Ubuntu byter skinn halvårsvis

Uppdatering i minst 18 månader.

Aktivisterna i Ubuntu-gemenskapen är tydligt lycklig över att deras leksak förnyar sig varje halvår. En passiv och orutinerad it-medborgare är däremot mindre glad i att få byta skinn halvårsvis. I synnerhet om Linux-datorn skaffats för att slippa älendet.
Det förvånar mig inte att Linux-revolutionen kom av sig.

Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex skapar bättre förutsättningar i att klara sig i trådlös kommunikation med en bärbar dator. Jag avstod att uppdatera Ubuntu 8.04 LTS Hardy Heron. Vad jag inte visste var att jag samtidigt avstod från att uppdatera en rad nyttoprogram. Det må vara att Ubuntu 8.04 har en räcka brister med jag trodde i min enfald att LTS stod för uppdatering i minst 18 månader.

Jag har också kvar Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon. Det är enkelt att jämföra vilka versioner av nyttoprogrammen jag har i mina båda Ubuntu-system - med de färskaste nedladdningsbara versionerna av samma program.

Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon:

-- webbläsaren Firefox 2.0.0.22 (3.0.8)
-- e-postklienten Evolution 2.12 (2.26)
-- fotoassistenten F-Spot 0.4.0 (0.5.0)
-- bildbehandlaren Gimp 2.4.6 (2.6.6)
-- OpenOffice.org-sviten 2.3.0 (3.0.0)

Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 Hardy Heron:

-- webbläsaren Firefox 3.0.8 (3.0.8)
-- e-postklienten Evolution 2.22 (2.26)
-- fotoassistenten F-Spot 0.4.3 (0.5.0)
-- bildbehandlaren Gimp 2.4.6 (2.6.6)
-- OpenOffice.org-sviten 2.4.1 (3.0.0)

Dessa kärnprogram uppdaterar sig automatiskt via Uppdateringshanteraren i Ubuntu. Men bara upp till en viss nivå alltså. För att komma vidare måste jag installera ett nytt Ubuntu-paket med högre versionsnummer. Mycket förtretligt.

Nyttoprogram som jag själv installerat låter sig uppdateras också i tidigare Ubuntu-versioner. Exempelvis it-telefoniprogrammet Skype (2.0.0.72) och Googles fotoassistent Picasa (2.7). Jag har till och med lyckats installera Picasa 3.0 (Beta) i Ubuntu 7.10. Picasa 3.0 fungerar dessutom utmärkt - med undantag av videoredigeringen. Webbläsaren Opera (9.63) är en rar pärla som låter sig uppdateras i stilrent windows-maner. Opera är ett härligt och välkommet exempel på att det inte nödvändigtvis behöver skilja i uppdateringsprocessen.

Baserat på enkel statistik blir kontorsprogramsviten OpenOffice.org antagligen aldrig uppdaterad till version 3.0 i Ubuntu 8.04. Tiden får visa. Jag har dessutom dispens av lotshustrun för att fortsätta hålla dual boot-konfigurationen av Ubuntu 7.10 i bärbara XP-datorn Amilo.

Uppmuntrad av denna framgång har jag konfigurerat mig en delad HP PSC 2355-skrivare via Unix-nätverket. Samma skrivare är också Samba-delad i Windows-nätverket. Jag lyckas emellertid inte dela på Amilo-datorns filer via Unix-nätverket. Samba-delningen av Amilo-datorns filer fungerar dock klanderfritt i Windows-nätverket. Misslyckandet kan ha att göra med det att jag har samma Unix-namn både på stationära Scaleo-datorn som på bärbara Amilo-datorn.

Uppdatering:

En koll på diskanvändningen av 68,6GB partitionen i Ubuntu 8.04 LTS Hardy Heron visar att 26,5GB är i användning och att 42,1GB ännu är fritt.

En koll på diskanvändningen av 12,8GB partitionen i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon visar att 5,3GB är i användning och att 7,5GB ännu är fritt. Lotshustruns bärbara XP-dator Amilo har 60GB hårddisk.

Statistiskt sett har Linux-operativsystemet vuxit med 500% från Ubuntu 7.10 till Ubuntu 8.04 LTS. Uppdatering av 7.10 till 8.04 kan lyckas, ävenom med ett nödrop. Men det är inte sagt att nyare versioner av Ubuntu, från och med 8.10, mera ryms på den delade XP-datorn Amilo.

Laglöshetens näste genomlyst

Kampen för lagstadgad rättighet.

Jag beskyller musik- och filmindustrin för min kriminella begivenhet i piratkopiering av multimedia. Mina äldre syskon lockade mig som 10-åring (1955) att tjuvlyssna till musik på stenkakor. Och att tjuvtitta på filmer på bio - med fribiljett. Och värre blev det. Familjen skaffade sig en tv-apparat (1960) och jag skaffade mitt första piratverktyg - en bandspelare (Löve Opta).

Snart (1965) rippade jag musik för fullt via inbyggd kasettspelare i bärbar ukv-radio.

Som 25-åring (1970) hade jag familj och eget hem - med tv-apparat och en radio/förstärkare (Kenwood) med separat grammofon och kasettdeck. Först efter fyllda 35 (1980) började planerna om villaboende ta form - med anskaffning av nuvarande tv-tub (Sony) och vhs-spelare (Sony). Hemmets Audio Center kompletterades med en cd-spelare. Vid fyllda 60 (2005) anskaffades hemmets xp-datorer och då var fördärvet och laglösheten total. Mitt mål är att som 65-åring (2010) ha personlig insikt och kompetens i multimediabranschens trångmål. Mitt laboratorium för tvärvetenskaplig multimedia-forskning är under fortsatt konstruktion.

Här är mina stickor och strån i laglöshetens näste:

-- MS Office 97 i MS Windows 7 (20.11.2009)
-- Webb-tv på RealPlayer SP+ (16.10.2009)
-- Redigera Flash Video i RichFLV (07.10.2009)
-- Beatles klassiker i ny kostym (25.09.2009)
-- Spegelkopiering av dvd-filmer (22.07.2009)
-- Handbrake Coctails i Mac OS X (01.07.2009)
-- Multimedia-miss i Ubuntu 8.10 (29.04.2009)
-- Genomtänkt multimedia i OS X (08.04.2009)
-- Joost gör comeback på webben (18.03.2009)
-- Bredbandsbio med förhinder (27.02.2009)
-- Piratkopiering av Mamma Mia (20.02.2009)
-- Laglig webbmusik via Spotify (11.02.2009)
-- Laglöshetens näste genomlyst (11.01.2009)
-- Songbird - iTunes för Ubuntu (17.12.2008)
-- Skärmdump och video med Jing (10.12.2008)
-- Koll på tv-kanaler på webben (28.11.2008)
-- Bredbandsbio på hemdatorn (21.11.2008)
-- Ambulerande Media Center (03.10.2008)
-- Dvd-bränning till vardagsbehov (17.09.2008)
-- Konvertering av dvd-innehåll (09.07.2008)
-- Laglöst kopierade dvd-filmer (29.06.2008)
-- Säkerhetskopior av dvd-filmer (18.06.2008)
-- DivX-komprimerade långfilmer (06.06.2008)
-- Pedagogiskt Media Center (07.05.2008)
-- Mediaspelaren Miro på Ubuntu (04.04.2008)
-- Alternativ för filmredigering (16.03.2008)
-- Ymnighetshorn på skrivbordet (20.02.2008)
-- Filmredigering är inte alls enkelt (13.02.2008)
-- Laglöst förbjuden fruktsamhet (08.02.2008)
-- DVD i Ubuntu är inte alls enkelt (23.01.2008)
-- Titta på gratis tv på internet (06.01.2008)
-- Klipp filmen gratis på webben (23.12.2007)
-- Ensemblen Rajaton & Tonttu (21.12.2007)
-- Vardagens enkla bildhantering (18.11.2007)
-- Samlingsmani på musikvideon (31.10.2007)
-- Franska i öronen och i ögonen (24.10.2007)
-- BlogMusik med lagen på sin sida (10.10.2007)
-- Fenomenala don för språkstudio (12.10.2007)
-- Egen webbradio med toppenljud (19.09.2007)
-- Egen fildelning i Live Messenger (31.08.2007)
-- Redigering av egna dvd-skivor (29.08.2007)
-- Näthårddisk för egen fildelning (22.08.2007)
-- Audacity! Banda och redigera (19.08.2007)
-- Kloka kopior med virtuella CD (15.08.2007)
-- Hårda tag i den digitala kampen (12.08.2007)
-- Skivbolagen skjuter sig i foten (29.07.2007)
-- Med svenska böcker i mina öron (20.06.2007)
-- Fritt fram för mp3 i bilstereon (17.06.2007)
-- En famn förtrollande fado (30.05.2007)
-- Lås upp musiken i Apple iTunes (16.05.2007)
-- Portabel iPod-musikstation (26.04.2007)
-- Den pianospelande katten Nora (04.04.2007)

SVT Europa i digital comeback

Omgruppera filmer på hårdskivan.

