Tills nyligen förbjöd glädjedödarna på myndigheten möjligheten att skicka innehållet i mp3-spelaren via fm-bandet till bilstereon. Stelbent lagstiftning krävde särskilda tillstånd för att få sända på fm-bandet, trots att sändarna i fråga bara har en räckvidd på några futtiga meter.
Nu är det annat ljud i skällan och företag efter företag släpper produkter som just kan göra detta. Sända på fm-bandet.
Min favoritsändare heter AudiaX DGT-202. Prisram 37-45 euro. Det är en liten silvrig historia, ungefär lika stor som en tuschpenna, med en sladd i ena ändan. Och en kontakt samt tunerknappar i andra. Frekvensen ställs in på en bakgrundsbelyst display. Den måste jag ha.
AudiaX drivs i 18 timmar med ett vanligt AAA-batteri. Använder jag den i bilen så drivs den i oändlighet med den medföljande cigarrettändaradaptern. Finessen med just AudiaX är att den går att använda med alla typer av musikenheter som har en 3,5 mm kontakt.
Handskandet är störtenkelt. Jag kopplar in sladden i iPodens hörlursuttag och knappar in en valfri frekvens på bilstereon - en ledig frekvens (88,1-107,9 Mhz) som inte ligger för nära någon av de rikstäckande stationerna. Så ställer jag in samma frekvens på AudiaX - och passar in ljudvolymen. Svårare än så är det inte. Att spela upp hela mp3-biblioteket i bilstereon. Vare sej det är musikstycken eller ljudböcker. Äntligen en vettig användning av bilstereon. Och inte en dag för tidigt.
Hurs stor är då risken att jag stör bilen bredvid? Ingen alls. Räckvidden är bara några meter vid fri sikt. Ljudkvaliteten kan vara blandad om mp3-spelaren är för anspråkslös. Men med iPoden slipper man dra upp volymen och passa till ljudet. Och basen blir inte heller för påtaglig. Det krävs faktiskt inget rattande på iPoden eller bilstereon för att få fullgott ljud. Ljudet är glasklart. Utan störningar.
Nu är det annat ljud i skällan och företag efter företag släpper produkter som just kan göra detta. Sända på fm-bandet.
Min favoritsändare heter AudiaX DGT-202. Prisram 37-45 euro. Det är en liten silvrig historia, ungefär lika stor som en tuschpenna, med en sladd i ena ändan. Och en kontakt samt tunerknappar i andra. Frekvensen ställs in på en bakgrundsbelyst display. Den måste jag ha.
AudiaX drivs i 18 timmar med ett vanligt AAA-batteri. Använder jag den i bilen så drivs den i oändlighet med den medföljande cigarrettändaradaptern. Finessen med just AudiaX är att den går att använda med alla typer av musikenheter som har en 3,5 mm kontakt.
Handskandet är störtenkelt. Jag kopplar in sladden i iPodens hörlursuttag och knappar in en valfri frekvens på bilstereon - en ledig frekvens (88,1-107,9 Mhz) som inte ligger för nära någon av de rikstäckande stationerna. Så ställer jag in samma frekvens på AudiaX - och passar in ljudvolymen. Svårare än så är det inte. Att spela upp hela mp3-biblioteket i bilstereon. Vare sej det är musikstycken eller ljudböcker. Äntligen en vettig användning av bilstereon. Och inte en dag för tidigt.
Hurs stor är då risken att jag stör bilen bredvid? Ingen alls. Räckvidden är bara några meter vid fri sikt. Ljudkvaliteten kan vara blandad om mp3-spelaren är för anspråkslös. Men med iPoden slipper man dra upp volymen och passa till ljudet. Och basen blir inte heller för påtaglig. Det krävs faktiskt inget rattande på iPoden eller bilstereon för att få fullgott ljud. Ljudet är glasklart. Utan störningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar