Envar sin egen lyckas smed

Droppar ner högst oregelbundet.

It-pressen utrycker allt som oftast bestörtning över att det finns så många ouppdaterade Windows-system och -program i världen. Orsaken är troligen så enkel, att merparten (99%) av användarna ingenting hellre önskar än att använda sin dator till nöje och nytta i vardagen. Majoriteten finner inget som helst nöje i att meka med datorn.

Majoriteten av Windows-användarna nöjer sig också med datorns förinstallerade webbläsare, som till konkurrenternas förtret är Microsofts Internet Explorer. Men detta gäller bara Windows-system. Konkurrerande operativsystem har egna favoriter som förinstallerade webbläsare.

Microsofts ny-uppdaterade webbläsare Internet Explorer 8.0 har för mig funnit sin naturliga plats i operativsystemen Windows XP SP3 och Vista SP2. Uppdateringar av operativsystem och programvaror hör till it-medborgarens vardag i Windows-miljön. Windows XP har under juli 2009 förlänats 20 säkerhetsuppdateringar av vilka 10 uppdateringar av databasen i säkerhetsprogrammet Windows Defender. Windows Vista har under juli 2009 fått 11 säkerhetsuppdateringar av vilka 4 uppdateringar av databasen i Windows Defender. Uppdateringarna har krävt 2 omstarter av vardera systemet. Windows-användare är allmänt i den tron att uppdateringar är ett gissel som enbart berör Windows-miljön. Varje åtgärd som berör Windows publiceras, som en nyhet med negativ klang, i it-pressen. Gemene man får därför lätt intrycket att man slipper älendet i konkurrerande operativsystem. Men så är det inte.

Mozillas ny-uppdaterade webbläsare Firefox 3.0.12 har för mig funnit sin naturliga plats i Linux-operativsystemen Ubuntu 8.10 Intrepid och Ubuntu 9.04 Jaunty. Ubuntu 8.10 har under juli 2009 förlänats 54 säkerhetsuppdateringar med 3 omstarter av systemet. Ubuntu 9.04 har under samma period fått 81 säkerhetsuppdateringar med 2 omstarter av systemet.

Apples ny-uppdaterade webbläsare Safari 4.0.2 har för mig funnit sin naturliga plats i Apples Unix-operativsystem Mac OS X 10.5.7 Leopard. Mac OS X har under juli 2009 förlänats 7 säkerhetsuppdateringar av vilka iPhoto till version 8.04, Safari till 4.0.2, iTunes till 8.2.1 samt iMovie till version 8.04, medräknat utomstående uppdateringar av VLC till version 1.0, Skype till 2.8 samt Picasa till version 3.0.6. Uppdateringarna har krävt 1 omstart av systemet.

Linux- och Mac-användarna är så förtvivlat få att uppdateringarna synbarligen inte har något nyhetsvärde i it-pressen. Detta gör det besvärligt för gemene man att hålla koll på situationen. Windows-uppdateringar avgränsas bekvämt till en sats i månaden. Uppdateringar till Linux Ubuntu och Mac OS X är spridda i flere satser och droppar ner högst oregelbundet. Microsoft noterar bättre den orutinerade konsumenten medan användarna i Linux- och Mac-miljö avkrävs både rutin och kunnighet. Omfattningen av säkerhetsuppdateringar går egentligen inte heller att mäta med att jämföra ovannämnda siffror. Microsoft och Apple packar en massa uppdateringar i en stor modul, den splittrade Ubuntu-gemenskapen levererar normalt uppdateringar i små separata moduler. Linux- och Mac-miljöerna har hittills besparats orutinerade och okunniga konsumenter, vilket delvis förklarar arrogansen.

Mina vardagliga it-rutiner avverkas forfarande till 99% i Windows-miljö med Internet Explorer. Jag har inte upplevt det behövligt att använda vare sig webbläsaren Safari eller Firefox på Windows. Användningen av Firefox har minskat i och med att mina utflykter i Linux-miljö blivit färre. Safari på Mac OS X har tagit över den minskade andelen. Jag har inte heller upplevt det behövligt att installera och använda webbläsaren Firefox på Mac OS X. Safari räcker till för mina surfbehov i Mac-miljö.