Ett nytt tittarkontrakt för Plus-TV-programpaket slöts 16.12.2008 efter nästan ett års uppehåll. Usel bildkvalitet ledde till att föregående tittarkontrakt sades upp med rappa tag. Nu ser vi betalkanalen SVT Europa med ypperlig bildkvalitet - det snåla brevlådeformatet till trots. Bildkvaliteten kan vi tacka nya antennförstärkaren för.

Hemma hos lotshustruns gudmor syns SVT Europa också - tack vare portabel antennförstärkare. Dock inte helt klanderfritt. En vecka visar betalkanalen SVT Europa upp svart bildruta - två kvällar i följd.

Filmlagret av kopierade tv-filmer för 90-åringens bruk växer snabbt till sig. Putsningen av skräp i början och slutet av inbandningen tar nu bara 2-3 minuter. Storputsning, med beaktande av 2-3 insprängda reklamavsnitt, går på 8-9 minuter. Finessen är att jag får systemhjälp i kontroll av filmformatets enhetlighet. Då jag har en video-formaterad dvd-skiva insatt avslöjar systemet om formatet är enhetligt för snabbkopiering från hårdskiva till dvd video.

Snabbkopiering via vr-formaterade dvd-skivor tar bara 15% av filmuppvisningens realtid. En 2-timmars film låter sig flyttas från den ena speldosan till den andra på 18 minuter. Mycket praktiskt. Jag använder metoden också till att omgruppera filmer på hårdskivan - via dvd vr.

Datorns platta 20" bredbildsskärm betjänar utmärkt vid monitorering av Sony-speldosans menyer. I själva verket går det alldeles utmärkt att titta av inbandningar på speldosan, eller digitala tv-sändningar. Bilden (16:9) är till och med aningen bredare än i den gamla 23" tv-tuben (4:3). Speldosan matar ut videosignalen i 1280x720p vilket ger en knivskarp bild på 20" datorskärmen. Ljudet från skärmens inbyggda högtalare är ganska burkigt - men klart. Ambulerande mediadatorn Nemi är nu vga-uppkopplad - parallellt mot samma 20" bredbildsskärm. Mycket praktiskt.

Tittarkontraktet för Plus-TV-programpaketet bjuder på en handfull extra betalkanaler för månadsavgiften 19,90 euro. Däribland två filmkanaler. Om jag vill banda in en film från betalkanalerna flyttar jag helt enkelt Plus-betalkortet till någondera speldosan. Jag kan avnjuta en film på bredbandsbio på hemdatorn för 5 euro. Med samma tariff lönar sig Plus-betalkortet således om jag hittar minst 4 filmer i månaden att titta av. Det dagliga filmurvalet är ganska begränsat men repriser visas desto flitigare.

Linux-revolutionen kom av sig

Returnerar hellre tillbaka datorn.

Det är faktiskt användarvänligt och enkelt att installera Linux idag. Åtminstone för windows-vana sakkunnare. Linux-operativsystemet Ubuntu är ett bra exempel.

Något som ständigt diskuteras bland sakkunnare är om Linux har möjlighet att ta över bland konsumenters hemdatorer. Rent tekniskt finns säkert inga problem.

Men så länge tillräckligt många konsumenter inte använder Linux, kommer det att kännas som ett högst otryggt alternativ för vanligt folk. För att Linux ska bli stort behöver det nå ut bland allmänheten. Men den stora, tröga massan kommer inte att skaffa något som inte 'alla andra har'.

Pyttedatorn är en äkta bärbar mini-pc som tagit surfande och chattande unga med storm. Det är det verkligt bärbara alternativet som kan ersätta Kommunikatorn och PDA-handdatorn. I kombination med ett mobilt bredbandsabonnemang är mini-pc ett utmärkt kommunikationsmedel för folk på språng.

När de första pyttedatorerna dök upp på marknaden i medlet av 2008 hyllades de som Linux-operativsystemets självklara väg in i hushållen. Ett halvår senare är trenden tydlig: konsumenterna väljer hellre allmännare Windows XP. Operativsystemet Linux var ett enkelt sätt för tillverkarna att få ner priset på små och lätta datorer. Både analytiker och tillverkare drog därmed slutsatsen att enkla och billiga mini-pc skulle bli Linux stora genombrott bland vanligt folk. Men det visade sig att de flesta konsumenter vill kunna göra mer än de allra enklaste saker. Många vill kunna göra allt som de gör på en vanlig dator också, och då blir det Windows XP.

Folk älskar tanken att betala 200-300 euro för en dator, men de vet inte vad de får innan de öppnat förpackningen. Då börjar de leka runt med Linux och inser att det här operativsystemet inte är vad de är vana vid. De vill inte lägga tid på att lära sig, utan returnerar hellre tillbaka datorn till affären. En Windows-utrustad mini-pc med Office-paket kan faktiskt kosta nästan dubbelt så mycket som en mini-pc med Linux. Analytiker är genuint förvånad över att konsumenter är beredda att betala så mycket mer.

Det gick en fläkt av vilda-western-mentalitet i mini-pc-tillverkarnas val av mer eller mindre slutna Linux-system. Tanken var väl att användarna skulle nöja sig med ett enkelt och statiskt arbetsbord. Men konsumenterna förväntade sig en ultralätt bärbar pc-dator, inte en smartmobil. Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex är förhållandevis användarvänligt. Nyheterna i Ubuntu 8.10 gör det visserligen till ett användbart förinstallerat operativsystem för bärbara datorer. Men någon ersättare för Windows XP är det inte. Inte för vanligt folk. Rörliga medborgare klarar bättre av online-tjänster i Web 2.0 i Windows XP.

Städa och optimera Windows

Problem med skivans enhetlighet.

Jag använder helt rutinmässigt Windows inbyggda verktyg för defragmentering. Verktyget är dock enligt mångas sakkunniga erfarenheter funktionsmässigt begränsat och långsamt. Det är dessutom känsligt och ogillar om datorn används till något annat samtidigt. Mig stör detta inte. Jag låter gärna datorn jobba för sig själv. Och då jag dessutom kör defragmentering relativt ofta så känns inte verktyget alls för långsamt.

Vanligtvis använder jag som förspel Windows inbyggda städ- och rensningsvertyg. Det tar bort onödiga och oanvända filer, vilket tillåter Windows att arbeta snabbare genom att frigöra värdefullt hårddiskutrymme.

Diskfragmentering och god datorprestanda går inte hand i hand. I själva verket är diskfragmentering en av de främsta orsakerna till långsam och instabil prestanda. När jag använt datorn tillräckligt länge ligger filerna spridda lite här och där på hårddisken. Och på lotshustruns gamla bärbara XP-dator känns det, efter ett års användning, som om datainläsning tar evigheter. För att inte tala om det ljudet som fläkten och hårddisken ger ifrån sig. I det fallet tar defragmentering sin gilla tid.

Jag har under årens lopp provat på ett flertal gratisverktyg för defragmentering. Gratisprogrammet Iobit Smart Defrag är ett av de bästa verktyg för defragmentering jag testat. Smart Defrag syns låta mig defragmentera hårddisken effektivare. Det är bara att installera och glömma. Vid behov fungerar programmet helt automatiskt och i tysthet i bakgrunden. Smart Defrag ska förhindra programlåsningar och krascher. Det håller hårddisken säker, felfri och ser till att datorn kör med optimal prestanda.

En av de viktigaste delarna i Windows är registret. Det innehåller information om så gott som alla program, inställningar, filhantering med mera. En del program läser och skriver till registret flera hundra gånger. Med hjälp av städ- och rensningsvertyget i gratistjänsten Windows Live OneCare Safety Scanner kan jag städa bort onödiga och oanvända registerbokningar.

Genom att defragmentera registret kan jag dessutom se till att det hålls fräscht och lättarbetat, vilket således ger en snabbare dator. Gratisprogrammet Registry Defrag är ett lättanvänt och snabbt verktyg för att defragmentera Windows register. Programmet är upplagt steg för steg. Det enda jag behöver göra är att stega igenom det. I första steget görs en analys av registret för att se om programmet kan få ordning på något. Efter analysen får jag fram information om hur mycket data som kan sparas, hur Windows register ser ut nu och hur det kan se ut efter en defragmentering. Defragmenteringen tar inte så lång tid - det är klart på en minut.

En dag startar jag av ren slentrian Windows inbyggda verktyg för defragmentering. Men det låter sig inte alls köras. Inte förrän jag först gör en komplett chkdsk-körning. Systemet påstår att det är problem med hårddiskens enhetlighet. Det är inte lätt att snabbt bläddra sig fram till uppstarten av chkdsk-funktionen. Men till slut hittar jag fram till rätt ställe och knappar igång körningen. Några bortstädade registerbokningar återställs.

Problemet med hårddisken enhetlighet kan bero på en slump. Men jag beslutar mig för nolltolerans i fortsatt risktagande. Gratisprogrammen Smart Defrag och Registry Defrag avinstalleras och jag återgår till användningen av Windows egna verktyg. Vid närmare eftertanke inser jag att dessa (trygga) verktyg räcker till för mig.

Google Chrome gör comeback

Till och med Buzzword fungerar.

Internet Explorer är fortfarande min standardwebbläsare. I min Windows-miljö är varken Mozillas webbläsare Firefox eller Apples webbläsare Safari praktiska ersättare. Inte i min värld. Många tjänster på webben är i praktiken skräddarsydda för Windows och Internet Explorer. Tjänsterna kräver helt enkelt tillägg som inte fungerar på annan OS-plattform - eller med andra webbläsare.

Webbläsaren Internet Explorer har en smart integration mellan förhandsgranskningen av utskrifter och verkställandet av utskrivningen. Mycket praktisk. Och nu kan jag dessutom synka mina favoriter i Internet Explorer med fenomenala Foxmarks. Mina preferenser till trots följer jag aktivt med utvecklingen av alternativa webbläsare.

Googles webbläsare Chrome är lanserad i finalversion för Windows. Efter 100 dagars utveckling. Startsidan är en smart finess som visar miniatyrbilder av de mest besökta sajterna. Bokmärkeshanteringen har förbättrats och nu är det möjligt att importera- och exportera bokmärken på ett smidigt sätt. På gång är insticksprogram, liknande Firefox tillägg (addons) samt versioner av Chrome för Linux och Mac.

Vid en första anblick ser Google Chrome inte mycket ut för världen. I likhet med Googles alla andra tjänster är designen väldigt sparsam. Minimalistiska menyer och adressfält gör dock att Chrome tar betydligt mindre plats från webbsidan.

I min värld konkurrerar Chrome med Opera, Firefox och Safari. När Google lanserade sin webbläsare Chrome var det många som laddade ner programmet. Det gav det en rejäl boost och det tog inte många dagar innan Chrome var den fjärde största webbläsaren. Jämsides med Apples webbläsare Safari. Nyhetens behag lade sig dock efter ett tag och folk bytte tillbaka till sina vanliga webbläsare. Men nu gör Google Chrome comeback.

Apples webbläsare Safari och Google Chrome använder sig av samma motor för att generera webbsidor. En av de starka sidorna med Chrome är att det skapar egna processer för varje flik, vilket betyder att om en webbsida kraschar i en flik så fryser inte hela programmet. Det finns dock en nackdel med det här, och det är att programmet äter internminne och processorkraft. Men då jag surfar enkelt med bara två eller tre flikar uppe, så går det snabbt undan.

Java-baserade kartapplikationer fungerar klanderfritt. Videosnuttar på webben är inget problem. YouTube-visningarna fungerar. SVT Play kan använda både Windows Media Player och Realplayer. Till och med Adobes Flash-baserade ordbehandlare Buzzword fungerar. Trots plakat med villkorliga förbehåll.

Chrome kommer sannolikt att få starka kopplingar till Googles webbtjänster framöver. Kanske inte redan i nästa version, men efter ett tag. Gmail, Google Docs med mera. Sådana processer kommer säkert vara enkla att nå via Chrome.

Inventur: Prylar i lotshemmet

Viss återhållsamhet kan noteras.

