Audio och video i Windows 7

Media Center på MS Windows 7

Musikuppspelning på CD i MS Windows Media Player 11 är väl genomtänkt. Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Och så har det faktiskt varit från och med MS Windows XP. Filmuppspelning på DVD i MS Windows XP är knepigt.

Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i MS Windows Media Player 11 på MS Windows Vista. Likaså i MS Windows Media Player 12 på MS Windows 7. Piratkopierad dvd-skiva med tv-inbandningar kan manuellt spelas upp (efter fiffel med filer och meny) i MS Windows Media Player 11 på MS Windows XP och Vista. Likaså i MS Windows Media Player 12 på MS Windows 7. Men - då jag vill ha en korrekt och automatisk uppspelning av piratkopierad dvd-skiva med tv-inbandningar laddar jag ner och installerar gratis filmuppspelaren VLC Media Player (1.0.3).

Filmuppspelaren VLC Media Player behövs annars också på MS Windows 7 för uppspelning av filmlagrets säkerhetskopierade dvd-filmer i .iso-format. Filmlagrets videofiler i .mpg-format (Nero Vision) och .dvr-ms-format (Media Center) visas snällt upp i MS Windows Media Player 11 på MS Windows Vista. Likaså i MS Windows Media Player 12 på MS Windows 7. Det nya med MS Windows Media Player 12 på MS Windows 7 är att den också kan spela upp videofiler i .divx-format (mpeg-4) samt filmstumpar (med ljud) i .mov-format (Apple QT). Gratis filmuppspelaren VLC Media Player (1.0.3) behövs för detta ändamål både i MS Windows XP och Vista. Filmlagrets videofiler i .eyetv-format måste konverteras till .mpg-format för att överhuvudtaget bli visbart i andra filmuppspelare än programvaran EyeTV (3.2.1). Jag noterar att film-och videouppspelning på MS Windows 7 är minst lika väl genomtänkt som filmuppspelning på Mac OS X i Apple-miljö. Med den skillnaden att Mac OS X 10.6 behöver 3-5 program där MS Windows 7 klarar sig med 1-2 program.

MS Windows Media Center på MS Windows 7 är mer finessrik och finslipad än motsvarande version på MS Windows Vista, men i grunden är det fråga om samma fina program. Media Center känner direkt igen externa digiboxen (digitala AnySee DVB/T) och installerar automatiskt drivrutinen. Jag skannar in tv-kanalerna. En koll på live-programmen visar att tv-bilden är felfri. Jag flyttar ett par filmer i .dvr-ms-format från Vista-partitionen till arkivet på MS Windows 7. Filmuppspelningen är felfri.

Kompatibilitetskrav från olika videoformat uppfylls med extra programvaror på MS Windows Vista: DivX 7 Player (Codec), QuickTime 7 Player samt Showtime och Vision i Nero 7 Premium. Dessa programvaror är inte nödvändiga på MS Windows 7. Gratis dvd-backup-programmet DVD Shrink (3.2.0.15) kan numera installeras både på MS Windows 7 och Vista utan obligatorisk stöd-installation av dvd-brännaren Burning Rom i Nero 7 Premium. Gratisprogrammet ISO Recorder (3.1) på MS Windows 7 och Vista bränner vid behov filmlagrets dvd-filmer (.iso-format) på optisk skiva som dvd-video. Till och med snabbare än Burning Rom i Nero 7 Premium.

Bärbara Nemi-datorn på MS Windows 7 ser sin usb-kopplade externa hårddisk (Maxtor OnTouch) med det lokala filmarkivet. Det centrala filmarkivet på gemensamma nätdisken (Maxtor Nas) syns på MS Windows 7 via Windows-nätverket (mshome) - både på bärbara Nemi-datorn och på stationära Scaleo-datorn. Det nya med MS Windows 7 är att stationära Scaleo-datorn via Hemgrupp-delningen nu också ser det lokala filmarkivet på usb-kopplade externa hårddisken (Maxtor OneTouch) på bärbara Nemi-datorn. Mycket praktiskt.

Andra aktivering av Windows 7

Förenas till en levande betjänt.

Microsoft har effektiverat jakten på piratkopior. Windows 7 Home Edition i oem-version (109 euro) kan bara installeras och aktiveras på en enda dator i taget. Min installations-dvd med Windows 7 Home Edition i fullversion (180 euro) kan 'fritt' installeras och aktiveras på lotshemmets tre datorer. Ominstallation på samma dator är turligen obegränsat.

Installation och aktivering av Windows 7 på stationära Scaleo-datorn gick problemfritt. Lotsens bärbara Nemi-dator läser min originala installations-dvd och startar snällt upp processen för installation av Windows 7 Home Premium. Jag har i ett tidigare skede utvärderat Nemi-datorns kompatibilitet med hjälp av Microsofts gratis testprogram Windows 7 Upgrade Advisor. En massa frågetecken och behov till uppdatering radas upp i rapporten. Alla rapportens omnämnda enheter och drivrutiner fungerar dock klanderfritt på bärbara Nemi-datorn på Windows Vista SP2.

Jag väljer 'Anpassad' installation av Windows 7, på en färdigt preparerad partition (50GB), på samma hårddisk som Windows Vista. Installationen går lätt och smidigt. Efter en halvtimme kan jag starta upp Nemi-datorn i 'dual boot' - alternativt med Windows 7 eller Windows Vista SP2. It-säkerheten kompletterar jag med samma resurser som i stationära Scaleo-datorn på Windows 7. Säkerhetsuppdateringar trugas ut på webben. 'Windows Update' erbjuder automatiskt uppdateringar till bland annat nätkort, wlan och 3g-modem. Samt till usb-kopplade enheten HP PSC 2355. Grafikkortet (nVidia GeForce) måste uppdateras manuellt med nVidia-drivrutiner på tillverkaren Dells supportsajt för Windows 7. Jag går problemfritt över till trådlös wlan-uppkoppling på bredbandet. Den trådlösa 3g-uppkopplingen på Elisa lyckas också utmärkt. Jag aktiverar framgångsrikt min trådlösa Bluetooth-mus.

Sortimentet med färdigt förinstallerade applikationer kompletterar jag med Microsofts gratis läsprogram: Word 2003 Viewer (.doc), Excel 2007 Viewer (.xlsx) och Powerpoint 2007 Viewer (.pptx). Inga extra tilläggsprogram behöver laddas ner - varken för Office 2007 (.docx) eller OpenOffice 3.1 (.odt). Windows 7 bjuder på nya flik-baserade versionen av WordPad (6.1), som klarar av att både läsa och skriva nya filformat, som MS Office 2007 (.docx) samt OpenOffice 3.1 (.odt). Vid en första åtanke verkar det lönt att installera och ta i bruk lotshemmets vilande kontorsprogramsvit, MS Office 97 Professional Edition. Office-applikationerna Word 97 (.doc), Excel 97 (.xls) och Powerpoint 97 (.ppt) fyller nämligen allas behov i lotshemmet. Potentiella problem med uac-funktioner i Window 7 får mig att (tillsvidare) avstå från planen. Jag avslutar kompletteringen på bärbara Nemi-datorn på Windows 7 med att ladda ner och installera samma nyttoprogram som på stationära Scaleo-datorn på Windows 7 - gratis läsprogrammet Adobe Reader (9.2) och gratis pdf-skrivaren CutePDF Writer (2.8)

Det uppdaterade grafikkortet i bärbara Nemi-datorn på Windows 7 klarar elegant av avancerade visuella effekter (Windows Aero). Jag startar webbläsaren Internet Explorer 8 och går in på mina testsidor på webben för att få tilläggen Adobe Flash Player (10.0) och Java Runtime (6.17) installerade. De två saknade komponenterna av it-medborgarens fyra elementära applikationer , e-postklienten Windows Live Mail och fotoassistenten Windows Live Photo Gallery, laddas ner och installeras i samband med gratis programpaketet Windows Live Essentials. I och med att gamla multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 stöds av uppdaterade drivrutiner i Windows 7 har jag vid behov en lokal enhet för utskrift på papper (hp psc 2350-series) och bildinskanning (hp imaging printing) på bärbara Nemi-datorn på Windows 7.

Bärbara Nemi-datorn på Windows 7 ser den lokalt usb-kopplade externa OneTouch-hårddisken. Samt lotshemmets övriga datorer, och den gemensamma externa näthårddisken (Maxtor NAS), på windows-nätverket (mshome). Kopplingen till nätskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c lyckas på bärbara Nemi-datorn både på Windows Vista och Windows 7 - via stationära Scaleo-datorn på Windows XP i Windows-nätverket. Jag konfigurerar ytterligare HP PSC 2355 till delad skrivare, via lotshustruns bärbara Amilo-dator på Windows XP till nätskrivare för Nemi-datorn.

Jag avslutar dagen med ett försök att automatiskt aktivera installationen av operativsystemet Windows 7 - online på webben. Det misslyckas. Programmet öppnar en bildskärm med ett formulär med instruktioner och sifferserier - texten anmodar mig att manuellt aktivera Windows 7 på telefon. Jag ringer jag upp Microsofts produktaktiveringscenter i Finland. Gratisnumret betjänas av en robotbetjänt. Betjänten ber mig trycka in formulärets 9 serier på 6 siffror på telefon. Det lyckas, men aktiveringen misslyckas. Jag gör ett nytt försök. Robotbetjänten meddelar bestämt att aktiveringen inte lyckas - men jag förenas vänligen till en levande betjänt, automatiskt. Människobetjänten svarar överraskande snabbt. Jag beskriver mitt problem. Betjänten ber mig läsa upp in bildskärmens 9 serier på 6 siffror. Jag får i respons 9 serier på 6 andra siffror upplästa för mig och jag skriver samtidigt in dem i formuläret på bildskärmen. Sessionen avlutas med att programmet bekräftar att aktiveringen av Windows 7 lyckats. Jag kollar med människobetjänten om automatisk aktivering fungerar i framtiden. Betjänten svarar nekande. jag kollar om manuell aktivering via robotbetjänt i så fall fungerar i framtiden. Betjänten svarar nekande. Min produktaktivering ska också i framtiden skötas med en levande betjänt.

Uppdatering:

Ominstallation av Windows 7 på samma dator, stationära Scaleo eller bärbara Nemi, kan lyckligtvis aktiveras automatiskt. Tror jag. I samband med aktivering samlas uppgifter om den aktuella datorn, som underlättar framtida identifikation. Vid en eventuell avinstallation av Windows 7 noteras situationen på Microsoft, vilket underlättar automatisk om-aktivering i framtida datorflytt. Tror jag. I praktiken tror jag att mina produktaktiveringar också i framtiden måste skötas med en levande betjänt. Tur att jag har kvar min trådlösa högtalartelefon. Och tur att jag har en naturlig dragning till piratism. Annars kände jag mig kränkt av uppvaktningen.

Uppdatering:

Jag aktiverar Hemgrupp på både Scaleo- och Nemi-datorn på Windows 7 och delar ut innehållet (bilder, filmer, musik och dokument) korsvis. Jag aktiverar det lokala filmarkivet på externa OneTouch-hårdskivan i Hemgruppen på Nemi-datorn och delar filmarkivet med Scaleo-datorn. Nu kan jag på Windows 7 hantera Nemi-datorns lokala filmarkiv på Scaleo-datorn (på Hemgrupp) på Windows 7. Mycket praktiskt. Utdelning av usb-kopplade enheter lyckas inte i Windows-nätverk (mshome). Men nog i Hemgrupp på Windows 7.

Produktionsdag på Apples iMac

Lång rad med gula frågetecken.

Jag shoppar Microsofts nya operativsystem Windows 7 Home Edition på webben. Och för säkerhets skull i fullversion (180 euro). Min avsikt är nämligen att helt installera om Windows XP SP3 på stationära Scaleo-datorn och köra det i 'dual boot' med Windows 7. Stationära iMac-datorn tar ansvar för produktion och publicering på webben.

Stationära Scaleo-datorn är mitt laboratorium för it-forskningar. Den renoverade gammeldatorn (anno 2005) fyller alla krav som MS Windows 7 Home Edition ställer. Men - innan jag installerar Windows 7 på andra hårddisken (D:) så ska jag installera om Windows XP på första hårddisken (C:). Jag har haft problem med en säkerhetsuppdatering, målet för uppdateringen är trasigt. Materialet på hårddisken (C:) är för säkerhets skull kopierat både till andra hårddisken (D:) samt till gemensamma externa näthårddisken i Windows-nätverket (Maxtor NAS).

Produktionsmaterialet kopierar jag till stationära iMac-datorn på Windows XP SP3. Datorn har alla behövliga applikationer: webbläsaren MS Internet Explorer (8.0) för nättjänsterna Blogger, Google och Iterasi samt Windows Notepad (5.1) för textbehandling av utkast till inlägg på Blogger. Och, som socker på bottnet - gamla bildredigeraren Paint Shop Pro (6.02) för bearbetning av illustrationer. Jag finslipar miljön på Windows XP på iMac-datorn med att installera Iterasi tillägget på webbläsaren IE8 - samt Stardocks Objectdock (1.9) grafiska programstartare, för bekvämlighetens skull. Användningen av Apples tangentbord och Mighty mus stressar. Jag gillar att skriva text på Apples tangentbord men de bakvända kortvalen stökar till rutinerna. Navigeringen på bildskärmen (Home, Back, Next, End) görs på pil-tangenterna. Delete och Erase delar på samma tangent. Taggarna i html-editering är kluriga att använda. Likaså at-tecknet för e-postadresser. Och att kopiera och klistra in element i Bloggers editeringsfönster är inte alls lika självklart enkelt som på gammeldatorn. Dessutom är Apples Mighty mus aningen okänslig, och ställvis hysterisk. Och så är ytan för högerklicken faktiskt lite mindre i Windows än i Mac OS X. Allt går visserligen att göra - men bakvänt, annorlunda.

Jag klarar av att tryggt avinstallera och radera Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 på stationära Scaleo-datorn. Med att installera nya Windows XP SP3 från inköpt installations-cd på andra hårddisken (D:). I 'dual boot' med gamla långköraren Windows XP på första hårddisken (C:). Men installationen är en besvikelse. Nya versionen av Windows XP (D:) hittar inget nätkort på datorn för trådbunden uppkoppling på bredband. Jag kollar situationen med gamla versionen av Windows XP (C:) - uppkoppling på bredband lyckas utan problem. Jag har turligen hittat Scaleo-datorns Recovery-cd med originala Windows XP SP2 (anno 2005). En åter-installationen av Windows XP från Recovery-cd lär vara lätt, och så ser det ut att vara - till en början. Resultatet är en ny besvikelse - den gamla, originala versionen av Windows XP SP2 hittar inte heller något nätkort på datorn. Jag laddar in originala cd-skivan med drivrutiner (anno 2005) men den klagar högljutt på att datorn inte är original Fujitsu-dator. Moderkortet byttes ju ut vid renoveringen av gammeldatorn.

Stationära Scaleo-datorn ser nu enkom gamla Windows XP SP2 på första hårdskivan (C:). Jag kan tryggt radera partitionen med nya Windows XP SP3 på andra hårdskivan (D:). Jag installerar om nya Windows XP Home Edition SP3 på första hårdskivan (C:). Jakten på en fungerande lösning till uppkoppling på bredband börjar. Utan uppkoppling på internet kan jag varken aktivera XP-installationen eller söka efter saknade drivrutiner på webben. Jag pluggar 3g-modemet, Huawei E160e, i usb-porten. Nya Windows XP SP3 känner igen Huawei-modemet, Saunalahtis 3g-program (Mobiililaajakaista) installerar sig - trådlös uppkoppling på bredband är ett faktum. Jag aktiverar XP-installationen på webben. Den trådlösa (gsm-)uppkopplingens hastighet är bedrövlig (53 kbps). Trådlös wlan-uppkoppling på hemmanätverket via externa usb-adaptern Trust NW-3100 bjuder på en acceptabel lösning. Jag hittar min installations-cd, pluggar i wlan-adaptern i usb-porten och ställer in hemmanätverket (SSID). Snabb 2MB-uppkoppling på bredband är ett faktum.

Windows Update laddar ner 56 säkerhetsuppdateringar för installation. Jag tar i bruk Microsofts it-säkerhetsprogram Security Essentials (1.0) samt laddar ner och installerar Windows Media Player 11 på Windows XP. Windows Update laddar ner ytterligare 16 säkerhetsuppdateringar för installation. Men - nya Windows XP Home Edition SP3 hittar ännu heller inget nätkort på datorn. Jakten på drivrutiner börjar på webben. Jag öppnar Enhetshanteraren - en lång rad med gula frågetecken visar att en massa drivrutiner saknas. Inte bara för nätkort utan också för ljudkort med mera. På webben lyckas jag bara uppdatera drivrutinen för bättre bildskärmshantering. Bra så, jag gillar inte alls rudimentär vga-hantering på platt bildskärm.

Jag laddar in Scaleo-datorns originala cd-skiva med drivrutiner (anno 2005), men tystar protesterna. Med cd-skivan liggande i datorn går jag på nytt till Enhetshanterarens gula frågetecken och klickar för uppdateringar av drivrutiner. Och till min glädje hittas och installeras alla saknade drivrutiner från gamla cd-skivan. Ljudkortet och audio-funktionen aktiveras. Trådbunden uppkoppling på bredband är ett faktum. Jag kollar Windows Media Player 11 med en dvd-film. Dvd-omkodare saknas, precis som på Apples iMac på Windows XP SP3. Jag tar i bruk mitt Cineplayer-paket (2.3.1) för Windows XP. Jag går in på mina testsajter på webben och låter Internet Explorer (8.0) uppdatera sina Adobe Flash- och Java RT-tillägg.

Till slut tar jag i bruk Windows Live Safety Scanner på Windows XP samt laddar ner och installerar Easus Partition Manager (4.0) Home Edition. Med hjälp av dessa städprogram findukar jag bordet på stationära Scaleo-datorn för veckändans installation av Microsofts nya operativsystem Windows 7 Home Edition. Nya Windows XP Home Edition SP3 startar dubbelt snabbare än den gamla långköraren. Och den nya kompakta installationen märks också i bruk - allt går väloljat och snabbt. Windows XP Home Edition SP3 (anno 2009) är beredd att ta upp kampen med utmanaren Windows 7 Home Edition på stationära Scaleo-datorn (anno 2005).

Uppdatering:

Paketet med installations-dvd för (svenskspråkiga) MS Windows 7 Home Premium anländer som kurirpost. Jag laddar i originala dvd-skivan för att få en koll hur installationen startar upp. Men - installationen startar inte upp. Utforskaren ser inte ens innehållet på dvd-skivan. Jag kollar situationen med andra datorer. Alla övriga datorer i lotshemmet går villigt med på att läsa dvd-skivan - och att starta upp processen för installation av Windows 7 Home Premium. Till och med lotshustruns bärbara Amilo-dator (anno 2004). Men inte stationära Scaleo-datorn (anno 2005), på vilken moderkortet byttes ut vid renoveringen.

Uppdatering:

Stationära Scaleo-datorn (anno 2005) går nu villigt med på att läsa dvd-skivan, och att starta upp processen för installation av Windows 7 Home Premium. Lösningen var att bränna en säkerhetskopierad installations-dvd (med hjälp av en annan dator). Min inköpta, originala installations-dvd av Windows 7 Home Premium är helt enkelt inte läslig i dvd-enheten i stationära Scaleo-datorn.

EyeTV på Apples iMac-dator

Fenomenal bild- och ljudkvalitet.

Uppgraderingen till Mac OS X 10.6 Snow Leopard lyckas över förväntan. Samtliga tredjeparts applikationer klarar migrationen och fungerar utan problem. De enda problem i kompatibilitet som rapporteras berör Elgatos usb-sticka EyeTV DTT på Mac OS X 10.6. Jag sticker mig ändå in hos min hovleverantör och köper tv-stickan EyeTV DTT för 60 euro.

Portabla usb-kopplade digitv-mottagaren EyeTV DTT levereras med EyeTV 3-programvara (3.1.2) för Mac OS X och omfattar en inbyggd koaxialkontakt i full storlek. Den kräver ingen adapter för sammankoppling med villans centralantenn. Jag pluggar in tv-stickan i usb-porten på stationära iMac-datorn Alice och startar upp installationen (156MB) från dvd-skivan. En klick på programmets ikon startar upp konfigurationsprocessen, jag skannar in tv-kanalerna och aktiverar till sist nedladdningen på webben av den elektroniska programguiden (EPG).

Användningen av EyeTV 3-programvaran lyckas bra. Kanske lite trevande i början, men ändå utan behov att ty sig till bruksanvisning. Programmet och tv-mottagaren klarar elegant av Yle-tekniken för separata (DVB) undertexter i tv-filmer. En snabbtest visar att de separata undertexterna låter sig internt bandas in (i formatet .eyetv). Inbandning av tv-film (med undertext) på de publika kanalerna YLE1, YLE2, FST5 och Teema är ett faktum.

Samtliga frågetecken angående EyeTV DTT tv-stickan och EyeTV 3-programvaran (DVB & EPG) byts i praktiken till utropstecken. Stationära iMac-datorn Alice bjuder dessutom på fenomenal bild- och ljudkvalitet på sin 20-tums bildskärm. Helt utan tilläggsprylar faktiskt.

Jag startar upp iMac-datorn Alice på (Dual Boot) operativsystemet Windows XP SP3. Jag pluggar in EyeTV DTT tv-stickan i usb-porten, Windows känner igen EyeTV-stickan och påbörjar installationen. Men - inga drivrutiner står automatiskt till buds. Installationen avbryts. Jag gör ett snabbsök på webben. En instruktionsvideo på Youtube avslöjar en aspirant till drivrutin för EyeTV på Windows XP - TerraTecs drivrutin för digitv-mottagare på usb-sticka - Cinergy T USB XE. Jag laddar optimistiskt ner drivrutinen - men - jag lyckas inte alls med installationen av drivrutinen (för Cinergy T USB XE) för EyeTV DTT usb-stickan på Windows. EyeTV DTT tv-stickan är låst till Mac OS X och låter helt enkelt inte para sig med TerraTecs Windows-drivrutin.

Jag har erfarenhet av portabla digiboxen Anysee på Nero Home Media Center på Windows XP SP3. Portabla usb-kopplade digitv-mottagaren Anysee-T levereras med Anysee E30-programvara (2.0.6) för Windows och omfattar en inbyggd koaxialkontakt i full storlek. Den kräver ingen adapter för sammankoppling med villans centralantenn. Jag laddar ner programvaran AnySee E30 på webben (87MB). En klick på 'Setup' startar upp installation av program och drivrutin. Jag pluggar in Anysee-T i usb-porten och startar upp konfigurationsprocessen, skannar in tv-kanalerna och aktiverar till sist nedladdningen på webben av den elektroniska programguiden (EPG).

Användningen av Anysee E30-programvaran lyckas bra. Programmet och tv-mottagaren klarar elegant av Yle-tekniken för separata (DVB) undertexter i tv-filmer. En snabbtest visar att de separata undertexterna låter sig internt bandas in (i formatet .trp). Inbandning av tv-film (med undertext) på de publika kanalerna YLE1, YLE2, FST5 och Teema är ett faktum.

Jag gör en snabbtest med den fenomenala mediaspelaren VLC Media Player (1.0.1). VLC Media Player klarar av både EyeTV-formatet (.eyetv) på Mac OS X och Anysee-formatet (.trp) på Windows. Testen bekräftar dock mina farhågor. Yle-tekniken för separata (DVB) undertexter i tv-filmer är besvärlig. VLC Media Player klarar inte av att visa inte upp de separata undertexterna.

Nero Home på Windows XP och Windows Media Center på Windows Vista kan obehindrat utnyttja drivrutinen för portabla usb-kopplade digitv-mottagaren Anysee-T. Avtittande och inbandning av tv-program sker dock i frånvaro av separata (DVB) undertexter. Inbandning av tv-film (med färdig undertext) på de kommersiella tv-kanalerna MTV3, Nelonen, SUB och Viitonen lyckas både på Nero Home (i formatet .mpg) och Windows Media Center (i formatet .drv-ms). Detta beror på att undertexterna bränns in direkt på filmfilen. Mediaspelaren VLC Media Player (1.0.1) klarar obehindrat av både Nero-formatet .mpg och WMC-formatet .drv-ms, vilket betyder att jag kan utnyttja mitt centrala filmarkiv och mitt ambulerande media center för filmuppvisningar.

Huvudparten av provisoriska eller sparvärda tv-inbandningar sköts också i framtiden med hdd/dvd-multimediaspelaren Sony RDR HXD870B. Windows Media Center, på bärbara Vista-datorn Nemi, tar sporadiskt hand om provisoriska inbandningar av (kolliderande) tv-program (med inbrända undertexter) på de kommersiella tv-kanalerna. EyeTV på stationära iMac-datorn Alice får nu sporadiskt ta hand om provisoriska inbandningar av (kolliderande) tv-program (med separata DVB-undertexter) på de publika tv-kanalerna.

Uppdatering:

De två saknade egenskaperna i EyeTV 3-programvaran (3.1.2) på Mac OS X 10.6 berör egentligen inte mig men jag uppdaterar ändå EyeTV 3 till version 3.1.3. Jag måste visserligen börja på om-konfigureringen av EyeTV-stickan men redan efter ett par inknappade uppgifter övergår programmet till automatisk konfigurering.

Spegelkopiering av dvd-filmer

Klarar Sonys dvd-menyhantering.

Windows-miljön hyser en verklig relikt, gratis dvd-backup-programmet DVD Shrink 3.2.0.15. Den sista versionen utkom år 2005 och programmet har faktiskt inte uppdaterats sen dess. DVD Shrink 3.2 gör en komprimerad spegelkopia i .iso-format av dvd-filmen på datorns hårdskiva. Spegelkopian kan senare brännas tillbaka på dvd-skiva

Jag vill försäkra mig om fungerande dvd-backup-alternativ i Mac OS X och/eller Linux Ubuntu. DVD Shrink på Windows hanterar utan problem kopieringsskyddade dvd-filmer och okrypterade dvd-kopior av inbandade serier och långfilmer på TV. Jag använder vid utmätningen av alternativ mina dvd-skivor med tv-inbandningar - samt den extremt väl kopieringskyddade dvd-filmen Mamma Mia. Dvd-kopiorna med tv-inbandningar (dvd5 1,4GB) låter sig inte utan problem spelas upp på Windows Media Player - men nog på gratis mediaspelaren VLC media player. Dvd-filmen Mamma Mia (dvd9 7,2GB) låter sig inte utan problem spelas upp på VLC media player i version 0.9.9 - men nog på Windows Media Player - samt på gratis mediaspelaren VLC media player i version 1.0.0.

Linux-miljön bjuder på gratis dvd-backup-programmet K9Copy 2.3.0 på Ubuntu. Det anses med skäl vara ett äkta Linux-alternativ till DVD Shrink på Windows. Jag komprimerar med DVD Shrink på Windows dvd-filmen Mamma Mia (dvd9 7,2GB) till en spegelkopia i .iso-format (dvd5 4,3GB). Jag upprepar komprimeringen med samma resultat med K9Copy på Linux Ubuntu. Processen tar en halvtimme i anspråk i vardera fallet. Jag komprimerar med DVD Shrink på Windows dvd-kopian med tv-inbandningar (1,4GB) till en spegelkopia i .iso-format (1,4GB). Processen tar fem minuter i anspråk. Upprepningen med K9Copy på Linux Ubuntu kör dessvärre på grund - ett felmeddelande avbryter processen - ingen spegelkopia i .iso-format fås till stånd i Linux-miljön. Multimediaspelaren Sony RDR HXD870B producerar en dvd-menyhantering som varken dvd-backup-programmet K9Copy eller mediaspelaren Windows Media Player klarar av.

Resultatet i Linux-miljön är därmed en besvikelse. Jag har i praktiken bara ett fungerande dvd-backup-alternativ: DVD Shrink 3.2 på Windows. Det finns inget frekvent behov att piratkopiera krypterade dvd-filmer i lotshemmet. Det centrala filmarkivet för mitt ambulerande mediacenter består i växande grad av spegelkopior i .iso-format av tv-inbandningar.

För penningstinna Mac-användare, som av olika anledning behöver säkerhetskopia av dvd-filmen finns utmärkta betalprogrammet Xilisoft DVD Copy for Mac. Det gör för 45 euro i stort sett detsamma i Mac-miljö som DVD Shrink gör gratis i Windows-miljö - och K9Copy gratis i Linux-miljö. Det som i mitt fall gör en investering i Xilisoft DVD Copy for Mac tveksam är frågan om huruvida programmet klarar av dvd-menyhantering som multimediaspelaren Sony RDR HXD870B producerar. Mac-miljön bjuder på gratis dvd-omkodaren Handbrake 0.9.3 på Mac OS X som faktiskt klarar av Sonys dvd-menyhantering. Handbrake klarar dock inte av att göra en spegelkopia i .iso-format av dvd-skivan. Men programmet har andra bejakansvärda finesser.

Program på Mac OS X eller Linux Ubuntu läser utan problem av iso-filer i Windows-partitioner. Det betyder att jag som Windows-användare galant klarar mig med DVD Shrink 3.2 på Windows för dvd-kopiering. Något akut behov av betalprogrammet Xilisoft DVD Copy for Mac finns alltså inte. DVD Shrink på Windows är dessutom optimerat för dvd-brännprogrammet Nero Burning Rom. Bränningen av dvd-filmkopian Mamma Mia (dvd5 4,3GB) går på en halvtimme, eller med efterkontroll på en timme. Alternativa dvd-bränningar i Mac OS X (iDVD 9.0.3) och Linux Ubuntu (Brasero 2.26.0) tar närmare två timmar i anspråk. Situationen vore annorlunda i Windows-miljön om jag inte hade dvd-brännprogrammet Nero Burning Rom till mitt förfogande. Turligen så finns det gratisalternativ till dvd-brännare som i Windows-miljö klarar .iso-spegelkopior till och från.

Maxtor OneTouch i Mac OS X

Uppspelning av arkiverade filmer.

Den externa usb-hårdskivan, 750GB Maxtor OneTouch 4 Plus, är framgångsrikt provkörd i Windows XP och Linux Ubuntu. Maxtor OneTouch är numera i funktion som centralt filmarkiv för iso-kopierade dvd-filmer och tv-inbandningar. Och som usb-kopplat filmarkiv för mitt ambulerande Media Center på bärbara Vista-datorn Nemi.

Nu är det dags att koppla upp Maxtor OneTouch mot stationära Mac-datorn Alice i Boot Camp-miljö. Kompatibilitet i automatisk säkerhetskopiering utlovas för Windows och Mac OS X. En snabbkoll på hårdskivans innehåll visar upp behövliga program för både Windows och Mac OS X. Maxtor OneTouch är från tidigare uppdelad i två 375GB partitioner. Jag behöver inte ens flytta på Maxtor OneTouch - jag når med en förlängningssladd usb-porten på Mac-datorn Alice.

Jag startar upp Mac-datorn Alice på Windows XP SP3. Maxtor OneTouch pluggas in som enkel usb-minnesenhet, jag avstår tillsvidare från automatisk säkerhetskopiering i Windows-miljön. Maxtor OneTouch fungerar helt problemfritt både i import och i export av filer. Uppspelning av säkerhetskopierade filmer i iso-format går elegant med filmuppspelaren VLC media player 1.0 på Windows. Uppspelning av filmkopior från Windows Media Center (.drv-ms) går elegant med både VLC media player och Windows Media Player 11.

Jag startar upp Mac-datorn Alice på Mac OS X 10.5.7. Maxtor OneTouch pluggas in som enkel usb-minnesenhet, jag avstår tillsvidare från automatisk säkerhetskopiering i OS X-miljön. Maxtor OneTouch fungerar helt problemfritt både i import och i export av filer. Trots att hårdskivan på Maxtor OneTouch är ntfs-konfigurerad. Uppspelning av säkerhetskopierade filmer i iso-format går elegant med filmuppspelaren VLC media player 1.0 på Mac OS X. Likaså, med hjälp av VLC media player, uppspelning av filmkopior från Windows Media Center (.drv-ms).

Mac OS X känner automatiskt av externa hårdskivan på Maxtor OneTouch och erbjuder Apples Time Machine för automatisk säkerhetskopiering och historisk återställning. Frestande - men jag avstår tillsvidare från Time Machine och automatisk säkerhetskopiering i OS X-miljön.

Stationära Mac-datorn Alice är med sin 20"-bildskärm med säkerhet i framtiden min favorita miljö för direkt uppspelning av arkiverade filmer på Maxtor OneTouch. Bild- och ljudkvalitet är i en egen klass i Apples iMac jämfört med bilden och ljudet i HP w20-bredbildskärmen, som jag har dvi-kopplad till bärbara Vista-datorn Nemi.

Den externa usb-kopplade hårdskivan, 750GB Maxtor OneTouch 4 Plus, visar sig vara ett sällsynt lyckat val, oberoende av operativsystem. Automatisk säkerhetskopiering erbjuds för Windows XP SP3, Windows Vista SP2 och Mac OS X 10.5.7 Leopard. På Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex erbjuds Maxtor OneTouch endast som en extern usb-kopplade hårdskiva. Jag är ordentligt bortskämd av snabbheten - den externa hårdskivan på 320GB Maxtor Shared Storage II i Windows-nätverket kommer bara upp till 10-15% av prestandan i Maxtor OneTouch.

Barriärer mellan olika filsystem

Skrivrättigheter till NTFS-diskar.

Filsystem är turligen ingenting som vi vanliga människor behöver bry oss om. Än mindre om skillnader och barriärer mellan olika filsystem. Sådant kan vi lugnt lämna åt nördiga finsmakare som föredrar att inte primärt använda samma Windows-operativsystem som vi andra.
Jag har förvärvat ytlig erfarenhet av parallella (konkurrerande) operativsystem i två hemdatorer.

Apples iMac-dator Alice kör parallellt med Mac OS X 10.5.7 i ena partitionen och Windows XP i den andra. Stationära xp-datorn Scaleo kör parallellt med Windows XP i ena partitionen och Linux Ubuntu 8.10 i den andra. I normal användning har jag inga som helst problem av de olika filsystemen. Men jag är nyfiken - så jag tar till överdrifter för att få reda på var gränserna för samspelet går i normal användning.

Både Mac OS X och Linux Ubuntu är normalt försedda med fulla färdigheter att läsa och kopiera innehåll från ntfs-diskar i Windows-partitionen (Read Only). Detta räcker i princip åt mig, för jag jobbar till 99% i en primär Windows-miljö. Och om jag sporadiskt jobbar parallellt i Mac OS X eller Linux Ubuntu och behöver någonting från Windows-partitionen så är det bara att ta sig för - utan att desto mera reflektera över olika filsystem. Knepigare är det däremot om jag råkar jobba i Mac OS X eller Linux Ubuntu och vill skriva eller uppdatera till Windows-partitionen (Read & Write). Detta lyckas normalt inte. Men jag kan enkelt kringå bristen med att skriva eller uppdatera till en portabel usb-minnessticka (fat). Den informationen (max 4GB) är också läsbar på Windows XP. Även om i ett separat skede.

Linux-gemenskapen bjuder gratis på en färdigt preparerad lösning på ntfs-bristen (Read & Write) i parallell miljö. Om jag använder Ubuntu parallellt med en Windows-installation kan jag i Linux Ubuntu aktivera skrivrättigheter till ntfs-diskar i Windows-partitionen. Då jag använder Mac OS X parallellt med en Windows-installation måste jag dessvärre köpa och installera betalprogrammet NTFS for Mac OS X 7.0 (30 euro) för att få motsvarande skrivrättigheter i Mac OS X till ntfs-diskar i Windows-partitionen. Gratisprogrammet för Linux finns färdigt i programlagret på Ubuntu 8.10 på stationära Scaleo-datorn och på Ubuntu 9.04 på bärbara Amilo-datorn. Jag aktiverar till provs skrivrättigheter till ntfs-diskar i Windows-partitionen i vardera Ubuntu-datorn (Program > Systemverktyg > Konfigurationsverktyg för NTFS-skrivstöd). Och visst funkar gratislösningen i Linux Ubuntu (Read & Write).

Lustigt nog har jag inga begränsningar i skrivrättigheter till delade ntfs-diskar i Windows-nätverket. Jag kan fritt läsa och kopiera (Read Only) innehåll från delade ntfs-diskar på nätkopplade datorer på Windows till nätkopplade datorer på Mac OS X eller Linux Ubuntu. Därutöver kan jag fritt skriva och uppdatera (Read & Write) innehåll till delade ntfs-diskar på nätkopplade datorer på Windows från nätkopplade datorer på Mac OS X eller Linux Ubuntu. Jag kommer till och med åt att läsa och kopiera till, samt att skriva och uppdatera från min ntfs-delade 320GB Maxtor näthårddisk på Windows-nätverket. Samtidigt, faktiskt - från samtliga nätkopplade datorer - oberoende om datorn är på Windows, Mac OS X eller Linux Ubuntu.

Windows ser inte in i Mac OS X eller Linux Ubuntu:

Begränsningen i parallell Windows-miljö (Dual Boot) är antagligen en taktisk manöver i Mac OS X och Linux Ubuntu, ägnat att dra en gräns för nyfikna men orutinerade Windows-användare. Då jag jobbar parallellt i Windows XP kan jag varken läsa eller kopiera (Read Only) innehåll från partitioner i Mac OS X eller i Linux Ubuntu. I Windows XP kan jag inte heller läsa eller kopiera (Read Only) innehåll i Windows-nätverket från delade mappar på nätkopplade datorer på Mac OS X eller på Linux Ubuntu. Men det begränsar mig inte nämnvärt i praktiken. Jag producerar ju 99,9% av allt relevant innehåll i min primära Windows-miljö. Och resten kan jag vid behov hantera via en portabel usb-minnessticka (fat). Den informationen (max 4GB) är också läsbar på Windows XP. Även om i ett separat skede.

Om finsmakare till äventyrs jobbar till 99% i en parallell Mac-miljö kan de förstås vid behov köpa och installera betalprogrammet MacDrive 7 for Windows (38 euro). Då kommer de i Windows-miljö fritt åt att läsa och kopiera till (Read Only) samt att skriva och uppdatera (Read & Write) från Mac-diskar. Om finsmakare å andra sidan i parallell Windows-miljö fritt vill komma åt att läsa och kopiera till (Read Only) samt att skriva och uppdatera (Read & Write) från ext2/ext3-diskar i Ubuntu 8.10/9.04 så finns två nördiga gratisalternativ till buds - Open Source programmet Ext2Fsd 0.46a eller Ext2 Installable File System for Windows.

Själv har jag i praktiken inga som helst behov att via Windows XP se direkt in i filsystemen på Mac OS X eller Ubuntu (8.10/9.04). Min alternativa behovsprövade lösning är trygg/enkel - en gemensam portabel (max 4GB) usb-minnessticka (fat).

Uppdatering:

Jag har i början problem att se delade ntfs-diskar i Windows-nätverket i Mac OS X. Fildelning i Mac OS X är tyvärr väntevärdigt inställd på afp-hantering i Mac-nätverk. Jag konfigurerar om inställningen till smb-hantering i Windows-nätverk. Och nu syns delade nätresurser automatiskt när jag startar upp Mac OS X. Nätresurser som jag startar upp mitt i sessionen kan jag snabba på till åsyn med att använda funktionen 'Anslut filserver'. Det som är fenomenalt i nya Mac OS X 10.5.7 är att mappningen till delade nätresurser sparar sig. Jag behöver inte upprepa mig. Delade nätresurser i Vista-datorn Nemi kräver för all del lösenord - men jag ställer in dialogen så att lösenordet sparar sig under hela sessionen.

Processen för 'Anslut filserver' är enklare i Mac OS X 10.5.7 än motsvarande process i Linux Ubuntu 8.10/9.04. Processen i Mac OS X ger mig den behövliga insikten i hur jag ska använda processen 'Anslut filserver' i Linux Ubuntu. Sålunda har jag numera inga problem att se delade ntfs-diskar i Windows-nätverket i Linux Ubuntu.

Updatering:

Jag laddar ner och installerar till provs gratisprogrammet 'Ext2 Installable File System for Windows' på Windows XP på stationära Scaleo-datorn. Det finns en (överflödig) Ubuntu-partition på hårdskivan-C som jag inte mera kommer in på normalt via Grub-menyn. Nu kommer jag i Windows-miljö fritt åt att läsa och kopiera från (Read Only) samt att skriva och uppdatera (Read & Write) till ext2/ext3-diskar i Ubuntu-partitionen. Jag kan ställa in programmet så att Ubuntu-partitionen på hårdskivan-C föredömligt syns som en egen enhet-X i Windows Utforskaren. Av någon anledning visar inte Ext2-programmet (numera) upp Ubuntu-partitionen på hårdskivan-D.

Jag har minimerat partitionen-X, vilket betyder att Windows stup i ett påpekar om att skivutrymmet håller på att ta slut. Efter att jag raderar bort några (överflödiga) filer i Ubuntu-partitionen börjar dock Windows i något skede pocka på att jag ska 'formatera om skivutrymmet'. För att slippa gnället avinstallerar jag Ext2-gratisprogrammet. Avinstallationen kräver mig på omstart av datorn.

Närkontakt med Ubuntu 9.04

Men Gimp 2.6.6 har städats bort.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty trugas ut på nätet till uppgradering av Ubuntu 8.10 Intrepid. Lotshustruns bärbara xp-dator Amilo är Intel-baserad så jag utsätts kanske inte den här gången för samma besvikelse som i mitt första försök på stationära xp-datorn Scaleo.

Motgångar är till att övervinnas.

Uppstarten i Ubuntu 8.10 Intrepid blev långsammare än den var i Ubuntu 8.04 Hardy. Uppstarten i Ubuntu 9.04 Jaunty utlovas extrem uppsnabbning. Dessutom utlovas vänligare användbarhet, med målet på bättre användarvänlighet än i Mac OS X.

Jag kollar att programvarukällorna Medibuntu och GetDeb är aktiva. Webbplatsen GetDeb.net innehåller massor av Ubuntu program för den som vill uppdatera eller hitta program som inte finns i pakethanteraren Synaptic. Exempelvis ljudinbandaren Audacity 1.3.7, musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0, musikuppspelaren Songbird 1.1.2 samt bildredigeraren Gimp 2.6.6. De finns alla färdigt installerade och uppdaterade på lotshustruns bärbara Amilo-dator på Ubuntu 8.10 Intrepid.

Jag kollar uteliggande uppdateringar av programvaror för Ubuntu 8.10 Intrepid på bärbara Amilo-datorn. Bland annat uppdateras webbläsarens version till Firefox 3.0.10. Så klickar jag igång uppgraderingsprocessen. Sammanlagt 790MB laddas ner. Processen meddelar att 15 paket tas bort, 159 nya paket tillkommer och 1093 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 45 föråldrade paket. Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 12,8GB till förfogande av vilka 7,0GB är använt och 5,8GB är fritt. En fördelaktig allokering av skivminnet fortsätter att överraska positivt.

Lotshustruns bärbara Amilo-dator på Ubuntu 9.04 Jaunty kopplar sig snällt upp på internätet. Och på lotshemmets windows-nätverk, via trådlös wlan-uppkoppling till adsl-bredbandets Zyxel-router. Stationära xp-datorn Scaleo visar upp sina delade filer för Amilo-datorn via Nautilus platsfunktion 'Nätverk' - Linux motsvarighet till 'Microsoft Windows Network' i Windows utforskaren.

Innan jag fortsätter laddar jag ner och uppgraderar versionen i antivirusprogrammet Avast 1.3.0 (1.2.0). Så ställer jag in 'Normal' som visuell effekt i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen i bärbara Amilo-datorn. Och till sist aktiverar jag tillbaka programvarukanalerna Medibuntu och GetDeb.

Jag går in för att kolla de fyra elementära applikationerna: Evolutions e-postklient Mail 2.26.1 (2.24.3), webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.10 (3.0.8), ordbehandlaren OpenOffice Writer 3.0.1 (2.4.1) samt fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5.0.3. Jag ställer in lokala skrivaren HP PSC 2355 all-in-one. Samt nätskrivaren HP Officejet Pro 1170C via stationära xp-datorn Scaleo i Windows-nätverket.
Bildinskanningsprogrammet xSane 0.996 (0.995) upptäcker skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355.

Jag öppnar Elisas flash-baserade kartapplikation i webbläsaren Firefox 3.0.10 och får tillägget 'Adobe Flash Player' behändigt uppdaterat. Med att öppna Digitas java-baserade kartapplikation får jag lika behändigt koll på tillägget 'Java Runtime'.

Men - bildredigeraren Gimp 2.6.6 har städats bort vid uppgraderingen till Ubuntu 9.04 Jaunty. Jag öppnar pakethanteraren Synaptic för att installera den tillbaka. Processen avbryts till min besvikelse. Ett beroendeförhållande (libpoppler-glib3) kan inte tillfredställas. Paketet saknas i programbiblioteket. Och någon Jaunty-version av Gimp trugas inte heller ut på webbplatsen GetDeb.net. Det bekymrar mig faktiskt att ingen i Ubuntu-gemenskapen har problem med förinstallerade bildredigeraren Gimp 2.6.6 på Ubuntu 9.04 Jaunty.

Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst i musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.26.1 (xine). Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp. Filmuppvisning på Totem 2.26.1 (xine) på bärbara Linux-datorn Scaleo lyckas med gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.9a (0.9.4) som exklusivt flankstöd i filmlagrets samtliga videoformat.

Uppdatering:

It-telefoniprogrammet Skype 2.0.0.72 och fenomenala fotoassistenten Picasa 3.0.0 har dessbättre klarat sig helskinnade i uppgraderingen till Ubuntu 9.04 Jaunty.
Skype 2.0.0.72 för Linux bjuder fortfarande bara på it-telefoni, inte på sms-hantering. Och Picasa 3.0.0 för Linux bjuder fortfarande inte på sin 'Movie Maker' videoredigeringsfunktion på Ubuntu 9.04 Jaunty.

Mitt i allt erbjuds 35 nya säkerhetsuppdateringar för Ubuntu 9.04 Jaunty. Dessvärre erbjuds ingen hjälp för om-installation av bildredigeraren Gimp 2.6.6. Jag kollar Ubuntu gemenskapens stödsajt om detaljer för paketet Gimp 2.6.6 i Ubuntu 9.04 Jaunty. Och där hittar jag ett Gimp 2.6.6-paket med ett kurant beroendeförhållade (libpoppler-glib4). Gimp-paketet låter sig snällt installeras - direkt med GDebi paketinstallatören - trots knarr om 'gammal' version. Programtillägget i Gimp, för bildinskanningsprogrammet xSane 0.996 (0.995), upptäcker skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355. Bildredigeraren Gimp 2.6.6 är om-installerad.

Uppdatering:

Bortfallna bildredigeraren Gimp 2.6.6, bortfallna proprietära Ati/AMD grafikdrivrutiner samt misstänkt darrig filmuppspelning i Totem 2.26.1 (gstreamer) ger dåligt betyg åt Ubuntu-gemenskapen. Allt tyder på att tiden för framställning tagit slut i förtid. Turligen startar Ubuntu 9.04 Jaunty snabbare upp än Ubuntu 8.10 Intrepid, men tidsskillnaden till uppstarten i Ubuntu 8.04 Hardy är betydelselös.

Det verkar som om 'förbättringarna' i Ubuntu 9.04 Jaunty är lika kosmetiska som de var i Ubuntu 8.04 Intrepid. Åtminstone om jag mäter i sådan användningsmiljö jag förmår till. Användbarheten i Linux-operativsystemet Ubuntu har definitivt inte blivit vänligare. Det är en god bit kvar till användbarheten i Mac OS X. Men - en ny bekvämlighet noterar jag i Ubuntu 9.04 Jaunty - programfunktionen 'Datorstädare'. Funktionen rensar bort föråldrade och onödiga paket. Mycket praktiskt. Det gäller dock att vara på sin vakt. 'Datorstädare' föreslår gärna bortrensning av 'främlingar', som antivirusprogrammet Avast och fotoassistenten Picasa. För att spara tid och besvär gäller det att bocka av sådana förslag i tid.

Uppdatering:

På europadagen 9.4.2009 dimper 77 nya säkerhetsuppdateringar (och en omstart) för Ubuntu 9.04 Jaunty ner. Bland annat uppgradering av webbläsaren Firefox till version 3.0.10. Samt av grafiska gränssnittet Compiz Fusion. Bildskärmen på bärbara Amilo-datorn beter sig verkligt konstigt. Jag måste inaktivera alla visuella effekter. Efter ett par omstarter aktiverar jag läget för visuella effekter till 'Normala' och nu hittar systemet igen fungerande drivrutiner.

Ubuntu-gemenskapen tycks vara i luven på Debian-gemenskapen. Eller tvärtom. Störningarna i uppdateringsfunktionen börjar irritera. Jag måste till min sorg inaktivera programvarukällan GetDeb (tillsvidare).

Multimedia-miss i Ubuntu 8.10

Filmlagrets samtliga videoformat.

It-medborgarens fyra elementära programvaror, e-post och googling samt ordbehandling och fotohantering, är nu aktiva i lotshustruns bärbara Amilo-dator på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10. Det viktiga i det förinstallerade flankstödet, Suns kontorsprogramsvit OpenOffice 2.4.1 på Ubuntu 8.10, är att alla e-postens Office-bilagor funkar.

Lotshemmets bägge HP-skrivare fungerar klanderfritt i bärbara Linux-datorn Amilo. Både HP OfficeJet Pro 1170C via Windows-nätverket i stationära xp-datorn Scaleo och HP PSC 2355 all-in-one lokalt i Linux-datorn Amilo. Fildelningen i Windows-nätverket visar Amilo-datorn delade filer i XP-datorn Scaleo. Också den externa 320GB nätdisken syns - Maxtor Shared Storage II.

Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst i musikuppspelaren Rhythmbox 0.11.6. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i filmuppspelaren Totem 2.24.3 (xine). Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp.

Men så enkelt var det inte från början. Jag såg faktiskt i tiderna mycket besvär med mediehanteringen i Ubuntu 7.04-8.04. Musikuppspelaren Rhythmbox kan endast spela upp mp3-filer om man först har installerat stöd för formatet. För att spela upp inköpta, kopieringsskyddade dvd-filmer måste ett libdvdcss2-paket med behövlig codec installeras. Mycket opraktiskt. Medibuntu är i så fall en behövlig programvarukälla som tyvärr inte medföljer i installationen - av upphovsrättsliga skäl.

I och med att it-medborgarens förinstallerade elementära programvaror, e-post och googling samt ordbehandling och fotohantering, kompletteras med speciellt preparerade programvaror för cd-musikuppspelning och dvd-filmuppvisning platsar bärbara Linux-datorn Amilo slutligen som fullvärdig hemdator. Men inte utan expertiskrävande åtgärder. Och inte utan förfall till laglöshet och piratism.

Uppdatering:

Eftersom externa 320GB nätdisken Maxtor Shared Storage syns, via platsfunktionen 'Nätverk' i filbläddraren Nautilus 2.24.1, kommer jag åt att visa mitt delade filmlager, alternativt via bärbara Linux-datorn Amilo eller via stationära Linux-datorn Scaleo. Bärbara Amilo-datorn har tydligt bristande prestationsförmåga. Filmuppvisningen från nätet hackar (buffrar) betänkligt. Ja, här är den troliga förklaringen till hackandet i it-telefoniprogrammet Skype. Filmuppvisningen går desto elegantare i prestationskraftiga stationära Linux-datorn Scaleo.

Till ytterligt självförsvar har jag filmuppspelaren VLC media player 0.9.4 installerad och uppdaterad. Filmuppspelaren Totem (xine) klarar då att spela upp filmstumpar i .avi- och .xvid- samt i .divx-format (divx-codec). Till och med filmstumpar i .mpg-format. Filmlagret innehåller filmfiler i .mpg-format (Nero Vision), samt filmfiler i .dvr-ms-format (Media Center). Gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.4 bjuder på exklusiv visning av Media Center-filer i .dvr-ms-format. Men - filmuppspelaren Totem (xine) klarar med VLC-stöd till och med av uppspelning av säkerhetskopierade dvd-filmer i .iso-format. Filmuppvisning på Totem (xine) på stationära Linux-datorn Scaleo lyckas i filmlagrets samtliga videoformat - men alltså bara med flankstöd av gratis filmuppspelaren VLC media player.

Uppdatering:

Filmuppspelaren VLC media player 0.9.4 har oväntade svårigheter i lokal dvd-filmuppvisning på bärbara Amilo-datorn på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10. Medibuntu programvarukällan stängs av vid uppgradering från Ubuntu 7.10. Jag uppdaterar referensen 'Gutsy' till 'Intrepid' och aktiverar så programvarukällan Medibuntu. Resultatet visar sig i 11 nya säkerhetsuppdateringar. Vilka i sin tur leder till att VLC media player nu fungerar problemfritt i dvd-filmuppvisning. Inte bara på stationära Linux-datorn Scaleo utan också på bärbara Linux-datorn Amilo.

Uppdatering:

Platsfunktionen 'Nätverk' i filbläddraren Nautilus visar av någon orsak inte genast upp delade komponenter i Windows-utdelning. Delade skrivare syns och fungerar däremot alltid. I filhanteringen är mystiken tät. Enbart en omstart av Ubuntu 8.10 räcker inte alltid att lösa knuten. Men dubbla omstarter, först i Windows XP och sedan i Ubuntu 8.10, aktiveras de delade komponenterna i Windows-utdelningen. Förutsatt, att en del av komponenterna är påslagna i Windows-nätverket under omstarterna. Samma procedur berör likväl bärbara Amilo-datorn som stationära Scaleo-datorn.

Nerladdning i Windows-nätverket är extremt långsamt i bärbara Linux-datorn Amilo. Kombinationen av svag datorkapacitet, 512MB centralminne och trådlös wlan-uppkoppling på nätverket är tydligt ingen fördel. En 2GB filmfil säger sig behöva 150 minuter för nedladdning på bärbara Linux-datorn Amilo. Samma 2GB filmfil låter sig laddas ner på stationära Linux-datorn Scaleo på 15 minuter. Tillräcklig kapacitet, 2.5GB centralminne och fast tråduppkoppling på Windows-nätverket är en fördel.

Uppdatering:

GetDeb programvarukällan stängs av vid uppgradering från Ubuntu 7.10. För att aktivera GetDeb går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Där går jag till fliken 'Tredjepartsprogramvara' och klickar på 'Lägg till'. I rutan som dyker upp skriver jag in frasen: deb http://ubuntu.org.ua/ getdeb/ - och klickar på 'Lägg till källa' och därefter 'Stäng'. Resultat: 34 nya säkerhetsuppdateringar.

Webbplatsen GetDeb.net innehåller massor av Ubuntu program för den som vill uppdatera eller hitta program som inte normalt finns till buds i pakethanteraren synaptic. Exempelvis uppdateringar av ljudinbandaren Audacity 1.3.7 (1.3.5), musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0 (0.11.6), musikuppspelaren Songbird 1.1.2 (1.0.0), dvd-filmkopieraren K9Copy 2.3.0 (2.0.2), videoredigeraren Kino 1.3.3 (1.3.0) samt bildredigeraren Gimp 2.6.6 (2.6.3).

I det att bägge programvarukällorna Medibuntu och GetDeb är aktiverade stiger antalet nya säkerhetsuppdateringar för Ubuntu 8.10, under mars månad 2009, till sammanlagt 140 paket (1 omstart).

VHS-videofilmens saga är all

ISO-kopior i Maxtor OneTouch.

Det har faktiskt gått ett helt år sedan jag sist tyckte att det var fiffigt att kopiera putsade tv-filmer på VHS-videokasett. Lättjan har gjort sitt. Flit och möda är inte riktigt min grej. För att vara ärlig så är inte combon LG RC7000 (vhs/dvd) i något flitigt bruk. Och de få gånger avsikten har funnits har jag ställts inför en, under elavbrott, nollställd combospelare.

Mycket förtretligt. Inbandningar av tv-filmer måste dessutom göras i 4:3-format i combospelaren på grund av den gamla 23" tv-burkens 4:3-begränsning. Fördelen är å andra sidan att undertexter låter sig bandas in via Sony-digiboxen.

Windows Media Center på bärbara Vista-datorn Nemi erbjuder ett konkurrenskraftigt vidbilds-alternativ. Inbandningen av tv-filmer är oerhört enkelt och bekvämt i Windows Media Center. Den externa 750GB hårdskivan i Maxtor OneTouch erbjuder därutöver ett nästan obegränsat lagringsutrymme för inbandade videofilmer. Tanken på att hålla mödokrävande filmkopior på dvd-skivor eller vhs-kasetter tilltalar inte lättjefulla. Det är enklare att köra en extra säkerhetskopia på den externa 320GB näthårdskivan Maxtor Shared Storage. En nackdel finns dock med inbandningar i Windows Media Center. Jag kan inte banda in undertexter. Det är en begränsning som beror på att jag använder en portabel Anysee-digibox som tv-kort i inbandningarna. Därför har det faktiskt blivit av att banda in någon enstaka tv-film också på combospelaren.

Combospelaren LG RC7000 har dock pensionerats från och med december 2008. Och VHS-videofilmens saga är därmed all. Och inbandningar direkt på dvd-skiva är också på fallrepet. Detta beror på den fenomenala hdd/dvd-speldosan Sony RDR HXD995B. Inbandningsbehovet i Windows Media Center är följaktligen numera också obefintligt. Bärbara XP-datorn Nemi är dock i flitigt bruk. Inbandade tv-filmer konverteras från Sony speldosans dvd-format till kopior i iso-format på externa hårdskivan i Maxtor OneTouch. Mycket praktiskt. Mitt lagerbehov av fysiska dvd-skivor är därmed riktigt drägligt. Och behovet av fysiska vhs-kasetter är rentav negativt.

Ambulerande Media Center

En långfilm laddas på 2 minuter.

Open Source-programvaran VLC Media Player är ett trollspö till brobyggare. Otaliga videoformat skapar nämligen reella problem. Poängen med filmuppspelaren VLC Media Player är att man kan spela upp alla olika videoformat. När VLC är installerat är krånglet slut. Och som extra bonus har VLC min favoritfunktion - ljudlös snabbspolning av insprängda reklaminslag.

Fenomenala multimediaspelaren Sony RDR HXD870B är kopplad till tv-apparaten i hemmets huvudsakliga nöjescentrum.

Sparvärda tv-filmer och -serieavsnitt lagras inte länge på Sony speldosans hårdskiva. Inbandningar bränns på dvd-skiva till arkiv- och säkerhetskopior. I flesta fall konverteras och kopieras (rippas) materialet från dvd-format till elektroniska kopior - arkiv- och säkerhetskopior på Maxtor NAS och Maxtor OneTouch.

Jag har hittill rippat sparvärda avsnitt av tv-serier från dvd-skiva till mpg-format (mpeg-2). Med hjälp av importfunktionen i betalprogrammet Nero Vision. På mindre än en kvart. Och jag besparar mig besväret att redigera videosnuttarna. Om jag putsar upp någon videosnutt så gör jag det färdigt, före dvd-bränningen, på Sony speldosans hårdskiva.

Numera rippar jag sparvärda avsnitt av tv-serier från färdigt redigerad dvd-skiva till mp4-format (mpeg-4). Med hjälp av konverteringsfunktionen i betalprogrammet Nero Recode. På mindre än en kvart. Sparvärda långfilmer rippas från färdigt redigerad dvd-skiva till speglat iso-format. Med hjälp av konverteringsfunktionen i gratisprogrammet DVD Shrink. På mindre än en timme. Sporadiska inbandningar i Windows Media Center sparar sig i Microsoft-format (dvr-ms).

Jag har aktiverat skriv-cachen till usb-kopplade Maxtor OneTouch. Kopieringen av ett timmes tv-avsnitt från datorns hårdskiva går på mindre än 2 minuter. Kopieringen av samma tv-avnitt till nätkopplade Maxtor NAS tar nästan 20 minuter.

Poängen med filmuppspelaren VLC Media Player är att jag kan spela upp alla dessa olika videoformat. Och då jag har dem lagrade på en externa näthårddisk så kan jag alternativt spela upp filmerna på vilkendera nätkopplade xp-datorn som helst. VLC klarar med bravur mpg-, mp4- och iso-format, ävensom Microsoft-format (dvr-ms). Både i Windows vista och xp. Mycket praktiskt.

Bärbara vista-datorn Nemi är kompletterande Media Center - och numera också ambulerande Media Center. Då jag som gäst vill visa upp en film på (eller via) nöjesdatorn Nemi laddar jag datorns interna hårdskiva med ett urval filmer. Före avfärden. Från den usb-kopplade externa hårdskivan Maxtor OneTouch. En långfilm låter sig laddas på 2 minuter, ett tv-avsnitt på 1 minut. Och då störs inte filmuppvisningen av den väsnande dvd-spelaren i Nemi.

Backup & synkronisering

Vardagliga, personliga datafiler.

Jag använder numera Microsofts gratis synkroniseringsprogram SyncToy. Synctoy används för att synkronisera, skuggkopiera datafiler mellan olika mappar - på min lokala dator eller en annan lokal dator - eller en annan dator i nätverket. Via en näthårddisk eller en portabel usb-minnesenhet.

Synkrona mappar är bra då jag använder flera datorer och vill ha kopior av samma datafiler.

Eller synkrona säkerhetskopior av mina datafiler. Säkerhetskopior på en portabel usb-minnessticka syns bra både i Windows XP och Vista. Och via SyncToy får jag synkrona skuggkopior från usb-minnet på andra datorer.

Min stationära xp-dator Scaleo har ingen inbyggd säkerhetskopieringsfunktion (backup). Inte heller lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. Men det har den bärbara vista-datorn Nemi. Windows Vista bjuder på automatisk säkerhetskopiering. Med en automatisk återställningsfunktion. Av datafiler således.

Då är det alltså inte fråga om Windows Systemåterställning, som är en helt annan sak. Datafiler berörs nämligen inte i den funktionen. Det är heller inte fråga om att ta en fullständig spegelkopia av datorns hela hårddisk. Och att sedan använda spegelkopian till att återställa innehållet på hårddisken.

Med backup menar jag säkerhetskopiering av vardagliga, frekventa och personliga datafiler. Som inte går att återställa om det unika originalet förstörs. Som film- och videofiler. Eller musik- och audiofiler. Eller foto- och bildfiler. Eller adress- och dokumentfiler. Eller e-postmeddelanden. Eller bokmärkta Favoriter.

Allt detta går behändigt att säkerhetskopiera, och vid behov återställa - automatiskt - i Windows Vista. Bärbara vista-datorn Nemi har en speciell 10GB säkerhetspartition på hårdskivan för ändamålet. Jag låter dock inte resurskrävande film- och videofiler kopiera sig automatiskt. Det gör jag hellre för hand på den gemensamma nätresursen Maxtor NAS. Med säkerhetskopior på portabla, usb-kopplade Maxtor OneTouch.

Musik- och audio-filer samt foto- och bildfiler är numera koncentrerade till hemmets nöjesdator och får gärna säkerhetskopieras automatiskt. E-posten är globalt online-arkiverad på Gmail. Jag behöver egentligen inte lokala kopior av e-posten på hårdskiva. Men nog av kontaktuppgifterna i adressboken. Bokmärkena är globalt online-arkiverad på Foxmarks. Med lokalt synkroniserade kopior i webbläsaren.

Gratisprogrammet SyncToy gör synkroniserade säkerhetskopior av de dokumentmappar som jag frekvent hanterar och gör ändringar i. Och som jag vill återanvända i andra datorer. Eller tillsammans med portabla programvaror.

Säkerhetskopiering, med möjlighet till återställning, är faktiskt ett nödvändigt ont. Därför är det bra att funktionerna nu finns som automatiska i Windows Vista. Det räcker bra till för de flesta.

Fildelning behöver inte vara så invecklat och mångfacetterat som i mitt fall. Men jag behärskar det - med en rejäl nypa disciplin och systematik.

Uppdatering:

I mitt fall kan automatisk säkerhetskopiering i Windows Vista alternativt köras också på usb-kopplade minnesenheter, som exempelvis 8GB Kingston Flash Drive, eller 750GB Maxtor OneTouch.

Elegant Windows Media Center

Snabbspolning är ett kärt nöje.

Någon mediedator behöver jag faktiskt inte i hemmets nöjescentrum. Multimediaspelaren Sony RDR HXD870B (hdd/dvd) bandar ohämmat tv-sändningar på hårdskiva (hdd). Och säkerhetskopierar suveränt inbandade tv-filmer på dvd-skiva.

Drygt 95% tv-inbandningar och 99% filmuppspelning fixas med speldosan Sony. Bärbara Vista-datorn Dell XPS M1530 ställer vid behov upp -

med programsviten Windows Media Center, som komplement till mediahanteringen i hemmets nöjescentrum.

Eleganten Windows Media Center har helt distanserat konkurrenterna Nero Home och Anysee. Min externa digitala Anysee-mottagare fungerar som digitalt tv-kort även i Windows Media Center. Dvb-texten i Yle-sändningar låter sig dock inte visas i Live TV, och texten låter sig inte heller bandas på dvd-skiva. Inget problem - men nog ett val. De kommersiella tv-kanalerna bränner turligen texten direkt på filmerna.

Den gamla speldosan, combo-spelaren LG RC7000 (vhs/dvd) går på tomgång i reserven. Konverteringar av filmrepriser till vhs-kasetter har inte behövts på ett halvår. I stället har Windows Media Center på Vista-datorn Dell XPS M1530 varit i flitigt bruk. Dock inte i säkerhetskopiering på dvd-skiva av inbandade tv-filmer. Virtualkopiorna av filmerna arkiveras i stället på näthårddiskar.

Inbandade tv-filmer har avnjutits som digitalt kvällsnöje på sommarreträtten. Numera redigerar jag inte ens reklaminslagen bort. Eleganten Windows Media Center bjuder på snabbspolning - med stumfilm. Snabbspolning av reklam är faktiskt ett kärt nöje. Och inte alls lika arbetsdrygt som redigering.

Uppdatering:

Multimediaspelaren Sony RDR HXD870B bjuder på fenomenalt konsumentvänlig redigering av hdd-videon. Onödiga snuttar i början och slutet av långfilmer är bortklippta i ett nafs. Radering av insprängd reklam är lätt som en plätt. Putsjobbet tar som bäst bara 10 minuter. Och filmen är klar med det. Snabbkopiering till dvd-skiva (10-15 minuter) är ett extra bonus.

Motsvarande putsjobb på mediadator, med filmredigeringsprogrammet NeroVision, kräver minst 25-30 minuter. Men - filmen är inte klar med det. Kopiering till dvd-skiva, eller export som mpg-fil på hårdskiva, körs nämligen i realtid (90-100 minuter).

Ubuntu 8.04 i Windows Vista

Java-pluggarna fungerar inte alls.

Det blir snart tre månader sedan jag fattade att jag inte klarar av att avinstallera Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon i rekommenderad Dual Boot-konfiguration på lotshustruns bärbara XP-dator Amilo. Risken är oacceptabel.

Laddningsmodulen Grub är dock numera konfigurerad i Ubuntus Uppstartshanterare så att Windows XP SP3 startar upp först, automatiskt.

Lotshustrun är lyckligtvis nöjd med arrangemanget.

Vis av misstagen har jag undvikit att installera Linux Ubuntu 8.04 i rekommenderad Dual Boot-konfiguration med Windows Vista SP1 på bärbara Vista-datorn Nemi. Jag är visserligen nyfiken på det inofficiella installationsprogrammet Wubi - för installation av Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 som virtualbox i Windows. Försöka duger.

Wubi godkänner den usb-kopplade externa hårddisken Maxtor OneTouch för installation. Mycket praktiskt. Jag vill inte riskera ett nytt tvångsäktenskap med Linux-operativsystemet Ubuntu. Efter inledande intervju tar Wubi helt hand om nedladdning och installation av Ubuntu 8.04. Och efter omstart av Windows visar sig Dual Boot-laddningsmodulen Grub på bildskärmen. Med Windows Vista automatiskt som första startalternativ. Bra Wubi! Operativsystemet Linux Ubuntu 8.04 startar snällt upp från Maxtor OneTouch. Uppdateringshanteraren bjuder på 20 nya säkerhetsuppdateringar.

Valet av installation på Maxtor OneTouch är dock inte så lyckat. Den usb-kopplade externa hårddisken låter sig inte användas till annat. Den vägrar att montera sig. Detta erbjuder ett utmärkt tillfälle att testa avinstallation. Och Wubi lyckas faktiskt avinstallera Ubuntu inifrån Windows. Bra Wubi! Windows Vista SP1 startar upp normalt - utan kringvägen via laddningsmodulen Grub.

Yr av framgången tar jag en risk jag förmodligen får ångra. Jag låter Wubi ladda ner och installera Linux Ubuntu 8.04 på Vista-datorns interna hårddisk. Med en 15GB reservering. Och nu låter sig externa Maxtor OneTouch snällt monteras. Jag testar Compiz-gränssnittet. Effekten i processorn och grafikkortet räcker med nöd och näppe till. Fönster flyttas med släpande fållar. Musklickar sprider vattenringar.

De dåliga nyheterna är tyvärr mångtaliga. Wubi noterar inte mina Bluetooth-musar. En fast usb-sladdad mus löser provisoriskt problemet. Wubi noterade inte mina trådlösa nätuppkopplingar. Varken Wlan-kort eller 3G-modem. En fast adsl-sladdad nätuppkoppling löser provisoriskt problemet.

Prestandan på Ubuntu 8.04 på virtualdisk är som väntat blygsam. Men inte just långsammare än på Ubuntu 7.10 på lotshustruns fyra år gamla bärbara XP-dator Amilo. Hastigheten i filöverföring däremot halveras mot de normala.

Antivirusprogrammet Avast låter sig inte installeras i Wubi-installerade Ubuntu 8.04 - Avast fungerar i normala Ubuntu 8.04 på stationära XP-datorn Scaleo.

Java-pluggarna i Firefox 3.0 fungerar inte alls. Elisas javabaserade karttjänst fungerar dock i normala Ubuntu 8.04 på stationära XP-datorn Scaleo. Flash-pluggarna fungerar i Youtube-visningar men inte i flash-hantering i ordbehandlaren Buzzword. Buzzword fungerar däremot i normala Ubuntu 8.04 på stationära XP-datorn Scaleo. Svagt Wubi!

Uppdatering:

Screenlets installerar sig snällt via Pakethanteraren Synaptic. En analog klocka och en månadskalender pryder Ubuntu-skrivbordet.

Jag installerar filmuppspelaren VLC Media Player och lägger upp Filmuppspelaren Totem på Xine-gränssnitt. Installationen kompletteras med codec-paketet libdvdcss. Videospelarna visar elegant upp kopieringsskyddade dvd-videofilmer i Wubi-installerade Ubuntu 8.04. Färgerna i filmuppspelningen är minst sagt underliga. Blåare.

Uppdatering:

En blindflygning i programförråden bakom pakethanteraren Synaptic resulterar i att Elisas javabaserade karttjänst börjar fungera. Långsamt. Äventyret för med sig 110 nya säkerhetsuppdateringar i Wubi-installerade Ubuntu 8.04.

Laglöst kopierade dvd-filmer

Fungerande dvd-kopia av iso-filen.

Kopieringsskyddade dvd-filmer låter sig lätt spelas upp i Windows-miljö. Men den lagstadgade rätten att kopiera inköpta dvd-filmer kan inte utnyttjas av vanliga människor.

Inte utan att förfalla till utstuderad laglöshet.

Den fenomenala dvd-speldosan Sony RDR HXD870B vägrar säkerhetskopiera en kopieringsskyddad dvd-skiva.

Betalprogramsviten Nero 7 Premium omfattas tyvärr av samma vägran.

Linux-miljön är heller ingenting för vanliga människor. Möjligheten till filmuppspelning av kopieringsskyddade dvd-filmer erbjuds inte i grundversionen av Linux-operativsystemet Ubuntu. Avancerade särkunskaper banar dock väg för både filmuppspelning och dvd-kopiering i Ubuntu.

En upptrimmad Linux-miljö bjuder på säkerhetskopierade spegelkopior (.iso) av dvd-filmer. Det är i sig inget problem att flytta över en monstruös 7GB iso-fil från Linux-partitionen till Windows-partitionen i dual boot-konfigurerade Scaleo-datorn. Men tid tar det. Och datorns halverade 160GB hårdskiva räcker inte långt. Maxtor OneTouch kom inte en dag för tidigt.

Med Maxtor OneTouch usb-kopplad till näthårddisken Maxtor Shared Storage kan filmkopiorna spelas upp på distans på 26-tummaren Sony Bravia i hemmets nöjescentrum. Direkt som spegelkopierade iso-filer. Via gratis filmuppspelaren VLC Media Player i Vista-datorn Nemi. Men av någon orsak lyckas jag inte bränna iso-filen på en fungerande dvd-skivkopia.

Jag installerar till provs Vista-versionen av gratisprogrammet ISO Recorder på Vista-datorn Nemi. Men även om programmet annars fungerar så vägrar det att spegelkopiera en kopieringsskyddad dvd-skiva.

Jag gör en ny söktur på nätet. Så hittar jag av en slump gratis Linux-programmet K9Copy - och till och med en bruksanvisning. K9Copy är ett klonat alternativ till gratis Windows-programmet DVD Shrink. DVD Shrink 3.2 är ett fenomenalt program som i Windows-miljö kopierar och komprimerar en dubbellagrad kopieringsskyddad 8,5GB dvd-skiva (dvd-9) på en enkellagrad 4,7GB dvd-skiva (dvd-5).

Jag installerar gratisversionen av Dvd Shrink 3.2 både på XP-datorn Scaleo och på Vista-datorn Nemi. Det finns till och med en bruksanvisning för Dvd Shrink. Jag får till stånd en komprimerad 4,4GB Nero-kompatibel iso-fil. Snabbt dessutom - på en kvart. Filmerna behöver nu bara halva lagerutrymmet - utan att bildkvaliteten nämnvärt lider. Och överföringstiden till näthårddisken halveras. Mycket praktiskt.

Och nu kan jag kopiera och bränna en fungerande dvd-skivkopia av den Nero-kompatibla iso-filen. På mindre än en halvtimme faktiskt - med brännaren i Nero 7 Premium. Dvd-kopian kan dessutom spelas upp och kopieras (dubbas) på den fenomenala dvd-speldosan Sony RDR HXD870B. Men kopieringsskyddet är ändå inte helt ur spel. Säkerhetskopieringen hakar upp sig på dvd-speldosan. Och av någon orsak lyckas jag inte bränna iso-filen på en fungerande virtuell dvd-skivkopia heller. Den virtuella dvd-skivan hakar upp sig på en förmaningsplansch.

Det är i sig inget problem. Jag kan spela upp iso-filen direkt på VLC Media Player.

Uppdatering:

Det är inte någon praktisk skillnad i tidsanvändningen av Dvd Shrink 3.2 i Windows XP SP3 eller Windows Vista SP1. XP-datorn Scaleo är äldre - kopieringen och komprimeringen till 4,4GB går på 20 minuter. På Vista-datorn Nemi går samma jobb på 15 minuter. Överföringen av 4,4GB till näthårddisken Maxtor Shared Storage går från XP-miljö på 7 minuter. I Vista-miljö kräver samma jobb 12 minuter.
Överföringen av 4,4GB till usb-kopplade Maxtor OneTouch går i XP-miljö på en minur, i Vista-miljö på fåtta två minuter.

Maxtor OneTouch i Ubuntu

Långsamma överföringar stressar.

Fildelningen i hemmanätverket fungera klanderfritt på den externa 320GB näthårddisken Maxtor Shared Storage. Men bara på hemmadatorerna med operativsystemet Windows XP eller Windows Vista.

Jag har däremot inte klarat av att utnyttja Maxtor-näthårddisken i Linux-operativsystemet Ubuntu. Det finns ganska sparsamt med lösningar på detta problem. Efter ett antal studier av lösningar på olika Linux-forum kommer jag till den slutsatsen att det är säkrast att jag tillsvidare avstår.

Hemelektronikkedjan Gigantti (Elgiganten) är en osannolik plats för it-fynd. Men eftersom den är så närbelägen brukar jag ibland fönstershoppa med att promenera igenom försäljningslagret. Och en dag nappade det. En hel hyllrad var fylld med usb-kopplade externa hårdskivor. Jag fastnade för den externa 750GB usb-hårddisken Maxtor OneTouch (Iterasi: Maxtor OneTouch 4 Plus). Trots priset - 149 euro.

Kompatibilitet i automatisk säkerhetskopiering utlovas visserligen endast för Windows och Mac OS X. Men jag har en misstanke att datorerna via usb-kopplingen kan utnyttja Maxtor OneTouch för fildelning. Och min misstanke besannas. Fildelningen begränsas inte enbart till hemmadatorerna med operativsystemet Windows XP SP3 eller Windows Vista SP1. Maxtor OneTouch uppenbarar sig också på arbetsbordet till Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04. Till och med på Ubuntu 7.10. Mycket praktiskt.

Jag har avlastat datorerna med att lagra skrymmande filer på den externa 320GB näthårddisken Maxtor Shared Storage. Men långsamheten i överföringen av säkerhetskopierade dvd-filmer stressar. Den externa 750GB usb-hårddisken Maxtor OneTouch känns befriande snabb. Och den portabiliteten mellan datorerna tjusar.

Maxtor OneTouch är förhållandevis tyst i uppspelningen av filmer men tanken att släpa den till vardagsrummets nöjescentrum avskräcker. Näthårddisken Maxtor Shared Storage har snällt låtit mig använda usb-minnesstickor. Jag kan inte motstå frestelsen. Maxtor OneTouch usb-pluggas i Maxtor Shared Storage. Min misstanke besannas - Maxtor OneTouch uppenbarar sig på Windows Utforskaren som en usb-minnesenhet till Maxtor Shared Storage. Nu har jag en gemensam minneskapasitet på 320+750GB för säkerhetskopierade dvd-filmer på hemmanätverket.

En portabel personlig minnesenhet som kan adderas till en gemensam minnesdepå på hemmanätverket. Mycket praktiskt.

DivX-komprimerade långfilmer

Filmljudet hörs från JBL On Stage.

Bärbara Vista-datorn Dell XPS M1530 har visat sig vara en kompetent nöjesdator. Jag medger att ha-begäret satt bak i huvudet redan då anskaffningen av Nemi var i påtanke.

Nöjesdatorn är nu hjärtat i mitt kompletterande Media Center. En viss omorganisation av prylar och kringutrustning har varit av nöden. Lotshustrun har socialiserat min proffsiga hörlur Koss Porta Pro.
Samt mp3-spelaren iPod nano.
Någonting måste räddas. Jag kopplar audiosystemet JBL On Stage till Vista-datorn Nemi.

20" bredbildsskärmen förser jag med en dmi-/hdmi-omvandlare. Kopplingen till Vista-datorn kan nu göras med en hdmi-kabel. Bildkvaliteten i visningen av det lågupplöst inbandade filmmaterialet blir inte bättre för det. Men bilden är ändå bättre än den digitala visningen på den gamla 23" tv-burken. Och till och med större i 16:9-formatet. Mycket praktiskt.

Dags att koppla ihop mitt privata nöjescentrum. Jag konfigurerar nöjesdatorns bildvisning till 20" bredbildsskärmen. Filmljudet avlyssnas fullödigt från fenomenala JBL On Stage. Avkopplingen vid stängningen av datorlocket inaktiveras. Den externa 320GB Maxtor-hårddisken är ett förträffligt filmlager. Och wlan-prestandan är mer än tillräcklig för visningen av det lågupplösta filmmaterialet. Den första filmuppvisningen på mitt privata nöjescentrum är en realitet.

Videoredigeringsprogrammet Nero Vision är snabb och behändig i kopieringen (importeringen) av filmer från DVD Video-skiva till datorns lokala hårddisk (mpeg2). Kopieringen över nätet till Maxtor näthårddisken tar mera tid. 2GB kopierar sig på 10-11 minuter från XP-datorn. Vista-datorn behöver däremot 22-23 minuter per 2GB. Nu märks faktiskt den omtalade långsamheten i dataöverföring på Windows Vista.

Jag har tillfälligtvis infekterats av en nypåflugen DivX-fluga. Tanken att få 4-5 avsnitt av Agatha Christies Miss Marple eller Hercule Poirot att rymmas på en enkelsidig dvd-skiva (4,5GB) förför mig. De flesta avsnitten (92-94 minuter) är i ett mera utrymmeskrävande 16:9-vidbildsformat så i det fallet ryms faktiskt bara fyra DivX-filmer på enkellagrad dvd-skiva. DivX-filmerna bränner jag med gratis filmuppspelaren DivX Player (kompletterad med DivX Codec). Bidkvaliteten i DivX-filmuppvisningen (mpeg4) är det inget fel på.

Avsnittena av Miss Marple och Hercule Poirot är bandade på Sony speldosans hdd-skiva från reklamfria tv-kanaler och vidarekopierad på en primär dvd-skiva. Synkroniseringen av bild och ljud är perfekt ännu på den sekundära dvd-skivan i DivX-format. Samma gäller inte de inbandade filmer där insprängt reklammaterial klippts bort. Vid konverteringen till DivX-format glider i dessa fall bild och ljud isär så att ljudet i slutet av filmen ligger före mimiken i bilden. Mycket förtretligt. I synnerhet som dryga 90 minuter mpeg2-film kräver över tre timmar DivX-konverteringstid. Bärbara Vista-datorn Dell XPS M1530 klarar med darr på ribban av konverteringsprocessen. Stationära XP-datorn Scaleo behöver betydligt mera tid och den har tydliga svårigheter i att hinna med i DivX-konverteringen så att bild och ljud skäligen hålls i synkron.

Reklamsanerade, lågupplöst inbandade filmer är således skäl att bibehålla på primär dvd video-skiva. En ny bränning från mpeg2-format till sekundär dvd video-skiva klarar inte av att hålla ljud och bild i synkron i dessa filmer. Detta klarar dock ursprungligen reklamfria, ostympade avsnitt av Miss Marple eller Hercule Poirot.

Bibliotekets alternativa Dell XPS-nöjescentrum är attraktivt och minst lika mångsidigt som vardagsrummets Sony nöjescentrum. Vista-datorn kan dock spela upp filmer direkt i mpeg2-format. Både från dvd-skiva (data) och usb-minnessticka. Detta kan inte Sony speldosan. Men det är inget problem. Om jag vill visa upp en mpeg2-film på Sonys 26" tv-skärmen så flyttar jag enkelt nöjesdatorn till vardagsrummet och kopplar den med hdmi-kabel till tv-apparaten. Och även om filmen är lagrad på Maxtor näthårddisken så nås filmmaterialet via bärbara nöjesdatorns trådlösa wlan-uppkoppling. Mycket praktiskt.