Windows Vista: Produktionsdag

Nemi klarar av publicistens vardag.

Bärbara Vista-datorn har klarat migrationen av tidigare använda NT-/XP-program med bravur. Och Vista-datorn har nu en certfierad andel i hemmets nöjescentrum.

Men klarar bärbara Vista-datorn Nemi av publicistens vardag? Programbiblioteket på Vista-datorn har utökats med portabla U3-program. U3 Filezilla (FTP-filtransport) och U3 EditPad Lite (html-editering) är behövliga för publiceringar på Kolumbus-sajten.

Det bästa sättet att testa bärbara Nemi är att använda Vista-datorn helt och hållet till dagsens produktionsarbete.

Produktionsarbetet är i dagsläge 99% publicering av inlägg i bloggar. Innehållet till inlägget låter sig göras i offline i Anteckningsblocket (NotePad). Favoriten bland bildhanteringsprogram har klarat migrationen från NT till Vista. PaintShop Pro 6.02 fixar utan knot inläggets bildmotiv. Inlägget låter sig snällt kopieras i online-hanteringen av bloggen (copy/paste) - länkarna och bildmotivet kompletterar inläggets layout (Bärbara Nemi är på kommande).

Lotsen offline-redigerar rutinmässigt länkskafferiet - Surfingbrädan för Seniorer med html-editorn EditPad Lite (U3). Jag redigerar html-filen med några ytterligare uppdateringar av inkuranta länkadresser. Html-filen uppdaterar nätsidan på Kolumbus-servern online med filtransportören Filezilla (U3). Årets storstädning av länkskafferiet låter sig faktiskt göras lika lätt på bärbara Vista-datorn som på stationära XP-datorn.

Lotsens egenproduktion är uppbyggt med html-editeringsprogrammet MS Office Frontpage 2000. Frontpage är en del av programsviten MS Office 2000 Premium. Jag korrigerar sak- och skrivfel på en informationssida om Windows XP med html-editorn Frontpage. Html-filen uppdaterar nätsidan på Kolumbus-servern online med filtransportören Filezilla (U3).

Frågan är härmed besvarad. Bärbara Vista-datorn Nemi klarar av publicistens vardag.

Bärbara Dell XPS M1530 klarar elegant av att ersätta den stationära bordsdatorn. Prestandan är bättre än i stationära XP-datorn Scaleo. Det breda, integrerade tangentbordet är urbehagligt - felslagen är rentav färre än på XP-datorns separata tangentbord. Tangentbordens bredd och layout är likartade. Och - den trådlösa bluetooth-musen är ett under i snabbhet och precision.

Den 8-9 år gamla NT-datorn i reserven kan med fog pensioneras.

Alla bearbetade och uppdaterade filer ligger på i minnet på den portabla U3-programstickan. Synkroniseringen till produktionsfilerna på hårdskivan på XP-datorn Scaleo låter sig bäst göras för hand.

Anemisk webbläsare i Ubuntu

IE för fantasilösa vardagsknegare.

Den öppna webbläsaren Mozilla Firefox får mer och mer drag från Microsofts webbläsare Internet Explorer. Samtidigt får allt fler ie-optimerade nätsidor bättre stöd för webbläsaren Firefox.
Detta är till fördel för valhänta it-medborgare som i bästa välmening tilltvingats användning av Firefox.

Ovana användare ska helst ha webbläsaren färdigt inställd och framdukad på bordet.

Linux-operativsystemet Ubuntu är än så länge ensam om att bjuda på Mozilla Firefox som fabriksinstallerad webbläsare. Men vem som helst ska inte ta i bruk Ubuntu - eller Firefox. Det är tillsvidare en dukning för finsmakare.

Ubuntu-versionen av webbläsaren Firefox är anemisk utan ie-stöd. Men det är inget större problem för mig. Jag är tillräckligt erfaren, leklysten och entusiastisk. Det bästa med webbläsaren Firefox är faktiskt gratistilläggen - utvalda s.k. extentions (add-ons). De utvecklar kreativiteten och barnasinnet. Webbläsaren Internet Explorer är för stadgade, fantasilösa vardagsknegare som undviker extra besvär till vilket pris som helst.

IE Tab och/eller IE View: De nyttigaste Firefox-tilläggen i min smak är flikhanteraren IE Tab och/eller ie-optimeraren IE View. Nyttan förutsätter dock erfarenhet, kunskap och entusiasm - samt Windows-miljö. Jag kommer enklast undan med att direkt använda webbläsaren Internet Explorer.

Video DownloadHelper: Mozillas webbläsare Firefox bjuder på ett behagligt tillägg - Video DownloadHelper. Nerladdningen av Flash-video fungerar då oberoende av plattform. Lika elegant på Linux-operativsystemet Ubuntu som på Microsoft-operativsystemet Windows. Webb 2.0-tjänsten Orbit Dowloader betjänar dock likvärdigt webbläsaren Internet Explorer i Windows-miljö.

Foxmarks Bookmark Synchronizer: En orsak till min flitiga Firefox-användning är det smarta tillägget Foxmarks Bookmark Synchronizer. Ett måste för rörliga surfare. Tillägget trivs bra på alla Firefox-plattformar - såväl i Linux/Ubuntu som i Windows-miljö. Och dessutom på Firefox i U3-portabla usb-fickminnen. Foxmarks synkronisering är faktiskt behändigare än i motsvarande Windows Live Favorites i webbläsaren Internet Explorer.

Screengrab: Webbläsaren Firefox har ett smart tillägg för att ta en skärmdump av hela webbsidan. Screengrab gör en bildkopia i jpeg- eller png-format av webbsidan. Tillägget fungerar oberoende av Firefox-plattform. Screengrab kan också installeras i portabla u3-versioner av Firefox - på U3-programstickor. Screengrab fungerar klanderfritt med Firefox på Linux-operativsystemet Ubuntu. Den kan t.o.m. ta Java-stödda skärmdumpar av flash-baserade webbsidor i Ubuntu. Men då ska man ha gratistillägget Java installerat i Ubuntu.

Uppdatering:

Foxmarks synkroniserade bokmärkeslager kan givetvis utnyttjas i webbläsaren Internet Explorer - passivt.

Windows Vista: Sjätte dagen

Uppdaterade U3-programversioner.

Den visuella dimensionen dominerar Vista-datorn och hemmets nöjesliv. Bärbara Vista-datorn är faktiskt en flinkare mediadator än stationära XP-datorn. Maffiga 3.600 Virtualmarks i Vista mot blygsamma 200 Virtualmarks i XP.

Men Vista-datorn ska också klara av den grå vardagen. Forskningsresorna och publikationsarbetet tarvar påfyllning med parallella och kompletterande programvaror.

Jag vill inte installera alltför många fasta applikationer till. Det får bli U3-portabla programvaror på usb-programstickor istället.

Men SanDisk U3 Launchpad-programvaran vägrar att starta upp på Windows Vista. Drivrutinerna måste uppdateras till en ny Vista-kompatibel version. Drivrutinerna laddas ned från SanDisk hemsidan. U3-programportalen befattar sig inte med denna uppdatering. Och dessutom ska drivrutinerna på U3-programstickan inte uppdateras på Vista-datorn - utan på en Windows XP-dator. Mycket opraktiskt.

U3-programstickan är ibruk på XP-datorn. Programbiblioteket bjuder på färdigt uppdaterade U3-versioner av webbläsaren Firefox 2.0.0.13, e-postklienten Thunderbird 2.0.0.12, it-telefoniprogrammet Skype 3.5.14 och mediaspelaren VLC 0.8.6d. Jag kompletterar biblioteket med U3-programvarorna Filezilla för FTP-filtransport och EditPad Lite för html-editering. Båda programmen är behövliga för publikationsarbetet på Elisa-sajten.

It-telefoniprogrammet Skype betjänar Vista utan att knaggla. Vista-datorns inbyggda mikrofon och högtalare fungerar klanderfritt. Likaså den inbyggda videokameran. Mycket praktiskt.

Vista-datorn delar filer på XP-datorn utan problem. Men oskyddat öppet. Fildelningen på Vista-datorn är säkrare. Jag måste logga in mig med namn och lösen mot mitt användarkonto på Vista-datorn.

I samma paket med mediaspelaren DivX Player finns en 15-dagars testversion av DivX Converter. Man kan packa 8-9 långfilmer på en dubbellagrad DVD-skiva. Men konverteringen lyckas direkt bara med filmer som bandats in med Anysee Live TV. Importerade DVD-filmer och filmer som bandats in med Nero Home kräver att programmet DivX Converter uppdateras med AC3-filter.

Jag har fyra långfilmer färdigt i mpeg-2-format på hårdskivan. De låter sig nu alla konverteras till komprimerat DivX-format (mpeg-4) - i realtid - på nio timmar. Ett par timmar ytterligare och har jag en enkellagrad DVD-skiva med fyra långfilmer på sammanlagt nästan nio timmar. De visar sig snällt upp på den fenomenala speldosan Sony RDR HXD870B. Jag kan spara på antalet DVD-skivor. Men inte utan besvär.

Jag har rippat och redigerat ett sortiment Mariza-musikvideon. Sammanlagt nästan 80 minuter. Videosnuttarna går att bränna med multimediaprogrammet Nero 7 Premium på CD-skiva i svcd-format. Också dessa låter sig snällt visas upp på den fenomenala speldosan Sony. Jag kan spara ytterligare på DVD-skivorna.

Internet Explorer 6.0 i Ubuntu

57 nya säkerhetsuppdateringar.

Nybörjarens Ubuntu-konfiguration är alarmerande sällan i bruk. Lotshustrun surfar och mejlar flitigt - men hon jobbar helst med webbläsaren Internet Explorer i Ubuntu-datorns Windows-partition. Ubuntu-versionen av webbläsaren Firefox hanterar sämre ie-optimerade webbsidor.

Men både Google Gmail och Google Docs är i flitigt bruk också i Windows. Word-dokumentfiler öppnas och sparas helst i Word i MS Office 2000 i Windows.

