Äventyr i Ubuntu-underlandet

På jakt med en obändig söklust.

Linux-operativsystemet Ubuntu är egentligen ganska lätt - för den som kan. På drygt ett år har jag förvärvat mig en viss rutin - det vill säga, jag klarar mig behjälpligt på egen hand. Min humanistiska läggning är direkt orsak till den anspråkslösa framgången. Linux-sandlådan är till för tekniskt orienterade it-kunskapare som förstår sig på maskiner bättre än på oss människor.

Min opassliga läggning till trots har jag kommit ganska långt. Jag behärskar miljön i Linux Ubuntu lika bra som miljön i Windows XP. Vilket inte är mycket, men det räcker till. 'Proprietär' är numera ett svärord i min it-vokabulär. Det är någonting som finns eller är lättåtkomligt i Windows, men som kräver expertis och självbetjäning i Linux Ubuntu. Exempelvis att titta av en (lagligt inköpt) kopieringsskyddad film på dvd-skiva. I Windows-miljön är det bara att stoppa in dvd-skivan och börja titta på filmen. I Linux-miljön ska man först ut på webben för att obändigt söka och sovra (trovärda) råd till att bota bristen på egen hand. Och det är bara början.

Här är mina samlade funderingar om Linux Ubuntu:

-- Närkontakt med Ubuntu 9.10 (04.11.2009)
-- Findukat bord för Ubuntu 9.10 (28.10.2009)
-- Mobilt 3g-bredband på Ubuntu (21.10.2009)
-- Envar sin egen lyckas smed (05.08.2009)
-- Barriärer mellan olika filsystem (10.06.2009)
-- Vin, kvinnor, sång och Ubuntu (08.05.2009)
-- Närkontakt med Ubuntu 9.04 (06.05.2009)
-- Ubuntu - på skild hårdskiva (01.05.2009)
-- Multimedia-miss i Ubuntu 8.10 (29.04.2009)
-- Närkontakt med Ubuntu 8.10 (22.04.2009)
-- I väntan på Ubuntu 9.10 LTS (12.04.2009)
-- Skräpbilagor från OpenOffice (03.04.2009)
-- Renässans för trotjänaren (29.03.2009)
-- Linux nästa för Windows-vana (06.02.2009)
-- Ubuntu byter skinn halvårsvis (14.01.2009)
-- Linux-revolutionen kom av sig (07.01.2009)
-- Songbird - iTunes för Ubuntu (17.12.2008)
-- Äventyr i Ubuntu-underlandet (07.12.2008)
-- Ubuntu i medgång och motgång (26.11.2008)
-- Linux Ubuntu 8.10 tur och retur (19.11.2008)
-- OpenOffice 3.0 i Ubuntu 8.04 (07.11.2008)
-- Ingen Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex (31.10.2008)
-- Apostlar för Linux-datorer (26.09.2008)
-- Ubuntu 8.04 är avinstallerad (01.08.2008)
-- Ubuntu 8.04 i Windows Vista (18.07.2008)
-- Dekorativa skrivbordsprogram (16.07.2008)
-- Maxtor OneTouch i Ubuntu (25.06.2008)
-- Säkerhetskopior av dvd-filmer (18.06.2008)
-- Firefox 3.0 ute i Ubuntu 8.04 (04.06.2008)
-- Testa Ubuntu 8.04 i Windows (16.05.2008)
-- Mediehantering i Ubuntu 8.04 (09.05.2008)
-- Koll på Ubuntu 8.04 Hardy Heron (02.05.2008)
-- Avinstallation av Ubuntu 7.10 (25.04.2008)
-- Anemisk webbläsare i Ubuntu (18.04.2008)
-- Internet Explorer 6.0 i Ubuntu (11.04.2008)
-- Mediaspelaren Miro på Ubuntu (04.04.2008)
-- Vardagens rutin börjar synas (28.03.2008)
-- Nybörjaren i aktion - i Ubuntu (06.03.2008)
-- Mina skrivare är gammaldags (05.03.2008)
-- Nybörjaren i online - i Ubuntu (15.02.2008)
-- Online webbtjänster i Ubuntu (01.02.2008)
-- DVD i Ubuntu är inte alls enkelt (23.01.2008)
-- Ubuntu i äkta produktionsmiljö (05.12.2007)
-- Koll på Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon (04.11.2007)
-- Ubuntu på en gammal hemdator (14.10.2007)
-- Att välja rätt operativsystem (23.09.2007)
-- Trygg och säker med Ubuntu (16.09.2007)
-- Med Ubuntu - i levande livet (02.09.2007)
-- Ubuntu som färdigt installerat (26.08.2007)
-- Ubuntu för en valhänt människa (27.07.2007)
-- Linux är inte av denna världen (20.07.2007)
-- Linux för vanliga människor (04.07.2007)

I väntan på Ubuntu 9.10 LTS

Skivminnets allokering överraskar.

Man lär sig så länge man lever, sägs det. Och att man blir vis av sina egna misstag är självklart. Linux-miljön bjuder faktiskt på ett helt drös av tillfällen att förvärva vishet. Och för dumt huvud får kroppen lida, sägs det.
Efter oväntat stort besvär har jag en nybränd installations-cd av Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex.

Jag startar om stationära xp-datorn Scaleo från min installations-cd med avsikt att uppgradera Ubuntu 8.04 LTS till 8.10, med hopp att installationen raderar Ubuntu 8.04 på 160GB hårddisken-C till fördel för Ubuntu 8.10 på nya 320GB hårddisken-D. Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 installerar sig elegant i en 100GB partition.

Jag startar om datorn - och överraskas av att jag forfarande har Ubuntu 8.04 i dual boot med Windows XP på hårddisken-C. Och Ubuntu 8.10 med migrerade (8.04) inställningar och data på hårddisken-D, som är konfigurerad till passiv slav-hårddisk. Hårddisken-D kan antagligen konfigureras om till en andra boot-hårddisk men jag avstår från försöket. Jag är inte tilltalad av att ha Linux-operativsystemet Ubuntu på vardera hårddisken. Ubuntu-partitionen på hårddisken-D kan antagligen raderas via Linux partitionsredigerare gParted men jag väntar med det tillsvidare.

Jag kollar instruktioner för uppgradering av 8.04 LTS till 8.10. Uppgraderingen är heller ingen självklarhet. Dessutom rekommenderas uppgradering på nätet framom uppgradering via installations-cd. Jag går in i Programvarukällor och ändrar uppgraderingsregeln från LTS till normal. Och nu erbjuds Ubuntu 8.10 för uppgradering direkt på nätet. Jag kör de sista uppdateringarna på Ubuntu 8.04 LTS innan jag startar uppgraderingen.

37 programpaket raderas, 253 nya paket installeras och 1219 paket uppgraderas (1049MB). 124 föråldrade paket rensas ytterligare bort. Det finns faktiskt en massa gamla moduler från tidigare uppdateringar. Allokeringen av skivminnet överraskar positivt. Av partitionerade 68,6GB är bara 25,1GB använt och 43,5GB fortfarande fritt. Allokering av skivminnet är faktiskt fördelaktigare i Ubuntu 8.10 än i uppdaterade Ubuntu 8.04 LTS (allokerat 68,6GB: 26,5GB använt och 42,1GB fritt). Efter dryga två timmar startar jag Scaleo-datorn i Ubuntu 8.10 (på hårddisken-C).

Nu kör jag partitionsredigeraren gParted och raderar Ubuntu 8.10-partitionen på hårddisken-D. Resultatet är 100GB oallokerat skivminne (198GB allokerat för Windows XP). Jag startar om Scaleo-datorn i dual boot i Ubuntu 8.10 (på hårddisken-C). Och inget straff väntar på mig för raderingen av Ubuntu 8.10-partitionen på hårddisken-D.

Inloggningen i Ubuntu 8.10 går som sig bör. Till och med skrivbordet ser ut som förut. Och trådlösa Cordless Desktop S510 Logitech-mus och -tangentbord hänger med hela vägen. Inte illa. Antivirusprogrammet Avast (1.2.0) fungerar klanderfritt. Kontorsprogramsviten OpenOffice har inte automatiskt uppdaterats till OpenOffice 3.0. Men it-telefoniprogrammet Skype har raderats. Jag laddar ner Skype (2.0.0.72) på nytt och kör ny-installation av debian-versionen. Ubuntu-versioner av Skype står bara till buds för Ubuntu 7.04-8.04.
Nåja. Övriga applikationer uppgraderas i enlighet med förväntningarna.

Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex (färskaste):

-- webbläsaren Firefox 3.0.8 (3.0.8)
-- e-postklienten Evolution 2.24 (2.26)
-- fotoassistenten F-Spot 0.5.0 (0.5.0)
-- bildbehandlaren Gimp 2.6.3 (2.6.6)
-- OpenOffice.org-sviten 2.4.1 (3.0.0)

Webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.8 funkar fortfarande problemfritt: sökning på Google och webbmejl på Gmail, inloggning på webbankerna Aktia och Ålands, java-baserade karttjänster på Elisa och Digita, flash-filmer på JayCut och YouTube. Alla tilläggsprogram har accepterats.

Lokala skrivaren HP OfficeJet Pro 1170C fungerar utan problem i stationära Scaleo-datorn. Windows-nätverkets delade skrivare HP PSC 2355 all-in-one fungerar klanderfritt via bärbara xp-datorn Amilo. Fildelningen i Windows-nätverket haltar. Efter några omstarter av olika nätkomponenter får jag syn på delade filer i xp-datorerna Scaleo och Amilo.
Och, också den externa 320GB nätdisken syns - Maxtor Shared Storage II.

Uppdatering:

Underhållet med säkerhetsuppdateringar för Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon upphör 16.4.2009. Premiären av Ubuntu 9.04 väntas 23.4.2009. Nyheterna i Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 och Ubuntu 9.04 är inte så många och tydliga som i tidigare versioner. Gränssnittens utseende och beteende har dock uppdaterats i smyg. Intryck av MS Windows Vista och Mac OS X 10.5 kan skönjas.

Det är enkelt att jämföra vilka versioner av nyttoprogrammen jag har i Ubuntu 7.10 - med de färskaste nedladdningsbara versionerna av samma program. Nyttoprogrammen uppdaterar sig automatiskt via Uppdateringshanteraren i Ubuntu. Men bara upp till en viss nivå. För att komma vidare måste jag installera nya Ubuntu-paket med högre versionsnummer.

Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon (färskaste):

-- webbläsaren Firefox 2.0.0.22 (3.0.8)
-- e-postklienten Evolution 2.12 (2.26)
-- fotoassistenten F-Spot 0.4.0 (0.5.0)
-- bildbehandlaren Gimp 2.4.6 (2.6.6)
-- OpenOffice.org-sviten 2.3.0 (3.0.0)

Uppdatering:

Uppmuntrad av den lyckade uppgraderingen till Ubuntu 8.10 i stationära Scaleo-datorn ger jag mig på att också uppgradera (uppdaterade) Ubuntu 7.10 (allokerat skivminne 12,8GB: 5,6GB använt och 7,2GB fritt) i lotshustruns bärbara Amilo-dator till Ubuntu 8.10. Först via en uppgradering till Ubuntu 8.04 LTS - 68 programpaket raderas, 209 nya paket installeras och 964 paket uppgraderas (765MB). 61 föråldrade paket rensas bort. Efter drygt två timmar startar jag upp Amilo-datorn i Ubuntu 8.04 LTS (allokerat skivminne 12,8GB: 6,0GB använt och 6,8GB fritt). Inte illa.

Jag preparerar uppgraderingsregeln i Programvarukällor i (uppdaterade) Ubuntu 8.04 LTS och uppgraderar till Ubuntu 8.10 - 25 programpaket raderas, 202 nya paket installeras och 1111 paket uppgraderas (788MB). 79 föråldrade programpaket rensas bort. Efter drygt två timmar startar jag upp Amilo-datorn i Ubuntu 8.10 (allokerat skivminne 12,8GB: 5,9GB använt och 6,9GB fritt). Allokering av skivminnet är faktiskt fördelaktigare i Ubuntu 8.10. Och jag är en fördom fattigare.

Inloggningen i Ubuntu 8.10 går som sig bör. Till och med skrivbordet ser ut som förut. Och trådlösa wlan-uppkopplingen till adsl-bredbandets Zyxel-router hänger med hela vägen. Antivirusprogrammet Avast (1.2.0) fungerar klanderfritt. Till och med it-telefoniprogrammet Skype (2.0.0.72) har bevarats. Men webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.8 vägrar att samarbeta. Problemet identifieras i uppdateringsprocessen i tillägget Foxmarks. Jag fixar Firefox-problemet med att konfigurera om Foxmarks-processen. Men - övriga tester skjuter jag på framtiden.

Findukat bord för Ubuntu 9.10

Det är ett besynnerligt baksteg.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 har i snart sex månader trugats ut på nätet till 8.10-uppgradering på stationära Scaleo-datorn. Och även om jag redan en gång blivit besviken på uppgraderingen så kan jag inte motstå frestelsen. Erfarenheten av uppgraderingen till Ubuntu 9.04 på lotshustruns bärbara Amilo-dator är ändå rätt positiv.

Jag klickar igång uppgraderingsprocessen. Processen inleds med en bekant besvikelse. Ubuntu 9.04 erbjuder inga proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner. Utan stöd av grafikkortet mister jag de visuella effekterna i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen på stationära Scaleo-datorn. Men eftersom bärbara Amilo-datorn klarat sig hyfsat utan visuella effekter så klickar jag för fortsättning av 8.10-uppgradering till Ubuntu 9.04. Med andra ord - jag findukar bordet på stationära Scaleo-datorn för en eventuellt kommande 9.04-uppgradering till Ubuntu 9.10.

Sammanlagt 721MB laddas ner. Processen meddelar att 15 paket tas bort, 117 nya paket tillkommer och 1059 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 43 föråldrade paket. Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 125GB till förfogande av vilka 20GB (varav 14GB data) är använt och 105GB är fritt. En fördelaktig allokering av skivminnet fortsätter att överraska positivt. Av någon anledning installerar sig Ubuntu 9.04 på engelska på stationära Scaleo-datorn. Inte direkt på svenska som i maj 2009 på Amilo-datorn. Jag laddar ner ytterligare 14 paket och installerar språkstödet för svenska. I övrigt är resultatet detsamma som i maj 2009 i 8.10-uppgraderingen till Ubuntu 9.04 på lotshustruns bärbara Amilo-dator.

Bildredigeraren Gimp 2.6.6 städas även nu av någon anledning bort vid 8.10-uppgraderingen till Ubuntu 9.04. Jag öppnar pakethanteraren Synaptic och installerar programmet tillbaka. Det här var ett svårlöst problem på bärbara Amilo-datorn ännu i maj 2009. Men - stationära Scaleo-datorn har nu samma program och -versioner installerade som i bärbara Amilo-datorn: Firefox (3.0.14), Evolutions (2.26.1), OpenOffice (3.0.1), Gimp (2.6.6), F-Spot (0.5.0.3), Rhytmbox (0.12.0), Totem (2.26.1), Brasero (2.26.1), XSane (0.996), Picasa (3.0.0), Audacity (1.3.7), Skype (2.0.0.72), Songbird (1.1.2), Spotify (0.3.21) på Wine (1.1.31), OgmRip (0.12.3), VLC (0.9.9a) samt GParted (0.4.3). Bärbara Amilo-datorn har för sig ytterligare installerat på Ubuntu 9.04: Screenlets (0.1.2) samt MobileConnect (1.0). Javisst - bärbara Amilo-datorn kan faktiskt vid behov kopplas upp på trådlöst 3g-bredband.

Stationära Scaleo-datorn har några installationer för framtida forskningsresor för sig: K9Copy (2.3.0), Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), Handbrake (0.9.3), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Så - nu finns dessa applikationer också till förfogande på Ubuntu 9.04. Jag gör en snabbkoll på multimedia-missen i Ubuntu 8.10. DVD-filmen 'Mamma Mia' låter sig snällt spelas upp i original på Ubuntu 9.04 både på Filmuppspelaren (Xine) och VLC Media Player. Men - till min besvikelse spelas inte säkerhetskopian upp i .iso-format på Ubuntu 9.04 på Filmuppspelaren (Xine) - turligen nog på VLC Media Player. Det är ett besynnerligt baksteg från .iso-framgången på Filmuppspelaren (Xine) på Ubuntu 8.10. Jag kollar situationen på bärbara Amilo-datorn på Ubuntu 9.04. Samma besynnerliga baksteg där också. Jag har bara inte testat och noterat det tidigare.

Jag sväljer besvikelsen och hoppas på upprättelse i 9.04-uppgraderingen till Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10. Rykten förspeglar dock att Ubuntu snarare orienterar sig mot 'molnet' - molntjänsten Ubuntu One är färdigt integrerad i Ubuntu 9.10.

Uppdatering:

Jag vågar mig sist slutligen på att radera den onödiga resten av Ubuntu-partitionen på första hårdskivan (C:). Partitionsredigeraren GParted indikerar att partitionen kan raderas. Jag markerar alla tre Ubuntu-beståndsdelarna för radering. Raderingen lyckas. Stationära Scaleo-datorn startar snällt upp både på Windows XP SP3 och Ubuntu 9.04 Jaunty. Jag går tillbaka till partitionsredigeraren GParted på Ubuntu 9.04. Utrymmet efter Windows-partitionen är tomt (oallokerat). Men - GParted går varken med på att krympa eller utöka den existerande Windows-partitionen. Detta fenomen har den nördiga Ubuntu-gemenskapen också underlåtit att informera om i instruktionerna för avinstallation av Ubuntu.

I Windows XP finns bara möjlighet att radera och skapa partitioner. Windows Vista erbjuder därutöver möjlighet att krympa och utöka partitioner. Det senare under förutsättning att det är tomt (oallokerat utrymme) efteråt. Windows XP behöver ett tredjeparts-verktyg. Jag laddar ner och installerar gratisverktyget Partition Manager Home Edition på Windows XP. Nu har jag också möjlighet att städa upp efter en avinstallation av Ubuntu med att krympa och utöka partitioner i Windows XP.

Uppdatering:

Ubuntu-partitionen på andra hårdskivan (D:) är onödigt stor (125GB). En eventuell 9.04-uppgradering till Ubuntu 9.10 är på kommande. Jag besluter mig för att krympa Ubuntu-partitionen till 25 GB. Det frigör utrymme (100GB) för en eventuell installation av operativsystemet MS Windows 7 på andra hårdskivan (D:). Jag går för säkerhets skull över till GParted (0.4.3) på Ubuntu 9.04. Men - GParted låter inte krympa en monterad Ubuntu-partition i bruk. En aktiv Ubuntu-partition kan inte avmonteras.

Jag går över till programverktyget Partition Manager på Windows XP. Men - Partition Manager låter inte krympa en 'okänd' Ubuntu-partition. Radering lyckas vid behov.

Närkontakt med Ubuntu 9.10

Gimp städas dessbättre inte bort.

Ubuntu-gemenskapen har tydligt följt i spåren på förebilderna Microsoft och Apple. Microsofts nya operativsystem Windows 7 är vad Windows Vista borde ha varit. Apples nya operativsystem Mac OS X 10.6 är vad Mac OS X 10.5 borde ha varit. Och nu syns nya Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 vara vad Ubuntu 9.04 borde ha varit från början.

Jag klickar igång 9.04-uppgraderingsprocessen till Ubuntu 9.10 på lotshustruns minnessvaga bärbara Amilo-dator. Sammanlagt 1008MB laddas ner. Processen meddelar att 32 paket tas bort, 353 nya paket tillkommer och 1184 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 121 föråldrade paket. Jag kollar i efterhand situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 9,26GB till förfogande av vilka 5,51GB är använt och 3,75GB är fritt. Efter dryga 2 timmar startar jag upp datorn på nytt. Boot-hanteraren Grub (1.0) är emellertid samma gamla version som tidigare. Nya Grub (2.0) erbjuds inte vid uppgradering - endast vid ren installation av Ubuntu 9.10 i fullversion. Av någon anledning installeras språkstödet ofullständigt. Jag laddar ner ytterligare 7 paket och kompletterar språkstödet för svenska. Och så aktiverar jag programkällan Medibuntu tillbaka. Till sist startar jag uppdateringshanteraren som laddar ner 14 nya säkerhetsuppdateringar.