Bredbandsroutern (12/2005 - Zyxel Prestige 660H/HW61 - Adsl, WiFi) är lotshemmets virtuella hjärta. Den kopplar Windows-nätverket till yttervärlden via ett fast 2.0/0,5 mbps adsl-bredband på nätoperatören Elisa. En trådlös 3G-uppkoppling på samma nätoperatör står i reserven. En delad hårddisk (04/2007 - Maxtor Shared Storage - 320GB) betjänar alla datorer på nätverket.

Nätverkets bärbara datorer är trådlöst wlan-uppkopplade på bredbandsroutern. Lotshustruns bärbara XP-dator Amilo blir 5 år i februari 2009. Bärbara mediadatorn, Vista-datorn Nemi, blir 1 år i februari.

02/2005 - bärbara Fujitsu Siemens Amilo P-M745
- 1,8GHz 64MB 0,5GB 60GB DVD WiFi - Windows XP Home Edition SP3
11/2005 - stationära Fujitsu Siemens Scaleo P-S300
- 1,8GHz 128MB 0,5GB 160GB DVD - Windows XP Home Edition SP3
02/2008 - bärbara mediadatorn Dell XPS M1530
- 1,66GHz(2) 256MB 3.0GB 160GB DVD WiFi 3G - Windows Vista Home Premium SP1

Stationära XP-datorn Scaleo har fått ärva en platt bildskärm (11/2005 - HP L1906 19" Flat Panel Monitor). Scaleo har också äran att vara uppkopplad till gammelprintern (09/1997 - HP Officejet Pro 1170C). Lotshustruns XP-dator är i sin tur kopplad till den delade multifunktionsprintern (09/2005 - HP all-in-one PCS 2355).

Bärbara mediadatorn Nemi är usb-pluggad till den delade hårddisken (06/2008 - Maxtor OneTouch 4Plus - 750GB). Den hdmi-dvi-kopplade bredbildskärmen (04/2007 - HP w20 20" Widescreen Flat Panel Monitor) assisterar medisdatorn Nemi vid filmuppvisningar.

Lotshemmet anfäktas regelbundet av prylfeber. För både mjuka och hårda prylar. Och att motståndskraften är klen dokumenteras av proppfyllda lådor och bord. En viss återhållsamhet kan dock noteras i förhållande till riktigt prestigefyllda extravaganser.

Här är en del skriverier om mjuka och hårda prylar:

-- Koll på text & bild i Windows 7 (18.11.2009)
-- Första dagen med Windows 7 (11.11.2009)
-- Flinkare uppstart av Windows (23.10.2009)
-- Mobilt 3g-bredband på Ubuntu (21.10.2009)
-- Webb-tv på RealPlayer SP+ (16.10.2009)
-- Trådlöst 3G i Apples iMac-miljö (23.09.2009)
-- Nokia 3120 classic för 69 euro (18.09.2009)
-- EyeTV på Apples iMac-dator (16.09.2009)
-- Koll på digital TV i Apple-miljö (19.08.2009)
-- Av gammal och ohejdad vana (29.07.2009)
-- Maxtor OneTouch i Mac OS X (08.07.2009)
-- Bildredigering utom Windows (19.06.2009)
-- Nero 7 Premium i rampljuset (12.06.2009)
-- Tv-antennen måste förnyas (29.05.2009)
-- Virtuell kommunikator på resa (22.05.2009)
-- Ljudinspelare för Mac OS X (15.05.2009)
-- Vin, kvinnor, sång och Ubuntu (08.05.2009)
-- Så som i XP - så ock i OS X (03.05.2009)
-- Ubuntu - på skild hårdskiva (01.05.2009)
-- Närkontakt med Ubuntu 8.10 (22.04.2009)
-- HP PSC 2355 all-in-one i OS X (19.04.2009)
-- Windows XP SP3 i Multimedia (15.04.2009)
-- Mycket mer än en webbmejl (10.04.2009)
-- Windows XP SP3 i Boot Camp (01.04.2009)
-- Renässans för trotjänaren (29.03.2009)
-- Ny favorit: Internet Explorer 8 (27.03.2009)
-- Alice i underlandet Macworld (11.03.2009)
-- Kanalreform stör tv-signalen (06.03.2009)
-- Mac - Snobbens första dator (13.02.2009)
-- Laglig webbmusik via Spotify (11.02.2009)