Jag tar modet till mig och gör ett nytt försök med att installera webbläsaren Internet Explorer 6.0 (IEs4Linux) i Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon i Wine-miljö. Installationen av Wine 0.9.59 (Windows API for Linux) görs direkt i pakethanteraren Synaptic. Jag lyckas komplettera listan med programkällor (wine - budgetdedicated - gutsy main). Så är det dags att klistra in kopierade kommandorader i terminalfönstret - installation och uppdatering av Wine - nedladdning och installation av programkoden för IEs4Linux 2.99. Till sist startar jag en självläsande textfil i IEs4Linux-mappen som slutför installationen och för ut programikonen på arbetsbordet.

Glädjen av att ha lyckats grumlas snabbt. Wine Internet Explorer 6.0 är helt otroligt seg. Webbsidor av gammalt MSN-snitt visas dock korrekt. Men merparten av de webbsidor lotshustrun använder hanteras uselt. Sämre än i Ubuntu-versionen av webbläsaren Firefox. Till råga på allt kan varken Firefox-inlägget IE Tab eller IE View användas i Linux-miljö. Det till trots att Wine Internet Explorer 6.0 är installerad.

Lotshustrun tar motgången med ro. Hon klarar av att starta upp Windows-miljön i dual-boot-konfigurationen.

Nybörjarens nästa applikation är det datorbaserade it-telefoniprogrammet Skype. Lotshustrun använder det sporadiskt till att chatta med guddottern och hennes mamma i Portugal.

Pakethanteraren Synaptic bjuder inte på Skype-installation i Ubuntu. Skype 2.0 for Linux laddas ned från nätet och installeras direkt med paketinstallatören Gdebi. Programmet lägger sig snällt i programmenyn. Mycket praktiskt.

It-telefoniprogrammet Skype finns färdigt fabriksinstallerat som portabelt U3-program på SanDisk usb-stickan i gammeldatorn i Windows-konfigurationen. Men uppstarten av U3-programversioner är överlag otroligt segt. Segheten börjar slita på mitt tålamod. Jag besluter mig för att avstå från användningen av portabla U3-program i gammeldatorn. Dessutom kopplar jag upp den på det fasta adsl-bredbandet. Tiden för uppstarten av gammeldatorn halveras till 4-5 minuter. Windows 2000-versionen av Internet Explorer 6.0 laddar sig faktiskt snabbare än U3-versionen av Firefox.

Webbläsaren Mozilla Firefox står för sitt rykte som prestanda- och minnesslukare. Internet Explorer 6.0 fungerar snabbare i gammeldatorn, också i fråga om webb 2.0-applikationerna, och segar inte alls parallella applikationer i samma grad som Firefox.

Uppdatering:

Lotshustrun ifrågasätter för första gången Ubuntu-konfigurationen. Hon har inte upptäckt någon fördel av Ubuntu och Firefox - tvärtom. Jag har inga webb 2.0-lockelser att ta till för att öka på dragningskraften till Ubuntu.

Vardagens rutin börjar synas

Redigeringar i Word-dokument.

Utsvävningarna känns inte av i den 3-åriga mobila Amilo-datorn. Ubuntu-konfigurations familjeversion startar på 1-2 minuter. Den 9-åriga gammeldatorn segar till. Windows-familjeversionen segstartar på 6-8 minuter.

Lotshustrun knorrar till för första gången. Hon vill lämna webbläsaren Firefox och återgå till Internet Explorer eftersom hon i huvudsak tycks använda sajter som ej fungerar likartat - eller problemfritt - med Firefox.

U3-webbläsaren Firefox är i Windows-konfigurationen färdigt försedd med nödiga tillägg (ietab, ie view lite) för korrekt avläsning av IE-optimerade webbsidor. Det är möjligt eftersom webbläsaren Internet Explorer 6.0 (ännu) finns på gammeldatorn. För att få samma IE-tillägg i Firefox i Ubuntu-konfigurationen måste jag nördigt klara av att installera Internet Explorer 6.0 i Wine-miljö.

Den nyttigaste online webbtjänsten är fortfarande (99%) Googles e-posttjänst GMail. Online office-tjänsten Google Docs fungerar dock klanderfritt som komplement i öppnandet av Word-bilagor i GMail. Lotshustrun vill dessutom spara Word-kopior på hårdskivan. Hon klarar det elegant med nedladdningsfunktionen i GMail. Och efter lite övning också i Google Docs (Fil - Exportera som Word-fil). Lotshustrun klarar glädjande lätt av att bifoga sparade Word-dokument till meddelanden i Gmail.

Web 2.0-tjänsterna i online är långsammare i Windows-konfigurationen. Laddningsfunktioner, som tar en sekund i Ubuntu-konfigurationen kan ta 3-4 sekunder i gammeldatorn. I övrigt är datorerna ännu någorlunda jämställda.

Lotshustrun gör sporadiskt redigeringar i sparade Word-dokument innan hon bifogar dem till e-posten. Word-dokument som laddas förbi Google Docs ned på hårdskivan kan vid behov importeras tillbaka (Uppläggning - Välj en fil på datorn som ska importeras). Lotshustrun knorrar till för andra gången. Import- och exportfunktionerna känns klumpiga i Google Docs. Alternativet att tillsammans med sina samarbetsparter dela och redigera Word-dokument på Google Docs på webben intresserar dock.