Andelen utfärder vid sidan om Windows och Internet Explorer är så anspråkslös att jag faktiskt klarar mig med en central sats favoriter/bokmärken i webbläsaren. Jag kan i princip synkronisera mina favoriter/bokmärken mellan webbläsaren Internet Explorer, Apple Safari och Mozilla Firefox via det utmärkta tillägget och webbtjänsten Xmarks. Oberoende av operativsystemet faktiskt. Men jag har inte upplevt Xmarks behövlig - ännu. Jag har inte ens exporterat mina ie-favoriter.

Lotsen och lotshustrun är båda vana Windows-användare. Ingendera har annat än måttligt intresse för säkerhetsuppdateringar och utflykter med konkurrerande operativsystem som Linux Ubuntu eller Mac OS X. Jag har dock som mål att konvertera lotshustrun till iMac-användare. Förr eller senare.

Närkontakt med iMac & OS X

Kolla uteliggande uppdateringar.

Den första närkontakten med Alice som Mac-dator går som jag förväntat. Jag pluggar i Apples usb-tangentbord, och Apples usb-mus via tangentbordet. Innan jag kopplar på strömmen pluggar jag i kabeln till bredbandet (adsl/Elisa). Alice startar upp och jag tillfredställer systemets värsta nyfikenhet om ägare, lösenord, namn, språk, land med mera.

Precis som i uppstarten av Windows alltså. Men - jag överraskas av att uppgifter om inloggning i musiktjänsten iTunes förhörs redan i uppstarten. Inget problem, jag har uppgifterna till (Gmail-)kontot och lösenord nära till hands.

Alice kopplar sig snällt upp på internätet. Samt på lotshemmets windows-nätverk. Stationära XP-datorn Scaleo visar upp sina delade filer för Alice via programmet Finder - Apples motsvarighet till Windows utforskaren. Till allra först kollar jag uteliggande Apple-uppdateringar. Elva (11) säkerhetsuppdateringar laddas ned och installeras. Så var den myten spräckt - för visst finns det säkerhetsuppdateringar i Mac OS X också. Precis som i Windows alltså.

Jag tar mig en titt på brandväggen Firewall i Mac OS X. Den är väntevärdigt inställd på att snällt släppa in all inkommande trafik. Något antivirusprogram tar jag däremot inte ibruk. Ännu? Mac är kanske rätt snart ett alternativ till en Windows-baserad dator för gemene man. Många nya Mac-användare kommer som jag från en Windows-miljö och är vana vid olika popups, vilket gör det lättare för trojaner att ta sig igenom även på Mac, även om de först frågar efter lösenord.

Jag går in för att kolla de fyra (4) elementära applikationerna:

1. e-postklienten Apple Mail (endast MacOSX)

Ibruktagningen av mejl-kontot på Apples Mail går automatiskt med assistens. Mail vet via uppstarten om mitt Gmail-konto. Jag behöver bara komplettera med uppgifter om inloggning, användarsignum och lösenord. Den basala mejl-användningen, utan mappar och adressbok, klarar jag utan problem. Kopplingen till och från adressboken verkar vid första anblick smart, och avancerad. Men - kanske rentav för smart för orutinerade nybörjare.

2. webbläsaren Apple Safari 3 (MacOSX/Windows)

Den basala användningen av webbläsaren Safari går utan problem. Alla elementära tilläggsprogram finns färdigt och funkar klanderfritt. Sökning på Google och webbmejl på Gmail går som förväntat. Likaså hanteringen med betalning av fakturor på nätbankerna Aktia Bank och Ålandsbanken. De Java-baserade karttjänsterna på Elisa och Digita funkar utan problem. Flash-baserade videovisningar på webbtjänsterna JayCut och YouTube beter sig som självklarheter. Det som jag tycks sakna stort är musens högerklick i Windows. Att smartklicka upp en webbadress i nytt fönster (eller ny flik) lyckas jag inte alls med. Ännu?

