Hitta formulär för felanmälningar.Midsommarveckans måndag 15/6 inleds med ett högljutt knaster i telefonluren. I bakgrunden hörs en svag automatröst som tjatar att numret inte är i användning. Det är en ovanlig anmälan med tanke på att ingen försökt ringa ut från telefonen. Inte för att det överhuvud går att ringa ut heller.
Kontakten till omvärlden är bruten.
Linjetelefonen är fast kopplad till en automatröst i en knastrande eter - utan möjligheter till vidare förbindelser. Telefonen hade varit tyst hela förmiddagen. Eftersom det är fråga om lotshustruns livlina hör en så lång tystnad inte till vanligheten. Livlinen är bruten. I detsamma börjar lotshustruns mobil ringa. Förfrågningar börjar strömma in - förklaring avkrävs - telefonen lär tuta upptaget. Jag gör en snabbkoll på det lokala kablaget. Telefonnumret är kopplat till tre lurar. Alla variationer av kopplingar knastrar lika. Villan har en egen linje med eget nummer för ip-telefonen och adsl-bredbandet. Bredbandet fungerar, och ip-telefonen likaså. Nu har jag för första gången verklig nytta av ip-telefonen.
Mobila nätverket fungerar visserligen, men lotshustrun slappnar hellre av med en riktig lur mot örat. På en ordentlig telefonlinje. För att släcka sitt kommunikationsbehov far hon å stad till gammeltorpet i andra ändan av byn. Det passar mig bra för hon testar ju linjen samtidigt. Och linjen till gammeltorpet fungerar. Felet är därmed lokaliserat till villans kopplingar.
Lotshustrun gör många tappra och dyra försök att komma fram per telefon till felkontoret hos telefonoperatören Elisa. Hon når bara fram till en automatröst som mot betalning tjatar att den förväntade väntetiden är 15 minuter. Efter en timme ger hon upp. Jag har under tiden varit inne och kollat på Elisas virriga webbsajt. Elisa betjänar naturligtvis konsumenter enbart på finska. En vanlig människa utan Elisa-rutin hittar med säkerhet inte fram till kundbetjäningens webbformulär för felanmälningar. Formuläret är ytterst väl undangömt.
Jag fyller i formuläret med en noggrann beskrivning av linjeproblemet - och informerar samtidigt om att linjen med ip-telefon och bredband fungerar. På tisdag morgonen 16/6 kommer ett automatsvar, som bekräftar att problemet noterats och att det fått ett referensnummer. Någonting görs - mitt i allt kommer ett inkommande samtal. Rösten i andra ändan är nästan omöjlig att urskilja - knastret är överväldigande. Om en stund är telefonlinjen helt stum. Lotshustrun far hon å stad till gammeltorpet i andra ändan av byn för att genomföra det påbörjade samtalet. Mitt under samtalet börjar linjen knastra. Och om en stund är också den telefonlinjen helt stum. Problemet har eskalerat till en annan fastighet - 400 meter från villan. Jag fyller i webbformuläret med en ny felanmälan - och informerar samtidigt om att de linjen går till en helt annan fastighet. Automaten kvitterar däremot inte min nya felanmälan den här gången. Jag fyller i ytterligare ett formulär med anmälan om min oro. På onsdagen 17/6 får jag ett 'personligt' svar från kundbetjäningen: mina problem har noterats. Förväntad reparationstid är 2-5 arbetsdagar. Linjetelefonerna till villan och gammeltorpet förblir stumma i åtminstone två dygn.
Det som förvånar skeptikern i mig att ip-telefonen och adsl-bredbandet trots allt fortsätter att fungera. Tillsvidare i alla fall. Som tur är har jag trådlöst 3g-bredband i reserven. Trådlöst 3g-bredband är annars också en utmärkt lösning här i periferin strax utanför Esbo stadscentrum. I och med överraskande täta avbrott i glesbygdens elförsörjningen. It-telefonitjänsten Skype står i reservens reserv - med eller utan lur. Beroende på elförsörjningen. Men - en sak är helt säker. Man klarar sig inte mera utan mobiltelefon. Att ringa 112 i en nödsituation borde faktiskt höra till medborgarens rättigheter. Även på en linjetelefon.
Problemen med linjetelefonerna på villan och gammeltorpet repareras 16:45 på torsdagen 18/6. Men - 18:15 är telefonlinjerna igen helt stumma. Bägge mumren ringer på linjen hemma hos vänner och bekanta - men apparaterna på villan och gammeltorpet är helt döva och stumma. Jag fyller i två nya webbformulär och meddelar om felsituationen. Och äntligen - 21:45 på torsdagen 18/6 fungerar telefonlinjerna. Midsommarnätternas förväntade mardröm kanske aldrig bli verklighet?
Det blev sammanlagt fyra dygn utan möjlighet att ringa 112 i en nödsituation. Vi får vara tacksamma för att Elisa överhuvudtaget lät sina telefonmontörer jobba övertid. Och att de saknade reservdelarna numera går att få så snabbt från centrallager på andra sidan jordklotet. Det bedrövliga i Elisas kundbetjäning är faktiskt den totala avsaknaden av information och respons. Till och med på webben.