Så gott som alla applikationer uppdateras i Ubuntu 9.10: Firefox (3.5.4), Evolutions (2.28.1), OpenOffice (3.1.1), Gimp (2.6.7), F-Spot (0.6.1.4), Rhytmbox (0.12.5), Totem (2.28.2), Brasero (2.28.2), Audacity (1.3.9), Skype (2.1.0.47), Songbird (1.2.0), OgmRip (0.13.2), VLC (1.0.2) och GParted (0.4.5). Bildredigeraren Gimp städas dessbättre inte bort i processen. Och Ubuntu One-clienten är färdigt installerad. Jag uppdaterar Skype (2.1.0.47) och Songbird (1.2.0) för hand. Ouppdaterade förblir tillsvidare: Spotify (0.3.21) på Wine (1.1.31), XSane (0.996), Picasa (3.0.0) samt Screenlets (0.1.2) och MobileConnect (1.0). Jag pluggar i 3g-modemet i usb-porten och kollar trådlös uppkoppling på Saunalahtis 3g-bredband. 3g-uppkopplingen funkar helt problemfritt på bärbara Amilo-datorn på Ubuntu 9.10.

Bärbara Amilo-datorn får klara sig utan visuella effekter på Ubuntu 9.10. Filmuppspelaren (xine) överraskar negativt med att inte alls starta upp. Filmuppspelaren (gstreamer), som inte fungerat tidigare, tar nu framgångsrikt över. DVD-filmen 'Mamma Mia' låter sig snällt spelas upp i dvd-original både på Filmuppspelaren (gstreamer) och VLC Media Player på Ubuntu 9.10. Lokala säkerhetskopian av 'Mamma Mia' låter sig utan problem spelas upp som .iso-fil (på datorns Windows-partition) - både på Filmuppspelaren (gstreamer) och VLC Media Player på Ubuntu 9.10. Men - endast VLC Media Player klarar av att spela upp den säkerhetskopierade .iso-filen på det centrala filmarkivet för ambulerande mediacenter (på Maxtor NAS).

Nästa dag klickar jag igång 9.04-uppgraderingsprocessen till Ubuntu 9.10 på den renoverade stationära Scaleo-datorn. Efter dryga 2 timmar startar jag upp datorn på nytt. Resultatet är detsamma som i 9.04-uppgraderingen till Ubuntu 9.10 på bärbara Amilo-datorn. Stationära Scaleo-datorn får också klara sig utan visuella effekter på Ubuntu 9.10. De taskiga drivrutinerna för Intel-grafikkort i Ubuntu 9.04 har måhända åtgärdats men Ubuntu 9.10 erbjuder inga proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner.

De flesta extra applikationerna på Scaleo-datorn förblir ouppdaterade: Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Jag uppdaterar för hand: Miro (2.5.3) , K9Copy (2.3.3), Skype (2.1.0.47) och Songbird (1.20). Handbrake (0.9.3) överraskar negativt med att inte alls starta upp i Ubuntu 9.10. Skype (2.1.0.47) överraskar däremot positivt med att äntligen bjuda på sms-hantering också i Linux-miljö.

Nyheterna i Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 väcker måhända positiva reaktioner i Ubuntu-gemenskapen. Men vardagens it-medborgare berörs nog enbart av uppdateringarna till installerade applikationer. I praktiken är det nya Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 vad fuskverket Ubuntu 9.04 borde ha varit. Jag besluter mig plötsligt för att avstå från Linux-operativsystemet Ubuntu 9.10 på stationära Scaleo-datorn. Till fördel för nya MS Windows 7 Home Edition. Jag installerar inköpta MS Windows XP SP3 på andra hårdskivan (D:) i 'dual boot' med ursprungliga långköraren MS Windows XP SP3 på första hårdskivan (C:). Och nu har jag inga problem av att radera Ubuntu-partitionen.

Med andra ord - jag findukar bordet på stationära Scaleo-datorn för en eventuellt kommande XP-uppgradering till Windows 7. Ubuntu-äventyret fortsätter på lotshustruns bärbara Amilo-dator. Jag installerar de extra applikationerna på Amilo-datorn: Miro (2.5.3), K9Copy (2.3.3), Kino (1.3.3), Istanbul (0.2.2), RichFlv (4.2) på Adobe AIR (1.0) samt Dropbox (0.6.571). Ja - öppna molntjänsten Dropbox är mera praktisk än den introvärta molntjänsten Ubuntu One.

Närkontakt med Ubuntu 9.04

Men Gimp 2.6.6 har städats bort.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty trugas ut på nätet till uppgradering av Ubuntu 8.10 Intrepid. Lotshustruns bärbara xp-dator Amilo är Intel-baserad så jag utsätts kanske inte den här gången för samma besvikelse som i mitt första försök på stationära xp-datorn Scaleo.

Motgångar är till att övervinnas.

Uppstarten i Ubuntu 8.10 Intrepid blev långsammare än den var i Ubuntu 8.04 Hardy. Uppstarten i Ubuntu 9.04 Jaunty utlovas extrem uppsnabbning. Dessutom utlovas vänligare användbarhet, med målet på bättre användarvänlighet än i Mac OS X.

Jag kollar att programvarukällorna Medibuntu och GetDeb är aktiva. Webbplatsen GetDeb.net innehåller massor av Ubuntu program för den som vill uppdatera eller hitta program som inte finns i pakethanteraren Synaptic. Exempelvis ljudinbandaren Audacity 1.3.7, musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0, musikuppspelaren Songbird 1.1.2 samt bildredigeraren Gimp 2.6.6. De finns alla färdigt installerade och uppdaterade på lotshustruns bärbara Amilo-dator på Ubuntu 8.10 Intrepid.

Jag kollar uteliggande uppdateringar av programvaror för Ubuntu 8.10 Intrepid på bärbara Amilo-datorn. Bland annat uppdateras webbläsarens version till Firefox 3.0.10. Så klickar jag igång uppgraderingsprocessen. Sammanlagt 790MB laddas ner. Processen meddelar att 15 paket tas bort, 159 nya paket tillkommer och 1093 paket uppdateras. Upprensningen städar bort 45 föråldrade paket. Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen. Jag har 12,8GB till förfogande av vilka 7,0GB är använt och 5,8GB är fritt. En fördelaktig allokering av skivminnet fortsätter att överraska positivt.

Lotshustruns bärbara Amilo-dator på Ubuntu 9.04 Jaunty kopplar sig snällt upp på internätet. Och på lotshemmets windows-nätverk, via trådlös wlan-uppkoppling till adsl-bredbandets Zyxel-router. Stationära xp-datorn Scaleo visar upp sina delade filer för Amilo-datorn via Nautilus platsfunktion 'Nätverk' - Linux motsvarighet till 'Microsoft Windows Network' i Windows utforskaren.

Innan jag fortsätter laddar jag ner och uppgraderar versionen i antivirusprogrammet Avast 1.3.0 (1.2.0). Så ställer jag in 'Normal' som visuell effekt i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen i bärbara Amilo-datorn. Och till sist aktiverar jag tillbaka programvarukanalerna Medibuntu och GetDeb.

Jag går in för att kolla de fyra elementära applikationerna: Evolutions e-postklient Mail 2.26.1 (2.24.3), webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.10 (3.0.8), ordbehandlaren OpenOffice Writer 3.0.1 (2.4.1) samt fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5.0.3. Jag ställer in lokala skrivaren HP PSC 2355 all-in-one. Samt nätskrivaren HP Officejet Pro 1170C via stationära xp-datorn Scaleo i Windows-nätverket.
Bildinskanningsprogrammet xSane 0.996 (0.995) upptäcker skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355.

Jag öppnar Elisas flash-baserade kartapplikation i webbläsaren Firefox 3.0.10 och får tillägget 'Adobe Flash Player' behändigt uppdaterat. Med att öppna Digitas java-baserade kartapplikation får jag lika behändigt koll på tillägget 'Java Runtime'.

Men - bildredigeraren Gimp 2.6.6 har städats bort vid uppgraderingen till Ubuntu 9.04 Jaunty. Jag öppnar pakethanteraren Synaptic för att installera den tillbaka. Processen avbryts till min besvikelse. Ett beroendeförhållande (libpoppler-glib3) kan inte tillfredställas. Paketet saknas i programbiblioteket. Och någon Jaunty-version av Gimp trugas inte heller ut på webbplatsen GetDeb.net. Det bekymrar mig faktiskt att ingen i Ubuntu-gemenskapen har problem med förinstallerade bildredigeraren Gimp 2.6.6 på Ubuntu 9.04 Jaunty.

Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst i musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.26.1 (xine). Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp. Filmuppvisning på Totem 2.26.1 (xine) på bärbara Linux-datorn Scaleo lyckas med gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.9a (0.9.4) som exklusivt flankstöd i filmlagrets samtliga videoformat.

Uppdatering:

It-telefoniprogrammet Skype 2.0.0.72 och fenomenala fotoassistenten Picasa 3.0.0 har dessbättre klarat sig helskinnade i uppgraderingen till Ubuntu 9.04 Jaunty.
Skype 2.0.0.72 för Linux bjuder fortfarande bara på it-telefoni, inte på sms-hantering. Och Picasa 3.0.0 för Linux bjuder fortfarande inte på sin 'Movie Maker' videoredigeringsfunktion på Ubuntu 9.04 Jaunty.

Mitt i allt erbjuds 35 nya säkerhetsuppdateringar för Ubuntu 9.04 Jaunty. Dessvärre erbjuds ingen hjälp för om-installation av bildredigeraren Gimp 2.6.6. Jag kollar Ubuntu gemenskapens stödsajt om detaljer för paketet Gimp 2.6.6 i Ubuntu 9.04 Jaunty. Och där hittar jag ett Gimp 2.6.6-paket med ett kurant beroendeförhållade (libpoppler-glib4). Gimp-paketet låter sig snällt installeras - direkt med GDebi paketinstallatören - trots knarr om 'gammal' version. Programtillägget i Gimp, för bildinskanningsprogrammet xSane 0.996 (0.995), upptäcker skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP PSC 2355. Bildredigeraren Gimp 2.6.6 är om-installerad.

Uppdatering:

Bortfallna bildredigeraren Gimp 2.6.6, bortfallna proprietära Ati/AMD grafikdrivrutiner samt misstänkt darrig filmuppspelning i Totem 2.26.1 (gstreamer) ger dåligt betyg åt Ubuntu-gemenskapen. Allt tyder på att tiden för framställning tagit slut i förtid. Turligen startar Ubuntu 9.04 Jaunty snabbare upp än Ubuntu 8.10 Intrepid, men tidsskillnaden till uppstarten i Ubuntu 8.04 Hardy är betydelselös.

Det verkar som om 'förbättringarna' i Ubuntu 9.04 Jaunty är lika kosmetiska som de var i Ubuntu 8.04 Intrepid. Åtminstone om jag mäter i sådan användningsmiljö jag förmår till. Användbarheten i Linux-operativsystemet Ubuntu har definitivt inte blivit vänligare. Det är en god bit kvar till användbarheten i Mac OS X. Men - en ny bekvämlighet noterar jag i Ubuntu 9.04 Jaunty - programfunktionen 'Datorstädare'. Funktionen rensar bort föråldrade och onödiga paket. Mycket praktiskt. Det gäller dock att vara på sin vakt. 'Datorstädare' föreslår gärna bortrensning av 'främlingar', som antivirusprogrammet Avast och fotoassistenten Picasa. För att spara tid och besvär gäller det att bocka av sådana förslag i tid.

Uppdatering:

På europadagen 9.4.2009 dimper 77 nya säkerhetsuppdateringar (och en omstart) för Ubuntu 9.04 Jaunty ner. Bland annat uppgradering av webbläsaren Firefox till version 3.0.10. Samt av grafiska gränssnittet Compiz Fusion. Bildskärmen på bärbara Amilo-datorn beter sig verkligt konstigt. Jag måste inaktivera alla visuella effekter. Efter ett par omstarter aktiverar jag läget för visuella effekter till 'Normala' och nu hittar systemet igen fungerande drivrutiner.

Ubuntu-gemenskapen tycks vara i luven på Debian-gemenskapen. Eller tvärtom. Störningarna i uppdateringsfunktionen börjar irritera. Jag måste till min sorg inaktivera programvarukällan GetDeb (tillsvidare).

Koll på Ubuntu 8.04 Hardy Heron

HP PSC 2355 fungerar inte mera.

Det är april 2008 - och en ny version av Linux-operativsystemet Ubuntu står till buds - Ubuntu 8.04 Hardy Heron.

Alla 474 säkerhetsuppdateringar är körda. Allt är bäddat och klart för uppdatering av gamlingen Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon. En online uppdatering till Ubuntu 8.04 Hardy Heron erbjuds via nätet.

Förväntade två timmar nedladdning förbyts till fem. Flera pauser inbegripna. Nedladdningen fortsätter lyckligtvis från brottsstället. Mycket praktiskt.

Installationen går på en trekvarts timme. Tredjepartskällor inaktiveras. 61 föråldrade applikationer raderas, 1221 nya paket installeras. Visst är det häftigt med en massa grafiska effekter, men användargränssnittet Compiz Fusion är på tok för krävande för 3-4 år gamla stationära Scaleo-datorn (AMD 3000+ 1,81GHz 512MB - 128MB ATI Radeon X300se). Med avskalade effekter klarar sig datorn med hedern i behåll.

En testkörning visar att Dual Boot-konfigurationen är intakt - och att jag fortfarande har antivirusprogrammet Avast kvar i funktion. Webbläsaren Firefox 3 är lika anemisk som sin föregångare Firefox 2 (1). Alla tillägg hänger inte med. Video DownloadHelper hänger med - men Firefox 3 har inaktiverat både Screengrab och Foxmarks Bookmark Synchronizer (2). Lightning hänger dock med i e-postprogrammet Thunderbird.

Flash Player fungerar klanderfritt. Java Runtime däremot haltar. Elisas javabaserade karttjänst fungerar bra men inte Digitas javabaserade Mapplet-karttjänst. Firefox 3 hjälper inte till med uppdateringen (3). Jag laddar ner en ny Java-version men jag hittar inga verktyg i Ubuntu 8.04 för att installation av programsnutten. Inte ens en manuell Java-installation lyckas uppdatera Java RT i Firefox 3.

Office-programsviten Openoffice 2.3 har bytts till version 2.4. Inställningarna är i behåll - dokumenten sparas i MS Office 2000-filformat (.doc/.xls/.ppt). Openoffice 2.4 öppnar elegant dokument i MS Office 2000-filformat - men inte till 100% MS Word 2007-filformat (.docx). Jag gör en koll på saken i Openoffice 2.3 i Ubuntu 7.10 i lotshustruns bärbara Amilo-dator. Samma resultat. Openoffice visar inte upp inbäddad grafik utan bara dokumentets text i MS Word 2007-filformatet (.docx). Jag gör en jämförelse av samma dokument i den flash-baserade ordbehandlaren Buzzword i Adobes webbtjänst. Och nu - nu syns också den inbäddade grafiken i dokumentet. Buzzword är i dagsläget den enda ordbehandlaren som både kan öppna och spara det nya filformatet i Office Word 2007 (.docx) i operativsystemet Ubuntu.

Dags för testkörning av nybörjarens Ubuntu-konfiguration. De webbaserade tjänsterna (Gmail och Google Docs) fungerar klanderfritt. Den lokalt uppkopplade 11-12 år gamla multifunktionsskrivaren HP Officejet Pro 1170c fungerar som väntat inte i Ubuntu 8.04 (5). Men, men - nu fungerar inte heller multifunktionsskrivaren HP PSC 2355. Den delade nätskrivaren HP PSC 2355 är lokalt kopplad till bärbara Amilo-datorn i Windows-nätverket. HP PSC 2355 fungerade klanderfritt som Samba-delad nätskrivare över Windows-nätverket i Ubuntu 7.10. Men inte mera i Ubuntu 8.04 (4).

Jag avslutar dagen med att kadda ner iso-filen med Ubuntu 8.04 Hardy Heron till förvar på datorns hårdskiva. Förväntad halvannan timme nedladdning förbyts i rusning till tre. Det är möjligt att jag måste installera om Ubuntu 8.04 Hardy Heron från CD-skiva (6).

Uppdatering:

1. Windows-gränssnittet Wine 0.9.59 avinstalleras som obehövligt.
2. Jag installerar tilläggen Screengrab och Foxmarks Bookmark Synchronizer till webbläsaren Firefox 2 i lotshustruns Ubuntu 7.10-konfiguration.
3. Javas testsida visar att Java RT saknas i lotshustruns Ubuntu 7,10. Firefox 2 erbjuder dock hjälp till installation. Både Elisas och Digitas javabaserade karttjänster fungerar därefter klanderfritt.
4. Ubuntu 8.04 förutsätter att den Samba-delade Windows-skrivaren HP PSC 2355 installeras på nytt, som ny skrivare med nya drivrutiner. Och nu - nu betjänar HP PSC 2355 klanderfritt Ubuntu 8.04 som delad nätskrivare över Windows-nätverket.
5. Uppmuntrad av den oväntade framgången installerar jag också gammelskrivaren HP Officejet Pro 1170c som ny skrivare. Och nu - nu betjänar HP Officejet Pro 1170c klanderfritt Ubuntu 8.04 som lokal skrivare. Undrens tid är här.
6. CD-skivan med Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon behåller jag nog en tid till.
Och lotshustruns Ubuntu 7.10-konfiguration ska inte uppdateras.

Uppdatering:

Jag installerar Uppstartshanteraren (Startup Manager) via Pakethanteraren Synaptic. Dual Boot-menyn i laddningsmodulen Grub ställs in i Uppstartshanteraren så att Windows XP Home Edition är automatiskt startval (default). Mycket praktiskt.

Uppdatering:

Sammanlagt 11 säkerhetsuppdateringar i Ubuntu 8.04 i april

Uppdatering:

(14.11.2008) Jag har äntligen fått Compiz Fusion effekten aktiverad på Ubuntu 8.04 Hardy Heron i stationära XP-datorn Scaleo. Tricket är att ta i bruk den accelererade proprietära drivrutinen för ATI-grafikkortet.

Och i och med det börjar också Digitas javabaserade Mapplet-karttjänst fungera.

Barriärer mellan olika filsystem

Skrivrättigheter till NTFS-diskar.

Filsystem är turligen ingenting som vi vanliga människor behöver bry oss om. Än mindre om skillnader och barriärer mellan olika filsystem. Sådant kan vi lugnt lämna åt nördiga finsmakare som föredrar att inte primärt använda samma Windows-operativsystem som vi andra.
Jag har förvärvat ytlig erfarenhet av parallella (konkurrerande) operativsystem i två hemdatorer.

Apples iMac-dator Alice kör parallellt med Mac OS X 10.5.7 i ena partitionen och Windows XP i den andra. Stationära xp-datorn Scaleo kör parallellt med Windows XP i ena partitionen och Linux Ubuntu 8.10 i den andra. I normal användning har jag inga som helst problem av de olika filsystemen. Men jag är nyfiken - så jag tar till överdrifter för att få reda på var gränserna för samspelet går i normal användning.

Både Mac OS X och Linux Ubuntu är normalt försedda med fulla färdigheter att läsa och kopiera innehåll från ntfs-diskar i Windows-partitionen (Read Only). Detta räcker i princip åt mig, för jag jobbar till 99% i en primär Windows-miljö. Och om jag sporadiskt jobbar parallellt i Mac OS X eller Linux Ubuntu och behöver någonting från Windows-partitionen så är det bara att ta sig för - utan att desto mera reflektera över olika filsystem. Knepigare är det däremot om jag råkar jobba i Mac OS X eller Linux Ubuntu och vill skriva eller uppdatera till Windows-partitionen (Read & Write). Detta lyckas normalt inte. Men jag kan enkelt kringå bristen med att skriva eller uppdatera till en portabel usb-minnessticka (fat). Den informationen (max 4GB) är också läsbar på Windows XP. Även om i ett separat skede.

Linux-gemenskapen bjuder gratis på en färdigt preparerad lösning på ntfs-bristen (Read & Write) i parallell miljö. Om jag använder Ubuntu parallellt med en Windows-installation kan jag i Linux Ubuntu aktivera skrivrättigheter till ntfs-diskar i Windows-partitionen. Då jag använder Mac OS X parallellt med en Windows-installation måste jag dessvärre köpa och installera betalprogrammet NTFS for Mac OS X 7.0 (30 euro) för att få motsvarande skrivrättigheter i Mac OS X till ntfs-diskar i Windows-partitionen. Gratisprogrammet för Linux finns färdigt i programlagret på Ubuntu 8.10 på stationära Scaleo-datorn och på Ubuntu 9.04 på bärbara Amilo-datorn. Jag aktiverar till provs skrivrättigheter till ntfs-diskar i Windows-partitionen i vardera Ubuntu-datorn (Program > Systemverktyg > Konfigurationsverktyg för NTFS-skrivstöd). Och visst funkar gratislösningen i Linux Ubuntu (Read & Write).

Lustigt nog har jag inga begränsningar i skrivrättigheter till delade ntfs-diskar i Windows-nätverket. Jag kan fritt läsa och kopiera (Read Only) innehåll från delade ntfs-diskar på nätkopplade datorer på Windows till nätkopplade datorer på Mac OS X eller Linux Ubuntu. Därutöver kan jag fritt skriva och uppdatera (Read & Write) innehåll till delade ntfs-diskar på nätkopplade datorer på Windows från nätkopplade datorer på Mac OS X eller Linux Ubuntu. Jag kommer till och med åt att läsa och kopiera till, samt att skriva och uppdatera från min ntfs-delade 320GB Maxtor näthårddisk på Windows-nätverket. Samtidigt, faktiskt - från samtliga nätkopplade datorer - oberoende om datorn är på Windows, Mac OS X eller Linux Ubuntu.

Windows ser inte in i Mac OS X eller Linux Ubuntu:

Begränsningen i parallell Windows-miljö (Dual Boot) är antagligen en taktisk manöver i Mac OS X och Linux Ubuntu, ägnat att dra en gräns för nyfikna men orutinerade Windows-användare. Då jag jobbar parallellt i Windows XP kan jag varken läsa eller kopiera (Read Only) innehåll från partitioner i Mac OS X eller i Linux Ubuntu. I Windows XP kan jag inte heller läsa eller kopiera (Read Only) innehåll i Windows-nätverket från delade mappar på nätkopplade datorer på Mac OS X eller på Linux Ubuntu. Men det begränsar mig inte nämnvärt i praktiken. Jag producerar ju 99,9% av allt relevant innehåll i min primära Windows-miljö. Och resten kan jag vid behov hantera via en portabel usb-minnessticka (fat). Den informationen (max 4GB) är också läsbar på Windows XP. Även om i ett separat skede.

Om finsmakare till äventyrs jobbar till 99% i en parallell Mac-miljö kan de förstås vid behov köpa och installera betalprogrammet MacDrive 7 for Windows (38 euro). Då kommer de i Windows-miljö fritt åt att läsa och kopiera till (Read Only) samt att skriva och uppdatera (Read & Write) från Mac-diskar. Om finsmakare å andra sidan i parallell Windows-miljö fritt vill komma åt att läsa och kopiera till (Read Only) samt att skriva och uppdatera (Read & Write) från ext2/ext3-diskar i Ubuntu 8.10/9.04 så finns två nördiga gratisalternativ till buds - Open Source programmet Ext2Fsd 0.46a eller Ext2 Installable File System for Windows.

Själv har jag i praktiken inga som helst behov att via Windows XP se direkt in i filsystemen på Mac OS X eller Ubuntu (8.10/9.04). Min alternativa behovsprövade lösning är trygg/enkel - en gemensam portabel (max 4GB) usb-minnessticka (fat).

Uppdatering:

Jag har i början problem att se delade ntfs-diskar i Windows-nätverket i Mac OS X. Fildelning i Mac OS X är tyvärr väntevärdigt inställd på afp-hantering i Mac-nätverk. Jag konfigurerar om inställningen till smb-hantering i Windows-nätverk. Och nu syns delade nätresurser automatiskt när jag startar upp Mac OS X. Nätresurser som jag startar upp mitt i sessionen kan jag snabba på till åsyn med att använda funktionen 'Anslut filserver'. Det som är fenomenalt i nya Mac OS X 10.5.7 är att mappningen till delade nätresurser sparar sig. Jag behöver inte upprepa mig. Delade nätresurser i Vista-datorn Nemi kräver för all del lösenord - men jag ställer in dialogen så att lösenordet sparar sig under hela sessionen.

Processen för 'Anslut filserver' är enklare i Mac OS X 10.5.7 än motsvarande process i Linux Ubuntu 8.10/9.04. Processen i Mac OS X ger mig den behövliga insikten i hur jag ska använda processen 'Anslut filserver' i Linux Ubuntu. Sålunda har jag numera inga problem att se delade ntfs-diskar i Windows-nätverket i Linux Ubuntu.

Updatering:

Jag laddar ner och installerar till provs gratisprogrammet 'Ext2 Installable File System for Windows' på Windows XP på stationära Scaleo-datorn. Det finns en (överflödig) Ubuntu-partition på hårdskivan-C som jag inte mera kommer in på normalt via Grub-menyn. Nu kommer jag i Windows-miljö fritt åt att läsa och kopiera från (Read Only) samt att skriva och uppdatera (Read & Write) till ext2/ext3-diskar i Ubuntu-partitionen. Jag kan ställa in programmet så att Ubuntu-partitionen på hårdskivan-C föredömligt syns som en egen enhet-X i Windows Utforskaren. Av någon anledning visar inte Ext2-programmet (numera) upp Ubuntu-partitionen på hårdskivan-D.

Jag har minimerat partitionen-X, vilket betyder att Windows stup i ett påpekar om att skivutrymmet håller på att ta slut. Efter att jag raderar bort några (överflödiga) filer i Ubuntu-partitionen börjar dock Windows i något skede pocka på att jag ska 'formatera om skivutrymmet'. För att slippa gnället avinstallerar jag Ext2-gratisprogrammet. Avinstallationen kräver mig på omstart av datorn.

Ubuntu i medgång och motgång

Nu fungerar Digitas karttjänst.

Jag har stillat min nyfikenhet på Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex. Nu går jag tillbaka till Ubuntu 8.04 Hardy Heron LTS i stationära XP-datorn Scaleo. Programdockan Avant Window Navigator låter sig villigt installeras från pakethanteraren Synaptic i Ubuntu 8.04. Men - dockan fungerar inte. Inte utan att skrivbordseffekterna (Compiz Fusion) först är aktiverade.

Compiz Fusion låter sig snällt aktiveras i Ubuntu 8.04 - men bildskärmen beter sig riktigt anskrämligt. Prestandan i grafikkortet i XP-datorn Scaleo räcker inte alls till. Men då - då klarnar det. Tricket är att först ta i bruk den accelererade proprietära drivrutinen för ATI-grafikkortet. Och så, efter omstart av systemet, fungerar Compiz Fusion klanderfritt - och likaså Mac OS X Leopard-dockan Avant Window Navigator.

Av någon för mig okänd anledning fungerar också Digitas javabaserade Mapplet-karttjänst. Mycket oväntat. En helt oförklarlig medgång.

Men en motgång består - det finns tyvärr inget sätt att avinstallera en normal dualboot-installation av Linux Ubuntu. Inte direkt i Linux. Inte utan Windows. Det sorgliga med Linux-operativsystemet Ubuntu är nämligen att man behöver en installations-CD med Windows XP för att kunna avinstallera Ubuntu. Mycket opraktiskt.

Så här borde det gå till:

1. Om man använder Linux Ubuntu och Windows XP på samma dator och önskar bli av med Grub-menyn samt avinstallera Ubuntu så måste man använda Windows XP installations-CD. Man startar Windows XP installations-CD och väljer återställningskonsolen ('recovery console', F10 eller R). Sedan skriver man 'fixmbr' för att ta bort Ubuntu ur startsekvensen ('bootloader'). Därefter kan man ta bort Ubuntu-partitionerna och använda det frigjorda utrymmet som man vill.

2. För att ta bort Ubuntu-partitionerna startar man Windows XP, högerklickar på 'Den här datorn', 'Hantera' och sedan 'diskhantering'. I efterföljande fönster ser man en schematisk bild av hårddisken och dess partitioner. Där tar man bort de partitioner som tillhör 'Okänd* (Ubuntu).

Men - om man börjar processen, i omvänd ordning, med att formatera (ta bort) Ubuntu-partitionen, upphör Grub-menyn fungera. Väsentliga delar av Grub ligger på Ubuntu-partition. I det fallet kan datorn inte längre starta (normalt) från hårddisken. Då kan datorn bara startas med Windows XP installations-CD och återställningskonsolen väljas för att fixa startsekvensen ('fixmbr').

Uppdatering:

Avinstallation av Linux Ubuntu är inte alldeles riskfritt. Man bör ha säkerhetskopior på allt viktigt. Om något ändå går fel så kan man få installera om Windows XP från början. För detta extrema behov finns turligen installations-CD (Product Recovery CD-Rom Windows XP Home Edition SP2) för lotshustruns bärbara XP-dator Amilo (Fujitsu Amilo M7405).

Kanske jag någon gång vågar mig på att leta upp återställningskonsolen på denna Recovery-CD för att fixa startsekvensen ('fixmbr'). En teoretisk möjlighet att upplösa tvångsäktenskapet mellan Windows XP och Ubuntu 7.10 syns faktiskt segla upp i händelsehorisonten.

Uppdatering:

Sammanlagt 41 nya säkerhetsuppdateringar och 1 nystart i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon inom november månaden.

Sammanlagt 84 nya säkerhetsuppdateringar och 2 nystarter i Ubuntu 8.04 Hardy Heron inom november månaden.

Programsviten OpenOffice är kvar i version 2.3 i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon. Webbläsaren Firefox är kvar i version 2.0

Programsviten OpenOffice är kvar i version 2.4 i Ubuntu 8.04 Hardy Heron. Webbläsaren Firefox är i kurant version 3.0

Ubuntu byter skinn halvårsvis

Uppdatering i minst 18 månader.

Aktivisterna i Ubuntu-gemenskapen är tydligt lycklig över att deras leksak förnyar sig varje halvår. En passiv och orutinerad it-medborgare är däremot mindre glad i att få byta skinn halvårsvis. I synnerhet om Linux-datorn skaffats för att slippa älendet.
Det förvånar mig inte att Linux-revolutionen kom av sig.

Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex skapar bättre förutsättningar i att klara sig i trådlös kommunikation med en bärbar dator. Jag avstod att uppdatera Ubuntu 8.04 LTS Hardy Heron. Vad jag inte visste var att jag samtidigt avstod från att uppdatera en rad nyttoprogram. Det må vara att Ubuntu 8.04 har en räcka brister med jag trodde i min enfald att LTS stod för uppdatering i minst 18 månader.

Jag har också kvar Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon. Det är enkelt att jämföra vilka versioner av nyttoprogrammen jag har i mina båda Ubuntu-system - med de färskaste nedladdningsbara versionerna av samma program.

Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon:

-- webbläsaren Firefox 2.0.0.22 (3.0.8)
-- e-postklienten Evolution 2.12 (2.26)
-- fotoassistenten F-Spot 0.4.0 (0.5.0)
-- bildbehandlaren Gimp 2.4.6 (2.6.6)
-- OpenOffice.org-sviten 2.3.0 (3.0.0)

Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 Hardy Heron:

-- webbläsaren Firefox 3.0.8 (3.0.8)
-- e-postklienten Evolution 2.22 (2.26)
-- fotoassistenten F-Spot 0.4.3 (0.5.0)
-- bildbehandlaren Gimp 2.4.6 (2.6.6)
-- OpenOffice.org-sviten 2.4.1 (3.0.0)

Dessa kärnprogram uppdaterar sig automatiskt via Uppdateringshanteraren i Ubuntu. Men bara upp till en viss nivå alltså. För att komma vidare måste jag installera ett nytt Ubuntu-paket med högre versionsnummer. Mycket förtretligt.

Nyttoprogram som jag själv installerat låter sig uppdateras också i tidigare Ubuntu-versioner. Exempelvis it-telefoniprogrammet Skype (2.0.0.72) och Googles fotoassistent Picasa (2.7). Jag har till och med lyckats installera Picasa 3.0 (Beta) i Ubuntu 7.10. Picasa 3.0 fungerar dessutom utmärkt - med undantag av videoredigeringen. Webbläsaren Opera (9.63) är en rar pärla som låter sig uppdateras i stilrent windows-maner. Opera är ett härligt och välkommet exempel på att det inte nödvändigtvis behöver skilja i uppdateringsprocessen.

Baserat på enkel statistik blir kontorsprogramsviten OpenOffice.org antagligen aldrig uppdaterad till version 3.0 i Ubuntu 8.04. Tiden får visa. Jag har dessutom dispens av lotshustrun för att fortsätta hålla dual boot-konfigurationen av Ubuntu 7.10 i bärbara XP-datorn Amilo.

Uppmuntrad av denna framgång har jag konfigurerat mig en delad HP PSC 2355-skrivare via Unix-nätverket. Samma skrivare är också Samba-delad i Windows-nätverket. Jag lyckas emellertid inte dela på Amilo-datorns filer via Unix-nätverket. Samba-delningen av Amilo-datorns filer fungerar dock klanderfritt i Windows-nätverket. Misslyckandet kan ha att göra med det att jag har samma Unix-namn både på stationära Scaleo-datorn som på bärbara Amilo-datorn.

Uppdatering:

En koll på diskanvändningen av 68,6GB partitionen i Ubuntu 8.04 LTS Hardy Heron visar att 26,5GB är i användning och att 42,1GB ännu är fritt.

En koll på diskanvändningen av 12,8GB partitionen i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon visar att 5,3GB är i användning och att 7,5GB ännu är fritt. Lotshustruns bärbara XP-dator Amilo har 60GB hårddisk.

Statistiskt sett har Linux-operativsystemet vuxit med 500% från Ubuntu 7.10 till Ubuntu 8.04 LTS. Uppdatering av 7.10 till 8.04 kan lyckas, ävenom med ett nödrop. Men det är inte sagt att nyare versioner av Ubuntu, från och med 8.10, mera ryms på den delade XP-datorn Amilo.

Ubuntu - på skild hårdskiva

GetDeb bjuder på kurant version.

Linux-operativsystemet Ubuntu 9.04 Jaunty erbjuds på nätet till 8.10-uppgradering. Jag kan inte motstå frestelsen. Jag kollar uteliggande uppdateringar av programvaror för Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Scaleo-datorn - bland annat uppdateras webbläsarens version till Firefox 3.0.10. Så klickar jag igång uppgraderingsprocessen.

Men - processen inleds med en besvikelse. Ubuntu 9.04 Jaunty erbjuder inte (ännu) proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutiner. Utan stöd av grafikkortet mister jag de visuella effekterna i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen på stationära Scaleo-datorn. Jag avbryter uppgraderingsprocessen.

Jag tar istället fram min installations-cd med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid och gör ett nytt försök att installera Ubuntu på stationära Scaleo-datorn på den 2:dra hårdskivan (D). Den här gången importerar jag ingenting från Ubuntu-partitionen på 1:sta hårdskivan (C). Jag importerar endast inställningar och data från Windows-partitionen. Och nu - nu lyckas det. Efter omstart av datorn erbjuder startmenyn Grub tillgång till vardera Ubuntu-installationen. Vid sidan om start av Windows XP SP3 alltså. Jag startar upp Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D och bjuds på 123 säkerhetsuppdateringar - och omstart. Efter omstart bjuds jag på ytterligare 270 säkerhetsuppdateringar.

Jag kollar situationen på Ubuntu-partitionen på hårdskivan-D. Jag har 127,2GB till förfogande av vilka 5,3GB är använt och 121,9GB är fritt. Innan jag fortsätter laddar jag ner och installerar antivirusprogrammet Avast 1.3.0. Jag aktiverar de proprietära Ati/AMD-grafikdrivrutinerna och maxar visuella effekter i hanteringen av gränssnitt på bildskärmen. Jag öppnar Elisas flash-baserade kartapplikation i webbläsaren Firefox 3.0.10 och får tillägget 'Adobe Flash Player' behändigt uppdaterat. Med att öppna Digitas java-baserade kartapplikation får jag lika behändigt tillägget 'Java Run Time' uppdaterat. Jag aktiverar funktionen 'Uppstartshanterare' och ställer in mina boot-preferenser i startmenyn Grub.

För att aktivera programvarukällan Medibuntu startar jag programfunktionen'Terminal' (under Program --> Tillbehör) och skriver in (kopierar/klistrar in) frasen: sudo wget http://www.medibuntu.org/sources.list.d/intrepid.list --output-document=/etc/apt/sources.list.d/medibuntu.list (Enter) - samt mitt lösenord (Enter). Installationen startar upp och ber snart om mitt fortsatta godkännande: 'Y' (Enter). För att ytterligare aktivera nyckeln för autentisering skriver in frasen: sudo apt-get update && sudo apt-get install medibuntu-keyring && sudo apt-get update (Enter). Och för att kunna hantera krypterade dvd-skivor skriver jag till sist in frasen: sudo apt-get install libdvdcss2 (Enter) - och stänger 'Terminal'. Programvarukällan Medibuntu är aktiverad och jag erbjuds på ytterligare 27 säkerhetsuppdateringar - och omstart.

För att aktivera programvarukällan GetDeb går jag till 'Programvarukällor' (under System --> Administration). Där går jag till fliken 'Tredjepartsprogramvara' och klickar på 'Lägg till'. I rutan som dyker upp skriver jag in (kopierar/klistrar in) frasen: deb http://ubuntu.org.ua/ getdeb/ - och klickar därefter på 'Lägg till källa' och därefter 'Stäng'. Programvarukällan GetDeb är aktiverad och jag erbjuds på ytterligare 13 säkerhetsuppdateringar

Webbplatsen GetDeb.net innehåller massor av Ubuntu program för den som vill uppdatera eller hitta program som inte finns i pakethanteraren synaptic. Exempelvis ljudinbandaren Audacity 1.3.7, musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0, musikuppspelaren Songbird 1.1.2, dvd-filmkopieraren K9Copy 2.3.0, videoredigeraren Kino 1.3.3 samt bildredigeraren Gimp 2.6.6. Jag laddar ner och installerar samtliga program på stationära Scaleo-datorn på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D.

Jag aktiverar funktionen 'Partitionsredigerare' (gParted). Jag flyttar för hand inställningar och data mellan Ubuntu-partitionerna (C-->D). När jag är klar med flyttjobbet har jag kvar en om-partitionerad Ubuntu-karantän på 15GB, samt 52GB fritt disponibelt skivutrymme på hårdskivan-C. Windows MBR pekar på Grub på hårdskivan-D. Jag kan troligen (utan risk) radera den kvarstående Ubuntu-karantänen på hårdskivan-C. Men inte tillsvidare. Är man feg så är man.

Jag går in för att kolla de fyra elementära applikationerna - Evolutions e-postklient Mail 2.24.3, webbläsaren Mozilla Firefox 3.0.10, ordbehandlaren OpenOffice Writer 2.4.1 samt fotoassistenten Gnome F-Spot 0.5.0.3. Jag ställer in lokala skrivaren HP Officejet Pro 1170C. Samt nätskrivaren HP PSC 2355 all-in-one i bärbara xp-datorn Amilo - via Windows-nätverket. Bildinskanningsprogrammet xSane 0.995 upptäcker inte någon skannerfunktion i lokala multifunktionsskrivaren HP Officejet Pro 1170C.

Inköpt musik på krypterad cd-skiva (Mariza Terra) spelas upp hur lätt som helst i musikuppspelaren Rhythmbox 0.12.0. Också min musik-cd med rippade, okrypterade mp3-filer spelas snällt upp. Inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) visas upp hur lätt som helst i ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (xine). Till och med min piratkopierade dvd-skiva med tv-inbandningar spelas korrekt upp.

Jag laddar ner och installerar gratis filmuppspelaren VLC media player 0.9.4. Filmuppvisning på Totem (xine) på stationära Linux-datorn Scaleo lyckas med VLC som flankstöd i filmlagrets samtliga videoformat.

Uppdatering:

Ubuntu-installationen bjuder på förinstallerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (gstreamer). Uppdateringar till trots klarar den varken av inköpt film på krypterad dvd-skiva (Mamma Mia) eller piratkopierad dvd-skiva med tv-inbandningar. Ny-installerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (xine) klarar sig dessbättre utan problem i vardera situationen. Det som bekymrar mig är att ingen i Ubuntu-gemenskapen har problem med förinstallerade filmuppspelaren Totem 2.24.3 (gstreamer).

Uppdatering:

Jag laddar ner och installerar it-telefoniprogrammet Skype 2.0.0.72 och fenomenala fotoassistenten Picasa 3.0.0 på Ubuntu 8.10 Intrepid på stationära Scaleo-datorns hårdskiva-D. Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-C har ytterligare några program som jag inte (ännu) installerat om på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D. Exempelvis mediaspelaren Miro 2.0.4 internet TV och skärmsessionsinspelaren Istanbul 0.2.2 samt dvd-omkodaren OgmRip 0.12.3. Jag laddar ner och installerar dessa på stationära Scaleo-datorn på Ubuntu 8.10 Intrepid på hårdskivan-D

Pakethanteraren Synaptic går dock inte mera med på att direkt installera dvd-omkodaren OgmRip. Jag laddar ner OgmRip-paketen separat från webbsajten GetDeb.com - och, till min förvåning lyckas installationen med separata paket.

Renässans för trotjänaren

Installerar om hela programsviten.

Stationära xp-datorn Scaleo är restaurerad. 2GB tilläggsminne innebär en verklig renässans för den snart 5-åriga trotjänaren. Inget förbereder datorn för bättre prestanda än mer centralminne. Det extra 320GB skivminnet är inte i aktivt bruk (ännu).

Prestandafunktionen eBoostr för Windows XP besparar skivminnet.

Ordinarie produktion och publikation av Blogger-inlägg återgår till Scaleo-datorn. Nyfärvärvade macxp-datorn Alice klarade jobbet med äran.

Min installations-cd med Windows XP Home Edition SP3 behövs inte (ännu) - det installerade operativsystemet på xp-datorn Scaleo har aktiverats på nytt vid restaureringen. Mycket praktiskt. Nu är alla installerade program färdiga för fortsatt bruk och all information intakt på den gamla hårdskivan. Och jag är igen motiverad för flitig säkerhetskopiering.

Jag är nyfiken på min nya installations-cd med Windows XP Home Edition SP3. Den ska provas. Jag matar in cd-skivan och startar om Scaleo-datorn. Datorn gör en cd-boot och installationen startar upp. Jag knappar fram installationsvalet. Och nu ser jag (för andra gången) alternativet 'R' för Recovery. Det är det alternativet jag ska använda för att senare avinstallera Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 från lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. Supporten för Ubuntu 7.10 tar dessutom slut 16.4.2009 vilket betyder att distributionen av säkerhetsuppdateringar upphör.

När jag nu vet att jag kan bli kvitt Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 på stationära Scaleo-datorn tänder jag för idén att migrera Linux-operativsystemet från Ubuntu 8.04 till version 8.10. Jag har från tidigare en nedladdad iso-fil med Ubuntu 8.10. Jag försöker starta upp cd-bränningen i Nero. Men det funkar inte. Bråkstaken Nero klagar på interna fel och vägrar samarbeta. Ett info-plakat visas med rekommendation att installera om hela programsviten Nero 7 Premium. Jag försöker hitta programsviten Nero 7 Premium för avinstallation men hittar bara fragment - programspår. Fenomenala Revo Uninstaller hittar några fragment till men inte själva Nero-sviten. En behärskad avinstallation är alltså inte möjlig.

Jag matar in min installations-cd för Nero 7 Premium och installerar om hela programsviten på xp-datorn Scaleo. Samt - laddar därefter ner och installerar om alla utestående uppdateringar. Till sist aktiveras olika multimediapatent (Third Party). Och - nu har jag programsviten Nero 7 Premium intakt och brukbar igen. Jag gör en iso-kopia av cd-skivan med Nero 7 Premium. På det nya 320GB skivminnet - för framtida säkerhets skull.

Jag startar på nytt upp cd-bränningen i Nero - för att bränna en installations-cd med Ubuntu 8.10. Och den här gången lyckas det. Nu är jag klar för att migrera Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 till version 8.10. Och den här gången ska jag installera Linux Ubuntu separat på det nya 320GB skivminnet. Helt avskilt från det gamla 160GB skivminnet med operativsystemet Windows XP.

Men före det gör jag en grundligare rond bland alla installerade specialprogram på Scaleo-datorn. Bråkstaken Nero 7 Premium är faktiskt ett enda undantag. Alla andra program är intakta och funktionsdugliga.

Uppdatering:

Jag provar min installations-cd med Windows XP Home Edition SP3 på lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. Jag matar in cd-skivan och startar om datorn. Datorn gör en cd-boot och installationen ser ut att starta upp. Programmet meddelar att den analyserar datorn. Men - efter en händelselös timme avbryter jag programmet - jag kommer helt enkelt inte åt att knappa fram installationsvalet. Och följaktligen inte heller alternativet 'R' för Recovery.

Resultatet är det samma som jag kom till med att använda Scaleo-datorns egna installations-cd (för återställning). Det enda alternativet jag har kvar är att helt installera om Windows XP Home Edition SP2 på lotshustruns bärbara xp-dator Amilo. Jag har till och med hittat cd-skivan med drivrutinerna för Amilo-datorn. Men det jobbet får vänta (ännu).

Jag testar för säkerhets skull skivenheternas boot-ordningen på Amilo-datorn. Jodå, cd-skivan ligger före hårddisken. Saken testas med en inköpt installations-cd med Ubuntu 7.04 (7 euro). Jag matar in cd-skivan och startar om Scaleo-datorn. Datorn gör en cd-boot och Ubuntu-installationen startar upp. Vilket skulle bevisas.

Linux-operativsystemet Ubuntu är ingalunda gratis. Mig har Ubuntu faktiskt kostat 99 euro (installations-cd med Ubuntu 7.04 för Linux-installation - samt installations-cd med Windows XP Home Edition SP3 för Linux-avinstallation).

Uppdatering:

Sammanlagt 24 nya säkerhetsuppdateringar och 1 nystart i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon inom januari månaden.
Sammanlagt 89 nya säkerhetsuppdateringar och 2 nystarter i Ubuntu 8.04 Hardy Heron inom januari månaden.

Sammanlagt 3 nya säkerhetsuppdateringar i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon inom februari månaden.
Sammanlagt 36 nya säkerhetsuppdateringar och 1 nystart i Ubuntu 8.04 Hardy Heron inom februari månaden.

Sammanlagt 41 nya säkerhetsuppdateringar i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon inom mars månaden. Underhållet med säkerhetsuppdateringar upphör 16.4.2009.
Sammanlagt 104 nya säkerhetsuppdateringar och 3 nystarter i Ubuntu 8.04 Hardy Heron inom mars månaden. Ubuntu 8.04 Hardy Heron LTS uppgraderades till version 8.10 Intrepid Ibex 1.4.2009.

Ubuntu i äkta produktionsmiljö

Det är inte så proffsiga jobb jag gör.

Det finns inga större orsaker för mig att överge operativsystemet Windows i min produktionsmiljö. Men en tilltagande kunnighet i Linux-operativsystemet Ubuntu väcker min nyfikenhet för frågan. Vilka är de största hindren i att flytta produktionsmiljön till Linux?

Jag ser hela hårdskivan (också windows-partitionen) i Ubuntu.

Säkerhetskopiorna på usb-minnesstickan (Lexar Media) syns både i Windows och Ubuntu. Och windows-filerna kan dessutom (med förbehåll) uppdateras via Ubuntu.

Jag jobbar mest på webbaserade online-applikationer. I Windows-miljön är webbläsaren Internet Explorer är klart bäst. Mitt bästa alternativ i Ubuntu är webbläsaren Opera 9.5 för Linux. Den klarar av mina webbaserade MSN- och Live-applikationer med äran. Paketinstallatören installerar Opera 9.5 för Linux lika automatiskt och elegant som windows-installatören.

Men Live-applikationerna på datorn är förbehållna windows-miljön. Med Wine kan jag kanske installera mina gamla Windows-program?

Jag bearbetar bildmaterial för bloggarna. Det fenomenala bildredigeringsprogrammet Paint Shop Pro 6.02 gör arbetet lekande lätt. Men det är ett windows-program. Och det är inte sagt att PSP 6.02 (anno 1998) mera migrerar till Windows Vista.

Det finns en ny version av bildredigeringsprogrammet Gimp 2.4. Både för Linux och Vista. Gratis dessutom. Gimp 2.4 har de flesta finesser som jag gillar i PSP 6.02. Men det är inte alls lika mänskligt - jordnära. Funktionerna är platta och kryptiskt fragmenterad - lite i samma stil som de proffsiga funktionerna i Photoshop. Men det är inte så proffsiga jobb jag gör. Jag prioriterar bearbetning som går enkelt och snabbt.

Men jag kommer att sakna den behändiga biblioteksfunktionen - ljusbordet i PSP6.02. Lyckligtvis behöver jag inte ens i Ubuntu avstå från den fenomenala fotoassistenten Picasa 2. Paketinstallatören installerar Picasa 2 för Linux (med Wine Tray System Adaptor) lika automatiskt och elegant som windows-installatören.

Mina favoritfunktioner i Windows finns också i Ubuntu. Jag skulle inte kunna tänka mig ett liv utan Drag'n Drop och Copy/Paste. Det betyder att jag är ganska nöjd med Utforskaren i Windows. Efter smärre justeringar (trädvy i sidopanelen) får jag ut samma service från Filbläddraren i Ubuntu.

Jag är också nöjd med textverktyget Notepad i Windows (Anteckningar). Det är inget problem att ha flera Notepad (textfiler) öppna - samtidigt. Men visst gillar jag också flikhanteringen i textverktyget EditPad Lite i Windows. Texthanteringsverktyget gEdit i Ubuntu påminner om EditPad Lite. Och justerad med en sidopanel för filnamnen är gEdit ett fullgott alternativ till Notepad.

Texthanteraren gEdit i Ubuntu arbetar i default med teckenkodningen Uft-8 (Unicode). Notepad i Windows arbetar i default med Windows 1252. Om jag slarvar med gEdit i Ubuntu så innebär konverteringen av filen i Notepad lite extra jobb. Texthanteraren gEdit i Ubuntu går dock med på alternativet att jobba med Windows-1252 (Ansi). Det är att rekommendera eftersom jag hanterar i samspel samma textfiler både i Windows och Ubuntu.

Jag laddar också upp filer (företrädesvis bilder) på Elisa-hemsideutrymmet på webben. Jag är en trogen användare av ftp-programmet Ws-Ftp i Windows. Men jag kan gott tänka mig att också gå över till gratis ftp-klienten FileZilla 3.0 i Windows. Då skulle jag ha samma program för filöverföring både i Windows och Ubuntu.

Referenskopior av flyktiga webb-dokument fixar jag med pdf-spökskrivaren i gratisprogrammet Cute Pdf Writer i Windows - som elektronisk utskrift i pdf-format. Pdf-funktionen finns faktiskt inbyggd i Unix-system - som Mac OS X och Linux/Ubuntu. Utskrifter av webbsidor är problematisk med webbläsare i Ubuntu. Webbläsaren Opera 9.5 för Linux klarar det behjälpligt - på samma sätt som Opera 9.5 för Windows - men inte alls lika tillförlitligt som webbläsaren Internet Explorer i Windows.

Lyckligtvis låter sig tillägget Screengrab installeras i webbläsaren Firefox i Ubuntu - på samma sätt som i Firefox i Windows. Firefox-tillägget Screengrab ger mig alternativet att ta skärmdump på en hel webbsida. I bildformatet png eller jpg.

Med facit på handen finns det faktiskt inga större orsaker för mig att överge operativsystemet Windows i min produktionsmiljö. Jag är i varje fall medveten om att jag inte skulle byta ut min produktionsmiljö till ett klart sämre alternativ - jag är imponerad av den tilltagande windows-närvaron i Linux-operativsystemet Ubuntu 7.04 Gutsy Gibbon.

Testa Ubuntu 8.04 i Windows

Windows som 1:sta startalternativ.

Lotshustrun har helt övergett Ubuntu-konfigurationen på sin bärbara Amilo-dator. Detta beror dock inte enbart på att webbläsaren Firefox inte har ie-stöd i operativsystemet Ubuntu. Ubuntu-alternativet är numera ett störningsmoment som lotshustrun vill bli av med.

Jag försöker hitta ett riskfritt sätt att avinstallera Ubuntu 7.10. Det har inte lyckats.

Problemet med Linuxoperativsystemet Ubuntu är att man behöver Windows-CD för att kunna avinstallera Ubuntu. Mycket opraktiskt.

Lotshustruns minimikrav är att hon återfår Windows XP Home Edition till automatiskt startval. Det lyckas slutligen. Jag installerar Uppstartshanteraren (Startup Manager) via Pakethanteraren Synaptic. Dual Boot-laddningsmodulen Grub ställs in i Uppstartshanteraren så att Windows XP Home Edition är automatiskt startval (default). Synd bara att Uppstartshanteraren inte är färdigt installerad i Dual Boot-versionen av Ubuntu 7.10.

Lotshustrun belönas för Ubuntu-besväret. Den 3-4 år gamla bärbara XP-datorn Amilo blir märkbart piggare av uppdateringen till Windows XP SP3.

Den obligatoriska uppgraderingen till betaversionen av webbläsaren Firefox 3 i Ubuntu 8.04 Hardy Heron uppmuntrar inte till att uppdatera Ubuntu 7.10 Feisty Fawn på lotshustruns bärbara Amilo-dator.

I och med nya Ubuntu 8.04 snubblar jag på ett inofficiellt program vid namn Wubi, för installation av Ubuntu i Windows. Det är ett väldigt enkelt Windows-verktyg som låter mig installera (och avinstallera) Ubuntu Linux på datorn, utan svårigheter. Och en funktionsduglig uppdaterbar Ubuntu Linux på hårdskiva dessutom, ingen demo på statisk Live CD. Jag behöver inte skapa någon ny partition, programmet ser till att skapa en vanlig mapp som virtuell enhet. Jag behöver inte ladda ner någon distribution och bränna på skiva, det sköter programmet om. Och jag behöver inte installera några drivrutiner. Det fixas automatiskt i installationen. Installationsprogrammet Wubi rör inte Windows-installationen, utan lämnar den intakt. När jag är klar kommer en ny boot-meny när datorn startar upp, där jag enkelt väljer mellan Windows och Ubuntu, t.o.m. med Windows som första startalternativ. Mycket praktiskt.

Synd att jag inte snubblade på installationsprogrammet Wubi då jag i slutet av februari 2008 installerade Ubuntu 7.10 i nybörjarens Ubuntu-konfiguration. Då hade avinstalleringen av Ubuntu i bärbara Amilo-datorn varit lätt och riskfri.

Ingen Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex

Ögonkoll på Ubuntu-kunskapare.

Jag uppdaterade Dual Boot-versionen av Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 till Ubuntu 8.04 LTS Hardy Heron i stationära XP-datorn Scaleo för ett halvår sedan - 25.4.2008. LTS innebär att det kommer att erbjudas 5 år av support på denna releasen.

Jag väntar på Digitas fungerande javabaserade Mapplet-karttjänst i Firefox 3.0 på Ubuntu 8.04 LTS.

Dual Boot-versionen av Linux-operativsystemet Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon i lotshustruns bärbara XP-dator Amilo uppdaterades med 144 nya säkerhetsuppdateringar under maj-oktober 2008. Det blir sammanlagt 618 nya säkerhetsuppdateringar för denna releasen. Men det har ingen betydelse - Ubuntu 7.10 ska ändå avinstalleras. Digitas karttjänst fungerar på Firefox 2.0 i Ubuntu 7.10.

I LTS releasen var det dubbelt upp! Dual Boot-versionen av Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 Hardy Heron i stationära XP-datorn Scaleo uppdaterades med hela 1192 nya säkerhetsuppdateringar under maj-oktober 2008.

Det var mycket strul med att rätta till alla buggarna i Ubuntu 8.04 till en början och ska jag vara riktigt ärlig så blev det för mycket strul ett tag. Det duger faktiskt inte om operativsystemet ska vara en fullgod ersättning för Windows bland vanliga datoranvändare. Nu har dock buggarna rättats till och operativsystemet flyter på som smort. Men Linux kräver faktiskt till vardags anvancerade datakunskaper för att användas och administreras.

Någon brinnande akut orsak att uppdatera till Linux-operativsystemet Ubuntu 8.10 Intrepid Ibex finns inte. Överlag lär Ubuntu 8.10 vara inriktat på mobilitet och Linux-operativsystemet är kanske i första hand inriktat på bärbara datorer, vilket väl inte känns så förvånande. Det finns dock en hel del nyheter som även kan tilltala oss som använder Ubuntu på stationära dator. Jag kommer att ha ögonkoll på ett par konsumentvänliga Ubuntu-kunskapares slutsatser:
med ena ögat på Bossieman - och det andra på Min It-kunskap.

Uppdatering:

Sammanlagt 27 nya säkerhetsuppdateringar och 2 nystarter i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon inom oktober månaden.

Sammanlagt 145 nya säkerhetsuppdateringar och 3 nystarter i Ubuntu 8.04 Hardy Heron inom oktober månaden.

Sammanlagt 144 nya säkerhetsuppdateringar och 5 nystarter i Ubuntu 7.10 Gutsy Gibbon under maj-oktober 2008.

Sammanlagt 1192 nya säkerhetsuppdateringar och 13 nystarter i Ubuntu 8.04 Hardy Heron under maj-oktober 2008.

Mediehantering i Ubuntu 8.04

Miro vägleder till programvarukällan.

Undrens tid är här. Jag har lyckats med konststycket att få både nätskrivaren HP PSC 2355 och lokala skrivaren HP Officejet Pro 1170c att fungera i Ubuntu 8.04. Lösningen är att jag installerar om dem som nya skrivare med nya drivrutiner. Skrivarinstallationen i Ubuntu 8.04 är elegant - och mycket Windows-inspirerad.

Jag såg i tiderna mycket besvär med mediehanteringen i Ubuntu. Medieprogrammen med tillägg har dock klarat migrationen utan men.

Videospelaren Totem visar elegant upp kopieringsskyddade (css) dvd-videofilmer i Ubuntu 8.04. Och mp3-stödet för musikspelaren Rhythmbox fungerar likaså. Ljudredigeringsprogrammet Audacity har också klarat migrationen till Ubuntu 8.04. Likaså videospelaren VLC Media Player.

Men inte multimediaprogrammet Miro Internet TV. Första försöket till ominstallation misslyckas. Miro-sajten vägleder dock till en ny, aktiv programvarukälla. Och nu lyckas installeringen av Miro, direkt via pakethanteraren Synaptic i Ubuntu 8.04. Den nya Ubuntu 8.04-versionen av Miro är dessutom i motsats till sin 7.10-föregångare stabil. I och med installationen av mediaspelaren Miro ärver dessutom både VLC Media Player och filmuppspelaren Totem DivX-läsfunktionen.

Också mina nyligen installerade gratisprogram för att rippa och bränna dvd-filmer fungerar klanderfritt i Ubuntu 8.04.

Medieidentifieringen i fotoassistenten Picasa är aktiv. Kabeln till fickkameran Olympus Digital 800 pluggas i datorns usb-port. Ubuntu 8.04 känner genast igen kameran och installerar drivrutinerna till minneskortet - automatiskt. Minnet monterar sig som en extern volym på skrivbordet. Picasa erbjuder sig att importera fotona till bildmappen i Ubuntu 8.04. Mycket praktiskt. Picasa fyller ljusbordet (biblioteket) med foton från bildmappen. Bildfiler är i övrigt konfigurerade att öppnas i webbläsaren Firefox. Alla funktioner och inställningar har bibehållits som förut.

Till dagens slut försäkrar jag mig om att it-telefoniprogrammet Skype fungerar i Ubuntu 8.04. Ett testsamtal och en kort chat bekräftar saken. Windows-versionen av Skype har dock en sms-funktionen som jag fortfarande saknar i Linux-miljön.

Mediehanteringen är faktiskt i lika klanderfritt skick i Ubuntu 8.04 Hardy Heron som i föregångaren 7.10 Gutsy Gibbon. Lite bättre till och med. Multimediaprogrammet Miro Internet TV är lika stabilt i Ubuntu 8.04 som i Windows-miljön.
Jag är helt nöjd med Linux-operativsystemet Ubuntu 8.04 Hardy Heron. De enda plumparna i marginalen kommer av (de förhoppningsvis tillfälliga) bristerna i den halvfärdiga webbläsaren Mozilla Firefox 3b5.

Uppdatering:

Maj månads första dagar för med sig 95 nya säkerhetsuppdateringar i Ubuntu 8.04 Hardy Heron. Ackompanjerad av en nystart av operativsystemet. Dual Boot-menyn i laddningsmodulen Grub får i samma veva två tilläggsrader. Jag måste korrigera saken manuellt i uppstartshanteraren (Startup Manager) så att Windows XP Home Edition återgår till automatiskt startval (default).

Innan maj månad var slut blev det sammanlagt 335 nya säkerhetsuppdateringar i Ubuntu 8.04. Ubuntu 7.10 klarade sig i maj med 33 nya säkerhetsuppdateringar.

Uppdatering:

Beta-versionen av webbläsaren Mozilla Firefox har uppdaterats till finalversionen 3.0. Tilläggen 'Screengrab' och 'Foxmarks Bookmark Synchronizer' har nu aktiverats.