3. textredigeraren Apple TextEdit (endast MacOSX)

Textediteringsprogrammet Apple TextEdit lämpar sig väl till it-medborgerligt självförsvar – den läser/skriver office-filer i .rtf-, .doc- och .docx-format. Liksom inte heller MS Word så klarar TextEdit inte av skräpbilagor från Apple iWork med äran. Någon vidare ordbehandlare är TextEdit vid första försök inte. Det är snarare som att jobba i Windows NotePad än i Windows WordPad. Ända tills jag av en slump kommer på att öppna ett flytande Fonts-fönster med saknade formateringar för fontens typ och storlek med mera. Det är en smart lösning, och avancerad. Kanske rentav för smart för orutinerade nybörjare.

4. fotoassistenten Apple iPhoto '09 (endast MacOSX)

Vid första anblick verkar fotoassistenten Apple iPhoto vara överflödig i den basala hanteringen av foton och bilder. Vid överföring av foton från digikameran är applikationen 'Image Capture' aktiv. Vid avtittande av foton på hårdskivan är de aktiva applikationerna 'Finder' och 'Preview' - Apples motsvarigheter till Windows utforskaren. I jämförelse med den trugande betjäningen i Windows Vista är kamera- och fotohanteringen i Mac OS X överraskande passiv. När jag skjuter in en foto-cd i Windows Vista så trugas jag, utan expertiskrävande inställningar, att titta av fotona direkt i Windows Photo Gallery. Jag importerar skilt de inladdade fotona för att göra närmare bekantskap med iPhoto. I fråga om praktiska, tekniska finesser ligger Apple iPhoto närmare Windows Photo Gallery än Google Picasa.

Uppdatering:

Och nu är jag bekant med Mac OS-motsvarigheten till min stort saknade höger musklick i Windows - ctrl+musklick. Jag lyckas nu smartklicka upp en webbadress i nytt fönster (eller ny flik). Och vid behov till och med ladda ner en bild från webben. Det tar mig en god tid innan jag fattar att höger musklick är inaktiverad i Mac OS X.

Uppdatering:

Det tar sin tid innan jag kommer underfund med dokumenthantering och finesser i formatering i Apples TextEdit. För säkerhets skull laddar jag ner och installerar Mac-versionen av gratis kontorsprogramsviten OpenOffice 3.0. Förutom en ordbehandlare (inställd på att läsa/skriva .doc-format) får jag också en inställd läsare/skrivare för Excel (.xls) och en inställd läsare/skrivare för Powerpoint (.ppt). OpenOffice Writer läser visserligen .docx-format men varken OpenOffice Writer eller TextEdit klarar av bilder eller annat inbäddat material i .docx-dokumentet.

Apples TextEdit överraskar positivt med att också klara av att läsa/skriva dokument i .odt-format (OpenOffice Writer, Google Documents). Apples kontorsprogramsvit iWork'09 klarar lustigt nog inte av dokument i .odt-format.

Till skillnad från operativsystemen Mac OS X och Linux Ubuntu är Windows inte färdigt försett med ett läs- och skrivprogram för textdokument i Adobes .pdf-format.

Det viktiga med OpenOffice är dock att alla typer av e-postens Office-bilagor nu kan öppnas i it-medborgerligt självförsvar. Någon gratis läsare för Word-, Excel eller Powerpoint-dokument finns inte mera till buds för Mac OS X.
I och med gratis kontorsprogramsviten OpenOffice 3 behövs inte en investering på 79 euro för Apples kontorsprogramsvit iWork'09.

Uppdatering:

I samband med studierna av Boot Camp Assistant rekommenderas en utskriftskopia av instruktionerna. Jag tar först ut en elektronisk pdf-kopia men sedan provar jag på om Mac-datorn Alice ser någon printer i windows-nätet. Jo, bakom stationära xp-datorn Scaleo lurar gamylen HP OfficeJet Pro 1170c. Jag startar optimistiskt upp installationen och döm om min förvåning då drivrutinerna till HP 1170c står att finna i Alices lager/drivers. Utskrift på papper är ett faktum.
Snart finns det skäl att prova på usb/centronics-konvertern. Gamylen HP 1170c har nämligen ingen usb-koppling, bara centronics-koppling.

Uppdatering:

Jag installerar multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 på Mac OS X från ett komplett installationspaket på nätet. Lokalt på stationära macos-datorn Alice. Och först vid anmodan kopplar jag fysiskt i usb-pluggen med skrivaren i Alice-datorn. Installationen går som en dans. Drivrutinerna uppdateras automatiskt på nätet.

I och med att skrivaren är påkopplad och usb-pluggad till macos-datorn Alice bjuder operativsystemet Mac OS X 10.5 Leopard automatiskt användaren både på skrivar- och skanningsfunktion (HP Scan Pro) i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355. Bildinläsningsprogrammet HP Scan Pro fungerar nu också via ett tillägg (twain) i gratis bildredigeringsprogrammet GIMP 2.6.6 på Mac OS X.

Alice i underlandet Macworld

Rabatten beror på svaga dollarn.

Stationära Mac-datorn Alice är på kommande i mars 2009. Alice är en ny stationär Apple iMac (20" bildskärm, 2,66GHz Core Duo, 4GB minne, GeForce grafikkort 256MB, 320GB skivminne, Mac OS X 10.5.6 Leopard, programsviten iLife '09) - 1.099 euro. Ja, jag fick faktiskt 90 euro rabatt av min hovleverantör här i hembyn.

Programsviten iLife '09 kommer på köpet år 2009 (79 euro). Hela rasket med gratis hemleverans. Rabatten för Apple iMac, jämfört med priserna i februari 2009, blev sammanlagt nästan 25% - hela 340 euro.

Rabatten på nya Mac-datorer i Finland beror helt enkelt på den svaga dollarn. Priserna för nya Mac-datorer i Sverige steg med motsvarande procenttal på grund av att svenska Kronan är ännu billigare än dollarn. Sverige-Finland: 0-1.

Nuvarande prisskillnad, mervärdet för Apple-design och varumärke - i förhållande till en konkurrerande stationär Mac-dator PearC med 'likvärd' prestanda - halveras till överkomliga 405 euro. Anskaffningen av operativsystemet Windows XP Home Edition Fi SP3 (89 euro) försöker jag fixa 'förmånligare' på annat håll.

Mac OS X 10.5 Leopard erbjuder, såsom de andra operativsystemen i pc-miljö, förinstallerade elementära programvaror för e-post och googling samt förinstallerade programvaror i ordbehandling och fotohantering. Det vill säga - Mac-datorn Alice verifierar nu praktiken i vardagens Mac-miljö. I och med Alice kan jag dessutom undvika friktionen i kommunikationen med motspänstiga Apple-fanboys.

Allt efter det globala samspelet med applikationer i programsviten MS Office 97-2007 verifieras i Mac-miljö flyttas focus på rörliga it-medborgare i interaktion på sociala nätverk med online-tjänster i Web 2.0 i Mac-miljö. Merparten av våren 2009 används dock Alice som stationär XP-dator - det vill säga som potentiell ersättare för den snart 5-åriga stationära XP-datorn Scaleo (19" bildskärm, 1,8GHz cpu, 512MB minne, NVidia grafikkort 128MB, 160GB skivminne, Windows XP Home Edition SP3).

Uppdatering:

Stationära Mac-datorn Alice anlände till lotshemmet sent på lördagen 14.3.2009. Cd-skivan med operativsystemet MS Windows XP SP3 FI anlände på posten 9.3.2009. Den bokförs som extraordinär kostnad (92 euro) för att senare avinstallera Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon från lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Mac-entusiastens hull och hår

Utbudet av globala nättjänster.