-- Inventur: Prylar i lotshemmet (28.12.2008)
-- Trådlöst välljud i hörlurarna (24.12.2008)
-- Problematiskt Pc-byte till Mac (03.12.2008)
-- Trådlöst 3g-nät i reserven (12.11.2008)
-- Ambulerande Media Center (03.10.2008)
-- Backup & synkronisering (01.10.2008)
-- Elegant Windows Media Center (24.09.2008)
-- Dvd-bränning till vardagsbehov (17.09.2008)

-- ReadyBoost för Windows XP (12.09.2008)
-- Såsom i Vista - så ock i XP (05.09.2008)
-- Disketten är ett minne blott (25.07.2008)
-- Maxtor OneTouch i Ubuntu (25.06.2008)
-- DivX-komprimerade långfilmer (06.06.2008)
-- Kompletterande Media Center (28.05.2008)
-- Inväntad Windows Vista i SP1 (21.05.2008)
-- Koll på IE8 i Windows XP SP3 (14.05.2008)
-- Prylfeber - säkert vårtecken (06.04.2008)
-- Mina skrivare är gammaldags (05.03.2008)
-- Bärbara Nemi är på kommande (27.02.2008)
-- Räddning i Systemåterställning (27.01.2008)
-- Konsumentvänligt Office-paket (26.12.2007)
-- 3g-bredbandet är för nördar (19.12.2007)
-- Dammsamlande kabeltrassel (09.12.2007)
-- Internet Explorer är klart bäst (28.11.2007)
-- Bredbandskoll på adsl, wifi, 3g (14.11.2007)
-- Skenbara fördelar i ip-telefoni (07.11.2007)
-- Förföljd av 3g-bredbandet (28.10.2007)
-- Tv i Nero Home Media Center (21.10.2007)
-- Att välja rätt operativsystem (23.09.2007)
-- Egen webbradio med toppenljud (19.09.2007)
-- It-säkerhet behöver inte kosta (03.08.2007)
-- Nu är Skype alltid i telefonluren (27.06.2007)
-- Digital-tv på sommartorpet (24.06.2007)
-- Med svenska böcker i mina öron (20.06.2007)
-- Att byta högtalare till hörlurar (10.06.2007)
-- Säkra filer med Maxtor Backup (23.05.2007)
-- Producera digitala filmsnuttar (18.05.2007)
-- Maffig och platt bredbildsskärm (15.05.2007)
-- Samtal med gubben på Månen (08.05.2007)
-- Portabel iPod-musikstation (26.04.2007)

Uppdatering:

Bärbara XP-datorn Amilo kan köras i Dual Boot med Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon. Stationära XP-datorn Scaleo kan köras i Dual Boot med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 Hardy Heron.

Filmuppspelare för 90-åringen

Behövliga kablar har jag färdigt.

Den bästa presenten är sådan som jag själv kan leka med innan den överlåts åt gåvomottagaren. Lotshustruns gudmor blir 90 år hösten 2009. Skalet till gåvan är redan köpt - fenomenala dvd-/hdd-multimediaspelaren Sony RDR HXD995B - med 250GB hårddisk - och inbyggd digital tv-mottagare för det markbundna antennätet. Pris 397 euro.

Gudmodern har en digital 26" lcd-televisionsapparat (Sony Bravia KDL-26T3000K) sedan förra julen. Fjolårets julklapp var inte själva tv-apparaten. Gåvan var betjäning - hjälp med anskaffning, transport, installation och med fortsatt bruk. Fenomenala dvd-/hdd-multimediaspelaren Sony RDR HXD870B - med 160GB hårddisk - installerades faktiskt i lotshemmets nöjescenter samma vecka ifjol.

Jag har nu 200% Sony dvd-/hdd-multimediaspelare till mitt förfogande. Eller egentligen bara 120%, för lotshustrun tar allt mer över kontrollen av den första anskaffningen. Jag får emellertid inte lov att köpa en ny digital tv-apparat. Anskaffningen av den andra (identiska) speldosan lyckas mot löftet att förse gudmodern med ett maffigt filmbibliotek. Ja, 90-åringen får filmservice till gåva. Tanken är att jag färdigt bandar in en mängd tv-sända (reklambefriade) filmer på speldosan, som jag sedan för till gudmoderns bruk. För egenhändig filmuppvisning på sin egen Sony Bravia tv-apparat. Jag är övertygad om att hon är tillräckligt motiverad att lära sig använda speldosans fjärrkontroll. I princip kan gudmodern styra både tv-apparaten och speldosan med en och samma fjärrkontroll. Fast - gåvoprocessen följer väl inte riktigt bokstavligt lag och ordning.