Tillsvidare syns en akut utvidgning med nya web 2.0 online-applikationer inte vara påträngande. Ubuntu-konfigurationen har endast kompletterats med en enda applikation - och den också en installerad dator-applikation (fotoassistenten Picasa). Windows-konfigurationen har därförutom kompletterats med ett par installerade dator-applikationer för dokumenthantering. Motsvarande dokumenthanterare är färdigt installerade i Ubuntu.

Uppdatering:

Lotshustruns samarbetsparter är inte öppna för att dela och redigera Word-dokument på Google Docs på webben. Vardagens rutin kretsar således kring MS Office Word, e-post och dokumentbilagor i e-posten.

Uppdatering:

Nedladdningen av dokumentfiler i Windows-konfigurationen går väntevärdigt (default) till dokumentmappen på portabla U3-programstickan. Jag ändrar inställningen i U3-webbläsaren Firefox så att dokumentfilerna laddas ned till dokumentmappen på gammeldatorns hårdskiva.

Nybörjaren i aktion i Windows

OpenOffice segar gammeldatorn.

Nybörjarens Windows-dator är färdigt konfigurerad för e-post och googling. Jag får dock själv göra webb 2.0-jämförelsen på Windows-konfigurationen.

Lotshustrun har nybörjarens Ubuntu-konfiguration med mångsidighetsundret HP PSC 2355. Mycket praktiskt.

Kabeln till adsl-bredbandet (2MB) pluggas i gammeldatorn. U3-webbläsaren Firefox startar upp automatiskt i samband med uppstarten av Windows 2000.

Gamla multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c installeras på gammeldatorn. Operativsystemet Windows 2000 godtar installation av HP-programsviten från CD-skiva (original: Windows NT). Gamylen HP Officejet Pro 1170c är ett underverk. Den är lika snabb som mångsidighetsundret HP PSC 2355. Men bläcket räcker underligt nog tiofallt längre i gammelskrivaren.

Användningen av portabla U3-webbläsaren Firefox lyckas utan besvär. Likaså utskrifterna på gamylen HP OfficeJet Pro 1170c.

Hanteringen av Office-bilagorna i e-posten tillfredsställer. Webbmejlen Gmail visar bifogade pdf-dokument i html-format. Om man vill öppna dokumentet i en pdf-läsare så ska pdf-filen laddas ner i dokumentmappen i Windows. Jag installerar till pdf-läsare lättviktaren Foxit Reader 2.2 (5MB). Pdf-läsaren Adobe Reader 8.0 (95MB) gör gammeldatorn på tok för seg. Pdf-läsaren Foxit Reader öppnar pdf-filer direkt från länkar på nätsidor i Firefox. Som också i filhanteringen i Windows.

jag installerar inte Office-programsviten OpenOffice. Programsviten gör gammeldatorn på tok för seg (128MB). Länkar på nätsidor till Office-filer (word, excel, powerpoint) öppnas istället i motsvarande Office Viewer gratisprogram. Mycket praktiskt. Jag installerar gratisprogrammet Word Viewer 2003. Gratisprogrammen Excel Viewer 2003 och Powerpoint Viewer 2003 installerar jag senare - vid behov.

Jag installerar Microsoft Office Compatibility Pack för Word, Excel och PowerPoint 2007-filformat. Gratisprogrammet Word Viewer 2003 klarar nu av att öppna dokument i Office 2007-format (.docx).

Kabeln till digitala fickkameran Olympus Digital 800 pluggas i datorns usb-port. Windows 2000 känner genast igen kameran och installerar drivrutinerna till minneskortet - automatiskt. Jag för över fotona från minneskortet till bildmappen direkt i Windows Utforskaren. Bildfiler är i övrigt är konfigurerade att öppnas i webbläsaren Internet Explorer. Det klarar U3-webbläsaren Mozilla Firefox inte.

Jag installerar den fenomenala fotoassistenten Google Picasa. Jag ställer in Picasa så att den automatiskt fyller ljusbordet (biblioteket) med foton från bildmappen i Windows. Fotona kan i framtiden Picasa-importeras från minneskort till bildmapp.

Uppdatering:

Gammeldatorn är för jämbördig webb 2.0-jämförelse trådlöst uppkopplad via externa wlan-adaptern Trust NW-3100.

Uppstartstiden av gammeldatorn har nu vuxit från 4 minuter till totalt 6-8 minuter. Uppkopplingen på wlan kräver en egen minut - och uppstarten av U3-programstickan och U3-webbläsaren Firefox en extra halvannan minut.

Uppdatering:

Ända sedan stationära Scaleo-datorn kopplades till gamylen HP Officejet Pro 1170c har jag varit i den villfarelsen att multifunktionsskrivaren bara går med på att fungera som skrivare+kopiator på operativsystemet MS Windows XP. Och att den endast fungerar som mångsidighetsunder (skrivare+skanner+kopiator) på gammeldatorn med operativsystemet MS Windows 2000. Nu vet jag bättre.

Skannerfunktionen för HP Officejet Pro 1170c finns förvisso också på MS Windows XP. Väl undangömd i menyernas gallerier - ända tills nu. Nu ståtar funktionen med genväg (ikon) på arbetsbordet i Windows XP i stationära Scaleo-datorn.

Fängsla flyktigt webbinnehåll

Firefox bjuder på andra lockelser.

Webbsidor är inte eviga. Och ibland existerar de bara för stunden. Flyktigt webbinnehåll kan inte fängslas med en länkadress i favoriterna.

Jag har sedan länge fångat webbutskrifter som elektroniska pdf-kopior. För att skriva pdf-filer har jag ett speciellt program installerat på datorn. Det mest lockande alternativet är gratisprogrammet CutePDF Writer. När programmet är installerat lägger det sig som en extra skrivare.

Ett fenomenalt tillägg i webbläsaren Internet Explorer för webbutskrifter. Webbläsaren Internet Explorer har en smart integration mellan förhandsgranskningen av utskrifter och verkställandet av utskrivningen.

Konkurrerande webbläsaren Mozilla Firefox bjuder på alternativa lockelser. Den har ett smart tillägg för att ta en skärmdump av hela webbsidan. Gratistillägget Screengrab gör en bildkopia i jpeg- eller png-format av webbsidan. Den kan t.o.m. ta skärmdumpar av flash-baserade webbsidor. Men då ska man ha gratistillägget Java installerat på datorn. Firefox har i det här fallet en plattformsfördel. Screengrab kan också installeras i portabla u3-versioner av Firefox - på usb-programstickor. Och inte bara det - Screengrab fungerar klanderfritt ihop med webbläsaren Mozilla Firefox på Linux-operativsystemet Ubuntu.

Båda formaten är portabla och därigenom tacksamma att publicera på webben. Webbinnehållet är fängslat och jag kan referera till webbsidans bildkopia med en länkadress. Det portabla png-bildformatet öppnas direkt som en förstoringsbar bild i webbläsaren. Nedskalad till passlig bildskärmsstorlek. Det portabla pdf-dataformatet öppnas direkt i webbläsaren av gratisprogrammet Adobe Reader.

Portabla dokumentformat ställer inte monstruösa krav på utrymme. Bildkopian i png-format kräver 310MB vilket motsvarar en högupplöst bild som är optimerad till bildskärmsstorleken. Det erkännt utrymmessnåla pdf-formatet kräver i motsvarande situation 130 MB. Vilket format som är bäst beror på återanvändningen. Läsbarheten är utmärkt på bildskärmen i båda fallen.

Publicering på webben är ett säkert sätt att komma i klammeri med rättvisan.

Gammeldator med U3 i online

Lotshustrun tänder på Web 2.0.

Alla försök att installera Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon på gammeldatorn misslyckas.

192MB centralminne och 3GB hårddisk räcker inte.

Men, gammeldatorn har förutsättningar att klara sig med online-tjänster - i Windows:

. . . gammeldatorn är uppkopplad på ett snabbt 2MB adsl-bredband
. . . gammeldatorn kan använda hemmanätets externa hårddisk
. . . gammeldatorn boostas av ett mobilt 4GB Sandisk U3-fickminne

Jag riggar upp en slimmad Windows-dator med online-tjänster för nybörjaren. It-säkerheten optimeras. Gammeldatorn får samma slanka avast-antivirusskydd som Ubuntu-datorn. Det kvävande brandväggsprogrammet ZoneAlarm Firewall (40,7MB) ersätts av lättviktaren Primedius Firewall Lite 1.64 (0,7MB). Gammeldatorn startar upp windows, antivirus och brandvägg på fyra minuter.

Webbläsaren Mozilla Firefox 2.0 installeras på ett mobilt Sandisk U3-fickminne. Fickminnet sitter stationärt fastpluggat i gammeldatorns usb-port. U3-programtablån konfigureras till att starta upp automatiskt vid windows-uppstarten. Webbläsaren Firefox får också order att öppna sig automatiskt - med Google som sök- och startsida. Gammeldatorn använder samma webbaserade Google-tjänster som Ubuntu.

Ja - och det bästa av allt är att lotshustrun tänder på att prova på online-tjänsterna (Web 2.0) på gammeldatorn. Min uppgift är att transponera i Ubuntu-miljö lotshustruns nybörjarbehov. Hon är nybörjare av den rätta kalibern.
Från och med nu kan hon tryggt ta emot och läsa e-post från tjocka släkten, vänner och bekanta. Online Office-tjänsten Google Docs aktiveras automatiskt i GMail om Word- eller Powerpoint-dokument har bifogats till e-posten. Lotshustrun behöver inte ens kunna använda applikationerna.

För att bildavtittningen ska fungera i webbläsaren så måste operativsystemet Windows 2000 (SP4) informeras om att bildformaten (.gif/.jpg/.png) ska öppnas i U3-webbläsaren Firefox. Webbläsaren Firefox skalar automatiskt ner monstruöst stora foto-/bildbilagor till passlig bildskärmsstorlek.

Jag förser dessutom U3-webbläsaren Firefox med nödiga tillägg (ietab, ie view lite) för korrekt avläsning av ie-optimerade webbsidor. Det kan jag faktiskt göra eftersom webbläsaren Internet Explorer 6.0 (ännu) finns på gammeldatorn.
Detta är en klar fördel för windows-datorn. Jag har inte (ännu) lyckats installera webbläsaren Internet Explorer 6.0 (i Wine-miljö) på Ubuntu-datorn.

Ymnighetshorn på skrivbordet

Fungerar oberoende av plattform.

Med nya version 11 har RealPlayer återtagit sin plats på mitt skrivbord med ett gäng nya funktioner som saknas i ordinära mediaspelare. Programmet kan spela upp både Flash-video och Windows Media-filer. Därtill har det förmågan att ladda ner Flash-video från YouTube och andra sajter med ett enkelt klick i webbläsaren (Internet Explorer, Mozilla Firefox, Apple Safari).

Multimediaprogrammet RealPlayer 11 är ett välfungerande mångsidighetsunder.

Jag använde tidigare främst VLC Media Player och Orbit Downloader för att spela upp respektive ladda ner flv-filer. VLC Media Player med sin fenomenala förmåga att hantera alla typer av videoformat är fortfarande i flitig användning. Men Orbit Dowloader har ersatts av RealPlayers insticksprogram i webbläsaren.

Om jag nöjer mig med att ladda ner videosnuttar från nätet och enbart tittar av dem i flv-format på datorn, så räcker det mångsidiga gratisprogrammet RealPlayer 11 Basic ensamt till. Åtminstone i windows-miljön.

Multimediaprogrammet RealPlayer 11 finns dock inte (ännu) till buds i linux-miljön. Och dessutom är Orbit Downloader också ett windows-program. Mina multimediala äventyr med Ubuntu i underlandet lider av bristen i jämbördighet. Jag kan för all del använda webbaserade online-tjänster för att ladda ner Flash-video från YouTube och andra sajter.

Mozillas webbläsare Firefox bjuder dock på en behaglig överraskning. Nämligen på det fenomenala Firefox-tillägget Video DownloadHelper. Nerladdningen av Flash-video fungerar då oberoende av plattform. Lika elegant på Linux-operativsystemet Ubuntu som på Microsoft-operativsystemet Windows. Lika väl som på mobila U3-program på usb-fickminnet.

Multimediaspelaren VLC Media Player trivs också alldeles utmärkt på alla plattformar.

Men begränsat till windows-miljön så är nog multimediaprogrammet RealPlayer 11 ändå enklast och behändigast för att ladda ner och spela upp Flash-videon.

Internet Explorer är klart bäst

Jag fuskar ibland utanför Windows.

Windows Vista är i mycket en blåkopia av Mac OS X Leopard.

När Apple valde att gå över till intel-processorer blev Mac och Pc hårdvarumässigt samma sak. Apple har till och med stöd för Windows XP och Windows Vista i Mac OS X Leopard.

Så nu behöver jag inte välja längre. Om jag anser mig ha råd är det bara att köpa en Mac och en Vista-licens så får jag det bästa av båda världarna: läckert designad hårdvara och tillgång till applikationer på både Windows Vista och Mac OS X Leopard.

Men eftersom jag har ett fungerande system på Windows XP idag så finns det inga större anledningar att självmant byta till Windows Vista. Än mindre anledningar har jag att byta bort mig från Windows-världen.

I Windows-världen är webbläsaren Internet Explorer fortfarande en självklarhet. Firefox och Internet Explorer har faktiskt implementerat så många funktioner från varandra att det snart är egalt vad jag - konsumenten - väljer. Microsoft har kommit långt med att implementera det bästa av de finesser som konkurrenterna har introducerat de senaste fem åren. Webbläsaren Internet Explorer har i vardagens väsentligheter hunnit ifatt Opera och Firefox. Och i vissa finesser t.o.m. förbi.

Jag anser med fog att webbläsaren Internet Explorer 7.0 är klart bäst. Den är trygg - jag kan lita på att det jag ser på bildskärmen är så som producenten har menat att ska synas. Med några få undantag produceras alla världens nätsidor för avläsning med Internet Explorer.

Internet Explorer 7.0 är smart - jag får en förhandsgranskning av utskriften som starkt påminner om innehållet på bildskärmen - och jag kan dessutom direkt välja den sida som jag har på bildskärmen för utskrift på papper. Det kan jag inte med andra webbläsare.

Jag tar ibland grafiska arkivkopior med skärmdumpar på hela webbsidor. Men jag föredrar faktiskt att säkerhetskopiera webbdokument med virtuella pdf-skrivare. Det är den främsta orsaken varför jag kräver en pdf-fil som i utskrift starkt påminner om innehållet på bildskärmen. Och det lyckas bäst med Internet Explorer 7.0 - i Windows-världen.

Den nära kopplingen till Utforskaren i Windows ger mig fenomenala verktyg i jobba i bekväma och praktiska arbetspass - mappar med provisoriskt inplockade bokmärken, favoriter - för närmare bekantskap av surfplocken vid en passligare tidpunkt. Arbetsprocessen påminner om det som kan göras med bl.a. Read It Later-tillägget i Firefox. Men i Internet Explorer behöver jag inte slänga surfplocket på sophögen. Jag behöver heller inte såsa till Favorit-mappens innehåll med gamla surfminnen. Jag har helt enkelt en extra arkivmapp för historiska favoriter som inte syns i webbläsaren Internet Explorer - men nog i Utforskaren. Med en dubbelklick på länkfilen i arkivet i Utforskaren öppnas sajten i webbläsaren. Mycket praktiskt. Det kan jag inte med andra webbläsare.

Även om jag rutinmässigt använder Internet Explorer så använder jag regelbundet också - webbläsaren Mozilla Firefox 2.0.0.11 - och webbläsaren Opera 9.24 for Windows - dock inte ännu webbläsaren Mozilla Firefox 3.01b eller webbläsaren Opera 9.50b for Windows - men numera nog webbläsaren Apple Safari 3.0.2b for Windows.

Alternativen till Internet Explorer 7.0 blir på riktigt aktuella för mig först då jag fuskar utanför Windows-världen. I samband med portabla usb-program kan jag bara välja Opera eller Firefox. I Linux-världen kan jag bara välja mellan Opera och Firefox. I Mac-världen kan jag bara välja Safari - eller Opera och Firefox.

Tilläggsprogrammet IE Tab gör att Firefox tekniskt sett kan tävla i användbarhet med webbläsaren Opera - i Windows-världen. Likaså i användningen av portabla webbläsare som usb-program. Men i Linux- och Mac-världen känns webbläsaren Opera mera förutsägbar och betydligt tryggare än Firefox.

Virusvarning i usb-minnespinnen

Jag fick ett helt oväntat bonus.

Nu gäller det för rörliga surfare att vara på sin vakt. Vanliga usb-minnen kan innehålla virus och trojaner som aktiveras så fort fickminnet sticks in i datorn. Problemet är allvarligt eftersom usb-minnen är så oehört vanliga på arbetsplatserna idag. Och eftersom fickminnena bärs mellan arbetsplatsen och hemmet är risken stor att nära och kära får sig en släng av sleven.

Varningen gäller usb-minnen med den allt populärare så kallade u3-tekniken, som gör att jag har med mig mina egna program och mina egna inställningar i fickminnet.

Varningen gäller givetvis också konkurrerande portabla program till u3-tekniken. U3-tekniken är väldigt praktisk och växer därför snabbt.

Usb-minnen med u3-teknik kan infekteras med trojaner som exempelvis läser in datorns adressbok eller loggar alla tangenttryckningar och skickar vidare informationen någonstans. Det går också att lägga in virus i värddatorn som i sin tur smittar ner alla usb-minnen som senare stoppas in i datorn. Problemet bygger på att u3-minnena har ett litet program som startas automatiskt så fort minnet sticks in i usb-kontakten. Programmet är till för att hantera övriga program på usb-minnet. Att använda ett usb-minnen med u3-minne eller motsvarande kräver stor medvetenhet av oss om säkerhetsrisker som är förknippade med hanteringen.

Jag jobbar själv ur ett strikt säkerhetsperspektiv så jag tillåter inte usb-minnen hur som helst eller av vem som helst utan bara minnen som jag har koll på och godkänt. Jag sticker heller aldrig in fickminnet i en annans dator utan att ha virusskannat mitt usb-minne först. För att undvika infektion från andra datorer har jag konfigurerat av startautomatiken i applikationerna. Vid behov också i menyprogrammet som hanterar de övriga programmen. För en datorvan som har rutin i att göra inställningar i program är konfigurationen lätt att åtgärda. Tyvärr inte alls så lätt för en orutinerad it-novis.

Jag fick faktiskt ett oväntat bonus då jag gick över till gratisprogrammet Avast i hemdatorns virusskydd. Programmet följer mycket uppmärksamt med all trafik från och till usb-minnet. Och det är inget problem att låta Avast virusskanna usb-minnet. Problem kan däremot uppstå om jag sticker in usb-minnet i andra datorer. Jag kan dock gardera mig för den situationen med att förse själva usb-stickan med ett eget antivirusprogram. Tyvärr inte helt gratis. U3-versionen av Avast Antivirus låser trafiken till usb-minnet och kör en virusskanning av värddatorns centrala systeminnehåll. Skanningen tar inte mera än 2-3 minuter. Efter det följer programmet uppmärksamt med all trafik från och till usb-minnet.

U3-versionen av Avast Antivirus är tydligt riktad till organisationer och företag. Den går inte att få helt gratis. Bara för en provtid på 60 dagar. Efter det ger en nyinstallation bara 7 dagar i taget. Gratis. Men det finns ett brutalt sätt att kringå kontrollen. Om jag inte har alltför många program installerade på usb-minnet så kan jag helt sonika radera innehållet på smartdrajven. Usb-minnet startar då upp för nyinstallation av program i en tom smartdrajv. Och i den vevan kan jag faktiskt på nytt få Avast Antivirus gratis - för en extra provtid på 60 dagar. För mig fungerar arrangemanget perfekt. Mitt usb-fickminne används bara 60 dagar i sträcket. Ett sträck på våren - ett andra sträck på hösten.

Konkurrerande portabla program

PortableApps erbjuder storfavoriter.

För dig som vill arbeta med dina egna program och dokument, oberoende av vilken dator du använder, är ett portabelt usb-fickminne (USB Flash Drive) en praktisk lösning. Sandisks självstartande U3-fickminne är en strålande lösning om du dessutom föredrar konkurrerande alternativ till Microsofts bruksprogram.

Det finns en mängd U3-program att använda - eller att prova på. Det enda jag saknar är en gratis, bekant portabel Media Player. Men. Som så ofta hittar man komplementen hos konkurrenten.

PortableApps.com bjuder på en mängd portabla gratisprogram. Antivirusprogrammet Clamwin. Grafik- och bildbehandlingsprogrammet Gimp. Ljudredigerings- och -bandingsprogrammet Audacity. Musik- och videospelaren VLC Media Player. Bild-, ljud- och videofilerna följer med - och uppdateras - i fickminnet. Mycket praktiskt.

Konkurrenterna samsas alldeles utmärkt på samma Sandisk usb-minnespinne. Skillnaden är den att PortableApps inte förutsätter något färdigt preparerat usb-flashminne som Sandisk. Vilken som helst usb-minnespinne med motsvarande prestanda duger. Administrationen sköts på samma sätt (Suite Menu, Launchpad). Och bägge menyerna kan öppnas samtidigt.

PortableApps bjuder givetvis också på storfavoriterna. Telefoniprogrammet Skype. Webbläsaren Mozilla Firefox. E-postklienten Mozilla Thunderbird. Kontorsprogrammet Openoffice. Alla office-dokumentena följer med - och uppdateras - i fickminnet. Likaså webbläsarens favoriter samt e-postklienternas meddelanden - och adressböckerna. Alla inställningar är som hemma. Mycket praktiskt.

De flesta programmen uppdaterar sig lekande lätt till nya versioner. Några kräver att gamla versioner först ska avinstalleras innan man kan ladda ner och installera nya.

Vilkendera ska jag då använda? U3 Smart Drive eller PortableApps? Jag använder mig av bägge två. På samma Sandisk usb-pinne. Men du som är händig och datorvan kan skapa U3-versioner av programmen i PortableApps. Och ha alla dina program på en U3 Launchpad. Här är en modell hur man gör en U3-version av VLC Media Player.

Mobila program för cafédatorn

Dina program används på dina villkor! Var som helst!

För dig som vill arbeta med dina egna program och dokument, oberoende av vilken dator du använder, är ett mobilt U3-fickminne som t.ex. Sandisk Cruzer Mikro USB Flash Drive en praktisk lösning. Och om du dessutom föredrar alternativ till Microsofts program så är U3-fickminnet en strålande lösning. Jag har försett min USB-pinne med office-sviten OpenOffice.org. Och alla office-dokumentena följer med - och uppdateras - i fickminnet.

Det är förresten samma USB-pinne som jag använder för mobil it-telefonering med Skype.

Webbläsaren Mozilla Firefox och e-postklienten Mozilla Thunderbird tävlar med det fenomenala kombinationsprogrammet Opera. I mitt tycke är nämligen både webbläsaren och e-postklienten i Opera bättre än Mozillas alternativprogram. Opera har använt flikar i webbläsaren långt före Firefox - och e-postklienten kunde tagga meddelanden före Thunderbird. Men oberoende om jag använder Mozilla eller Opera så följer webbläsarens favoriter med i fickminnet. Likaså e-postklienternas meddelanden - samt adressböckerna. Alla inställningar är som hemma. Mycket praktiskt.

Det finns en mängd U3-program att använda - eller att prova på. Pdf-läsprogrammet Foxit Reader och bildvisningsprogrammet IrfanView är med på USB-pinnen för säkerhets skull - för att garantera läsbarheten av e-postens bilagor. Jag har tagit in några program för närmare studier. Bilredigeringsprogrammet XnView verkar smart. Och HP Photosmart Essentials fotoalbumprogram är en gammal bekant. Det enda jag saknar är en mobil Media Player. De flesta programmen uppdaterar sig lekande lätt till nya versioner. Några, bl.a. OpenOffice, kräver att den gamla versionen först ska avinstalleras innan man kan ladda ner och installerar den nya.

Samtal med gubben på Månen

Vissa pauser känns olidligt långa!

Flashminnen på usb-stickor har i praktiken ersatt disketten som mobil lagringsenhet. Den ökade prestandan och kapaciteten har dessutom gett flashminnet en helt ny dimension i.o.m. bärbara U3-programvaror. Sandisk Cruzer Mikro USB Flash Drive har åkt runt i Helsingfors på provturer med det färdigt installerade it-telefoniprogrammet Skype.

En snabb, prioriterad 1-2 Mbps bredbandsuppkoppling är till stor fördel. Vid vanliga röstsamtal räcker ett 1Mbps Adsl-bredband utmärkt. Skajpandet på den stationära Scaleo-hemdatorn gav samma fina resultat som testerna på några offentliga cafédatorer.

Men inte på den svagaste länken - inte på den trådlöst uppkopplade bärbara Amilo-hemdatorn. I det fallet var skajpandet faktiskt lika tålamodsprövande som ett vanligt samtal med gubben på Månen.

De långa pauserna kan ha berott på den svagare utrustningen och på den låga kvaliteten i den trådlösa uppkopplingen. Lika sannolikt kan man misstänka tidpunkten för testet visavi Adsl-uppkopplingen. Nätoperatören Elisa har tydligt undervärderat behovet av koppartråd under eftermiddagsrusningen.