Renässans för trotjänaren

Installerar om hela programsviten.

Stationära xp-datorn Scaleo är restaurerad. 2GB tilläggsminne innebär en verklig renässans för den snart 5-åriga trotjänaren. Inget förbereder datorn för bättre prestanda än mer centralminne. Det extra 320GB skivminnet är inte i aktivt bruk (ännu).

Prestandafunktionen eBoostr för Windows XP besparar skivminnet.

Ordinarie produktion och publikation av Blogger-inlägg återgår till Scaleo-datorn. Nyfärvärvade macxp-datorn Alice klarade jobbet med äran.

Min installations-cd med Windows XP Home Edition SP3 behövs inte (ännu) - det installerade operativsystemet på xp-datorn Scaleo har aktiverats på nytt vid restaureringen. Mycket praktiskt. Nu är alla installerade program färdiga för fortsatt bruk och all information intakt på den gamla hårdskivan. Och jag är igen motiverad för flitig säkerhetskopiering.

Jag är nyfiken på min nya installations-cd med Windows XP Home Edition SP3. Den ska provas. Jag matar in cd-skivan och startar om Scaleo-datorn. Datorn gör en cd-boot och installationen startar upp. Jag knappar fram installationsvalet. Och nu ser jag (för andra gången) alternativet 'R' för Recovery. Det är det alternativet jag ska använda för att senare avinstallera Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 från lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. Supporten för Ubuntu 7.10 tar dessutom slut 16.4.2009 vilket betyder att distributionen av säkerhetsuppdateringar upphör.

När jag nu vet att jag kan bli kvitt Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 på stationära Scaleo-datorn tänder jag för idén att migrera Linux-operativsystemet från Ubuntu 8.04 till version 8.10. Jag har från tidigare en nedladdad iso-fil med Ubuntu 8.10. Jag försöker starta upp cd-bränningen i Nero. Men det funkar inte. Bråkstaken Nero klagar på interna fel och vägrar samarbeta. Ett info-plakat visas med rekommendation att installera om hela programsviten Nero 7 Premium. Jag försöker hitta programsviten Nero 7 Premium för avinstallation men hittar bara fragment - programspår. Fenomenala Revo Uninstaller hittar några fragment till men inte själva Nero-sviten. En behärskad avinstallation är alltså inte möjlig.

Jag matar in min installations-cd för Nero 7 Premium och installerar om hela programsviten på xp-datorn Scaleo. Samt - laddar därefter ner och installerar om alla utestående uppdateringar. Till sist aktiveras olika multimediapatent (Third Party). Och - nu har jag programsviten Nero 7 Premium intakt och brukbar igen. Jag gör en iso-kopia av cd-skivan med Nero 7 Premium. På det nya 320GB skivminnet - för framtida säkerhets skull.

Jag startar på nytt upp cd-bränningen i Nero - för att bränna en installations-cd med Ubuntu 8.10. Och den här gången lyckas det. Nu är jag klar för att migrera Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 till version 8.10. Och den här gången ska jag installera Linux Ubuntu separat på det nya 320GB skivminnet. Helt avskilt från det gamla 160GB skivminnet med operativsystemet Windows XP.

Men före det gör jag en grundligare rond bland alla installerade specialprogram på Scaleo-datorn. Bråkstaken Nero 7 Premium är faktiskt ett enda undantag. Alla andra program är intakta och funktionsdugliga.

Uppdatering:

Jag provar min installations-cd med Windows XP Home Edition SP3 på lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. Jag matar in cd-skivan och startar om datorn. Datorn gör en cd-boot och installationen ser ut att starta upp. Programmet meddelar att den analyserar datorn. Men - efter en händelselös timme avbryter jag programmet - jag kommer helt enkelt inte åt att knappa fram installationsvalet. Och följaktligen inte heller alternativet 'R' för Recovery.

Resultatet är det samma som jag kom till med att använda Scaleo-datorns egna installations-cd (för återställning). Det enda alternativet jag har kvar är att helt installera om Windows XP Home Edition SP2 på lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. Jag har till och med hittat cd-skivan med drivrutinerna för Amilo-datorn. Men det jobbet får vänta (ännu).

Jag testar för säkerhets skull skivenheternas boot-ordningen på Amilo-datorn. Jodå, cd-skivan ligger före hårddisken. Saken testas med en inköpt installations-cd med Ubuntu 7.04 (7 euro). Jag matar in cd-skivan och startar om Scaleo-datorn. Datorn gör en cd-boot och Ubuntu-installationen startar upp. Vilket skulle bevisas.

Linux-operativsystemet Ubuntu är ingalunda gratis. Mig har Ubuntu faktiskt kostat 99 euro (installations-cd med Ubuntu 7.04 för Linux-installation - samt installations-cd med Windows XP Home Edition SP3 för Linux-avinstallation).

Uppdatering:

Sammanlagt 24 nya säkerhetsuppdateringar och 1 nystart i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon inom januari månaden.
Sammanlagt 89 nya säkerhetsuppdateringar och 2 nystarter i Ubuntu 8.04 Hardy Heron inom januari månaden.

Sammanlagt 3 nya säkerhetsuppdateringar i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon inom februari månaden.
Sammanlagt 36 nya säkerhetsuppdateringar och 1 nystart i Ubuntu 8.04 Hardy Heron inom februari månaden.

Sammanlagt 41 nya säkerhetsuppdateringar i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon inom mars månaden. Underhållet med säkerhetsuppdateringar upphör 16.4.2009.
Sammanlagt 104 nya säkerhetsuppdateringar och 3 nystarter i Ubuntu 8.04 Hardy Heron inom mars månaden. Ubuntu 8.04 Hardy Heron LTS uppgraderades till version 8.10 Intrepid Ibex 1.4.2009.

Ny favorit: Internet Explorer 8

Förhandsgranskning av utskrift.

Det som är så fint med den nya webbläsaren Internet Explorer 8 är att den har bekant layout och att den beter sig som min favorita webbläsare Internet Explorer 7. Den nya versionen är snabbare och mera kompatibel i sitt sätt att tolka den kod som utgör hemsidor samt bjuder dessutom på större säkerhet och nya möjligheter i användningen.

Huvudsaken för mig är dock att jag, med bibehållen rutin och utan omskolning, kan fortsätta mina forskningsresor på webben.

Jag hade inga nämnvärda problem med beta-versionen i maj 2008. Finalversionen av webbläsaren Internet Explorer 8 funkar problemfritt: sökning på Google och webbmejl på Gmail, inloggning på webbankerna Aktia och Ålands, java-baserade karttjänster på Elisa och Digita, flash-filmer på JayCut och YouTube, inloggning på bredbandsbio på SF Anytime och Film2Home.

Den fiffiga Iterasi-dokumentationen av levande webbsidor funkar klanderfritt även i webbläsaren Internet Explorer 8. Förhandsgranskning och verkställande av utskrift (Print Preview) är fortfarande webbläsarens nyttigaste funktionen för mig - i samspel med en virtuell pdf-skrivare, för säkerhetskopiering av flyktiga webbdokument. Mycket praktiskt. Webbläsarna Mozille Firefox, Apple Safari och Google Chrome är faktiskt riktigt usla på utskrifter till pappers.

Tilläggsprogrammet HP Smart Web Printing har övergivits? Tillägget fungerar inte mera i Mozilla Firefox 3 och inte nu heller i Internet Explorer 8. Övriga tilläggs funkar däremot utan problem i bägge webbläsarna. Den java-baserade karttjänsten på Elisa uppvisar av okänd anledning endast platser med god 3g-täckning. En koll på tjänsten i Internet Explorer 7 avslöjar att markeringarna för sämre täckning (edge/gsm) sanerats bort av operatören själv (Elisa). Markeringarna var i kraft en vecka och var i mitt tycke ett uttryck på god kvalitet på karttjänsten. Kvalitetsförsämring och censur är snarare uttryck för 'god reklam'.

Webbläsaren Internet Explorer 8 är nu installerad på trotjänaren, stationära xp-datorn Scaleo. Samt på den nyförvärvade stationära xp-datorn Alice. Forskningen i de nya egenskaperna i IE8 får tillsvidare vänta. Webbläsaren Internet Explorer 8 passar bäst oss vardagsanvändare, som inte bryr sig så mycket om specialfunktioner i form av insticksprogram, utan fokuserar på nytta och nöje. IE8 har ett bättre skydd mot krascher än IE7: bara för att sidan i en flik kraschar betyder det inte att hela webbläsaren kraschar. Tester visar också på att Microsoft nu gjort sin hemläxa vad gäller it-säkerhet på webben. Webbläsaren Internet Explorer 8 är i jämförelse med konkurrerande webbläsare klart bäst skyddad mot webbaserad elak kod.

Uppdatering:

Erfarenheten av IE8 är så lovande att jag fortsätter med att installerar den nya versionen också i bärbara vista-datorn Nemi. Webbläsaren Internet Explorer 8 är dessutom riktigt märkbart snabbare i lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. En glad överraskning. Strax 5-åriga Amilo-datorn har nämligen bara 512MB centralminne. Men till hjälp - 2GB prestandaförbättrande Booster-minne på usb-sticka.

Uppdatering:

När webbläsaren IE8 öppnar webbsidor som är optimerade för IE7 kommer en liten och oansenlig kompabilitets-knapp till synes. Den avslöjar dock att antalet IE7-optimerade webbsajter och -bloggar är enormt. Internet Explorer 8 öppnar turligen mer än 99% av IE7-optimerade webbsidor utan att jag behöver knappen. Under en veckas användning har jag bara stött på en webbsajt där jag faktiskt hade behov av kompabilitets-knappen.

Närkontakt med iMac & OS X

Kolla uteliggande uppdateringar.

Den första närkontakten med Alice som Mac-dator går som jag förväntat. Jag pluggar i Apples usb-tangentbord, och Apples usb-mus via tangentbordet. Innan jag kopplar på strömmen pluggar jag i kabeln till bredbandet (adsl/Elisa). Alice startar upp och jag tillfredställer systemets värsta nyfikenhet om ägare, lösenord, namn, språk, land med mera.

Precis som i uppstarten av Windows alltså. Men - jag överraskas av att uppgifter om inloggning i musiktjänsten iTunes förhörs redan i uppstarten. Inget problem, jag har uppgifterna till (Gmail-)kontot och lösenord nära till hands.

Alice kopplar sig snällt upp på internätet. Samt på lotshemmets windows-nätverk. Stationära XP-datorn Scaleo visar upp sina delade filer för Alice via programmet Finder - Apples motsvarighet till Windows utforskaren. Till allra först kollar jag uteliggande Apple-uppdateringar. Elva (11) säkerhetsuppdateringar laddas ned och installeras. Så var den myten spräckt - för visst finns det säkerhetsuppdateringar i Mac OS X också. Precis som i Windows alltså.

Jag tar mig en titt på brandväggen Firewall i Mac OS X. Den är väntevärdigt inställd på att snällt släppa in all inkommande trafik. Något antivirusprogram tar jag däremot inte ibruk. Ännu? Mac är kanske rätt snart ett alternativ till en Windows-baserad dator för gemene man. Många nya Mac-användare kommer som jag från en Windows-miljö och är vana vid olika popups, vilket gör det lättare för trojaner att ta sig igenom även på Mac, även om de först frågar efter lösenord.

Jag går in för att kolla de fyra (4) elementära applikationerna:

1. e-postklienten Apple Mail (endast MacOSX)

Ibruktagningen av mejl-kontot på Apples Mail går automatiskt med assistens. Mail vet via uppstarten om mitt Gmail-konto. Jag behöver bara komplettera med uppgifter om inloggning, användarsignum och lösenord. Den basala mejl-användningen, utan mappar och adressbok, klarar jag utan problem. Kopplingen till och från adressboken verkar vid första anblick smart, och avancerad. Men - kanske rentav för smart för orutinerade nybörjare.

