Närkontakt med Ubuntu 9.10

Gimp städas dessbättre inte bort.

Ubuntu-gemenskapen har tydligt följt i spåren på förebilderna Microsoft och Apple. Microsofts nya operativsystem Windows 7 är vad Windows Vista borde ha varit. Apples nya operativsystem Mac OS X 10.6 är vad Mac OS X 10.5 borde ha varit. Och nu syns nya Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 vara vad Ubuntu 9.04 borde ha varit från början.

Jag klickar igång 9.04-uppgraderingsprocessen till Ubuntu 9.10 på lotshustruns minnessvaga bärbara Amilo-dator. Sammanlagt 1008MB laddas ner. Processen meddelar att 32 paket tas bort, 353 nya paket tillkommer och 1184 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 121 föråldrade paket. Jag kollar i efterhand situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 9,26GB till förfogande av vilka 5,51GB är använt och 3,75GB är fritt. Efter dryga 2 timmar startar jag upp datorn på nytt. Boot-hanteraren Grub (1.0) är emellertid samma gamla version som tidigare. Nya Grub (2.0) erbjuds inte vid uppgradering - endast vid ren installation av Ubuntu 9.10 i fullversion. Av någon anledning installeras språkstödet ofullständigt. Jag laddar ner ytterligare 7 paket och kompletterar språkstödet för svenska. Och så aktiverar jag programkällan Medibuntu tillbaka. Till sist startar jag uppdateringshanteraren som laddar ner 14 nya säkerhetsuppdateringar.

Så gott som alla applikationer uppdateras i Ubuntu 9.10: Firefox (3.5.4), Evolutions (2.28.1), OpenOffice (3.1.1), Gimp (2.6.7), F-Spot (0.6.1.4), Rhytmbox (0.12.5), Totem (2.28.2), Brasero (2.28.2), Audacity (1.3.9), Skype (2.1.0.47), Songbird (1.2.0), OgmRip (0.13.2), VLC (1.0.2) och GParted (0.4.5). Bildredigeraren Gimp städas dessbättre inte bort i processen. Och Ubuntu One-clienten är färdigt installerad. Jag uppdaterar Skype (2.1.0.47) och Songbird (1.2.0) för hand. Ouppdaterade förblir tillsvidare: Spotify (0.3.21) på Wine (1.1.31), XSane (0.996), Picasa (3.0.0) samt Screenlets (0.1.2) och MobileConnect (1.0). Jag pluggar i 3g-modemet i usb-porten och kollar trådlös uppkoppling på Saunalahtis 3g-bredband. 3g-uppkopplingen funkar helt problemfritt på bärbara Amilo-datorn på Ubuntu 9.10.

Bärbara Amilo-datorn får klara sig utan visuella effekter på Ubuntu 9.10. Filmuppspelaren (xine) överraskar negativt med att inte alls starta upp. Filmuppspelaren (gstreamer), som inte fungerat tidigare, tar nu framgångsrikt över. DVD-filmen 'Mamma Mia' låter sig snällt spelas upp i dvd-original både på Filmuppspelaren (gstreamer) och VLC Media Player på Ubuntu 9.10. Lokala säkerhetskopian av 'Mamma Mia' låter sig utan problem spelas upp som .iso-fil (på datorns Windows-partition) - både på Filmuppspelaren (gstreamer) och VLC Media Player på Ubuntu 9.10. Men - endast VLC Media Player klarar av att spela upp den säkerhetskopierade .iso-filen på det centrala filmarkivet för ambulerande mediacenter (på Maxtor NAS).

Nästa dag klickar jag igång 9.04-uppgraderingsprocessen till Ubuntu 9.10 på den renoverade stationära Scaleo-datorn. Efter dryga 2 timmar startar jag upp datorn på nytt. Resultatet är detsamma som i 9.04-uppgraderingen till Ubuntu 9.10 på bärbara Amilo-datorn. Stationära Scaleo-datorn får också klara sig utan visuella effekter på Ubuntu 9.10. De taskiga drivrutinerna för Intel-grafikkort i Ubuntu 9.04 har måhända åtgärdats men Ubuntu 9.10 erbjuder inga proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner.

De flesta extra applikationerna på Scaleo-datorn förblir ouppdaterade: Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Jag uppdaterar för hand: Miro (2.5.3) , K9Copy (2.3.3), Skype (2.1.0.47) och Songbird (1.20). Handbrake (0.9.3) överraskar negativt med att inte alls starta upp i Ubuntu 9.10. Skype (2.1.0.47) överraskar däremot positivt med att äntligen bjuda på sms-hantering också i Linux-miljö.

Nyheterna i Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 väcker måhända positiva reaktioner i Ubuntu-gemenskapen. Men vardagens it-medborgare berörs nog enbart av uppdateringarna till installerade applikationer. I praktiken är det nya Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 vad fuskverket Ubuntu 9.04 borde ha varit. Jag besluter mig plötsligt för att avstå från Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 på stationära Scaleo-datorn. Till fördel för nya MS Windows 7 Home Edition. Jag installerar inköpta MS Windows XP SP3 på andra hårdskivan (D:) i 'dual boot' med ursprungliga långköraren MS Windows XP SP3 på första hårdskivan (C:). Och nu har jag inga problem av att radera Ubuntu-partitionen.

Med andra ord - jag findukar bordet på stationära Scaleo-datorn för en eventuellt kommande XP-uppgradering till Windows 7. Ubuntu-äventyret fortsätter på lotshustruns bärbara Amilo-dator. Jag installerar de extra applikationerna på Amilo-datorn: Miro (2.5.3), K9Copy (2.3.3), Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Ja - öppna molntjänsten Dropbox är mera praktisk än den introvärta molntjänsten Ubuntu One.

Findukat bord för Ubuntu 9.10

Det är ett besynnerligt baksteg.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 har i snart sex månader trugats ut på nätet till 8.10-uppgradering på stationära Scaleo-datorn. Och även om jag redan en gång blivit besviken på uppgraderingen så kan jag inte motstå frestelsen. Erfarenheten av uppgraderingen till Ubuntu 9.04 på lotshustruns bärbara Amilo-dator är ändå rätt positiv.

Jag klickar igång uppgraderingsprocessen. Processen inleds med en bekant besvikelse. Ubuntu 9.04 erbjuder inga proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner. Utan stöd av grafikkortet mister jag de visuella effekterna i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen på stationära Scaleo-datorn. Men eftersom bärbara Amilo-datorn klarat sig hyfsat utan visuella effekter så klickar jag för fortsättning av 8.10-uppgradering till Ubuntu 9.04. Med andra ord - jag findukar bordet på stationära Scaleo-datorn för en eventuellt kommande 9.04-uppgradering till Ubuntu 9.10.

Sammanlagt 721MB laddas ner. Processen meddelar att 15 paket tas bort, 117 nya paket tillkommer och 1059 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 43 föråldrade paket. Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 125GB till förfogande av vilka 20GB (varav 14GB data) är använt och 105GB är fritt. En fördelaktig allokering av skivminnet fortsätter att överraska positivt. Av någon anledning installerar sig Ubuntu 9.04 på engelska på stationära Scaleo-datorn. Inte direkt på svenska som i maj 2009 på Amilo-datorn. Jag laddar ner ytterligare 14 paket och installerar språkstödet för svenska. I övrigt är resultatet detsamma som i maj 2009 i 8.10-uppgraderingen till Ubuntu 9.04 på lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Bildredigeraren Gimp 2.6.6 städas även nu av någon anledning bort vid 8.10-uppgraderingen till Ubuntu 9.04. Jag öppnar pakethanteraren Synaptic och installerar programmet tillbaka. Det här var ett svårlöst problem på bärbara Amilo-datorn ännu i maj 2009. Men - stationära Scaleo-datorn har nu samma program och -versioner installerade som i bärbara Amilo-datorn: Firefox (3.0.14), Evolutions (2.26.1), OpenOffice (3.0.1), Gimp (2.6.6), F-Spot (0.5.0.3), Rhytmbox (0.12.0), Totem (2.26.1), Brasero (2.26.1), XSane (0.996), Picasa (3.0.0), Audacity (1.3.7), Skype (2.0.0.72), Songbird (1.1.2), Spotify (0.3.21) på Wine (1.1.31), OgmRip (0.12.3), VLC (0.9.9a) samt GParted (0.4.3). Bärbara Amilo-datorn har för sig ytterligare installerat på Ubuntu 9.04: Screenlets (0.1.2) samt MobileConnect (1.0). Javisst - bärbara Amilo-datorn kan faktiskt vid behov kopplas upp på trådlöst 3g-bredband.

Stationära Scaleo-datorn har några installationer för framtida forskningsresor för sig: K9Copy (2.3.0), Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), Handbrake (0.9.3), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Så - nu finns dessa applikationer också till förfogande på Ubuntu 9.04. Jag gör en snabbkoll på multimedia-missen i Ubuntu 8.10. DVD-filmen 'Mamma Mia' låter sig snällt spelas upp i original på Ubuntu 9.04 både på Filmuppspelaren (Xine) och VLC Media Player. Men - till min besvikelse spelas inte säkerhetskopian upp i .iso-format på Ubuntu 9.04 på Filmuppspelaren (Xine) - turligen nog på VLC Media Player. Det är ett besynnerligt baksteg från .iso-framgången på Filmuppspelaren (Xine) på Ubuntu 8.10. Jag kollar situationen på bärbara Amilo-datorn på Ubuntu 9.04. Samma besynnerliga baksteg där också. Jag har bara inte testat och noterat det tidigare.

Jag sväljer besvikelsen och hoppas på upprättelse i 9.04-uppgraderingen till Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10. Rykten förspeglar dock att Ubuntu snarare orienterar sig mot 'molnet' - molntjänsten Ubuntu One är färdigt integrerad i Ubuntu 9.10.

Uppdatering:

Jag vågar mig sist slutligen på att radera den onödiga resten av Ubuntu-partitionen på första hårdskivan (C:). Partitionsredigeraren GParted indikerar att partitionen kan raderas. Jag markerar alla tre Ubuntu-beståndsdelarna för radering. Raderingen lyckas. Stationära Scaleo-datorn startar snällt upp både på Windows XP SP3 och Ubuntu 9.04 Jaunty. Jag går tillbaka till partitionsredigeraren GParted på Ubuntu 9.04. Utrymmet efter Windows-partitionen är tomt (oallokerat). Men - GParted går varken med på att krympa eller utöka den existerande Windows-partitionen. Detta fenomen har den nördiga Ubuntu-gemenskapen också underlåtit att informera om i instruktionerna för avinstallation av Ubuntu.

I Windows XP finns bara möjlighet att radera och skapa partitioner. Windows Vista erbjuder därutöver möjlighet att krympa och utöka partitioner. Det senare under förutsättning att det är tomt (oallokerat utrymme) efteråt. Windows XP behöver ett tredjeparts-verktyg. Jag laddar ner och installerar gratisverktyget Partition Manager Home Edition på Windows XP. Nu har jag också möjlighet att städa upp efter en avinstallation av Ubuntu med att krympa och utöka partitioner i Windows XP.

Uppdatering:

Ubuntu-partitionen på andra hårdskivan (D:) är onödigt stor (125GB). En eventuell 9.04-uppgradering till Ubuntu 9.10 är på kommande. Jag besluter mig för att krympa Ubuntu-partitionen till 25 GB. Det frigör utrymme (100GB) för en eventuell installation av operativsystemet MS Windows 7 på andra hårdskivan (D:). Jag går för säkerhets skull över till GParted (0.4.3) på Ubuntu 9.04. Men - GParted låter inte krympa en monterad Ubuntu-partition i bruk. En aktiv Ubuntu-partition kan inte avmonteras.