Kontakten till omvärlden är bruten.
Linjetelefonen är fast kopplad till en automatröst i en knastrande eter - utan möjligheter till vidare förbindelser. Telefonen hade varit tyst hela förmiddagen. Eftersom det är fråga om lotshustruns livlina hör en så lång tystnad inte till vanligheten. Livlinen är bruten. I detsamma börjar lotshustruns mobil ringa. Förfrågningar börjar strömma in - förklaring avkrävs - telefonen lär tuta upptaget. Jag gör en snabbkoll på det lokala kablaget. Telefonnumret är kopplat till tre lurar. Alla variationer av kopplingar knastrar lika. Villan har en egen linje med eget nummer för ip-telefonen och adsl-bredbandet. Bredbandet fungerar, och ip-telefonen likaså. Nu har jag för första gången verklig nytta av ip-telefonen.
Mobila nätverket fungerar visserligen, men lotshustrun slappnar hellre av med en riktig lur mot örat. På en ordentlig telefonlinje. För att släcka sitt kommunikationsbehov far hon å stad till gammeltorpet i andra ändan av byn. Det passar mig bra för hon testar ju linjen samtidigt. Och linjen till gammeltorpet fungerar. Felet är därmed lokaliserat till villans kopplingar.
Lotshustrun gör många tappra och dyra försök att komma fram per telefon till felkontoret hos telefonoperatören Elisa. Hon når bara fram till en automatröst som mot betalning tjatar att den förväntade väntetiden är 15 minuter. Efter en timme ger hon upp. Jag har under tiden varit inne och kollat på Elisas virriga webbsajt. Elisa betjänar naturligtvis konsumenter enbart på finska. En vanlig människa utan Elisa-rutin hittar med säkerhet inte fram till kundbetjäningens webbformulär för felanmälningar. Formuläret är ytterst väl undangömt.
Jag fyller i formuläret med en noggrann beskrivning av linjeproblemet - och informerar samtidigt om att linjen med ip-telefon och bredband fungerar. På tisdag morgonen 16/6 kommer ett automatsvar, som bekräftar att problemet noterats och att det fått ett referensnummer. Någonting görs - mitt i allt kommer ett inkommande samtal. Rösten i andra ändan är nästan omöjlig att urskilja - knastret är överväldigande. Om en stund är telefonlinjen helt stum. Lotshustrun far hon å stad till gammeltorpet i andra ändan av byn för att genomföra det påbörjade samtalet. Mitt under samtalet börjar linjen knastra. Och om en stund är också den telefonlinjen helt stum. Problemet har eskalerat till en annan fastighet - 400 meter från villan. Jag fyller i webbformuläret med en ny felanmälan - och informerar samtidigt om att de linjen går till en helt annan fastighet. Automaten kvitterar däremot inte min nya felanmälan den här gången. Jag fyller i ytterligare ett formulär med anmälan om min oro. På onsdagen 17/6 får jag ett 'personligt' svar från kundbetjäningen: mina problem har noterats. Förväntad reparationstid är 2-5 arbetsdagar. Linjetelefonerna till villan och gammeltorpet förblir stumma i åtminstone två dygn.
Det som förvånar skeptikern i mig att ip-telefonen och adsl-bredbandet trots allt fortsätter att fungera. Tillsvidare i alla fall. Som tur är har jag trådlöst 3g-bredband i reserven. Trådlöst 3g-bredband är annars också en utmärkt lösning här i periferin strax utanför Esbo stadscentrum. I och med överraskande täta avbrott i glesbygdens elförsörjningen. It-telefonitjänsten Skype står i reservens reserv - med eller utan lur. Beroende på elförsörjningen. Men - en sak är helt säker. Man klarar sig inte mera utan mobiltelefon. Att ringa 112 i en nödsituation borde faktiskt höra till medborgarens rättigheter. Även på en linjetelefon.
Problemen med linjetelefonerna på villan och gammeltorpet repareras 16:45 på torsdagen 18/6. Men - 18:15 är telefonlinjerna igen helt stumma. Bägge mumren ringer på linjen hemma hos vänner och bekanta - men apparaterna på villan och gammeltorpet är helt döva och stumma. Jag fyller i två nya webbformulär och meddelar om felsituationen. Och äntligen - 21:45 på torsdagen 18/6 fungerar telefonlinjerna. Midsommarnätternas förväntade mardröm kanske aldrig bli verklighet?
Det blev sammanlagt fyra dygn utan möjlighet att ringa 112 i en nödsituation. Vi får vara tacksamma för att Elisa överhuvudtaget lät sina telefonmontörer jobba övertid. Och att de saknade reservdelarna numera går att få så snabbt från centrallager på andra sidan jordklotet. Det bedrövliga i Elisas kundbetjäning är faktiskt den totala avsaknaden av information och respons. Till och med på webben.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar