opassliga tillägg i webbläsaren Internet Explorer. Vilka de opassliga tilläggen är blir inte klart trots att jag tillfälligtvis eliminerar de mest uppenbara konkurrenterna. Googles Gears-tillägg fungerar däremot klanderfritt i min alternativa webbläsare Mozilla Firefox. Och inte bara i operativsystemet Windows utan också i Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 på lotshustruns bärbara XP-dator Amilo.

I och med att Google Docs och Google Reader är engelspråkiga uppenbarar sig en offline-länk på nätsidan. En klick på länktexten leder till att Google automatiskt installerar och uppdaterar Gears-tilläggen. Nu har jag synkrona offline-kopior på hårddisken av alla mina dokument i Google Docs - och av en massa flödesinlägg i Google Reader. Avläsningen av dokument och inlägg fungerar utan problem i offline. Likaså offline-redigering av textdokument i Google Docs. Mycket praktiskt.

Jag gillar Googles mejltjänst Gmail. Gmail har många funktioner som gör användningen lättare. Och - nu finns även tillgång till Offline Gmail. Det är till stor fördel att komma åt Gmail offline för att läsa, skriva och även sortera mail. När jag har skrivit klart min mejl, trycker jag på 'send'. Meddelandet sparas i utkorgen och skickas automatiskt nästa gång jag kopplar upp mig online. Jag kan faktiskt göra allt (läsa, skicka, stjärnmärka, tagga, med mera) med Offline Gmail. Allt förutom att hämta nya mail. Funktionaliteten är precis som i lokalt installerade e-postklienten MS Outlook Express. Fast - online/offline-synkroniseringen är ett extra bonus för Gmail.

Webbmejl är trevligt på flera sätt. Med moderna gränssnitt är upplevelsen inte långt ifrån den i vanliga e-postprogram, och att jag kan koppla upp mig var som helst och direkt ha tillgång till alla mejl och kontakter är underbart. Men för den som ofta befinner sig i situationer utan internettillgång är det fortfarande ett tvång att köra MS Outlook Express eller en annan klient som kan spara mejlen i datorn. Detta problem kan dock snart vara ur vägen. Googles Offline Gmail, en ny experimentell funktionalitet i den populära e-posttjänsten, sparar med hjälp av Gears en lokal kopia av mina mejl så att jag kan fortsätta jobba på Gmail, på bärbara XP-datorn Amilo, även när internetuppkopplingen försvinner.

Uppdatering:

Fördelen med Offline-funktionerna i Google Gears är att jag har synkrona säkerhetskopior på hårddisken av dokument, mejl och flödesinlägg. Jag lider dock inte nämnvärt av brister i internetuppkoppling. På bärbara datorer är trådlösa wifi- och 3g-uppkopplingar fungerande online-alternativ.