Lotshustruns kompis, ingenjör och Mac-entusiast, är högst ovillig att låta sig intervjuas framför sin MacBook. Men efter att jag träffat honom ett par gånger till så börjar Mac-användarens profil klarna. Det är inte alls överraskande att konstatera att Mac-entusiasten är helt beroende av sin supportgrupp - nätverk av före detta arbetskompisar.

Koncentrationen av MacBook Air-användare är dessutom sällsynt hög i kompisnätverket. Liksom också koncentrationen av iPhone-användare.

Ingenjörens MacBook har ett par år på nacken. Den är färdigt preparerad på den tidigare arbetsplatsen. Detta förklarar hur det kommer sig att Apples databasprogram FileMaker Pro och Microsofts kontorsprogramsvit Office 2004 för Mac är installerade.

Lotshustruns Jäseri-applikation, för hantering av Noux-föreningens medlemsregister, bygger på Microsofts Access. Men någon egentlig användare av databasprogrammet Access är hon nog inte. Ingenjören har en motsvarande färdigt preparerad applikation som bygger på Apples FileMaker Pro. Hans ambition är att applikationen på FileMaker ska ersätta Jäseri-applikationen på MS Access på Windows Vista. Lotshustrun motsätter sig planen med motivation att stödet och underhållet av applikationen på föreningsdatorn då vore beroende av ingenjörens privata supportnät.

Lotshustrun låter föreningsdatorn automatiskt uppdatera virusdatabasen vid varje uppstart. Säkerhetsuppdateringar för Windows låter hon automatiskt uppdateras 1-2 gånger i månaden. Ingenjören är väldigt nöjd med sin MacBook. Apple-datorerna lär vara så trygga att att de klarar sig utan virusskydd. Dessutom fungerar Apples MacBook klanderfritt utan besvärliga och tidsödande säkerhetsuppdateringar.

Jag försöker påpeka att småuppdateringar av Mac-systemet förekommer rätt ofta. Liksom inom Windows-världen. Småuppdateringarna motsvarar Windows säkerhetspaket som skickas ut titt som tätt. Större uppdateringar som MacOS X 10.4 Tiger till Mac OS X 10.5 Leopard sker ungefär lika ofta och omfattande som mellan Windows XP och Vista.

Lögnarstämpeln flammar på min panna. Den information jag kommer med stämmer inte överens med informationen ingenjörens från supportgrupp. En sak är säker. Ingenjören kör med ouppdaterat operativsystem MacOS X 10.4 Tiger i sin MacBook. De automatiska säkerhetsuppdateringarna kom först med MacOS X 10.5 Leopard.

Ingenjören tror inte heller på att kontorsprogramsviten Office 2004 för Mac är en produkt från Microsoft. MS Office är givetvis i praktiken ett måste i företagsvärlden. Över 80% av Mac-datorerna är försedda med MS Office. För säkerhets skull - för att undvika problem med olika dokumentformat. Det som överraskar mig är att ingenjören trots allt är oförmögen att öppna PowerPoint-filer som Mail-bilagor. Och att han trots MS Office inte skickar Mail-bilagor av texdokument i sådant format att lotshustrun kan öppna dem i windowsmiljö i sin bärbara XP-dator Amilo.

Över 90% av ingenjörens datoranvändning sker på lokala applikationer - FileMaker och MS Excel. Över 90% av nätbesöken används till att betala fakturor på nätbanken. Därigenom är Apples webbläsare Safari faktiskt i flitigare än Apples e-postklient Mail. Därtill är ingenjören nästan helt omedveten om det rika utbudet av globala nättjänster. Hans kunnighet och datorvana är dock helt i nivå med den breda och tröga (80%) massan av datoranvändare i Finland.

Närkontakt med Apple-fanboy

Praktisk nytta av Mac-support.

Må Kraften stå mig bi. Jag har indirekt träffat på en äkta Apple-fanboy. Och det är faktiskt min första närkontakt med Ondskans Imperium.

Lotshustruns bästa kompis är en Macbook-entusiast. Han är en typisk Mac-användare, som enligt hörsägen inte kan öppna Powerpoint-filer och inte producera en elektronisk textbilaga som kan avläsas i MS Word 2000 på lotshustruns bärbara XP-dator Amilo.

Lotshustrun anser sig vara mera slängd i datoranvändning än vad hennes kompis är. Men han klarar ändå av att betala fakturor på e-banken. Och han använder MacBooks Safari-webbläsare för att surfa och googla. Om än sparsamt. Han upplever ingen skillnad i att använda MacBooks Mail-klient hemma - och något annat pc-mejlprogram på jobbet.

Kompisen är foto-entusiast och mejlar gärna bildbilagor, med iPhoto-hälsningar. Jag antar därför att han har köpt sig sin MacBook med ett iLife-paket. Men - allt detta är som sagt - antaganden och hörsägen.

Jag avslöjar för kompisen, att jag vill skapa mig en bild av den praktiska nyttan av en Macbook hos en vanlig it-medborgare. Han nappar inte på inviten utan visar kalla handen och uppmanar mig helt frankt att skaffa en egen MacBook. Jag är lindrigt sagt överraskad över hans (Apple-fanboy) reaktion. Kompisen låter sig inte ens imponeras av att jag uppger mig sondera för en MacBook Air åt lotshustrun.

Lotshustruns kompis är en unik it-medborgare på det sättet att han är en orutinerad datoranvändare med egen Mac-support (Apple-fanboys) i vänkretsen. Av allt att döma har han inte haft desto mera praktisk nytta av sin Mac-support. Nyttan verkar begränsas till (Apple-fanboys) köprekommendationer.

Seniormedborgare använder sin Mac-dator så gott de kan som mejl- och surfbräda. Lotshustruns kompis är mera försigkommen i och med användningen av MacBooks iPhoto-bildgalleri. Alla dessa funktioner talar dock lika starkt för Mac OS X som för Windows Vista. Jag måste tydligen spana in ett annat intervjuobjekt för att lösa Mac-problematiken.

Man kan klara sig utan Mac

Windows Vista klarar sig galant.

Den enorma framgång Apples mp3-spelare iPod haft har stärkt Apples varumärke extremt mycket. En annan stark orsak till Macens framgångar är succén för iPhone. Om de flesta som köper 3g-mobilen iPhone också är nöjda ökar chansen att de byter sig till en Mac nästa gång de köper ny dator. Faktum är att hälften av dem som nu köper Apples datorer i USA aldrig ägt en Mac tidigare.

Det har gått status i Macen också i Finland. Unga humanister med välbärgade föräldrar skaffar sig utan undantag en Mac till studiedator. Och en iPhone till 3g-mobil. Det mobila 3g-nätet är välutbyggt runt universitet och högskolor.

Ute i glesbygderna klarar jag mig bra utan 3g-mobilen iPhone. Men - Macen kan bli aktuell i samband med Web 2.0-lotsningsprogrammet. Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 representerar provisoriskt Unix-operativsystemet Mac OS X.

Som mediedator är bärbara Vista-datorn Nemi är ett särdeles lyckat val. Med ett av marknadens snyggaste skal är Dell XPS M1530 faktiskt vårens 2008 mest kompetenta Apple-nemesis. Jag klarar mig bra utan MacBook Pro och exklusiv Apple-design.

Windows-operativsystemet Vista klarar sig galant i konkurrensen med Unix-operativsystemet Mac OS X i fråga om stilig programdesign. Dekorativa skrivbordsprogram och programikoner i en animerad docka på skrivbordet med beroendeframkallande 3d-bildgoogling i webbläsaren är fläktar av stilig Apple-design i Windows-miljö. Likaså Apple-designade alternativa gratisprogram som musikspelaren iTunes och filmuppvisaren Quicktime Player samt webbläsaren Safari.