2. webbläsaren Apple Safari 3 (MacOSX/Windows)

Den basala användningen av webbläsaren Safari går utan problem. Alla elementära tilläggsprogram finns färdigt och funkar klanderfritt. Sökning på Google och webbmejl på Gmail går som förväntat. Likaså hanteringen med betalning av fakturor på nätbankerna Aktia Bank och Ålandsbanken. De Java-baserade karttjänsterna på Elisa och Digita funkar utan problem. Flash-baserade videovisningar på webbtjänsterna JayCut och YouTube beter sig som självklarheter. Det som jag tycks sakna stort är musens högerklick i Windows. Att smartklicka upp en webbadress i nytt fönster (eller ny flik) lyckas jag inte alls med. Ännu?

3. textredigeraren Apple TextEdit (endast MacOSX)

Textediteringsprogrammet Apple TextEdit lämpar sig väl till it-medborgerligt självförsvar – den läser/skriver office-filer i .rtf-, .doc- och .docx-format. Liksom inte heller MS Word så klarar TextEdit inte av skräpbilagor från Apple iWork med äran. Någon vidare ordbehandlare är TextEdit vid första försök inte. Det är snarare som att jobba i Windows NotePad än i Windows WordPad. Ända tills jag av en slump kommer på att öppna ett flytande Fonts-fönster med saknade formateringar för fontens typ och storlek med mera. Det är en smart lösning, och avancerad. Kanske rentav för smart för orutinerade nybörjare.

4. fotoassistenten Apple iPhoto '09 (endast MacOSX)

Vid första anblick verkar fotoassistenten Apple iPhoto vara överflödig i den basala hanteringen av foton och bilder. Vid överföring av foton från digikameran är applikationen 'Image Capture' aktiv. Vid avtittande av foton på hårdskivan är de aktiva applikationerna 'Finder' och 'Preview' - Apples motsvarigheter till Windows utforskaren. I jämförelse med den trugande betjäningen i Windows Vista är kamera- och fotohanteringen i Mac OS X överraskande passiv. När jag skjuter in en foto-cd i Windows Vista så trugas jag, utan expertiskrävande inställningar, att titta av fotona direkt i Windows Photo Gallery. Jag importerar skilt de inladdade fotona för att göra närmare bekantskap med iPhoto. I fråga om praktiska, tekniska finesser ligger Apple iPhoto närmare Windows Photo Gallery än Google Picasa.

Uppdatering:

Och nu är jag bekant med Mac OS-motsvarigheten till min stort saknade höger musklick i Windows - ctrl+musklick. Jag lyckas nu smartklicka upp en webbadress i nytt fönster (eller ny flik). Och vid behov till och med ladda ner en bild från webben. Det tar mig en god tid innan jag fattar att höger musklick är inaktiverad i Mac OS X.

Uppdatering:

Det tar sin tid innan jag kommer underfund med dokumenthantering och finesser i formatering i Apples TextEdit. För säkerhets skull laddar jag ner och installerar Mac-versionen av gratis kontorsprogramsviten OpenOffice 3.0. Förutom en ordbehandlare (inställd på att läsa/skriva .doc-format) får jag också en inställd läsare/skrivare för Excel (.xls) och en inställd läsare/skrivare för Powerpoint (.ppt). OpenOffice Writer läser visserligen .docx-format men varken OpenOffice Writer eller TextEdit klarar av bilder eller annat inbäddat material i .docx-dokumentet.

Apples TextEdit överraskar positivt med att också klara av att läsa/skriva dokument i .odt-format (OpenOffice Writer, Google Documents). Apples kontorsprogramsvit iWork'09 klarar lustigt nog inte av dokument i .odt-format.

Till skillnad från operativsystemen Mac OS X och Linux Ubuntu är Windows inte färdigt försett med ett läs- och skrivprogram för textdokument i Adobes .pdf-format.

Det viktiga med OpenOffice är dock att alla typer av e-postens Office-bilagor nu kan öppnas i it-medborgerligt självförsvar. Någon gratis läsare för Word-, Excel eller Powerpoint-dokument finns inte mera till buds för Mac OS X.
I och med gratis kontorsprogramsviten OpenOffice 3 behövs inte en investering på 79 euro för Apples kontorsprogramsvit iWork'09.

Uppdatering:

I samband med studierna av Boot Camp Assistant rekommenderas en utskriftskopia av instruktionerna. Jag tar först ut en elektronisk pdf-kopia men sedan provar jag på om Mac-datorn Alice ser någon printer i windows-nätet. Jo, bakom stationära xp-datorn Scaleo lurar gamylen HP OfficeJet Pro 1170c. Jag startar optimistiskt upp installationen och döm om min förvåning då drivrutinerna till HP 1170c står att finna i Alices lager/drivers. Utskrift på papper är ett faktum.
Snart finns det skäl att prova på usb/centronics-konvertern. Gamylen HP 1170c har nämligen ingen usb-koppling, bara centronics-koppling.

Uppdatering:

Jag installerar multifunktionsskrivaren HP PSC 2355 på Mac OS X från ett komplett installationspaket på nätet. Lokalt på stationära macos-datorn Alice. Och först vid anmodan kopplar jag fysiskt i usb-pluggen med skrivaren i Alice-datorn. Installationen går som en dans. Drivrutinerna uppdateras automatiskt på nätet.

I och med att skrivaren är påkopplad och usb-pluggad till macos-datorn Alice bjuder operativsystemet Mac OS X 10.5 Leopard automatiskt användaren både på skrivar- och skanningsfunktion (HP Scan Pro) i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355. Bildinläsningsprogrammet HP Scan Pro fungerar nu också via ett tillägg (twain) i gratis bildredigeringsprogrammet GIMP 2.6.6 på Mac OS X.

Betjäning av it-medborgaren

Trådlöst är dagens kännetecken.