Jag går över till programverktyget Partition Manager på Windows XP. Men - Partition Manager låter inte krympa en 'okänd' Ubuntu-partition. Radering lyckas vid behov.

Bildredigering utom Windows

Ett under i människovänlighet.

Mitt favorita bildredigerings och -manipuleringsprogram Paint Shop Pro 6.02 binder mig effektivt till Windows-miljön. PaintShop Pro 6.02 av årsmodell 1998 finns bara på operativsystemet Windows. Betalprogrammet har snällt migrerat till Windows Vista SP2 Home Edition. Jag får i början en informativ varningssignal i Paint Shop Pro 6.02 i Vista-miljö.

Men nu fungerar bildredigeraren klanderfritt. Tricket är att fixera programmets kompabilitetsnivå (Windows NT4.0 SP5) via 'Kontrollpanelen', inte via högermusen. Och att väntevärdigt köra programmet som Administrator.

Bildbehandlaren Paint Shop Pro 6.02 är faktiskt den sista versionen den ursprungliga tillverkaren (Jasc Software, 1998) gav ut. Programmet är överraskande kraftfullt och mångsidigt men ändå ett under i människovänlighet. De versioner nuvarande tillverkaren (Corel Corporation) givit ut av Paint Shop Pro är kraftfulla men å andra sidan minst lika människofientliga som Adobes bildbehandlingsprogram Photoshop.

Jag har kollat in en hel del alternativa bildhanteringsprogram men inget alternativ kan ens närmelsevis mäta sig med fenomenalt kraftfulla och samtidigt användarvänliga PaintShop Pro 6.02. Programmet kan naturligtvis inte installeras på Mac OS X men teoretiskt kanske nog via Wine på Linux Ubuntu. I praktiken betyder det att jag har starka motiv att inte överge bildredigering och -manipulering i Windows-miljö till fördel för vare sig Mac OS X eller Linux Ubuntu. Och - att jag har starka motiv att installera betalprogrammet PaintShop Pro 6.02 på operativsystemet Windows XP SP3 på stationära iMac-datorn Alice. Vilket jag också har gjort.

Gratis bildredigerings och -manipuleringsprogrammet Gimp är störst i bildbehandling inom öppen källkod. Adobes bildbehandlingsprogram Photoshop vinner över det, men Gimp är inte långt bakom på de flesta punkterna. För att vara ett helt fritt program, är det mycket imponerande. Det har det allra mesta man kan kräva av ett avancerat verktyg för bildbehandling. Jag har installerat bildbehandlingsprogrammet Gimp i version 2.6.6 på Mac OS X 10.5.7 på stationära iMac-datorn Alice. Och i version 2.6.6 på Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Scaleo-datorn.

Jag använder i avancerad bildmanipulation en kraftfull coctail av bland annat lager/transparens/opacitet. Denna coctail är otroligt lätt att använda i Paint Shop Pro 6.02. Trots att Gimp 2.6.6 är redigare än sina tidigare versioner har jag ännu inte i det programmet lyckats med motsvarande bildmanipulation. Jag klarar mig med 2-3 simpla verktyg i Paint Shop Pro 6.02. Sortimentet av (eventuellt) behövliga verktyg verkar otroligt drygt och fragmenterat i Gimp 2.6.6. Jag får ta skeden i vacker hand och bläddra vidare efter vinkar i Gimp Tutorials. På officiella Gimp-sajten finns 44 guider som täcker både grundläggande och avancerade handlingar.

Fotohanteringen sköter jag primärt (99,9%) på Windows med Googles fenomenala fotoassistent Picasa. Picasa är installerad i version 3.1.0 på Windows Vista och XP, i version 3.0.5 på Mac OS X 10.5 samt i version 3.0.0 på Ubuntu 8.10 och 9.04. I fall om fotoredigering är Picasa-versionerna likvärda, oberoende av operativsystem. Picasa är överraskande kraftfullt och mångsidigt och ett under i människovänlighet. I min vardags-miljö har det med lätthet konkurrerat ut alternativa fotoassistenter i Windows (Photo Gallery), Mac OS X (iPhoto) och Linux Ubuntu (F-Spot).

Fotoassistenten Googles Picasa och bildbehandlaren Paint Shop Pro har en gemensam nämnare - ett furstligt ljusbord för arkiverade bildminiatyrer. Det är en mäktig innovation i Paint Shop Pro - med tanke på årtalet 1998.

Uppdatering:

Linux-gemenskapen skryter om en ordentligt förbättrad Wine-hantering av för installering av Windows-program i Ubuntu 9.04 (8.10). Jag installerar bildbehandlaren Paint Shop Pro 6.02 från installations-cd (original: Windows NT4). Wine Windows programstartare installerar utan knot Windows-programmet (högermus/Setup.exe). Installationen beter sig precis som i Windows-miljö. Bildbehandlaren Paint Shop Pro 6.02 startar upp normalt men avbryts/avslutas av ett felmeddelande. Det är troligtvis fråga om samma (register)funktion som harmlöst aktiverade en informativ varningssignal i Vista-miljö. Wine-miljön i Ubuntu 8.10 (9.04) klarar dock inte av funktionskravet utan avslutar programmet.

Jag går in i Wine-menyn och avinstallerar programmet 'Paint Shop Pro' (Applikationer-->Wine-->Avinstallera Wine-programvara). Installationen lämnar tyvärr efter sig en massa rudiment. Jag går in på virtualskivan i Wine (Applikationer-->Wine-->Bläddra i C:/) och raderar programmappen 'Paint Shop Pro'. 'Paint Shop Pro' syns ännu i programmenyn under Wine. Jag går in i Huvudmenyn under Wine (Inställningar-->Huvudmeny-->Program-->Wine) och kruxar av programpositionerna för 'Paint Shop Pro'. Positionerna låter sig inte raderas men som avkruxade syns de i alla fall inte mera i programmenyn under Wine.

Närkontakt med Ubuntu 9.04

Men Gimp 2.6.6 har städats bort.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty trugas ut på nätet till uppgradering av Ubuntu 8.10 Intrepid. Lotshustruns bärbara xp-dator Amilo är Intel-baserad så jag utsätts kanske inte den här gången för samma besvikelse som i mitt första försök på stationära xp-datorn Scaleo.

Motgångar är till att övervinnas.

Uppstarten i Ubuntu 8.10 Intrepid blev långsammare än den var i Ubuntu 8.04 Hardy. Uppstarten i Ubuntu 9.04 Jaunty utlovas extrem uppsnabbning. Dessutom utlovas vänligare användbarhet, med målet på bättre användarvänlighet än i Mac OS X.

Jag kollar att programvarukällorna Medibuntu och GetDeb är aktiva. Webbplatsen GetDeb.net innehåller massor av Ubuntu program för den som vill uppdatera eller hitta program som inte finns i pakethanteraren Synaptic. Exempelvis ljudinbandaren Audacity 1.3.7, musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0, musikuppspelaren Songbird 1.1.2 samt bildredigeraren Gimp 2.6.6. De finns alla färdigt installerade och uppdaterade på lotshustruns bärbara Amilo-dator på Ubuntu 8.10 Intrepid.

Jag kollar uteliggande uppdateringar av programvaror för Ubuntu 8.10 Intrepid på bärbara Amilo-datorn. Bland annat uppdateras webbläsarens version till Firefox 3.0.10. Så klickar jag igång uppgraderingsprocessen. Sammanlagt 790MB laddas ner. Processen meddelar att 15 paket tas bort, 159 nya paket tillkommer och 1093 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 45 föråldrade paket. Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 12,8GB till förfogande av vilka 7,0GB är använt och 5,8GB är fritt. En fördelaktig allokering av skivminnet fortsätter att överraska positivt.

Lotshustruns bärbara Amilo-dator på Ubuntu 9.04 Jaunty kopplar sig snällt upp på internätet. Och på lotshemmets windows-nätverk, via trådlös wlan-uppkoppling till adsl-bredbandets Zyxel-router. Stationära xp-datorn Scaleo visar upp sina delade filer för Amilo-datorn via Nautilus platsfunktion 'Nätverk' - Linux motsvarighet till 'Microsoft Windows Network' i Windows utforskaren.

Innan jag fortsätter laddar jag ner och uppgraderar versionen i antivirusprogrammet Avast 1.3.0 (1.2.0). Så ställer jag in 'Normal' som visuell effekt i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen i bärbara Amilo-datorn. Och till sist aktiverar jag tillbaka programvarukanalerna Medibuntu och GetDeb.

Jag går in för att kolla de fyra elementära applikationerna: Evolutions e-postklient Mail 2.26.1 (2.24.3), webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.10 (3.0.8), ordbehandlaren OpenOffice Writer 3.0.1 (2.4.1) samt fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5.0.3. Jag ställer in lokala skrivaren HP PSC 2355 all-in-one. Samt nätskrivaren HP Officejet Pro 1170C via stationära xp-datorn Scaleo i Windows-nätverket.
Bildinskanningsprogrammet xSane 0.996 (0.995) upptäcker skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355.

Jag öppnar Elisas flash-baserade kartapplikation i webbläsaren Firefox 3.0.10 och får tillägget 'Adobe Flash Player' behändigt uppdaterat. Med att öppna Digitas java-baserade kartapplikation får jag lika behändigt koll på tillägget 'Java Runtime'.

Men - bildredigeraren Gimp 2.6.6 har städats bort vid uppgraderingen till Ubuntu 9.04 Jaunty. Jag öppnar pakethanteraren Synaptic för att installera den tillbaka. Processen avbryts till min besvikelse. Ett beroendeförhållande (libpoppler-glib3) kan inte tillfredställas. Paketet saknas i programbiblioteket. Och någon Jaunty-version av Gimp trugas inte heller ut på webbplatsen GetDeb.net. Det bekymrar mig faktiskt att ingen i Ubuntu-gemenskapen har problem med förinstallerade bildredigeraren Gimp 2.6.6 på Ubuntu 9.04 Jaunty.

Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst i musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.26.1 (xine). Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp. Filmuppvisning på Totem 2.26.1 (xine) på bärbara Linux-datorn Scaleo lyckas med gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.9a (0.9.4) som exklusivt flankstöd i filmlagrets samtliga videoformat.

Uppdatering:

It-telefoniprogrammet Skype 2.0.0.72 och fenomenala fotoassistenten Picasa 3.0.0 har dessbättre klarat sig helskinnade i uppgraderingen till Ubuntu 9.04 Jaunty.
Skype 2.0.0.72 för Linux bjuder fortfarande bara på it-telefoni, inte på sms-hantering. Och Picasa 3.0.0 för Linux bjuder fortfarande inte på sin 'Movie Maker' videoredigeringsfunktion på Ubuntu 9.04 Jaunty.

Mitt i allt erbjuds 35 nya säkerhetsuppdateringar för Ubuntu 9.04 Jaunty. Dessvärre erbjuds ingen hjälp för om-installation av bildredigeraren Gimp 2.6.6. Jag kollar Ubuntu gemenskapens stödsajt om detaljer för paketet Gimp 2.6.6 i Ubuntu 9.04 Jaunty. Och där hittar jag ett Gimp 2.6.6-paket med ett kurant beroendeförhållade (libpoppler-glib4). Gimp-paketet låter sig snällt installeras - direkt med GDebi paketinstallatören - trots knarr om 'gammal' version. Programtillägget i Gimp, för bildinskanningsprogrammet xSane 0.996 (0.995), upptäcker skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355. Bildredigeraren Gimp 2.6.6 är om-installerad.

Uppdatering:

Bortfallna bildredigeraren Gimp 2.6.6, bortfallna proprietära Ati/AMD grafikdrivrutiner samt misstänkt darrig filmuppspelning i Totem 2.26.1 (gstreamer) ger dåligt betyg åt Ubuntu-gemenskapen. Allt tyder på att tiden för framställning tagit slut i förtid. Turligen startar Ubuntu 9.04 Jaunty snabbare upp än Ubuntu 8.10 Intrepid, men tidsskillnaden till uppstarten i Ubuntu 8.04 Hardy är betydelselös.

Det verkar som om 'förbättringarna' i Ubuntu 9.04 Jaunty är lika kosmetiska som de var i Ubuntu 8.04 Intrepid. Åtminstone om jag mäter i sådan användningsmiljö jag förmår till. Användbarheten i Linux-operativsystemet Ubuntu har definitivt inte blivit vänligare. Det är en god bit kvar till användbarheten i Mac OS X. Men - en ny bekvämlighet noterar jag i Ubuntu 9.04 Jaunty - programfunktionen 'Datorstädare'. Funktionen rensar bort föråldrade och onödiga paket. Mycket praktiskt. Det gäller dock att vara på sin vakt. 'Datorstädare' föreslår gärna bortrensning av 'främlingar', som antivirusprogrammet Avast och fotoassistenten Picasa. För att spara tid och besvär gäller det att bocka av sådana förslag i tid.

Uppdatering:

På europadagen 9.4.2009 dimper 77 nya säkerhetsuppdateringar (och en omstart) för Ubuntu 9.04 Jaunty ner. Bland annat uppgradering av webbläsaren Firefox till version 3.0.10. Samt av grafiska gränssnittet Compiz Fusion. Bildskärmen på bärbara Amilo-datorn beter sig verkligt konstigt. Jag måste inaktivera alla visuella effekter. Efter ett par omstarter aktiverar jag läget för visuella effekter till 'Normala' och nu hittar systemet igen fungerande drivrutiner.

Ubuntu-gemenskapen tycks vara i luven på Debian-gemenskapen. Eller tvärtom. Störningarna i uppdateringsfunktionen börjar irritera. Jag måste till min sorg inaktivera programvarukällan GetDeb (tillsvidare).

Ubuntu i äkta produktionsmiljö

Det är inte så proffsiga jobb jag gör.

Det finns inga större orsaker för mig att överge operativsystemet Windows i min produktionsmiljö. Men en tilltagande kunnighet i Linux-operativsystemet Ubuntu väcker min nyfikenhet för frågan. Vilka är de största hindren i att flytta produktionsmiljön till Linux?

Jag ser hela hårdskivan (också windows-partitionen) i Ubuntu.

Säkerhetskopiorna på usb-minnesstickan (Lexar Media) syns både i Windows och Ubuntu. Och windows-filerna kan dessutom (med förbehåll) uppdateras via Ubuntu.

Jag jobbar mest på webbaserade online-applikationer. I Windows-miljön är webbläsaren Internet Explorer är klart bäst. Mitt bästa alternativ i Ubuntu är webbläsaren Opera 9.5 för Linux. Den klarar av mina webbaserade MSN- och Live-applikationer med äran. Paketinstallatören installerar Opera 9.5 för Linux lika automatiskt och elegant som windows-installatören.

Men Live-applikationerna på datorn är förbehållna windows-miljön. Med Wine kan jag kanske installera mina gamla Windows-program?

Jag bearbetar bildmaterial för bloggarna. Det fenomenala bildredigeringsprogrammet Paint Shop Pro 6.02 gör arbetet lekande lätt. Men det är ett windows-program. Och det är inte sagt att PSP 6.02 (anno 1998) mera migrerar till Windows Vista.

Det finns en ny version av bildredigeringsprogrammet Gimp 2.4. Både för Linux och Vista. Gratis dessutom. Gimp 2.4 har de flesta finesser som jag gillar i PSP 6.02. Men det är inte alls lika mänskligt - jordnära. Funktionerna är platta och kryptiskt fragmenterad - lite i samma stil som de proffsiga funktionerna i Photoshop. Men det är inte så proffsiga jobb jag gör. Jag prioriterar bearbetning som går enkelt och snabbt.

Men jag kommer att sakna den behändiga biblioteksfunktionen - ljusbordet i PSP6.02. Lyckligtvis behöver jag inte ens i Ubuntu avstå från den fenomenala fotoassistenten Picasa 2. Paketinstallatören installerar Picasa 2 för Linux (med Wine Tray System Adaptor) lika automatiskt och elegant som windows-installatören.

Mina favoritfunktioner i Windows finns också i Ubuntu. Jag skulle inte kunna tänka mig ett liv utan Drag'n Drop och Copy/Paste. Det betyder att jag är ganska nöjd med Utforskaren i Windows. Efter smärre justeringar (trädvy i sidopanelen) får jag ut samma service från Filbläddraren i Ubuntu.

Jag är också nöjd med textverktyget Notepad i Windows (Anteckningar). Det är inget problem att ha flera Notepad (textfiler) öppna - samtidigt. Men visst gillar jag också flikhanteringen i textverktyget EditPad Lite i Windows. Texthanteringsverktyget gEdit i Ubuntu påminner om EditPad Lite. Och justerad med en sidopanel för filnamnen är gEdit ett fullgott alternativ till Notepad.

Texthanteraren gEdit i Ubuntu arbetar i default med teckenkodningen Uft-8 (Unicode). Notepad i Windows arbetar i default med Windows 1252. Om jag slarvar med gEdit i Ubuntu så innebär konverteringen av filen i Notepad lite extra jobb. Texthanteraren gEdit i Ubuntu går dock med på alternativet att jobba med Windows-1252 (Ansi). Det är att rekommendera eftersom jag hanterar i samspel samma textfiler både i Windows och Ubuntu.

Jag laddar också upp filer (företrädesvis bilder) på Elisa-hemsideutrymmet på webben. Jag är en trogen användare av ftp-programmet Ws-Ftp i Windows. Men jag kan gott tänka mig att också gå över till gratis ftp-klienten FileZilla 3.0 i Windows. Då skulle jag ha samma program för filöverföring både i Windows och Ubuntu.

Referenskopior av flyktiga webb-dokument fixar jag med pdf-spökskrivaren i gratisprogrammet Cute Pdf Writer i Windows - som elektronisk utskrift i pdf-format. Pdf-funktionen finns faktiskt inbyggd i Unix-system - som Mac OS X och Linux/Ubuntu. Utskrifter av webbsidor är problematisk med webbläsare i Ubuntu. Webbläsaren Opera 9.5 för Linux klarar det behjälpligt - på samma sätt som Opera 9.5 för Windows - men inte alls lika tillförlitligt som webbläsaren Internet Explorer i Windows.

Lyckligtvis låter sig tillägget Screengrab installeras i webbläsaren Firefox i Ubuntu - på samma sätt som i Firefox i Windows. Firefox-tillägget Screengrab ger mig alternativet att ta skärmdump på en hel webbsida. I bildformatet png eller jpg.

Med facit på handen finns det faktiskt inga större orsaker för mig att överge operativsystemet Windows i min produktionsmiljö. Jag är i varje fall medveten om att jag inte skulle byta ut min produktionsmiljö till ett klart sämre alternativ - jag är imponerad av den tilltagande windows-närvaron i Linux-operativsystemet Ubuntu 7.04 Gutsy Gibbon.