Sonys dvd-/hdd-multimediaspelare är exceptionellt användarvänlig. Jag tror att gudmodern vid något passligt tillfälle glömmer sin ängslan och osäkerhet - och bandar egenhändigt in något attraktivt tv-program. Ja, för en massa filmer sänds ju i regel först vid midnattstid. Eller efter.

Jag är för min egen del stormförjust i den enkla inbandningen och den människovänliga videoredigeringen. För att klara av virtualdialogen i inbandningar behöver jag dock en bildkärm. Jag kan inte motstå lusten att prova på att koppla upp datorns maffiga, platta 20" bredbildsskärm på Sony speldosan. Behövliga kablar har jag färdigt. Mediadatorn Dell XPS M1530 fungerar problemfritt via hdmi-dvi-kabel med 20" HP w20-bredbildsskärm i datormiljö. Och ljudet får jag via samma kabel som i tiden förmedlade grammofonljud till datorn. Kabeln har i ena ändan en 3,5 mm stereopropp för bildkärmens ljudingång och två rca-hankontakter för stereoljudutgången på Sonys dvd-/hdd-multimediaspelare. Alltså, bild och ljud på HP w20-bredbildsskärmen. Mycket maffigt.

Gudmodern får själv skaffa sig en egen hdmi-hdmi-kabel. Jag hoppas i smyg att gudmodern låter sig krokas i inbandningar av tv-sändningar. Om inte, så är speldosan i alla fall en ytterst människovänlig filmuppspelare. Huskomplexet gudmodern bor i går kanske över till kabel-tv år 2010. Den övergången klarar Sony speldosan dock inte av. Den har bara inbyggd digital tv-mottagare för det markbundna antennätet.

Uppdatering:

Lotshustruns gudmor har problem i mottagningen av SVT Europa. Kanalen syns bra dagstid men på kvällarna visar tv-apparaten upp en svart ruta. Problemet låter sig fixas med en portabel antennförstärkare.

Trådlöst välljud i hörlurarna

Obekvämt hopsjunken ställning.

Jag har gått fullkomligt miste om nyttjanderätten till mitt Hama Headset. Lotshustrun har tagit det i sin egen användning i sin Audacity-baserade språkstudio på bärbara XP-datorn Amilo. Dessutom har jag gått miste om nyttjanderätten till min Koss Porta Pro hörlur. Lotshustrun har tagit den i sin egen användning för sina franska läxor på Apple mp3-spelaren iPon nano.

Och nu har lotshustrun upptäckt webbradion på gratistjänsten Yle Arenan. Arenan är en Rundradions mångsidiga tjänster i internet-tv och webbradio. Till utbudet hör Rundradions radio- och tv-program (tillgängliga endast i Finland). Lotshustruns favoriter är webbradions hörspel och intervjuer. Direktsändningarna är i regel tillgängliga på sådana tider som lotshustrun inte ger sig tid att lyssna på radio.

Lotshustrun har under höstvinterns lopp suttit otaliga timmar framför datorn med hörlurarna på öronen. Med kroppen i en obekvämt hopsjunken ställning. Julen står för dörren och ett gåvopaket med lotshustruns namn på väcker hennes nyfikenhet. Gåvan öppnas och fram väller ett paket med Sennheisers HDR 120 trådlösa hörlurar.

Basstationen pluggas i elnätet och 3,5 mm stereoproppen i datorns hörlursuttag. Batterierna i hörlurarna är färdigt fulladdade. Ljudnivån i hörlurarna trimmas och så går vi in på Yle Arenan, väljer 'Drama' - 'Endast audio' - 'Svenska', och lyssnar till Susanne Ringells nya hörspel So long (Marianne Vega).

Hörlurarna är otroligt bekväma och angenäma. Och ljudet är superbt. Överallt i villan. Till och med utomhus. Hösslet i omgivningen avskärmas effektivt. Basstationen är försedd med batteriladdande hängskalmar för hörlurarna. Mycket praktiskt. Men ett dyrt kalas - 97 euro.

Basstationen kan i princip kopplas till hörlursuttag på all av-utrustning i lotshemmet. Jag ser fram mot rofyllda studer i sällskap med god musik - eller ljudböcker.