Verktyg för betjäning på webben är i grunden publika automater för självbetjäning. I många fall är de elektroniska versionerna en välsignelse. Mänskliga betjänter är svårtillgängliga och när medborgaren sporadiskt kommer åt materiell betjäning avkrävs underdånighet och förnedring i motprestation. I många fall till och med betalning.

Glesbygderna i Finland har alltid varit i ett sämre läge med tanke på elektronisk kommunikation. Digitaliseringen och trådlösheten har inte förbättrat läget - tvärtom.

Statliga och kommunala verk följer den av privata sektorn utstakade vägen för automatisering. Materiell betjäning ersätts i rasande takt av virtuell betjäning. Huruvida informationen och betjäningen når medborgaren är sen en helt annan fråga. Informationen levereras dessutom som oredigerat källmaterial - utan journalistisk bearbetning. I formatet Gigo, det vill säga som 'garbage in - garbage out'.

Materiella och virtuella tjänster i en liten ask:

-- Anna Netrebko intar Stockholm (09.10.2009)
-- Beatles klassiker i ny kostym (25.09.2009)
-- Nytta och nöje i Mickelsböle (09.09.2009)
-- PlusTV-servicen är uppsagd (26.08.2009)
-- En Midsommarnattsmardröm (26.06.2009)
-- Tv-antennen måste förnyas (29.05.2009)
-- Skatteplanering i liten skala (10.05.2009)
-- Två år med en obändig söklust (05.04.2009)
-- Betjäning av it-medborgaren (22.03.2009)
-- Virtuellt svartsjukedrama (20.03.2009)
-- SVT Europa i digital comeback (09.01.2009)
-- Trådlöst 3g-nät i reserven (12.11.2008)
-- Omställning av digitala klockor (29.10.2008)
-- Envar sin egen väderprofet (08.08.2008)
-- Digitalt kvällsnöje i glesbygd (11.07.2008)
-- Halvfärdigt 3g-nät är billigt (20.06.2008)
-- Det osar hett om nåden i Noux (13.06.2008)
-- Reskamrat på stadsvandring (13.04.2008)
-- Värna om Visa-kortuppgifterna (22.02.2008)
-- Digitalt avsked av SVT Europa (30.01.2008)
-- Digital vardag med SVT Europa (08.01.2008)
-- Ensemblen Rajaton & Tonttu (21.12.2007)
-- 3g-bredbandet är för nördar (19.12.2007)
-- Koll på rättskrivning och stavfel (02.12.2007)
-- Hantera elslukare klimatsmart (24.11.2007)
-- Bredbandskoll på adsl, wifi, 3g (14.11.2007)
-- Skenbara fördelar i ip-telefoni (07.11.2007)
-- Telefonkatalog och karttjänst (02.11.2007)
-- Handlingsförlamat It-support (17.10.2007)
-- Det kan bli dyrt att köpa billigt (03.10.2007)
-- It-support med resultatvarning (28.09.2007)
-- En hjälpande hand från Elias (17.08.2007)
-- Betalningsmedel för Skype-kredit (20.05.2007)

Virtuellt svartsjukedrama

Varken mus eller keyboard lyder.

Det är måndag 16.3.2009. Jag sitter vid stationära xp-datorn Scaleo och finputsar onsdagens publikation om ibruktagningen av nyförvärvade stationära Mac OS-datorn Alice. Mitt i allt fryser Scaleo-datorn till. Och den lyder varken mus eller tangentbord. Jag lyckas stänga av datorn från strömknappen och startar upp Windows på nytt.

Allt ser ut att gå vägen och jag förbereder mig på att fortsätta jobbet. Men så fryser Scaleo-datorn till igen. Jag stänger datorn från strömknappen och startar upp via operativsystemet Linux Ubuntu. Allt ser ut att gå vägen - men så fryser Scaleo-datorn till - mitt i uppdateringen av virusdefinitionerna. Datorn får vila och efter en stund försöker jag på nytt. Scaleo-datorn fryser till allt tidigare och till slut ger den inte ens ifrån sig ett startpip. Ett virtuellt svartsjukedrama?

På tisdagen 17.3.2009 bär jag iväg med Scaleo-datorn till en liten it-verkstad (Tele-Video Finland). Betjänten tar snällt emot datorn och lovar reparation samma vecka. Jag lånar ut min 4GB usb-minnessticka och ber att de för säkerhets skull kopierar 'Mina dokument' från hårddisken. På onsdagen 18.3.2009 får jag en offert på reparationskostnaderna på mobilen. Offerten går med tilläggsarbeten ut på sammanlagt 350 euro. Det är förmånligt, jag slår till med beställning.

Av någon underlig anledning är min senaste synkrona säkerhetskopia på usb-minnesstickan från fredagen 13.3.2009. Men jag får i alla fall tag på samlingen på bild- och textmaterial samt url-favoriter. Det betyder att jag i princip kan publicera veckans väntande Blogger-inlägg.

Dags att aktivera stationära xp-datorn Alice i Boot Camp:

Jag startar upp Boot Camp Assistant (Mac OS X). Allt behövligt finns - speciellt installations-cd med Windows XP Home Edition SP3. Jag allokerar lika stora (150GB) partitioner åt vardera operativsystemet. Installationen av Windows startar upp med att jag matar in cd-skivan. Men så blir det tvärstopp. Windows känner inte av Apples tangentbord. Varken Apples mus eller tangentbord lyder. Jag stänger av datorn från strömknappen och startar upp MacOS på nytt. Men Boot Camp Assistant är envist inställd på att fortsätta att installera Windows. Nu är goda råd dyra.

Jag kopplar via usb-porten ett pc-tangentbord till datorn - och det funkar. Nu kommer jag åt att knappa på installationsvalet. Och nu ser jag för första gången alternativet 'R' för Recovery. Det ska jag använda för att senare avinstallera Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 från lotshustruns bärbara Amilo-dator. Medföljande Boot Camp-instruktioner utelämnar också en andra pc-detalj förutom pc-tangentbordet. Uppkopplingen på Elisas adsl-bredband lyckas inte förrän Apples drivrutiner för Windows är installerade.

Brandväggen Firewall är aktiv på macxp-datorn så jag laddar ner och installerar antivirusprogrammet Avast 4.8. Jag kör min första Windows Update och begåvas med 33 säkerhetsuppdateringar - bland annat uppdatering av webbläsaren Internet Explorer 6.0 till version 7. Så, nu är jag uppkopplad online på webben - med min favorita webbläsare Internet Explorer 7. Uppdateringar för Flash- och Java-tilläggen i IE7 aktiveras under tiden webbläsaren är i testanvändning.

Textediteraren Windows Notepad finns färdigt i Windows XP. Jag installerar ytterligare bildredigeringsprogrammet PaintShop Pro 6.02 samt det fenomenala bloggverktyget Windows Live Writer. Jag gillar Picasas nya Preview i Windows Utforskaren så jag laddar ner och installerar Googles fotoassistent Picasa 3. Det betyder att jag kan nu producera och publicera veckans alla Blogger-inlägg. Windows XP börjar tjata om aktivering - det avklarar jag nu direkt på webben.

Jag övergår till att använda Apples keyboard och mighty mouse. Tangentbordet blir snabbt bekant - de flesta elementära funktionerna finns för produktionen - om än i mystisk konfiguration. Apple keyboard är faktiskt det bekvämaste tangentbordet jag använt att skriva med. Apples mighty mouse fungerar bra men den är alldeles för nervös i sina fasoner. Musmarkören rymmer ofta och jag hittar den skräckslaget krypande uppför vänstra eller högra kanten av bildskärmen. Dessutom är högerklicken i Apples mighty mouse direkt obekväm - ett pyttelitet område alldeles i främre högra nederkanten. Jag byter till en usb-kopplad Logitech-mus.

Uppdatering:

Onsdagens (18/3), torsdagens (19/3) och fredagens (20/3) Blogger-inlägg är extraordinärt producerade och publicerade med stationära macxp-datorn Alice. Stationära xp-datorn Scaleo återvänder på fredagskvällen (20/3) med moderkortet utbytt, femfaldigt centralminne (0,5+2GB) och trefaldigt skivminne (160+320GB). Reparation och uppgradering av minnesenheter kostar som utlovat - sammanlagt 350 euro. Min installations-cd med Windows XP Home Edition SP3 behövs inte - det installerade operativsystemet aktiveras på nytt. Min 4GB usb-minnespinne behövs inte heller - all information är intakt på den gamla hårdskivan.

Uppdatering:

Jag installerar webbläsaren MS Internet Explorer 8 både på nya stationära macxp-datorn Alice och på gamla stationära xp-datorn Scaleo. Den nya versionen är faktiskt lika fin som trotjänaren Internet Explorer 7 - men snabbare och tryggare.

Joost gör comeback på webben

Hajpen kring Hulu är riktigt stor.

För ett par år sedan kunde man knappt öppna en it-­tidning eller surfa runt i bloggosfären utan att hitta en artikel om Joost. Idag har hajpen lagt sig och själva videotjänsten har bytt skepnad bortom igenkännlighet.

Ett otränat öga skulle lätt kunna missta sajten för Youtube eller någon av konkurrenterna.

Förvandlingen har varit lyckosam. Tittandet har ökat mer än trefalt sedan oktober 2008. Joost har satsat på att öppna upp sin tjänst så att andra utvecklare enkelt kan bygga in materialet i sina tjänster. Dessutom är tjänsten kopplad till sociala nätverk som Facebook.

Joost lyckades inte så i början som det var tänkt. Tanken var att Joost skulle ersätta tv-tittandet och erbjuda många av de program som idag sänds via olika tv-kanaler. Det visade sig att det var svårare än förutspått att få tv-bolagen att släppa på sina licensrättigheter och programutbudet nådde inte de mål som var uppsatta. Joost hade ett stort försprång med innehållsavtal, en teknisk plattform som fungerade och många nya annonsformat. Men användarna ville ha något annat: en ännu enklare lösning direkt i webbläsaren - och riktigt bra innehåll.

Joost finns nu som en webbversion av tjänsten som använder flash för att strömma videofilmer. Tidigare var användarna tvungna att ladda hem ett klientprogram för att titta på Joost. Gamla användarnamn och lösenord gäller också på videosajten Joost.

Konkurrenterna Youtube.com och Hulu.com visar numera upp amerikanska långfilmer och tv-serier på webben. Inledningsvis måste man bo i USA för att få se filmerna, allt beroende på sajternas bruksvillkor och upphovsrättslagstiftningen. Hajpen kring webbaserade videosajten Hulu.com är riktigt stor. Hulu har faktiskt haft över fem (5) miljoner tittare i månaden. Det är mycket, med tanke på att videosajten fram till mars 2008 varit öppen för en sluten grupp tittare. Det är först nu allmänheten kan använda den. Dock inte vi i Finland och Europa.

För att (prov)titta på det laglösa filmutbudet behövs ett (anonymiserings)program som gör så att Youtube och Hulu inte kan identifiera oss som finländare. Exempelvis det fenomenala gratisprogrammet Hotspot Shield.

Efter man installerat Hotspot Shield kommer en sida där man trycker på 'connect'. Sedan kommer lite reklam, men det är inget krav att klicka på. Därefter kommer alla webbsidor att startas med Hotspot Shield och alltså dölja den finska IP-adressen. Det går marginellt segare att surfa men nu kan man logga in på 'www.hulu.com' och se vad man vill utan problem. En smidig liten ikon finns nere i det högra hörnet, där man kan stänga av programmet direkt när man har tittat färdigt på Hulu.

Skräpbilagor från Office 2007

Spara textdokument i rtf-format.

Kontorsprogramsviten MS Office 2007 är ingen billigvara, 485 euro. Ingen i bekantskapskretsen har hittills haft annat än MS Office 2007 i 'Hem och Studentversion', 117 euro. Lotsens it-akut för pensionärer på Infoteket på Folkhälsan betjänar elva seniorer av vilka tre deltagare har MS Office Word 2007 (a' 117 euro) i hemversion på sin hemdator.

Sju deltagare har MS Office Word 97-2003 i fullversion och en deltagare gratisprogramsviten OpenOffice (2.4). Ingen av användarna av Word 2007 har någon som helst aning om att de skickar ut Word-bilagor i e-posten i kontroversiellt .docx-format. Så inte heller skräppostarna med Apples kontorsprogramsvit iWork.

De it-sakkunniga jag intervjuar om fenomenet betvivlar att det är möjligt att användarna inte inser att de ska välja olika filformat ur tablåmenyn. Alla it-sakkunniga vittnar med egna erfarenheter om att helt okunniga och orutinerade förälder klarar av motsvarande valsituation med en gång. Lotsen reagerar med en huvudskakning och uttalar sitt tvivel om vittmesmålen. Ingen av de it-sakkunniga har kontrollerat förälder-situationen i efterhand.

Lotsen anser att vanliga människor inte vill något hellre än att skriva texter med ordbehandlare. Helt enkelt. Teknisk expertis i finesser, som bland annat hantering av olika filformat, hör bara inte till människors vardag. Och detta gäller inte endast pensionärer utan också publika betjänter i det statliga och kommunala arbetslivet.

Ordbehandlaren MS Office Word 2007 har en ny layout. Lotsens råd, 'spara dokument i rtf-format', är ingen självklarhet för ovana Word 2007-användare. Alternativet är undangömt till fördel för .pdf- och .doc-format (Word 97-2003).

Gratishjälp till it-medborgerligt självförsvar:

Mottagare av skräpbilagor i Apples .cwk-format är lyckligtvis förtvivlat få. Mottagare av skräpbilagor i Microsofts .docx-format finns det tyvärr gott om. Gratishjälp till it-medborgerligt självförsvar står dock till buds. Programmet 'Microsoft Office 2007 Compatibility Pack' kan gratis laddas ner från nätet och installeras på hemdatorn. Det gör att tidigare versioner av Word (97-2003) både kan läsa och skriva dokument i .docx-format. Och inte bara det - olika versioner av Microsofts kontorsprogramsvit Works (Works Suite) kan då också läsa och skriva dokument i .docx-format.

Eftersom Microsofts Works Suite finns 'gratis' med på alla nyköpta pc-datorer tycks ett tillköp av MS Office 2007 a' 117 euro vara en klar överdrift - enkom för säkerhets skull. Men detta kan ju faktiskt inte en okunnig konsument veta om.

Det sorgliga är att 99% av konsumenterna i princip klarar sina behov i ordbehandling med gratisprogrammet Windows WordPad. Till it-medborgerligt självförsvar behövs tyvärr i så fall Microsofts gratis läsprogram Word Viewer 2003 spetsat med 'Microsoft Office 2007 Compatibility Pack'. Men nerladdning och installation är inte en självklar lösning för en orutinerad och räddhågsen nybörjare. Det snällare alternativet är att spara .docx-filerna på hårddisken och översätta filerna med ett online gratisprogram på webben som heter docXConverter. Men en online-tjänst är inte heller så självklar för ovana.

Uppdatering:

I samband med lanseringen av nya operativsystemet Windows 7 lanseras Microsofts gratis ordbehandlare WordPad 2009, som klarar av att läsa och skriva Word-dokument i .docx-format. I och med det är it-medborgerliga självförsvaret på plats. WordPad 2009 kommer även att kunna laddas ner och installeras på pc-datorer med Windows XP och Windows Vista.

Ordbehandlaren Windows WordPad 2009 har dessutom försetts med samma flikbaserade utseende som MS Office Word 2007.

Uppdatering:

Kontorsprogramsviten OpenOffice (Suns StarOffice) framställs gärna som alternativ till programsviten MS Office. Det är en grov överdrift. OpenOffice bör jämföras med sina sanna konkurrenter MS Works (Works Suite) och Apples iWork (ClarisWorks).

Alice i underlandet Macworld

Rabatten beror på svaga dollarn.

Stationära Mac-datorn Alice är på kommande i mars 2009. Alice är en ny stationär Apple iMac (20" bildskärm, 2,66GHz Core Duo, 4GB minne, GeForce grafikkort 256MB, 320GB skivminne, Mac OS X 10.5.6 Leopard, programsviten iLife '09) - 1.099 euro. Ja, jag fick faktiskt 90 euro rabatt av min hovleverantör här i hembyn.

Programsviten iLife '09 kommer på köpet år 2009 (79 euro). Hela rasket med gratis hemleverans. Rabatten för Apple iMac, jämfört med priserna i februari 2009, blev sammanlagt nästan 25% - hela 340 euro.

Rabatten på nya Mac-datorer i Finland beror helt enkelt på den svaga dollarn. Priserna för nya Mac-datorer i Sverige steg med motsvarande procenttal på grund av att svenska Kronan är ännu billigare än dollarn. Sverige-Finland: 0-1.

Nuvarande prisskillnad, mervärdet för Apple-design och varumärke - i förhållande till en konkurrerande stationär Mac-dator PearC med 'likvärd' prestanda - halveras till överkomliga 405 euro. Anskaffningen av operativsystemet Windows XP Home Edition Fi SP3 (89 euro) försöker jag fixa 'förmånligare' på annat håll.

Mac OS X 10.5 Leopard erbjuder, såsom de andra operativsystemen i pc-miljö, förinstallerade elementära programvaror för e-post och googling samt förinstallerade programvaror i ordbehandling och fotohantering. Det vill säga - Mac-datorn Alice verifierar nu praktiken i vardagens Mac-miljö. I och med Alice kan jag dessutom undvika friktionen i kommunikationen med motspänstiga Apple-fanboys.

Allt efter det globala samspelet med applikationer i programsviten MS Office 97-2007 verifieras i Mac-miljö flyttas focus på rörliga it-medborgare i interaktion på sociala nätverk med online-tjänster i Web 2.0 i Mac-miljö. Merparten av våren 2009 används dock Alice som stationär XP-dator - det vill säga som potentiell ersättare för den snart 5-åriga stationära XP-datorn Scaleo (19" bildskärm, 1,8GHz cpu, 512MB minne, NVidia grafikkort 128MB, 160GB skivminne, Windows XP Home Edition SP3).

Uppdatering:

Stationära Mac-datorn Alice anlände till lotshemmet sent på lördagen 14.3.2009. Cd-skivan med operativsystemet MS Windows XP SP3 FI anlände på posten 9.3.2009. Den bokförs som extraordinär kostnad (92 euro) för att senare avinstallera Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon från lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Allt för rörliga it-medborgare

Trådlöst är dagens kännetecken.

Rörliga it-medborgare har funnits allt sedan mobiltelefonerna, och till en viss grad bärbara datorer, blev varmans egendom. I och med trådlös mobiltelefoni kopplades medborgerlig kommunikation fri från band till avstånd, plats och tid. Och idag integreras mobiltelefoni som en självklarhet också i bärbara datorer. Mycket praktiskt.

I Finland fördubblades faktiskt antalet uppkopplingar på internet på ett år - på grund av tillgång och efterfrågan på det trådlösa bredbandet.

På 2000-talet har en mängd alternativa lösningar i mobilitet och portabilitet lanserats. Den breda massan är lyckligtvis ganska svårflirtad. Åtminstone så länge den fria viljan respekteras. Utbudet av exempelvis dyra smartmobiler och smarta 3g-tjänster har rönt viss framgång i och med att målgrupperna för reklamen har valts med omsorg - barn och ungdom - påhejade av snobbar och pionjärer.

Ute i de finländska glesbygderna finns idag 39.000 hushåll som sedan februari 2009 tvingats till kostsam trådlös kommunikation. Telefonkablar och -stolpar är redan nedmonterade. För säkerhets skull. Och det är faktiskt inte fråga om ödebygder - en stor mängd av berörda hushåll befinner sig i närheten av tätorter i södra Finland.

På spaning på nyttan av trådlöshet och bärbarhet:

-- Mobilt 3g-bredband på Ubuntu (21.10.2009)
-- Trådlöst 3G i Apples iMac-miljö (23.09.2009)
-- Nokia 3120 classic för 69 euro (18.09.2009)
-- Synkronisera säkerhetskopior (12.08.2009)
-- Virtuell kommunikator på resa (22.05.2009)
-- Allt för mobila it-medborgare (08.03.2009)
-- Trådlöst välljud i hörlurarna (24.12.2008)
-- Trådlöst 3g-nät i reserven (12.11.2008)
-- Ett liv utan Orb MyCasting (22.10.2008)
-- Ambulerande Media Center (03.10.2008)
-- Disketten är ett minne blott (25.07.2008)
-- Digitalt kvällsnöje i glesbygd (11.07.2008)
-- Halvfärdigt 3g-nät är billigt (20.06.2008)
-- Reskamrat på stadsvandring (13.04.2008)
-- Prylfeber - säkert vårtecken (06.04.2008)
-- Bärbara Nemi är på kommande (27.02.2008)
-- iPhone kan jag klara mig utan (18.01.2008)
-- 3g-bredbandet är för nördar (19.12.2007)
-- Skenbara fördelar i ip-telefoni (07.11.2007)
-- Telefonkatalog och karttjänst (02.11.2007)
-- Förföljd av 3g-bredbandet (28.10.2007)
-- Virusvarning i usb-minnespinnen (30.09.2007)
-- Egen fildelning i Live Messenger (31.08.2007)
-- Gizmo Project är en nytänkare (18.07.2007)
-- Konkurrerande portabla program (15.07.2007)
-- Digital-tv på semesterstugan (08.07.2007)
-- Nu är Skype alltid i telefonluren (27.06.2007)
-- Med svenska böcker i mina öron (20.06.2007)
-- Fritt fram för mp3 i bilstereon (17.06.2007)
-- Att byta högtalare till hörlurar (10.06.2007)
-- Betalningsmedel för Skype-kredit (20.05.2007)
-- Mobila program för cafédatorn (14.05.2007)
-- Med mobilen - i levande livet (11.05.2007)
-- Samtal med gubben på Månen (08.05.2007)
-- Portabel iPod-musikstation (26.04.2007)

Kanalreform stör tv-signalen

Kanalen syns utmärkt på dagstid.

Två månaders borgfred är till ända. Antennförstärkaren har fungerat till allas tillfredsställelse - både i lotshemmet och hemma hos lotshustruns gudmor. Ända tills den stora kanalreformen aktualiserades i början av februari 2009. Nu övergår gudmoderns SVT Europa-utbud till kvällslånga svarta bildrutor. Och min Sub-kanal fyller filmtittandet med tiotals minuter av svart bildruta.

Min märkligt svaga Sub-kanal (6) trängs nu med den ombytta starka Tema-kanalen (7). Sport-kanalen (9) har bytts till den tidigare Tema-kanalens bredare domän. Kvinnornas nya Liv-kanal (8) har sprängts in mellan Tema- och Sport-kanalen. Plus-TV-betalkortet fungerar däremot klanderfritt i lotshemmet. Också med SVT Europa.

Den snart 90-åriga gudmodern är försvarlös mot de tekniska omställningarna. Jag lovar ställa upp som resande support. Mitt hopp står till att störningarna i SVT Europa ska försvinna med omskanning av digikanalerna. Så länge jag är på plats visar sig SVT Europa utan problem. Men lustigt nog inte mera efter det jag avlägsnat mig.

