MS Office 2007 är avinstallerat

Antpati mot Sun Microsystems.

Tiden för visstida gratis utvärderingen av MS Office 2007 på MS Windows 7 på stationära Scaleo-datorn gick ut 31.1.2010. Min Office-rutin räcker väl till för att hitta till vardags behövliga funktioner också i det nya flikbaserade gränssnittet. Och visst är gränssnittet intuitivt och användarvänligt. Men det är så få funktioner som krävs till vardags.

Det blir ingen affär på betalversionen av kontorsprogramsviten MS Office 2007. Jag avinstallerar istället gratis utvärderingsversionen. Utvärderingen fortsätter tillsvidare i gratis beta-version på MS Office 2010 på MS Windows 7 på bärbara Nemi-datorn. Jag avstår helt från att installera gratis utvärderingsversion MS 2010 Home & Student (beta) på MS Windows 7 på stationära Scaleo-datorn. Tots min häftiga antipati mot Sun Microsystems installerar jag istället gratis kontorsprogramsviten Openoffice 3.1 på svenska på MS Windows 7 på stationära Scaleo-datorn. Min Office-rutin räcker väl till för att hitta alla till vardags behövliga funktioner också på Openoffice 3.1. Gränssnittet påminner dessutom om det för mig mera bekanta gränssnittet i gamla kontorsprogramsviten MS Office 2000-2003.

Kontorsprogramsviten Openoffice 3.1 är ett en självklar del i samband med gratis Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 på lotshustruns bärbara Amilo-dator. Openoffice 3.1 är dessutom ett självklart gratisalternativ i samband med Apple-operativsystemet Mac OS X 10.6 på stationära Alice-datorn. Jag tillbringar dock merparten av min tid på MS Windows 7 på stationära Scaleo-datorn. Kanske utvärderingen av Openoffice 3.1 lyckas bättre, utöver mina till vardags behövliga Office-funktioner, i en mera frekventerad miljö. Tiden får visa.

Med MS Office 2010 på kornet

Editeringsfunktion är utesluten.

Användningen av min visstida gratis utvärderingsversion MS 2007 Home & Student visar att min Office-rutin väl räcker till för att hitta alla till vardags behövliga funktioner också i det nya flikbaserade gränssnittet. Och förvisso är gränssnittet intuitivt och användarvänligt. Men det är så få funktioner jag behöver till vardags.

Redan den vilande kontorsprogramsviten MS Office 97 Professional Edition bjuder på alla till vardags behövliga (lokala) funktioner för det privata hemmet. De flesta Office 97-funktioner och -egenskaper är dessutom helt oanvända (99%) i lotshemmet. Procentsatsen av oanvända Office 2007 -funktioner och -egenskaper ligger på en ännu högre nivå (99,9%). Det stora skillnaden till gamla Office-versioner syns ligga i utbudet av integrerade online-partners för MS Office.

Jag kan fildela i programsviten MS Office 2000-2007 med hjälp av Microsofts gratis webbtjänst Office Live Workspace. Jag kan granska, dela och lagra mina Office-dokument över webben. Det krävs dock att jag har programsviten MS Office 2002-2007 installerad på datorn för att kunna direkt komma åt och redigera filerna på webben. Webbtjänsten är gratis men kräver registrering. Min Live ID på Live Hotmail räcker bra till. Jag kan lagra tusentals office-dokument på Microsofts servrar och ge andra tillgång till dessa via lösenord. Office Live Workspace är dock inte en webbaserad Office-programsvit såsom Google Documents.

Ett djupare integrerat samspel mellan programsviten MS Office 2002-2007 och Office Live Workspace kräver gratis tilläggsprogrammet Office Live Update (1.4). Automatiken i Office Live Update gäller dock bara för de nyare MS Office 2002-, 2003- och 2007-versionerna. I kontorsprogramsviten MS Office 2000 erbjuder tillägget Office Live Update bara fildelning (import/export). Office-applikationerna i MS Office 97 kan inte alls integreras med online-partners. Lagring och visning i Office Live Workspace låter sig dock skötas manuellt.Den ultimata online-partnern låter mig emellertid visa, redigera och dela filer för Office-applikationerna Word, Excel, PowerPoint online - direkt i webbläsaren. Precis som i en webbaserad Office-programsvit såsom Google Documents. En förtitt på Microsofts webbaserade Office-programsvit MS Office Web Apps utlovas i samband med utvärderingsversionen MS Office 2010 Home & Student (beta).

Jag faller för frestelsen. Mitt användarkonto på Microsofts gratis fildelningstjänst Windows Live SkyDrive (25GB) är aktivt. Bärbara Nemi-datorn är försedd med WordPad (6.1) på Windows 7 och Microsofts gratis läsprogram (Viewers): MS Word 2003, MS Excel 2007 och MS Powerpoint 2007. Men ingen installerad Office-programsvit. Jag laddar ner och installerar gratis utvärderingsversionen MS Office 2010 Home & Student (beta). Ingen aktiveringskod avkrävs. Jag sparar ut några Office-dokument på webben (Office 2010 Backstage/Share). Mitt godkännande till utvärderingen av MS Office Web Apps avkrävs. Jag loggar in på mitt konto på Windows Live SkyDrive. Office-dokumenten låter sig snällt visas upp. Och skrivas ut till pappers. Men - editeringsfunktionen är tyvärr utesluten i utvärderingsversionen. Likaså möjligheten att (som inloggad) öppna och spara webblagrade Office-dokument i lokal programversion av MS Office 97-2010.

Jag avstår tillsvidare från att avinstallera gratis utvärderingsversion MS 2010 Home & Student (beta). Jag lägger nämligen märke till att programpaketet inte levererats komplett. Microsoft syns ladda ner kompletterande Office-programsnuttar allt efter användarens behov. Jag beslutar att vänta en tid på editeringsfunktionen i molnet.

MS Office 97 i MS Windows 7

Väljer en feg men trygg lösning.

Microsofts Office-programsvit har i princip sett likadan ut sedan MS Office 95. Visst har det tillkommit nya funktioner och någon gammal funktion har fått uppfräschning. I grunden har det trots allt varit samma trygga MS Office (95-2003). Den största och mest uppenbara nyheten i MS Office 2007 är det nya utseendet med flikbaserat gränssnitt.

Lotshemmet har i tidernas början investerat i kontorsprogramsviten MS Office 97 Professional Edition på MS Windows NT SP4. Lotsen jobbade parallellt med kontorsprogramsviten MS Office 2000 Premium både på arbetsplatsen och i lotshemmet. Praktiska enhetlighetsskäl ledde till att MS Office 97 med tiden övergavs till fördel för MS Office 2000 på MS Windows XP SP3. Skräpbilagor från MS Office 2007 hanteras med ett xml-kompatibilitetstillägg från Microsoft. Och skräpbilagor från OpenOffice 3.1 hanteras i sin tur med ett odf-kompatibilitetstillägg från Sun. MS Office 2000 Premium är faktiskt ett praktiskt och konsumentvänligt Office-paket. Tanken att ta i bruk betalalternativet MS Office 2007 eller gratisalternativet OpenOffice 3.1 är mycket avlägsen.

Lotshustruns bärbara Amilo-dator utnyttjar numera ordbehandlaren MS Word 2002, som ingår i datorns MS Works Suite 2004. Samspelet med xml-filformaten i MS Office 2007 och odf-filformaten i OpenOffice 3.1 hanteras med framgång av varsinna kompatibilitetstillägg. Ett djupare integrerat samspel i 'molnet', mellan programsviten MS Office 2007 och gratis molntjänsten Office Live Workspace, kräver gratis tilläggsprogrammet Office Live Update (1.4). Men - automatiken i Office Live Update gäller endast för de nyare MS Office XP-, 2003- och 2007-versioner. Inte det 'föråldrade' kontorsprogramsviten MS Office 2000 Premium - dock så att lagring och visning i molntjänsten Office Live Workspace låter sig skötas manuellt. Jag har turligen 'ärvt' ett restpaket med kontorsprogramsviten MS Office XP (2002) Standard, som jag installerar och aktiverar på MS Windows XP SP3 på stationära Scaleo-datorn. I och med det ger Office Live-tillägget mig möjlighet att öppna arbetsytor i Office Live Workspace direkt från Office-applikationerna MS Word 2002, MS Excel 2002 och MS PowerPoint 2002. Mycket praktiskt.

Operativsystemet MS Windows 7 Home Premium är alternativt i parallellt bruk (dual boot) med MS Windows XP SP3 eller MS Windows Vista SP2. Mitt försök att på nytt installera och aktivera kontorsprogramsviten MS Office XP (2002) Standard på stationära Scaleo-datorn på Windows 7 misslyckas. Microsoft har effektiverat sin jakt på piratkopior. Men eftersom ordbehandlaren WordPad (6.1) galant hanterar både .docx-textformat (MS Office 2007) och .odt-format (OpenOffice 3.1), men inte gamla .doc-textformat, ser jag en möjlighet att rehabilitera programsviten MS Office 97 Professional Edition på Windows 7. Turligen gör jag först en koll på webben - MS Office 97 skapar problem för uac-hanteringen på Windows 7. Problemet kan visserligen lösas - men jag vågar mig inte på så avancerade processer. Jag väljer en feg men trygg lösning - jag laddar ner, installerar och aktiverar kontorsprogramsviten MS Office 2007 i gratis utvärderingsversion - som Hem och studentutgåva (inlösningspris för fullversion 96,90 euro).

Uppdatering:

Med stöd av xml-kompatibilitetstillägget från Microsoft (MS Office 2007) klarar både MS Works Suite 2004 och MS Office 97 Professional Edition problemfritt av xml-filer från Office-applikationerna MS Word 2007, MS Excel 2007 och MS PowerPoint 2007.

Med stöd av odf-kompatibilitetstillägget från Sun (OpenOffice 3.1) klarar MS Works Suite 2004 problemfritt av odf-filer från OpenOffice-applikationerna Writer 3.1, Calc 3.1 och Impress 3.1. MS Office 97 klarar dessvärre inte av odf-filer från OpenOffice.

Koll på text & bild i Windows 7

Kompensera bristen i Windows 7

MS Works är en lite enklare kontorsprogramsvit från Microsoft som ofta erbjuds till nya datorer. MS Works ska nu bytas ut mot gratisversionen MS Office Starter 2010, som är en bantad variant av betalprogramsviten MS Office 2010. Startpaketet bjuder bara på Word 2010 och Excel 2010, men båda har alla funktioner vi vanliga användare behöver.

Första dagen med operativsystemet MS Windows 7 visar att villkoren för it-medborgarens fyra elementära applikationer i Windows 7 i dagsläget uppfylls till drygt tre delar av fyra. Webben, e-posten och fotoassistensen är helt i sin ordning. Men inte texthanteringen - inte med ordbehandlaren WordPad (6.1). Hanteringen av det vanligaste filformatet (.doc) saknas i WordPad. En lösning är att ladda ner och installera gratis MS Office-läsprogram. En annan lösning är att skaffa sig och installera en kontorsprogramsvit. Situationen är bättre under år 2010. De som då nöjer sig med MS Office Starter 2010 kan utan problem fortsätta att använda både Word 2010 och Excel 2010 då det inte finns någon tidsspärr i gratispaketet. Min provisoriska lösning är att i dagsläget ladda ner och installera utvärderingsversionen för MS Office 2007 Home & Student - gratis, till och med 31.01.2010.

I och med att gamla multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c (anno 1997) inte stöds av någon drivrutin i MS Windows 7 har jag ingen lokal enhet för utskrift på papper och bildinskanning på stationära Scaleo-datorn på Windows 7. Till problemets lösning förordas helt enkelt byte av lokal skrivenhet. Min lösning är att i första hand kompensera bristen i Windows 7 med att virtuellt utnyttja lokala pdf-skrivaren CutePDF Writer (2.8). Samt i andra hand gemensamma nätskrivaren HP PSC 2355 - via lotshustruns Amilo-dator i Windows-nätverket.

Jag pluggar kabeln från digikameran (Olympus Digital 800) i usb-uttaget på stationära Scaleo-datorn på Windows 7. Drivrutinerna för digikameran installeras automatiskt. Import av foton erbjuds via Bildhanteraren i Windows 7, eller alternativt som import och avtittning via fotoassistenten Windows Live Photo Gallery. Vad mera kan vardagens it-medborgare kräva? Fotoassistenten Windows Live Photo Gallery är ett utmärkt hjälpmedel för oss vanliga användare. Mina sociala kopplingar favoriserar emellertid Googles konkurrerande fotoassistent Picasa (3.1). Gratisprogrammet Picasa låter sig laddas ner och installeras snällt på MS Windows 7.

Även om det också erbjuds många förträffliga program för bildredigering som molntjänster på webben föredrar jag min fenomenala lokala bildredigerare Paint Shop Pro (6.02). Så länge jag bara får. Jag installerar utan problem det NT-kompatibla programmet på MS Windows 7. Mycket praktisk egenskap i MS Windows 7 och Vista.

Bildredigeraren Paint Shop Pro (anno 1998) använder jag dock bara till avancerad bildredigering. Till vardags använder jag fotoassistenten Picasa som bildförbättrare. Med Picasa kan jag rotera foton i rätt led, klippa bort onödiga delar av bilden, räta ut fotot så att horisonten blir rak. Röda ögon från blixtbilder är lätta att korrigera. Om jag vill, kan jag ytterligare rätta till kontrast, ljus och färger. Och när jag mejlar fotona kan jag välja passande bildstorlek. Picasa låter mig dessutom välja mejlprogram - webbaserade Gmail - eller lokala e-postklienten Windows Live Mail.

Uppdatering:

Bärbara Nemi-datorn på Windows Vista har ingen port för parallellkoplade skrivare, som för gamla multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c (anno 1997). Det är högst troligt att drivrutinerna också saknas i MS Windows Vista SP2. Kopplingen till nätskrivaren HP OfficeJet Pro 1170c lyckas däremot på bärbara Nemi-datorn på Windows Vista - via stationära Scaleo-datorn på Windows XP i Windows-nätverket

Av gammal och ohejdad vana

Works Suite på installations-cd.

Lotshustrun älskar sin gamla bärbara xp-dator Amilo över allt annat. Amilo är i dagsläget lotshemmets äldsta dator - hela 5 år gammal i februari 2009. Prestandaförbättringsprogrammet Eboostr Lite gjorde ännu i september 2008 Amilo-datorn iögonenfallande snabb när det gäller hantering av olika typer av filer och program (376%).

Amilo-datorns prestanda räcker mer än väl till för lotshustruns språkstudio. Likaså till sprudlande fotofester efter resor eller tillställningar. Den allt tyngre och avancerade hanteringen av strukturella och reklamspäckade webbsajter bekattar rejält gammeldatorns krafter. Men än så länge räcker lotshustruns tålamod till. Jag gör titt som tätt små försök att få lotshustrun intresserad av stationära iMac-datorn Alice på Windows XP SP3. Men Apples annorlunda tangentbord och Mighty mus orsakar varje gång avbrott i försöken.

Lotshustrun har en längre tid haft problem med ordbehandlaren Word 2000 i kontorsprogramsviten MS Office 2000 Premium. Programsviten yrkar påfallande ofta på behov av installations-cd. Jag tror problemet har sin grund i det att Amilo-datorn har två versioner av samma ordbehandlare - Word 2002 ingår i datorns MS Works Suite 2004. Works Suite 2004 ingick i Amilo-datorns konfiguration vid anskaffningen år 2005. Min lättja har satt hinder för att åtgärda problemet. Men ödet blandade sig härom dagen i spelet - ordbehandlaren Word går helt i baklås. Jag lyckas inte ens fixa problemet med att installera om Word. Och nu tryter lotshustruns tålamod.

Lotshustrun insisterar på att få ordbehandla med Word på Amilo-datorn. Av gammal och ohejdad vana. Det må vara henne väl förunnat. Kontorsprogramsviten MS Works Suite 2004 finns i original på installations-cd. Jag avinstallerar MS Office 2000 Premium och MS Works Suite 2004 samt alla tilläggsprogram som har med Works eller Office att göra. Det blir dessutom en hel del mappar och filer över att städa bort för hand. Jag installerar Works Suite 2004 med ordbehandlaren Word 2002. Efter den initiala installationen trugar uppdateringstjänsten Office Update på en hel massa tidskrävande Works- och Office-uppdateringar. MS Office är inte behövlig på Amilo-datorn. Lotsen har tagit över MS Office 2000 Premium på bärbara Vista-datorn Nemi.

Ordbehandlaren Word 2002 i MS Works Suite 2004 är färdigt kapabel att lokalt öppna och deponera textdokument .doc-format (MS Office 2003). Men för att lotshustrun ska kunna öppna och deponera textdokument i Word i .docx-format (Office 2007) installerar jag gratis tilläggsprogrammet Microsoft Office Compatibility Pack SP1. Och för att hon ska kunna öppna och deponera textdokument i Word i .odt-format (Openoffice 3.1) installerar jag därutöver gratis tilläggsprogrammet Sun ODF Plugin for Microsoft Office. För säkerhets skull laddar jag ner och installerar ytterligare gratis läsprogrammen för Excel och Powerpoint.

Klappat och klart - men processen tar faktiskt hela dagen i anspråk. Jag får lite dåligt samvete när jag ser lotshustrun kämpa med speciellt sega webbsajter. Amilo-datorn vore betjänt av tilläggsminne. Den gamla trotjänaren, stationära xp-datorn Scaleo, klarar elegant av webbkraven - tack vare uppgraderingen med 2GB tilläggsminne. Trots att Scaleo-datorn faktiskt är fem år gammal i november 2009.

Online-partners för MS Office

Oberoende av operativsystemet.

Jag har en längre tid suktat efter en online-partner för min lokala kontorsprogramsvit MS Office 2000 Premium. Jag klarar mig i princip utmärkt med webbaserad fildelning av vanliga dokument.

Enkla och genialiska lösningar gör att jag och andra behändigt kan publicera och dela med oss av vardagens dokument på webben.

Jag kan numera fildela också i programsviten MS Office 2007 med hjälp av Microsofts gratis webbtjänst Office Live Workspace. Jag kan granska, dela och lagra mina Office-dokument över webben. Det krävs dock att jag har programsviten MS Office 2007 installerad på datorn för att kunna direkt komma åt och redigera filerna på webben. Webbtjänsten är gratis men kräver registrering. Min Live ID på Live Hotmail räcker bra till. Jag kan lagra tusentals office-dokument på Microsofts servrar och ge andra tillgång till dessa via lösenord. Office Live Workspace är dock inte en webbaserad Office-programsvit såsom Google Documents.

Ett djupare integrerat samspel mellan programsviten MS Office 2007 och Office Live Workspace kräver gratis tilläggsprogrammet Office Live Update (1.3). Automatiken i Office Live Update gäller dock bara för de nyare MS Office XP-, 2003- och 2007-versionerna. Inte min föråldrade kontorsprogramsvit MS Office 2000. Lagring och visningar i Office Live Workspace låter sig dock skötas manuellt.

I princip klarar jag mig utan MS Office 2007. Ordbehandlaren Word i MS Office 2000 är färdigt kapabel att lokalt öppna och deponera textdokument .doc-format (MS Office 2003). Men för att kunna öppna och deponera textdokument i Word i .docx-format (Office 2007) har jag installerat gratis tilläggsprogrammet Microsoft Office Compatibility Pack SP1. Och för att kunna öppna och deponera textdokument i Word i .odt-format (Openoffice 3.1) har jag därutöver installerat gratis tilläggsprogrammet Sun ODF Plugin for Microsoft Office.

I och med allt snabbare uppkopplingar på webben blir webbläsaren vårt viktigaste lokala datorprogram. Med webbläsaren når jag behändigt kontorsprogram på nätet, där jag också kan samarbeta med andra i samma dokument. Gratis webbtjänsten Google Documents är ett av de här kontorsprogrammen på webben. Google Dokument finns på svenska och har ordbehandlare, kalkyl-, kalender-, presentations- och enkätprogram. De som inte har köpt kontorsprogramsviten MS Office till sin dator, kan ändå öppna Office-filer, som jag och andra skickar, med webbtjänsten Google Dokument. Ordbehandlaren i Google Dokument öppnar utan problem textbilagor i .docx-format (Office 2007) och .odt-format (Openoffice 3).

Ett nytt smart OffiSync-tilläggsprogram bjuder på en lätt integration av Office-dokument på MS Office 2007 med webbtjänsten Google Documents. Gratis tilläggsprogrammet OffiSync är ett alternativ till den felande länken till en social samhantering av Office-dokument. Jag kan gratis granska och bearbeta samt dela och lagra mina Office-dokument med webbtjänsten Google Documents. Det krävs att jag har programsviten MS Office 2007 installerad på datorn för att kunna direkt komma åt och redigera filerna på webben. Tillägget Offisync är gratis men kräver registrering. Automatiken i Offisync gäller dock bara för de nyare MS Office XP-, 2003- och 2007-versionerna. Inte min föråldrade kontorsprogramsvit MS Office 2000. Lagring och visningar i Google Documents låter sig naturligtvis skötas manuellt.

Automatisk synkronisering av Office-dokument i online och offline låter i teori lockande. Men i själva verket är det inte alls så komplicerat att exportera eller importera enskilda Office-dokument på Microsofts Office Live Workspace eller Google Documents. Jag avinstallerar tilläggsprogrammen Office Live Update och Offisync som onödiga. Men jag sparar offline-funktionerna på Google Gears - tillsvidare.

Uppdatering:

Microsoft lanserar i slutet av 2009 en annonsfinansierad webbtjänst, Office Web Applications, som innebär att Office-programmen Word, Excel och Powerpoint i kontorsprogramsviten MS Office 2007 blir gratis tillgängliga på nätet. Och oberoende av operativsystemet faktiskt. En webbläsare på nätuppkopplad dator är det enda som behövs. Varken webbläsaren Internet Explorer och operativsystemet Windows förutsätts specifikt på datorn. Alla de grundläggande redigeringsfunktionerna ska finnas med i webbprogrammen. Flera personer kommer att kunna jobba med samma Office-dokument samtidigt. Och alla kommer att kunna se vilka förändringar som görs - samtidigt som de sker. Office Web Applications kommer att bli ett välkommet komplement för alla nuvarande Office-användare, framförallt för att online webbtjänsten medger ökad rörlighet. Man behöver inte släpa med sig datorn överallt, och det man jobbar med finns alltid tillgängligt online.

Den konkurrerande webbtjänsten Live Documents lovade i tidernas början gratis samma design och funktionalitet i webbprogrammen som i lokala programsviten MS Office 2007. Men det blev aldrig något av Live Documents. Eller blev det istället Microsofts Office Web Applications?

Med Mac OS X i Windows-miljö

Expertiskrävande anpassningar.

Min vardagsmiljö domineras till 99% av datorer på Windows. De flesta nackdelarna på Apples iMac-dator i kommunikationen med min omgivning handlar givetvis om att köra Apples eget operativsystem Mac OS X. Apple-gemenskapen tycks väntevärdigt utgå från att vardagsmiljön till 99% domineras av datorer på operativsystemet Mac OS X.

Det finns turligen metoder och verktyg till buds för att anpassa Windows-vana användare på Mac OS X till en bättre vardag i Windows-miljö. Det är inte otänkbart att en nybörjare klarar sig med Apples tangentbord och Mighty mus i Mac OS X. Förutsättningen är att novisen inte behöver använda ens elementära kortval via tangentbordet och att allt behövligt funkar med enbart musens vänsterklick aktiverad. En andra förutsättning är förstås att förinstallerade applikationer på Dockan erbjuder allt som behövs. Rutinerade, Windows-vana användare har däremot en hel del expertiskrävande anpassningar framför sig på Mac OS X.

0. Anpassningar i Apples tangentbord och Mighty mus

Som väntat är Apples tangentbord och Mighty mus svåra att anpassa sig till i Mac OS X. Jag har hela tiden en luntlapp för tangentbordet nära tillhanda. De basala tangenterna är snarlika de som jag använder på ett pc-tangentbord. Till och med i kortval: motsvarigheten till tangenten 'Ctrl' i Windows är 'Cmd' i Mac OS X. Apples Mighty mus är väntevärdigt inställd med högerklicken inaktiverad. Det är en stor brist också i Mac OS X-miljö. Den uttrugade motsvarigheten till 'högermus' i Mac OS X är kortvalet 'Ctrl+musklick'. Jag går till preferenserna i Mac OS X och aktiverar högerklicken i Apples Mighty mus.

1. Allmän mobilisering mot säkerhetsrisker i Mac OS X

Mac OS X har så här långt överlevt på basen av en säkerhet som bara existerar tack vare att plattformen fortfarande inte är så populär och vanlig nog för att illdådare ska lägga tid och energi på att utnyttja säkerhetsrisker som finns i Mac OS X. En fråga som verkligen är värd att ställa är huruvida Apple är redo den dagen kanonerna riktas mot Mac OS X och dess användare. Mitt favorita antivirusprogram Avast 2.74 Mac Edition är tyvärr inte gratis (36 euro). Då jag nu ändå vill hålla gratis säkerhetskoll på Mac OS X så laddar jag ner och installerar antivirusprogrammet ClamXAv 1.1.1 för Mac OS X.

2. Installation och säker avinstallation av applikationer

Det tar sin tid innan jag fattar hur installation av applikationer går till i Mac OS X. När jag laddar ner program i Mac OS X är de oftast i .dmg-format (skivavbild). Jag installerar programmet med att helt enkelt dra ikonen in i Programmappen. Många programvaror hjälper till med att beskriva förloppet. Vissa program förväntar sig dock att jag ska ha färdig insikt om förloppet. Ibland finns det för all del en installator med, och då är det bara att låta installatorn automatiskt sköta hela processen. Programpaket i arkivformat packar jag upp och drar .app-filen in i Programmappen.

En egenart med Mac OS X är att det inte finns något verktyg för avinstallation - jag drar bara in programmet i papperskorgen. Ofta resulterar detta i att filer som tillhört programmet ligger kvar och skräpar. Jag laddar därför ner och installerar gratis programverktyget AppCleaner (1.2.2) som letar reda på filerna och tar bort dem. Jag drar det jag vill avinstallera in i AppCleaner-fönstret. Om jag glömmer mig och försöker dra in ett program direkt i papperskorgen, utan säker avinstallation, så erbjuder AppCleaner sig automatiskt att avinstallera programmet. Jag kan därigenom aktivt skydda viktiga program från att avinstalleras i misstag.

3. Meny i Sidopanelen i Finder som programstartare

Alla installerade applikationer i Mac OS X finns samlade i Programmappen. Jag kommer i princip åt att starta applikationer i Mac OS X med att öppna Programmappen i Finder och dubbelklicka på det önskade programmets ikon. Det är nästan som att ha programmens ikoner utspridda på Skrivbordet i Windows. Allra helst använder jag Sidopanelen i filhanteraren Finder som programstartare. Jag skapar programlistan med att helt enkelt dra programmets ikon från Programmappen in i Sidopanelen på Finder. Precis som i programlistan i Startmenyn i Windows.

De begränsade platserna på Dockan sparar jag för en handfull elementära applikationer som jag använder särskilt aktivt. Ikoner av applikationer som därutöver öppnas via Finder, samt ikoner av minimerade programfönster, visas nämligen också med egna utrymmeskrävande platser på Dockan.

4. Snabb överblick över öppna program och fönster

Funktionen Exposé är ett måste i Mac OS X, för att snabbt få en överblick över öppna program och fönster. En nackdel i användningen av Mac OS X är nämligen att det är svårare att hålla reda på öppna program och fönster än vad det är i Windows. Men genom att använda kortvalet 'Cmd+Tab' och funktionen Resumé kan jag behjälpligt kolla vilka program och fönster är öppna. Jag föredrar att minimera programfönster med att klicka på mittersta (gula) bollen i applikationsfönstrets övre vänstra hörn. Då lägger sig ikonerna i rad på Dockan, precis som på Windows aktivitetsfält - utan att avbryta aktuell programsituation. Det gäller för Windows-vana att se upp. Att alternativt klicka på vänstra (röda) bollen avslutar nämligen inte program utan minimerar aktiva program till en vit prick under ikonen på Dockan - men avbryter aktuell programsituation.

5. Vardagsmiljön domineras av MS Office på Windows

Jag laddar ner och installerar gratis Mac-versionen av kontorsprogramsviten OpenOffice 3.1.0. Openoffice går att ställa in så att jag får 'Word' (Writer) fast inställd på att öppna & deponera textdokument i .doc-format, 'Excel' (Calc) på att öppna & deponera kalkylark i .xls-format och 'Powerpoint' (Impress) inställd på att öppna & deponera presentationer i .ppt-format. Ordbehandlaren Writer öppnar utan problem textbilagor i .odt-format (Openoffice 3) och .docx-format (Office 2007).

Apples kontorsprogramsvit iWork '09 går däremot inte att ställa in på fasta Office-format. Varje deponering (export) innebär ett aktivt val av format. Ordbehandlaren Pages '09 öppnar inte alls textbilagor i .odt-format (Openoffice 3) men nog .docx-format (Office 2007). Jag sparar en massa pengar och problem med att inte köpa och installera Apples kontorsprogramsvit iWork '09.

6. Komplettering med bildinskanning på Mac OS X

Apple-gemenskapen erbjuder på Mac OS X drivrutiner enkom till skrivarfunktion för multifunktionsskrivaren HP PSC 2355. Men inga drivrutiner till skannerfunktion. Om jag köpt multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 för installation på Mac-dator så hade jag haft en komplett installations-cd för HP PSC 2355 all-in-one på Mac OS X. Nu har jag dessvärre min installations-cd på Windows XP. Webbtjänsten på HP bjuder på kompletta installationspaket för HP PSC 2355 all-in-one. Turligen för mig, oberoende av operativsystem, också på Windows Vista och på Mac OS X.

Implementeringen av skrivar- och skannerfunktioner är bättre integrerad i Windows än i Mac OS X. Det syns bland annat i det att HP-skannern är integrerad i importfunktionen i Picasa 3.1.0 på Windows - men inte i Picasa 3.0.5 på Mac OS X. I Mac-miljö stöds fotoassistenten Picasa enbart med import från kamera.

7. Anpassningar för andra än Apples egna filmformat

Som iMac-användare behöver jag inte vara försvarslös inför videoformat på Windows Media (.wmv). Jag laddar ner och installerar gratis tilläggsprogrammet Flip4Mac Windows Media Components for Quicktime (2.2.1.11), som förser filmuppspelaren Quicktime Player på Mac OS X med färdigheten att visa upp filmsnuttar direkt i .wmv-format. För att få största möjliga nytta av Quicktime Player laddar jag ytterligare ner och installerar gratis tilläggsprogrammet DivX 7 för Mac, som förser filmuppspelaren Quicktime Player på Mac OS X med färdigheten att visa upp populära DivX-filmsnuttar (.divx och .avi).

8. Anpassningar till ntfs-fildelning i Windows-nätverk

Det är en konst att åse delade ntfs-diskar i Windows-nätverk i Mac OS X. Fildelningen i Mac OS X är väntevärdigt inställd på afp-hantering i Mac-nätverk. Jag konfigurerar om inställningen till smb-hantering i Windows-nätverk. Nu syns delade nätresurser automatiskt när jag startar upp Mac OS X. Till och med den externa 320GB nätdisken syns utan problem. Nätresurser som jag startar upp mitt i sessionen kan jag snabba på till åsyn med att använda funktionen 'Anslut filserver'. Det som är tacksamt i nya Mac OS X 10.5.7 är att mappningen till delade nätresurser sparar sig. Jag behöver inte upprepa mig. Delade nätresurser på Windows Vista kräver lösenord men jag ställer in dialogen i Mac OS X så att lösenordet sparar sig hela sessionen.

I och med ntfs-fildelningen kan jag i Mac OS X fritt öppna och kopiera filer från delade nätresurser och till och med ändra och deponera filer till delade nätresurser. Filer i Windows-partitionen i Boot Camp kan jag normalt bara öppna och kopiera i Mac OS X. Då jag använder Mac OS X parallellt med en Windows-installation måste jag vid behov köpa och installera betalprogrammet NTFS for Mac OS X 7.0 (30 euro) för att få fulla skrivrättigheter i Mac OS X till ntfs-diskar i Windows-partitionen.

9. Mac OS X parallellt med en Windows-installation

Det är inte helt oproblematiskt att gå över till Mac OS X. Jag använder aktivt programsviten Nero 7 Premium i dvd-hantering samt för bildredigering och -manipulering Paint Shop Pro (6.02). Gratisprogrammet DVD Shrink (3.2) är flitigt i användning vid säkerhetskopiering av dvd-filmer. Den gemensamma nämnaren är att dessa program bara kan köras på operativsystemet Windows. Jag måste därför köra Windows parallellt med Mac OS X på Apples iMac-dator. På Mac OS X kommer jag dock vid behov åt de bearbetade filerna i Windows-partitionen.

Installationen av parallella operativsystemet Windows XP SP3 i Dual Boot via Boot Camp på operativsystemet Mac OS X 10.5.7 går överaskande elegant. Processen kräver givetvis en ansenlig Windows-vana. Och då jag har Windows installerat på iMac-datorn så fungerar den precis som jag är van vid i Windows. Med förbehåll till Apples tangentbord och Mighty mus.

Uppdatering:

I motsats till Windows Vista bjuder Windows XP inte på dvd-decoder för uppvisning av dvd-filmer. I brist på gratisalternativ ser jag mig tvungen att köpa och installera dvd-decodern Cineplayer 2.3.1 för Windows XP (15 euro).

Frestelser i Apples iWork '09

MS Office dominerar vår vardag.

Apple-gemenskapen bjuder i betalprogramsviten iWork '09 på grafiskt 'sockrade' frestelser för köpsugna unga Mac-entusiaster. Men Apples kontorsprogramsvit iWork '09 är nog inte värd sitt pris (79 euro). Inte i vår vardag som domineras av MS Office på Windows. I synnerhet inte då MS Office 2008 för Mac (Home and Student) sjunkit i pris (126 euro).

Ordbehandlaren Pages i iWork '09 klarar mig veterligen normalt varken av att öppna textdokument i .odt-format eller att öppna textdokument i .docx-format. Trots att Apples Textedit 1.5 på Mac OS X 10.5.7 är färdigt kapabel att öppna, hantera och deponera textdokument i .odt-format (Openoffice 3.1) samt öppna, hantera och deponera textdokument i .docx-format (MS Office 2007).

Jag laddar ner och installerar Apples kontorsprogramsvit iWork '09 till provs på stationära iMac-datorn på Mac OS X 10.5.7 (451MB). Efter 30-dagars perioden kan jag inte längre gratis deponera iWork-dokument - men nog fortsätta att gratis öppna dokument i iWork-formaten. Efter installationen trugar uppdateringsfunktionen direkt ut 'iWork Update 2' (45MB), som uppdaterar ordbehandlaren Pages till version 4.0.2, kalkylprogrammet Numbers till version 2.0.2 och presentationsprogrammet Keynote till version 5.0.2. Men - nu kan jag i praktiken fritt köra jämförelser med iWork-konkurrenterna MS Works 8.5 på Windows XP och Openoffice 3.1 på Mac OS X.

Som väntat klarar Apples ordbehandlare Pages 4.0.2 av att öppna och deponera textdokument i .doc-format (Office 2003). Till min överraskning klarar Pages på Mac OS X 10.5.7, trots högljudda protester, av att öppna textdokument i .docx-format (Office 2007) - exporten kan dock Pages bara göra i .doc-format. Och som väntat klarar inte ordbehandlaren Pages av att öppna dokument i .odt-format (Openoffice 3.1). Pages 4.0.2 på Mac OS X 10.5.7 klarar som väntat av att öppna textdokument i .cwk-format (Apple iWork '06) - deponering av dokument i .cwk-format kan dock Pages bara göra i sitt eget .pages-format (Apple iWork '09).

Kontorsprogramsviten MS Works 8.5 erbjuds gratis för installation (normalt 38 euro) i bärbara Vista-datorn Nemi. Det betyder att jag via MS Works 8.5 på Windows Vista SP2 och Windows XP SP3 har tillgång till ordbehandlaren 'Word', kalkylatorn 'Excel', databasen 'Access' och läsaren för presentationer - Powerpoint 2003 Viewer. Jag installerar MS Works 8.5 på stationära iMac-datorn på Windows XP SP3. Ordbehandlaren i MS Works är färdigt kapabel att öppna och deponera textdokument .doc-format (MS Office 2003) Men för att kunna öppna och deponera textdokument i MS Works i .docx-format (Office 2007) måste jag installera gratis tilläggsprogrammet Microsoft Office Compatibility Pack SP1. Och för att kunna öppna och deponera textdokument i MS Works i .odt-format (Openoffice 3.1) måste jag därutöver installera gratis tilläggsprogrammet Sun ODF Plugin for Microsoft Office.

Varken Apples Textedit 1.5 på Mac OS X 10.5.7 eller ordbehandlaren i MS Works 8.5 på Windows XP SP3 klarar av att öppna skräpbilagor i .cwk-format (Apple iWork '06). Eller att öppna motsvarande texdokument i .pages-format (Apple iWork '09). Och det klarar inte heller ordbehandlaren Writer i Openoffice 3.1 på Mac OS X 10.5.7. Gratisprogramsviten Openoffice 3.1 för Mac vinner stort i det att programsvitens ordbehandlare Writer är färdigt kapabel att öppna och deponera textdokument i .docx-format (MS Office 2007). Openoffice 3.1 för Mac har framom Apple iWork vunnit till sig sin givna plats bland de fyra elementära applikationerna i Mac OS X.

En klar nackdel i Apples kontorsprogramsvit iWork '09 är att jag inte kan ställa in programmen så att jag alltid deponerar officedokument i .doc-, .xls- eller .ppt-format (MS Office 2003). I kontorsprogramsviten Openoffice 3.1 för Mac kan jag ställa in (Alternativ-->Ladda/Spara-->Allmänt-->Dokumenttyp) motsvarande program så att jag alltid skriver ut officedokument i .doc-, .xls- eller .ppt-format (MS Office 97/2000/XP). Den inställningen gör livet mycket enklare för mig i min vardagsmiljö som domineras av MS Office på Windows.

Uppdatering:

Förutom den ovan nämnda massiva uppdateringen 'iWork Update 2' bjuder Mac OS X 10.5.7 uppdateringsfunktionen i början av juni månad 2009 på ett helt drös av 'bot och bättring' - mediaspelaren iTunes uppdateras till version 8.2.0 och filmuppspelaren Quicktime till version 7.6.2 (samt omstart av Mac OS X). Trådlösa kommunikatorn Airport uppdateras till version 5.4.2. Trådlösa uppkopplaren Bluetooth får en firmware-uppdatering till version 2.0 (samt två omstarter av Mac OS X). Programsviten iLife uppdateras till version 9.0.3 i sällskap med uppdateringar av musikmaskinen Garageband till version 5.0.2, brännaren iDVD till version 9.0.3, fotoassistenten iPhoto till version 8.0.3 och filmredigeraren iMovie till version 8.0.3 (samt omstart av Mac OS X). Webbläsaren Safari uppdateras först till version 4.0 och sedan till 4.0.1 (samt två omstarter av Mac OS X). Java-tillägget begåvas med säkerhetsuppdateringen 'Update 4'. Virusskyddet ClamXav låter sig uppdateras till version 1.1.1 (0.95.1).

Linux-gemenskapen ligger inte heller på latsidan. Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty begåvas under juni månad med 101 säkerhetsuppdateringar och tre omstarter (Ubuntu 8.10 Intrepid, 43 säkerhetsuppdateringar och två omstarter).

Uppdatering:

Frågan är om jag ens i fortsättningen vill ha Apples kontorsprogramsvit iWork '09 gratis i min vardagsmiljö, som ju helt domineras av kontorsprogramsviten MS Office på Windows. Det inte motiverat att ensamt använda iWork '09 i it-medborgerligt självförsvar mot sporadiska skräpbilagor i .cwk- eller .pages-format (Apple iWork). Jag har faktiskt till mina vardagsbehov mindre problem och större nytta av gratis kontorsprogramsviten Openoffice 3.1 för Mac.

Jag kommer dock under 30-dagars provperioden gratis åt att studera Apples fildelningstjänst iWork.com. Mitt Apple ID (på iTunes Store) fungerar direkt på iWork.com. Apples iWork.com kör (precis liksom programsviten iWork '09) med grafiskt 'sockrade' frestelser för köpsugna unga Mac-entusiaster. I användning visar sig iWork.com närmast vara en fast Apple-knuten konkurrent till Microsofts fildelningstjänst Office Live Workspace. Apples iWork.com fungerar mångsidigare i det att uppladdade dokument (oberoende av originalets format) kan laddas ner valbart i .pages-, .doc- eller .pdf-format. Uppladdade dokument sparas bara i 120 dagar på iWork.com. Det ska bli spännande att se hur Apples fildelningstjänst iWork.com fungerar efter 30-dagars gratisperioden gått ut.

Ubuntu - på skild hårdskiva

GetDeb bjuder på kurant version.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty erbjuds på nätet till 8.10-uppgradering. Jag kan inte motstå frestelsen. Jag kollar uteliggande uppdateringar av programvaror för Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Scaleo-datorn - bland annat uppdateras webbläsarens version till Firefox 3.0.10. Så klickar jag igång uppgraderingsprocessen.

Men - processen inleds med en besvikelse. Ubuntu 9.04 Jaunty erbjuder inte (ännu) proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner. Utan stöd av grafikkortet mister jag de visuella effekterna i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen på stationära Scaleo-datorn. Jag avbryter uppgraderingsprocessen.

Jag tar istället fram min installations-cd med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid och gör ett nytt försök att installera Ubuntu på stationära Scaleo-datorn på den 2:dra hårdskivan (D). Den här gången importerar jag ingenting från Ubuntu-partitionen på 1:sta hårdskivan (C). Jag importerar endast inställningar och data från Windows-partitionen. Och nu - nu lyckas det. Efter omstart av datorn erbjuder startmenyn Grub tillgång till vardera Ubuntu-installationen. Vid sidan om start av Windows XP SP3 alltså. Jag startar upp Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D och bjuds på 123 säkerhetsuppdateringar - och omstart. Efter omstart bjuds jag på ytterligare 270 säkerhetsuppdateringar.

Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen på hårdskivan-D. Jag har 127,2GB till förfogande av vilka 5,3GB är använt och 121,9GB är fritt. Innan jag fortsätter laddar jag ner och installerar antivirusprogrammet Avast 1.3.0. Jag aktiverar de proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutinerna och maxar visuella effekter i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen. Jag öppnar Elisas flash-baserade kartapplikation i webbläsaren Firefox 3.0.10 och får tillägget 'Adobe Flash Player' behändigt uppdaterat. Med att öppna Digitas java-baserade kartapplikation får jag lika behändigt tillägget 'Java Run Time' uppdaterat. Jag aktiverar funktionen 'Uppstartshanterare' och ställer in mina boot-preferenser i startmenyn Grub.

För att aktivera programvarukällan Medibuntu startar jag programfunktionen'Terminal' (under Program --> Tillbehör) och skriver in (kopierar/klistrar in) frasen: sudo wget http://www.medibuntu.org/sources.list.d/intrepid.list --output-document=/etc/apt/sources.list.d/medibuntu.list (Enter) - samt mitt lösenord (Enter). Installationen startar upp och ber snart om mitt fortsatta godkännande: 'Y' (Enter). För att ytterligare aktivera nyckeln för autentisering skriver in frasen: sudo apt-get update && sudo apt-get install medibuntu-keyring && sudo apt-get update (Enter). Och för att kunna hantera krypterade dvd-skivor skriver jag till sist in frasen: sudo apt-get install libdvdcss2 (Enter) - och stänger 'Terminal'. Programvarukällan Medibuntu är aktiverad och jag erbjuds på ytterligare 27 säkerhetsuppdateringar - och omstart.

För att aktivera programvarukällan GetDeb går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Där går jag till fliken 'Tredjepartsprogramvara' och klickar på 'Lägg till'. I rutan som dyker upp skriver jag in (kopierar/klistrar in) frasen: deb http://ubuntu.org.ua/ getdeb/ - och klickar därefter på 'Lägg till källa' och därefter 'Stäng'. Programvarukällan GetDeb är aktiverad och jag erbjuds på ytterligare 13 säkerhetsuppdateringar

Webbplatsen GetDeb.net innehåller massor av Ubuntu program för den som vill uppdatera eller hitta program som inte finns i pakethanteraren synaptic. Exempelvis ljudinbandaren Audacity 1.3.7, musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0, musikuppspelaren Songbird 1.1.2, dvd-filmkopieraren K9Copy 2.3.0, videoredigeraren Kino 1.3.3 samt bildredigeraren Gimp 2.6.6. Jag laddar ner och installerar samtliga program på stationära Scaleo-datorn på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D.

Jag aktiverar funktionen 'Partitionsredigerare' (gParted). Jag flyttar för hand inställningar och data mellan Ubuntu-partitionerna (C-->D). När jag är klar med flyttjobbet har jag kvar en om-partitionerad Ubuntu-karantän på 15GB, samt 52GB fritt disponibelt skivutrymme på hårdskivan-C. Windows MBR pekar på Grub på hårdskivan-D. Jag kan troligen (utan risk) radera den kvarstående Ubuntu-karantänen på hårdskivan-C. Men inte tillsvidare. Är man feg så är man.

Jag går in för att kolla de fyra elementära applikationerna - Evolutions e-postklient Mail 2.24.3, webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.10, ordbehandlaren OpenOffice Writer 2.4.1 samt fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5.0.3. Jag ställer in lokala skrivaren HP Officejet Pro 1170C. Samt nätskrivaren HP PSC 2355 all-in-one i bärbara xp-datorn Amilo - via Windows-nätverket. Bildinskanningsprogrammet xSane 0.995 upptäcker inte någon skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP Officejet Pro 1170C.

Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst i musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (xine). Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp.

Jag laddar ner och installerar gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.4. Filmuppvisning på Totem (xine) på stationära Linux-datorn Scaleo lyckas med VLC som flankstöd i filmlagrets samtliga videoformat.

Uppdatering:

Ubuntu-installationen bjuder på förinstallerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (gstreamer). Uppdateringar till trots klarar den varken av inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) eller piratkopierad dvd-skiva med tv-inbandningar. Ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (xine) klarar sig dessbättre utan problem i vardera situationen. Det som bekymrar mig är att ingen i Ubuntu-gemenskapen har problem med förinstallerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (gstreamer).

Uppdatering:

Jag laddar ner och installerar it-telefoniprogrammet Skype 2.0.0.72 och fenomenala fotoassistenten Picasa 3.0.0 på Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Scaleo-datorns hårdskiva-D. Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-C har ytterligare några program som jag inte (ännu) installerat om på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D. Exempelvis mediaspelaren Miro 2.0.4 internet TV och skärmsessionsinspelaren Istanbul 0.2.2 samt dvd-omkodaren OgmRip 0.12.3. Jag laddar ner och installerar dessa på stationära Scaleo-datorn på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D

Pakethanteraren Synaptic går dock inte mera med på att direkt installera dvd-omkodaren OgmRip. Jag laddar ner OgmRip-paketen separat från webbsajten GetDeb.com - och, till min förvåning lyckas installationen med separata paket.

Fildelning i dokumentformat

Få texter upplästa som ljudspår.

Gratis webbtjänsten Scribd.com har fångat min och många andra användares uppmärksamhet. Anledningen är de enkla och genialiska lösningarna som gör att jag och andra kan dela med oss av vanliga dokument på webben.

Ja, det handlar faktiskt om helt vanliga dokument, som Word-, Pdf-, Powerpoint och Excel.

Fokus ligger på det skriftliga och att folk delar med sig av allt från dikter och visdomsord, till essäer, romaner och faktaspäckade avhandlingar med siffror och levande diagram. Om jag har tur kan jag få betalt genom att sälja mina verk i fysiskt pappersformat. Oavsett vilken fil-ändelse dokumentet har när det laddas upp det, konverteras det automatiskt till ett flertal olika format. En kul finess är att ett av dessa är filtypen mp3. Jag kan alltså få texter upplästa som ljudspår.

Scribd.com är användbar om jag exempelvis vill dela med mig ett vackert bildspel, men tycker att det är för stort att mejla. Jag kan till och med använda Scribd.com för publikation av dokument på webben - utan att ha en egen hemsida. Scribd.com laddar upp mitt dokument från datorn och sedan kan andra fritt se det i webbläsaren. Ingen behöver registrera sig eller logga in. Det är verkligen enkelt och praktiskt. Med hjälp av Scribd.com kan jag konvertera dokument i olika format - automatiskt till och från - vilket annars inte är självklart och lätt i olika fall.

Jag kan publicera samma dikt som dokument i html- och pdf-format, under en namngiven eller anonym skribent, i ett samlat textbiblioteket på Scribd.com. Om jag bara skriver publikt då och då, kan Scribd.com till och med vara ett bättre alternativ än en blogg, som ju i princip bör fyllas på regelbundet. Jag föredrar Scribd.com - med konverteringar till och från - i synnerhet om jag ställer öppen och lätt åtkomst till originaldokument i Office-format i främsta rummet.

Flashbaserade dokumentläsaren Scribd iPaper är en allvarlig konkurrent till traditionella dokumentläsaren Adobe Reader. Scribd iPaper fungerar ungefär som ett slags Flickr eller Youtube, men istället för bilder och videoklipp handlar det om dokument, som Word-, Pdf-, Powerpoint och Excel. Och jag behöver bara webbläsare - jag slipper ladda ner och installera något lokalt program. Jag kan läsa publika iPaper-dokument på fristående webbsidor - eller inbäddade i webbsidor. Jag behöver alltså inte alltid lämna den webbsida som jag håller på med.

På den slagkraftiga adressen Acrobat.com hittar jag en handfull online gratisgodis. Det är inte sagt om någon bit är helt färsk, men gammalt gott som ordbehandlaren Adobe Buzzword och fildelaren Adobe Share finns där. Alltsammans är Adobe-svart och snyggt. En viss integration under ytan kan skönjas. Inne i filsamlingen (My Files) finns en knapp för att komma till Buzzword-dokument, eller skapa ett nytt dokument. Det känns som ett första steg på vägen i alla fall - mot ett kontor på nätet.

Adobe har lanserat en egen allvarligt tagen konkurrent till sin dokumentläsare Adobe Reader - flashbaserade fildelningstjänsten Share på Acrobat.com. Jag kan läsa publika Share-dokument på fristående webbsidor - eller inbäddade i webbsidor. De flesta filformat kan läsas med dokumentläsaren i Share via webbläsaren - pdf, officepaket, bildfiler med mera.

Jag har svårt att placera den ena dokumentläsaren framför den andra. Gratis insticksprogrammet Adobe Flash Player behövs på datorn i både Scribd iPaper och Adobe Share. Fildelningstjänsten Share är kanske att föredra om flash-baserade ordbehandlare Buzzword på Acrobat.com annars är i bruk. Å andra sidan bjuder dokumentläsaren Scribd iPaper på ett fenomenalt blädderverktyg för digra office- eller pdf-publikationer. Tiden får visa.

Närkontakt med Ubuntu 8.10

För extrema, exotiska lösningar.

Första närkontakten med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 på lotshustruns bärbara xp-dator Amilo går som väntat. Men den fördelaktiga Ubuntu-allokeringen av skivminnet överraskar positivt.

Antivirusprogrammet Avast 1.2.0 startar snällt upp och uppdateringen av virussignaturer fungerar klanderfritt.

Jag lyckas med lite tur fixa ett akut Firefox-problem med att konfigurera om uppdateringsprocessen i Foxmarks-tillägget.

Lotshustrun använder i sin bärbara xp-dator Amilo till vardags operativsystemet Windows XP Home Edition SP3. På Amilo-datorn krävs Ubuntu 8.10 bara för extrema och exotiska lösningar. Bärbara Linux-datorn Amilo kopplar sig snällt upp på internätet. Samt på lotshemmets windows-nätverk. Via trådlös wlan-uppkoppling till adsl-bredbandets Zyxel-router. Stationära xp-datorn Scaleo visar upp sina delade filer för Amilo-datorn via Nautilus platsfunktion 'Nätverk' - Linux motsvarighet till 'Microsoft Windows Network' i Windows utforskaren.

Jag går in för att kolla de fyra elementära applikationerna:

1. e-postklienten Gnome Evolution (endast Linux)

Linux Ubuntu 8.10 innehåller färdigt Evolutions e-postklient Mail 2.24. Inställningen av mejl-kontot är traditionell. All information matas in manuellt. Evolutions e-postklient Mail påminner till utseende och beteende om MS Outlook Express. Eller snarare om Office-programsvitens MS Outlook 2000. Kopplingarna till och från adressboken är enkla, ändamålsenliga och logiska. På sina korta Linux-besök behöver lotshustrun dessbättre bara tillgång till teleoperatören Elisas webbmejl - via webbläsaren Firefox. Evolutions e-postklient Mail ligger därför i träda.

2. webbläsaren Mozilla Firefox 3 (Linux/Windows)

Lotshustrun använder webbläsaren Internet Explorer 8 på Windows XP till vardags. Den basala användningen av webbläsaren Firefox 3.0.8 går utan problem i Ubuntu 8.10. Alla elementära tilläggsprogram finns färdigt installerade och funkar klanderfritt. Sökning på Google och webbmejl på Gmail eller Elisa går som förväntat. Likaså hantering och betalning av fakturor på nätbankerna Aktia Bank och Ålandsbanken. Java-baserade karttjänster på Elisa och Digita funkar utan problem. Flash-baserade videovisningar på webbtjänsterna JayCut och YouTube beter sig som självklarheter.

3. ordbehandlaren OpenOffice Writer (Linux/Windows)

Lotshustrun använder ordbehandlaren MS Office Word 2000 på Windows XP till vardags. Ordbehandlaren OpenOffice Writer lämpar sig dock ypperligt i Ubuntu 8.10 till it-medborgerligt självförsvar - Writer läser/skriver office-filer i .rtf-, .doc- och .docx-format samt adobe-filer i .pdf-format. OpenOffice Writer läser visserligen .docx-format men ordbehandlaren klarar inte av bilder eller annat inbäddat material i .docx-dokument. Liksom inte heller MS Word så klarar inte OpenOffice Writer av skräpbilagor från Apple iWork.

4. fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5 (endast Linux)

Vid första anblick verkar fotoassistenten F-Spot vara överflödig i den basala hanteringen av foton och bilder. Vid överföring (kopiering/import) av foton från digikameran är bildvisarna F-Spot 0.5.0.3 och gThumb 2.10.10 valbart aktiva. I förhandsgranskningen stöds de aktiva applikationerna av filbläddraren Nautilus 2.24.1 - Linux motsvarighet till Windows utforskaren.

När jag skjuter in en foto-cd i Linux Ubuntu 8.10 så trugas jag inte att titta av fotona direkt i bildvisaren F-Spot eller gThumb. Foton och bildmappar öppnas manuellt via filbläddraren Nautilus. Valbart i F-Spot eller gThumb. Nautilus har helt överraskande problem med mappnamn som innehåller skandinaviska å,ä,ö. Jag kopierar/importerar skilt foton i förhandsvisningen till mappen 'Bilder' för att göra närmare bekantskap med F-Spot. I fråga om praktiska, tekniska finesser ligger fotohanteraren F-Spot långt efter fotoassistenten Windows Photo Gallery.

Uppdatering:

Lokala skrivaren HP PSC 2355 all-in-one fungerar klanderfritt i bärbara Linux-datorn Amilo. Efter installation av drivrutinen 'HP OfficeJet Pro 1170C' (Serverinställningar, Utskrift - Skrivarkonfiguration) fungerar Windows-nätverkets delade skrivare HP 1170C klanderfritt i Linux-datorn Amilo - via stationära xp-datorn Scaleo.

I och med att lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 är påkopplad och usb-pluggad till Linux-datorn Amilo bjuder förinstallerade bildinläsningsprogrammet xSane 0.995 automatiskt användaren i Ubuntu 8.10 på skanningsfunktion i HP PSC 2355 all-in-one. Bildinläsningsprogrammet xSane fungerar också som tillägg (plug-in) i gratis bildredigeringsprogrammet GIMP 2.6.3. Importfunktionen i fotoassistenten F-Spot stöder enbart bildhämtning från kamera - inte från skanner.

Bildinläsningsprogrammet xSane 0.995 i stationära Linux-datorn Scaleo noterar dessvärre ingen skanningsfunktion i multifunktionsskrivaren HP OfficeJet Pro 1170C. Detta kan bero på att HP 1170C all-in-one är gammaldags parallellkoplad till Scaleo-datorn. Jag har uppenbart skäl att (snart) prova på usb/centronics-konvertern i Linux-miljö? Gamylen HP 1170c har ingen usb-koppling, bara centronics-koppling.

I väntan på Ubuntu 9.10 LTS

Skivminnets allokering överraskar.

Man lär sig så länge man lever, sägs det. Och att man blir vis av sina egna misstag är självklart. Linux-miljön bjuder faktiskt på ett helt drös av tillfällen att förvärva vishet. Och för dumt huvud får kroppen lida, sägs det.
Efter oväntat stort besvär har jag en nybränd installations-cd av Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex.

Jag startar om stationära xp-datorn Scaleo från min installations-cd med avsikt att uppgradera Ubuntu 8.04 LTS till 8.10, med hopp att installationen raderar Ubuntu 8.04 på 160GB hårddisken-C till fördel för Ubuntu 8.10 på nya 320GB hårddisken-D. Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 installerar sig elegant i en 100GB partition.

Jag startar om datorn - och överraskas av att jag forfarande har Ubuntu 8.04 i dual boot med Windows XP på hårddisken-C. Och Ubuntu 8.10 med migrerade (8.04) inställningar och data på hårddisken-D, som är konfigurerad till passiv slav-hårddisk. Hårddisken-D kan antagligen konfigureras om till en andra boot-hårddisk men jag avstår från försöket. Jag är inte tilltalad av att ha Linux-operativsystemet Ubuntu på vardera hårddisken. Ubuntu-partitionen på hårddisken-D kan antagligen raderas via Linux partitionsredigerare gParted men jag väntar med det tillsvidare.

Jag kollar instruktioner för uppgradering av 8.04 LTS till 8.10. Uppgraderingen är heller ingen självklarhet. Dessutom rekommenderas uppgradering på nätet framom uppgradering via installations-cd. Jag går in i Programvarukällor och ändrar uppgraderingsregeln från LTS till normal. Och nu erbjuds Ubuntu 8.10 för uppgradering direkt på nätet. Jag kör de sista uppdateringarna på Ubuntu 8.04 LTS innan jag startar uppgraderingen.

37 programpaket raderas, 253 nya paket installeras och 1219 paket uppgraderas (1049MB). 124 föråldrade paket rensas ytterligare bort. Det finns faktiskt en massa gamla moduler från tidigare uppdateringar. Allokeringen av skivminnet överraskar positivt. Av partitionerade 68,6GB är bara 25,1GB använt och 43,5GB fortfarande fritt. Allokering av skivminnet är faktiskt fördelaktigare i Ubuntu 8.10 än i uppdaterade Ubuntu 8.04 LTS (allokerat 68,6GB: 26,5GB använt och 42,1GB fritt). Efter dryga två timmar startar jag Scaleo-datorn i Ubuntu 8.10 (på hårddisken-C).

Nu kör jag partitionsredigeraren gParted och raderar Ubuntu 8.10-partitionen på hårddisken-D. Resultatet är 100GB oallokerat skivminne (198GB allokerat för Windows XP). Jag startar om Scaleo-datorn i dual boot i Ubuntu 8.10 (på hårddisken-C). Och inget straff väntar på mig för raderingen av Ubuntu 8.10-partitionen på hårddisken-D.

Inloggningen i Ubuntu 8.10 går som sig bör. Till och med skrivbordet ser ut som förut. Och trådlösa Cordless Desktop S510 Logitech-mus och -tangentbord hänger med hela vägen. Inte illa. Antivirusprogrammet Avast (1.2.0) fungerar klanderfritt. Kontorsprogramsviten OpenOffice har inte automatiskt uppdaterats till OpenOffice 3.0. Men it-telefoniprogrammet Skype har raderats. Jag laddar ner Skype (2.0.0.72) på nytt och kör ny-installation av debian-versionen. Ubuntu-versioner av Skype står bara till buds för Ubuntu 7.04-8.04.
Nåja. Övriga applikationer uppgraderas i enlighet med förväntningarna.

Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex (färskaste):

-- webbläsaren Firefox 3.0.8 (3.0.8)
-- e-postklienten Evolution 2.24 (2.26)
-- fotoassistenten F-Spot 0.5.0 (0.5.0)
-- bildbehandlaren Gimp 2.6.3 (2.6.6)
-- OpenOffice.org-sviten 2.4.1 (3.0.0)

Webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.8 funkar fortfarande problemfritt: sökning på Google och webbmejl på Gmail, inloggning på webbankerna Aktia och Ålands, java-baserade karttjänster på Elisa och Digita, flash-filmer på JayCut och YouTube. Alla tilläggsprogram har accepterats.

Lokala skrivaren HP OfficeJet Pro 1170C fungerar utan problem i stationära Scaleo-datorn. Windows-nätverkets delade skrivare HP PSC 2355 all-in-one fungerar klanderfritt via bärbara xp-datorn Amilo. Fildelningen i Windows-nätverket haltar. Efter några omstarter av olika nätkomponenter får jag syn på delade filer i xp-datorerna Scaleo och Amilo.
Och, också den externa 320GB nätdisken syns - Maxtor Shared Storage II.

Uppdatering:

Underhållet med säkerhetsuppdateringar för Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon upphör 16.4.2009. Premiären av Ubuntu 9.04 väntas 23.4.2009. Nyheterna i Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 och Ubuntu 9.04 är inte så många och tydliga som i tidigare versioner. Gränssnittens utseende och beteende har dock uppdaterats i smyg. Intryck av MS Windows Vista och Mac OS X 10.5 kan skönjas.

Det är enkelt att jämföra vilka versioner av nyttoprogrammen jag har i Ubuntu 7.10 - med de färskaste nedladdningsbara versionerna av samma program. Nyttoprogrammen uppdaterar sig automatiskt via Uppdateringshanteraren i Ubuntu. Men bara upp till en viss nivå. För att komma vidare måste jag installera nya Ubuntu-paket med högre versionsnummer.

Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon (färskaste):

-- webbläsaren Firefox 2.0.0.22 (3.0.8)
-- e-postklienten Evolution 2.12 (2.26)
-- fotoassistenten F-Spot 0.4.0 (0.5.0)
-- bildbehandlaren Gimp 2.4.6 (2.6.6)
-- OpenOffice.org-sviten 2.3.0 (3.0.0)

Uppdatering:

Uppmuntrad av den lyckade uppgraderingen till Ubuntu 8.10 i stationära Scaleo-datorn ger jag mig på att också uppgradera (uppdaterade) Ubuntu 7.10 (allokerat skivminne 12,8GB: 5,6GB använt och 7,2GB fritt) i lotshustruns bärbara Amilo-dator till Ubuntu 8.10. Först via en uppgradering till Ubuntu 8.04 LTS - 68 programpaket raderas, 209 nya paket installeras och 964 paket uppgraderas (765MB). 61 föråldrade paket rensas bort. Efter drygt två timmar startar jag upp Amilo-datorn i Ubuntu 8.04 LTS (allokerat skivminne 12,8GB: 6,0GB använt och 6,8GB fritt). Inte illa.

Jag preparerar uppgraderingsregeln i Programvarukällor i (uppdaterade) Ubuntu 8.04 LTS och uppgraderar till Ubuntu 8.10 - 25 programpaket raderas, 202 nya paket installeras och 1111 paket uppgraderas (788MB). 79 föråldrade programpaket rensas bort. Efter drygt två timmar startar jag upp Amilo-datorn i Ubuntu 8.10 (allokerat skivminne 12,8GB: 5,9GB använt och 6,9GB fritt). Allokering av skivminnet är faktiskt fördelaktigare i Ubuntu 8.10. Och jag är en fördom fattigare.

Inloggningen i Ubuntu 8.10 går som sig bör. Till och med skrivbordet ser ut som förut. Och trådlösa wlan-uppkopplingen till adsl-bredbandets Zyxel-router hänger med hela vägen. Antivirusprogrammet Avast (1.2.0) fungerar klanderfritt. Till och med it-telefoniprogrammet Skype (2.0.0.72) har bevarats. Men webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.8 vägrar att samarbeta. Problemet identifieras i uppdateringsprocessen i tillägget Foxmarks. Jag fixar Firefox-problemet med att konfigurera om Foxmarks-processen. Men - övriga tester skjuter jag på framtiden.

Skräpbilagor från OpenOffice

Spara textdokument i rtf-format.

Lotshustrun har sporadiskt (enstaka) problem med .cwk-skräpbilagor från ordbehandlaren Pages i kontorsprogramsviten Apple iWork.

Den ekonomiska lågkonjunkturen för nu med sig växande problem med .odt-skräpbilagor från Suns ordbehandlare Writer i gratis kontorsprogramsviten OpenOffice.

Problemet orsakas av ovana användare som inte inser behovet att spara och skicka textdokument som bilagor i e-posten i allmänna .doc- eller .rtf-format. Användare av ordbehandlaren MS Office Word 2007 är lika goda kålsupare.

Dokument i .odt-format används i Suns ordbehandlare OpenOffice Writer. Samt i ordbehandling i online webbtjänsten Google Documents. Användare av andra ordbehandlingsprogram, exempelvis MS Office och Works Suite samt Apple iWork, har tillsvidare problem i hanteringen av .odt-format.

Kontorsprogramsviten OpenOffice 3 som lanserades 2008, har stöd för både open xml och odf. OpenDocument Format (odf) får officiellt stöd (vid sidan om open xml) i kontorsprogramsviten MS Office 2007 i och med Service Pack 2. Dessvärre kommer inte SP2 för Office 2007 förrän medlet av 2009 och det finns en del som behöver stödet nu direkt. Liksom också ett antal användare av antika MS Office-versioner.

Turligt nog bjuder Sun Microsystems på ett gratis tilläggsprogram som råder bot på detta och som tillåter användaren att öppna, ändra och spara i just .odf-format. Sun ODF Plugin 3.0 for Microsoft Office stöder Office XP, 2000, 2003 & 2007. Ibruktagningen av tilläggsprogrammet är allt annat än mödolöst. Nerladdningen kräver användarnamn och lösenord. Och för att få dem måste jag först registrera mig som medlem i Sun-gemenskapen. Det nerladdade programpaketet kräver dessutom en extra musklick för uppackning av installationskoden. Efter det startar installationen automatiskt upp. Programpaketet blir dock kvar i en mapp på arbetsbordet i bildskärmen. Men det är fritt fram för att radera bort den efter installationen onödiga mappen.

Innan tillägget Sun ODF Plugin 3.0 blir brukbart ska jag ytterligare registrera programvaran på webben. Turligt nog använder jag ett engångskonto på webben för e-posten. På det sättet slipper jag följderna - påträngande reklambrev från Sun.

Uppdatering:

Jag vet ingenting om tillägget Sun ODF Plugin 3.0 for Microsoft Office från förut. En enkel Google-spaning avslöjar förekomsten av detta vapen i it-medborgerligt självförsvar. Tillägget är nu i bruk enbart i lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. Med hög beredskap att installeras på någon annan xp- eller vista-dator i lotshemmet.

Lotshustruns akuta dilemma löses därförinnan på gammaldags maner. Jag har inte den tunga kontorsprogramsviten OpenOffice 3 installerad på Windows XP i Amilo-datorn men nog i version OpenOffice 2.3 på Linux Ubuntu 7.10. Jag startar om Amilo-datorn i Linux Ubuntu. Bilagan med .odt-dokumentet väntar i webbmejlen, som jag når via Mozillas webbläsare Firefox 2. Bilagan öppnar sig direkt i ordbehandlaren Writer i OpenOffice och jag sparar om den i .doc-format. Jag skickar bilagan som .doc-dokumentet åt lotshustrun på webbmejlen. Datorn startas om i Windows XP. Bilagan med .doc-dokumentet väntar i webbmejlen, som lotshustrun når via webbläsaren Internet Explorer 8. Bilagan öppnas direkt i ordbehandlaren MS Word.

Ubuntu-lösningen är så elegant enligt lotshustruns mening att hon uppmanar mig att omedelbart avsluta mina försök till avinstallation av Ubuntu. Ja, man vet ju aldrig vad man kan ha för nytta av Linux Ubuntu i andra problemsituationer. Även om problembilagor med .odt-dokument numera öppnar sig elegant och mödolöst - direkt i ordbehandlaren MS Office Word i Windows XP.

Windows XP SP3 i Boot Camp

Ser automatiskt delade resurser.

Närkontakten med Alice som Mac OS-dator går som förväntat.

Ett virtuellt svartsjukedrama snabbar upp aktivering av macxp-datorn Alice i Boot Camp. Jag fortsätter principfast att använda Apples keyboard och Mighty mus.

... med hög beredskap att byta till usb-kopplad Logitech-mus.

Jag kompletterar till allra först macxp-datorns it-säkerhetspaket med antispionvaran Windows Defender. Och för att vid behov frigöra utrymme på hårdskivan och tömma windows-registren på allt onödigt, installerar jag gratis trim-programmet Windows Live OneCare Safety Scan.

Stationära macxp-datorn Alice ser automatiskt alla delade resurser i lotshemmets windows-nätverk. Stationära xp-datorn Scaleo visar upp sina delade filer för Alice via Windows Utforskaren. Också den externa 320GB nätdisken syns - Maxtor Shared Storage II. Sedan provar jag på om macxp-datorn Alice ser någon printer i windows-nätet. Jo, bakom stationära xp-datorn Scaleo lurar gamylen HP OfficeJet Pro 1170c, automatiskt aktiverad. Mycket praktiskt.

Jag kollar macxp-datorns fyra elementära applikationer:

1. e-postklienten Windows Live Mail (endast Windows)

Windows XP Home Edition SP3 innehåller färdigt e-postklienten MS Outlook Express. Inställningen av mejl-kontot på Outlook Express går normalt. All information matas in manuellt. Windows Mail finns färdigt i Windows Vista - men inte i Windows XP. Jag laddar ner e-postklienten Windows Live Mail. Ibruktagningen är helt automatisk på basen av uppgifterna i Outlook Express. Windows Live Mail både ser ut och beter sig som Outlook Express. Men it-säkerheten är förstås på en helt annan nivå. Kopplingarna till och från adressboken är enkla, ändamålsenliga och logiska.

2. webbläsaren Internet Explorer 8 (endast Windows)

Jag har webbläsaren MS Internet Explorer 8 färdigt installerad på macxp-datorn Alice (och på gamla xp-datorn Scaleo). Den nya versionen är faktiskt lika fin som trotjänaren Internet Explorer 7 - men snabbare och tryggare. När webbläsaren IE8 öppnar webbsidor som är optimerade för IE7 kommer en liten kompabilitets-knapp till synes. Internet Explorer 8 öppnar turligen mer än 99% av IE7-optimerade webbsidor utan att jag behöver knappen. Därtill är webbläsaren Internet Explorer 8 i jämförelse med konkurrerande webbläsare faktiskt bäst skyddad mot webbaserad elak kod.

3. ordbehandlaren Windows WordPad (endast Windows)

Ordbehandlaren Windows Wordpad är i grunden en förenklad version av ordbehandlaren MS Word 6. Jag klarar i princip mina behov i texthantering med gratis WordPad. WordPad hanterar dokument i allmänna .doc- och .rtf-format. Till it-medborgerligt självförsvar mot dokument i .docx-, .odt- eller .cwk-format räcker Wordpad inte till. Microsoft lanserar sommaren 2009 gratis ordbehandlaren Windows WordPad 2009, som klarar av att läsa och skriva Word-dokument i Office 2007 .docx- och OpenOffice .odt-format - samt i Adobe .pdf-format. I och med det är it-medborgerliga självförsvaret på plats.

4. fotoassistenten Windows fotogalleri (endast Windows)

Windows fotogalleri finns färdigt i Windows Vista - men inte i Windows XP. För mig som har Windows XP finns en gratis Live-version av Windows fotogalleri. Jag laddar ner Windows Live Photo Gallery, ibruktagningen är helt automatisk. I jämförelse med den trugande betjäningen i Windows XP är kamera- och fotohanteringen i Mac OS X överraskande passiv.
Vid överföring av foton från digikameran är Windows Live Photo Gallery aktiv. När jag skjuter in en foto-cd i macxp-datorn Alice så trugas jag, utan expertiskrävande inställningar, att titta av fotona direkt i Windows Live Photo Gallery. I Windows Utforskaren favoriserar jag nya Preview i Googles fotoassistenten Picasa 3.

Uppdatering:

Jag startar manuellt upp uppdateringsfunktionen Microsoft Update och begåvas med 14 prioriterade uppdateringar. Fem uppdateringar rekommenderas ytterligare , bland annat multimediaspelaren Windows Media Player 11 - fenomenala sökfunktionen Windows Search 4.0 samt allt-i-allo supportern iNet Framwork 1.1/3.5. Jag låter dem laddas ner och installeras i macxp-datorn - för framtida bruk.

Uppdatering:

I och med Service Pack 2 kommer kontorsprogramsviten MS Office 2007 att kunna läsa/skriva dokument i OpenOffice .odf-format - samt i Adobes .pdf-format.

Microsoft lanserar sommaren 2009 gratis ordbehandlaren Windows WordPad 2009 i samband med lanseringen av det nya operativsystemet Windows 7. WordPad 2009 kommer att kunna laddas ner och installeras på pc-datorer med Windows XP och Windows Vista. Windows Wordpad 2009 klarar av att läsa och skriva Word-dokument i Office 2007 .docx- och OpenOffice .odt-format - samt i Adobe .pdf-format.

Uppdatering:

Till skillnad från operativsystemen Mac OS X och Linux Ubuntu är Windows XP inte färdigt försett med ett läsprogram för dokument i .pdf-format. Jag laddar ner och installerar gratisprogrammet Adobe Reader 9. För att skriva pdf-filer installerar jag ett speciellt program på datorn. Gratisprogrammet CutePDF Writer 2.7 är ett fungerande alternativ. När programmet är installerat lägger det sig som en extra (spök)skrivare - för virtuell utskrift i pappersversionens layout - på hårdskivan.

Men i och med detta är det it-medborgerliga självförsvaret inte ännu på plats. I väntan på ordbehandlaren Windows Wordpad 2009 installerar jag från cd-skivan kontorsprogramsviten 'MS Office 2000 Premium' på stationära macxp-datorn Alice. Uteliggande stora uppdateringar (SR1a, SP3) måste köras före jag begåvas med 19 prioriterade Office-uppdateringar. Gratishjälp till it-medborgerligt självförsvar står till buds. Gratisprogrammet 'Microsoft Office 2007 Compatibility Pack' laddas ner från nätet och installeras på macxp-datorn Alice. Det gör att min antika version Word 2000 både kan läsa och skriva dokument i .docx-format.

Uppdatering:

Jag installerar multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 från cd-skiva. Lokalt på stationära macxp-datorn Alice. Och först vid anmodan kopplar jag fysiskt i usb-pluggen med skrivaren i Alice-datorn. Installationen går som en dans. Drivrutinerna uppdateras automatiskt på nätet. Jag kopplar ur skrivaren från Alice-datorn och kopplar usb-pluggen tillbaka i lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. Efter det Amilo-datorn startat upp ser macxp-datorn Alice den delade skrivaren HP PSC 2355, automatiskt aktiverad. Nu kan jag välja att skriva på HP PSC 2355 som lokal skrivare eller delad skrivare i windows-nätverket.

I och med att skrivaren är påkopplad och usb-pluggad till macxp-datorn Alice bjuder operativsystemet Windows XP Home Edition SP3 automatiskt användaren både på skrivar- och skanningsfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355.