Uppdatering:

300 Apple-designade funktioner i Unix-operativsystemet Mac OS X tarvar dock närmare studier. Vilka funktioner talar för Apple-datorer? Vilka funktioner talar för Windows-datorer? Vilka funktioner har en direkt motsvarighet i Windows Vista?

Kanske lotshustrun vore betjänt av en 1,6GHz 2GB 80GB MacBook Air - utan DVD - 1699 euro? Eller en 2,4GHz 2GB 160GB MacBook - med DVD - 1199 euro? Lotshustruns snart 4-åriga bärbara XP-dator Amilo (1,8GHz 512MB 60GB), börjar sega till sig.

Konfliktsfyllda applikationer

Browsern blir tiofallt snabbare.

Jag brukar ibland installera programvaror för att få en bättre bild av funktionerna - och nyttan. För det mesta är jag ganska försiktig av mig och jag väntar gärna på flera positiva referenser innan jag själv provar mig på något nytt. Datorprogram stör i regel inte andra installerade program. Med undantag av sinsemellan agressiva antivirusprogram.

Det är med största spänning jag installerar gratisprogrammet ThreatFire Antivirus.

Till komplement åt det installerade antivirusprogrammet i stationära Scaleo-datorn. Jag är riktigt förtjust och förväntansfull över den utlovade extra säkerheten.

ThreatFire AntiVirus är ett gratis antivirusprogram som inte fungerar som vanliga. I stället för att använda sig av så kallade definitionsfiler, vilka innehåller information om hur virus ser ut och fungerar, försöker ThreatFire hitta nya skadliga program baserat på hur datorn beter sig. Gratisprogrammet ligger i bakgrunden och kontrollerar program som körs. Genom att följa aktiva programs mönster, kan ThreatFire upptäcka virus, eller andra farliga program (malware) - innan mitt installerade antivirus gör det.

ThreatFire Antivirus uppdaterar sig dagligen och det kommenterar entusiastiskt vad andra program hade för hyss för sig. Men så en dag kommer en ThreatFire-uppdatering som försätter programmet i totalt baklås. Jag reagerar med att avinstallera ThreatFire Antivirus. Någon dag senare upptäcker jag att antispionprogrammet Windows Defender upphört med sina uppdateringar - samma dag som ThreatFire avinstallerats.

Jag har inte enbart positiva erfarenheter av Systemåterställning. Därför väljer jag att av- och ominstallera Windows Defender. Det fungerar. Uppdateringsfunktionen i Windows Defender fungerar klanderfritt efter omsinstalleringen.

Nu börjar jag misstänksamt snegla på Apples gratis webbläsare Safari 3 Beta. Samma dag som jag installerar Apples webbläsare slutar Windows Live OneCare Safety Scanner nämligen att fungera. Av- och ominstalleringen av webbtjänsten avbryts av samma felmeddelande som själva programkörningen.

Min favoritwebbläsare Internet Explorer får i samma veva problem med att stänga fönster med flera öppna flikar. Efter första Safari-uppdateringen slutar back-funktionen i Internet Explorer att fungera (mellan Blogger-sidor). Efter sista Safari-uppdateringen får Internet Explorer problem med att öppna nya sidor. Fenomenet begränsar sig inte enbart till webbläsaren Internet Explorer. Mozillas webbläsare Firefox har också problem.

Uppmuntrad av framgångarna med Windows Defender avinstallerar jag Apples webbläsare Safari 3 beta (51MB). Efter det av- och ominstallerar jag webbläsaren Internet Explorer. Den långa varningslistan med programbindningar till Internet Explorer får mig att tveka med avinstalleringen. De viktigaste programbidningarna återupptar dock sin funktion efter ominstalleringen av Internet Explorer.

Internet Explorer repar sig. Inga problem med att stänga fönster med flera öppna flikar. Inga problem med att öppna och stänga nya fönster. Och som bonus ritar Internet Explorer upp webbsidorna tiofallt snabbare än tidigare. Back-funktionen i Internet Explorer (mellan Blogger-sidor) fungerar dock inte.