Det blir många resor tur och retur till innan jag har isolerat de mesta felkällorna:
1. Jag byter lotshemmets Plus-TV-betalkort åt gudmodern och skannar om kanalerna. Resultatet är lika erbarmligt som förut. Gudmoderns betalkort fungerar däremot utan problem i lotshemmet.
2. Jag byter lotshemmets betalkortsmodul åt gudmodern och skannar om kanalerna. Resultatet är lika erbarmligt som förut. Gudmoderns betalkortsmodul fungerar utan problem i lotshemmet.
3. Jag byter gudmoderns eget Plus-TV-betalkort tillbaka. Resultatet är lika erbarmligt som förut.
4. Jag byter gudmoderns egen betalkortsmodul tillbaka. Resultatet är lika erbarmligt som förut.

Det förtretliga med gudmoderns SVT Europa-tittandet är att kanalen syns utmärkt på dagstid och/eller vid sportsändningar. Kvällens kulturutbud kvitteras emellertid i regel med svart bildruta. Två felkällor finns kvar. Antennkabeln eller tv-apparaten. It-betjänter är inte tilltalade av att leta efter flyktiga fel - allra minst på kvällskvisten. Och att stämma träff med en it-betjänt en viss dag, ett visst klockslag, är på basen av tidigare erfarenheter dömt att misslyckas.

Det är nog bäst om jag helt befriar gudmodern från SVT Europa-utbudet. Någon speldosa med filmer orkar hon inte med på en tid.

Uppdatering:

Från och med mars 2009 har Sub-kanalen (6) fungerat klanderfritt i lotshemmet.

Från och med 4.3.2009 har SVT Europa-utbudet visats klanderfritt för lotshustruns gudmoder. Jag var redan på god väg att shoppa en platt ersättare åt min gamla Sony-tub. Bland annat i avsikt att eliminera gudmoderns tv-apparat som felkälla.

Apple iMac - nästan prisvärd

iLife '09 kommer på köpet 2009.

Ännu i februari 2009 kostar mig en iMac Apple-dator 1.439 euro (20" bildskärm, 2,66GHz Core Duo, 4GB minne, Ati Radeon grafikkort 256MB, 320GB skivminne, Mac OS X 10.5.6 Leopard, programsvit iLife '09).

Programsviten iLife '09 kommer på köpet år 2009 (79 euro). Hela rasket med gratis hemleverans.

Webbshoppen Verkkokauppa.com förser mig med operativsystemet Windows - Windows XP Home Edition Fi SP3 (89 euro) eller Windows Vista Home Premium Fi SP1 (200 euro). Hemleverans på posten för 3 euro. Retail-versionen av Apple-operativsystemet Mac OS X 10.5.6 Leopard erbjuds för 129 euro (dock utan programsviten iLife '09, 79 euro).

På dagen 2 år sedan, i mars 2007, greps jag av Mac-feber. Det tar mig faktiskt 4 månader att rida ut feberatacken. Då frestade Apples bärbara flaggskepp MacBook Pro - 2.699 euro (17" bildskärm, 2,4GHz Core Duo, 2GB minne, GeForce grafikkort 256MB, 160GB skivminne, Mac OS X 10.4 Tiger). Nu i februari 2009 kostar mig en MacBook Pro 2.499 euro (17" bildskärm, 2,66GHz Core Duo, 4GB minne, GeForce grafikkort 256MB, 320GB skivminne, Mac OS X 10.5.6 Leopard, programsvit iLife '09). Dubbelt mera central- och skivminne, plus 200 euro rabatt från 2007. Och programsviten iLife '09 dessutom på köpet (79 euro). Faktum är att jag får två (2) iMac-datorer med 'likvärd' prestanda till samma pris som en enda MacBook Pro.

På dagen 1 år sedan, i mars 2007, blev det affär med 3G-bärbara Pc-datorn Dell XPS M1530 - 1.420 euro (15" bildskärm, 1,66GHz Core Duo, 3GB minne, GeForce grafikkort 256MB, 160GB skivminne, Windows Vista Home Premium och programsviten MS Works). För 1.429 euro får jag idag en bärbar MacBook (13" bildskärm, 2,0GHz Core Duo, 4GB minne, GeForce grafikkort 256MB, 250GB skivminne, Mac OS X 10.5.6 Leopard och programsviten iLife '09). MacBook är en 'billigvara'. Faktum är att jag betalar för en statiomär 20" iMac-dator med 'likvärd' prestanda samma pris som för dagens bärbara 13" MacBook.

Tidigare var det inte lätt att avgöra hur mycket av priset är Apple-mervärde, det vill säga varumärke och design. Idag är det lättare att räkna ut = 745 euro - halva priset (iMac-PearC, 2,66GHz Core Duo, 4GB minne, GeForce grafikkort 256MB, 320GB skivminne, Mac OS X 10.5 Leopard). Om jag bantar på iMac-konfigurationen till 2GB/160GB central-/skivminne så sparar jag 320 euro - halva mervärdet. Eu-priset på Apple-flaggskeppet MacBook Pro har faktiskt på 2 år gått ner med 599 euro - hela 20%. I USA är priset ytterligare 20% billigare. En högst trolig förklaring till den i Eu-jämförelse större ökningen av Mac-försäljningen i USA.

Det är dock inte Mac-datorn som är problemet vid byte av PC-dator till Mac. Problemet vid bytet är Apples operativsystem Mac OS X. Om jag vill fortsätta i bekant Windows-miljö så investerar jag 89 euro på en CD med Windows XP och byter till ett usb-kopplat Pc-tangentbord. Och en komplett CD-installationsskiva med Windows XP behöver jag i alla fall för att avinstallera Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon från lotshustruns bärbara Amilo-dator.

För att reda ut egendomligheter i Apples programvaror borde jag i praktiken bekanta mig med vardagen i Mac-miljö. Men för det räcker inte 129 euro investering i Apple-operativsystemet Mac OS X 10.5.6 Leopard till. Därutöver behövs 1.310 euro extra-investering i Apples hårdvara iMac. Eller - alternativt en 565 euro extra-investering i en PearC-dator - eller - alternativt en nördig 299 euro investering i en Dell Mini 9. Jag tror jag väntar och ser tiden an.