Visar inlägg med etikett elias. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett elias. Visa alla inlägg

onsdag, oktober 03, 2007

Det kan bli dyrt att köpa billigt

Anvisningen får håret att resa sig.

För något år sedan köpte lotshustrun ett självmonterbart utelager av märket Luoman. Det var bara att lyfta på. Som ett pussel. Stock efter stock. Stocken var inte häv men 34mm var ändå ett rejält virke. Tak- och golvvirket var färdigt sågat. Täcklister och spegelbräden likaså. Inte ett sågtag behövdes. Virket var utvalt och av prima kvalitet. Lite dyrt var det förstås.

I år ville lotshustrun ha ett väderskydd för brunnen. Ett kombinerat utelager och brunnsskydd.

Första tanken var att ställa upp ett skydd i form av ett utedass. Själva tanken var praktisk men med en lite riskabel association. Måttena var dock lite för knappa för brunnsringen.

Ett skydd i form av en lekstuga kanske? Med tillräcklig nockhöjd. Men ett självmonterbart utelager av märket Luoman är lite dyrt förstås. Ett Google-sök hittade ett självmonterbart utelager av märket Rosendahl. Och priset var faktiskt lägre än priset på det rejält mindre utedasset. Med den goda Luoman-erfarenheten i minnet görs affären på nätet. Med en trådlös borrmaskin som bonus. Priset betalas i två fakturor på nätbanken. Första fakturen vid orderbekräftelsen och den andra strax innan leveransen vecka 35/2007.

Vecka 35/2007 kom och gick. Leveransen var kopplad till en 2-veckors standardförsening. Vecka 37/2007 tar jag telefonkontakt via Skype med agenten i Norra Finland. Agenten lyckas med konstycket att få lekstugan levererad till veckändan. Leveranspaketet öppnas och materialet sorteras och flyttas i regnskydd. Trossbottnet är klart så det är bara att börja på ihopmonteringen. En snabb blick i monteringsanvisningen får håret att resa sig på huvudet.

Med att lusläsa nätsidan med leveransinnehållet hade sanningen delvis avslöjats. Stocken är inte häv men 21mm är alls inget rejält virke. Monteringsanvisningen ber om snedspikning med 75mm spik i spånten på varje hörnkors. En test utförs på likartat virke. Ingen i hushållet klarar av att som anvisats spika flere än två spikar av fem. Stockvirket är kvistigt. Kvistigare än testvirket. Drygt våhundra 75mm spikar borde spikas in felfritt. En koll i leveransinnehållet avslöjade dessutom att varken tak- eller golvvirket var färdigsågat. Inte heller täcklister eller spegelbräden. En hjälpande hand från Elias är av nöden.

Handymannen anländer påföljande tisdag. Försedd med elektriskt sågbord och pneumatisk spikpistol med mera. Med ett enhälligt beslut tas totalt avstånd till användande av 75mm spik. I stället skjuts 51mm pistolspik i spåntkryssen. Förrymda spikspetsar putsas elegant bort med en liten trådavbitare. Virket är naturligvis inte av Luoman-kvalitet. Det behövs en ansenlig övertalningsförmåga att få stockarna rakt och felfritt i stockspånten. Sågbordet och spikpistolen är i flitigt bruk i tak- och golvmonteringen. I monteringen av täcklister och spegelbräden likaså. Vi struntar i monteringsanvisningens råd om att klyva bräder till lister. Golv- och taklister finns i gammalt lager.

Lotshustrun monterade upp Luoman-förrådet på tre dagar. Med gratis assistens av hemmafolket. Rosendahl-bygget tog också tre dagar att montera upp. Med betalassistens av handymannen och hans verktyg. I själva verket får lotshustrun punga ut med lika mycket till för arbetet som det omonterade leveranspaketet kostade. Sammanlagt blir nybygget lika dyrt som ett självmonterbart förråd av märket Luoman. I 34mm lättstock. Det kan bli dyrt att köpa billigt.

fredag, augusti 17, 2007

En hjälpande hand från Elias

Torpet är del av områdets ljudskydd.

Gammeltorpet i Nupurböle i Esbo har varit medelpunkt för lotsparets intresse under året 2007. Torpet är av årmodell 1907. En fridfull, pastoral reträtt ända till år 1963. Då flyttade tyvärr den fyrfiliga motorvägen till Åbo till närmaste granne.

Friden var visserligen förgången men det hindrade inte lotsparet att bo på torpet studietiden på 70-talet. Samt byggtiden av villan på 80-talet.

Torpet hade "renoverats" av svärsöner i två led. Först med en farstukvist. Slutet av 60-talet präglades av en ohälsosam stank av mögel.

Farstun utvidgades sedermera till veranda. Slutet av 80-talet präglades av en ohälsosam stank av mögel. Testerna av det mobila bredbandet och av mobil digital-tv stördes i högsta lag av stanken. Och av oljudet.

Oljudet från motorvägen hade utvecklats från 70-talets störande brus till 80-talets öronbedövande tordön. Flytten till villan år 1989 var mer än befogad. Själva torpet kunde tyvärr inte avskärmas från trafikdånet. Bygget av en privat jordvall gav dock det övriga området ljudskydd. Trafikdånet sjönk till 70-talets brus. Störande visserligen. Men uthärdligt.

Torpets tak var urprungligen gjort av spån. Taket täcktes med filt på 40-talet. Och med ett nytt lager filt på 60-talet. I slutet av 90-talet fick torpet ett maffigt plåttak i tegelimitation. Mycket praktiskt. Snön rasar så elegant av det branta taket.

Verandan fick vid ombygget ett tak av filtflikar - i spånimitation. Som inte höll vattnet ute. Taket var för flackt. Ett nytt lager med filt syntes rädda situationen. För en tid. Men taket var inte vattentätt nu heller. Slutligen belades verandataket med korrugerad plåt. Men plåten höll inte heller vattnet ute. Tidigare skador hade mjukat upp takbalkarna. Snön tryckte helt enkelt in en svacka i taket på vintern. Och det nya plåttaket på torpet gav nu den slutliga dödsstöten åt verandataket.

Torpet är numera en väsentlig del av områdets ljudskydd. Men verandan är nu en varböld i torpet sida. Utan lotsparets gårdkarlsinsatser får förfallet katastrofala mått. Verandan måste rivas bort innan hela torpet stryker med. Men vid 62+ börjar orken tryta. En hjälpande hand från tjänstetorget Elias?

Det är inte så lätt att hitta hjälp. Det gamla bysamhällets tjänstepool existerar inte mera. Men den har delvis ersatts av en nätförmedlad tjänstepool. Via Elias får lotsparet koll på en lovande handyman. Helsingin Apumiehet utför gårdskarlstjänster. En handyman ställer upp för att sopa rent villans tegeltak. För 35 euro timmen. Träden är nära villan. Alldeles intill. Vilket syns i mängden av löv och kvistar - och i mängden av pollen och fröer. Villataket är ganska stort och då villan är byggd mitt en en skogsdunge på en ås räcker arbetet gott och väl till en hel arbetsdag.

Firman har inte sysslat med rivningsarbeten ännu. Men handymannen är intresserad av att prova på arbetet. På en vecka rivs verandan på gammeltorpet. Med lotsparets benägna bistånd. Med två extra hjälpande händer räcker gamylernas ork väl till att städa upp och transportera bråtet till soptippen. Och det var sannerligen en prisvärd extrahjälp. Framtida bygg- och rivningsarbeten kommer dock att debiteras 45 euro i timmen. Vilket en helt gångbar timtaxa i byggbranschen.

Handymannen kommer ännu för två dagar till lotsparets assistens. För att montera en skyddskoja för brunnen. Och för att montera upp en väggstege på villan. Samt - för att hugga upp brännved för vintern. Och nu börjar redan planerna för nästa år ta form. Det finns gott och väl arbete för 3-4 veckor. Isynnerhet om handymannen går med på att hjälpa till på reträtten i Mickelsböle i Borgå.